Vi är skapade för ett liv i rörelse!

Vi är skapade för ett liv i rörelse! Hur några idrottslärare motiverar elever till ett mer aktivt deltagande We are created for a life in movement! How some teachers motivate their students to be more active Krister Nilsson Fakuliteten för samhälls- och livsvetenskap Idrottsvetenskap, Lärarprogrammet C-Uppsats, 15 Högskolepoäng Handledare: Göran Patriksson Examinator: Henrik Gustafsson

Sammanfattning Syftet med min undersökning var att ta redan på hur några idrottslärare på högstadiet jobbar med att motivera elever till ett aktivt deltagande. Vidare ville jag veta hur idrottslärarna såg på begreppet motivation och vilka orsakerna kan vara till att eleverna är inaktiva. Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat 7 lärare på två högstadieskolor i Värmland. Alla mina respondenter var behöriga och de är i blandande åldrar och kön, vilket jag eftersträvade för att få bredd i svaren. Tidigare forskning inom området presenteras också. Skapandet av en variationsrik undervisning med olika övningar och nivåer är viktigt så att alla elever för uppleva framgång menar lärarna. På detta sätt ges alla elever en möjlighet att finna en aktivitet som hen kan ha med sig hela livet. Andra aspekter som är viktiga i motivationsarbetet är att lärarna måste vara engagerade och aktiva för att alla elever ska ses och få beröm. En viktig del i arbetet är att skapa en trygg miljö där eleverna vågar vara delaktiga för att kunna utvecklas. Otryggheten och rädsla är de största orsakerna till inaktiva elever. En personlig kontakt måste finnas mellan lärare och elev så man kan komma tillrätta med varför de inaktiva. Nyckelord: deltagande, fysisk aktivitet, idrottslärare, motivation, självbestämmandeteorin

Abstract The purpose of my investigation was to study how some physical education teacher at the high school are working to motivate students to actively participate. Furthermore, I wanted to know how the teachers looked at the concept of motivation and the reasons why students are inactive. I chose to work with a qualitative approach with semi-structured interviews. I have interviewed seven teachers at two high schools in Varmland. All my respondents were competent and they are in mixed ages and genders, which I sought to get the width of the responses. Previous research in the area is also presented. The creation of a diversified teaching with different exercises and levels is important so that all students experience success for the teachers. In this way, all students have an opportunity to find an activity that he/she can take with you throughout life. Other aspects that are important in motivation work are that teachers need to be engaged and active for all students to be seen and praised. An important aspect of this work is to create a safe environment where students dare to be involved to evolve. Insecurity and fear are the main causes of inactive students. Personal contact must exist between teachers and students so they can come to grips with why they are inactive. Keywords: participation, physical activity, physical education teachers, motivation, selfdetermination theory

Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.2 Syfte och frågeställningar... 7 2. Bakgrund... 8 2.1 Vi är skapade för ett liv i rörelse... 8 2.2 Varför fysisk aktivitet?... 9 2.3 Vad säger styrdokumenten?... 10 2.4 Definition av motivation... 10 3. Teoretisk utgångspunkt... 12 3.1 Self-Determination Theory... 12 3.2 Tidigare forskning... 14 3.2.1 Sammanfattning... 16 4. Metod... 18 4.1 Val av metod... 18 4.2 Urval... 19 4.3 Genomförande... 20 4.4 Databearbetning... 21 4.5 Validitet och reliabilitet... 21 4.6 Etiska aspekter... 22 5. Resultat... 23 5.1 Frågeställningarna... 23 5.1.1 Varför blev du idrottslärare och vad har du för mål med din undervisning?... 23 5.1.2 Hur ser idrottslärarna på begreppet motivation?... 24 5.1.3 Finns det några tydliga motiv lärarna vill förmedla för att motivera de inaktiva eleverna?... 25 5.1.4 Varför är eleverna inaktiva enligt idrottslärarna?... 27 5.1.5 Sammanfattning övriga svar från intervjufrågorna... 28 6. Diskussion... 29

6.1 Resultatdiskussion... 29 6.1.1 Hur ser idrottslärarna på begreppet motivation... 29 6.1.2 Finns det några tydliga motiv lärarna vill förmedla för att motivera de inaktiva eleverna?... 30 6.1.3 Varför är eleverna inaktiva enligt idrottslärarna?... 32 6.2 Metoddiskussion... 33 6.3 Vidare forskning... 34 Referenser... 35

1. Inledning Statens folkhälsoinstitut och skolverket gjorde en undersökning 2001 där 900 barn och unga deltog. Resultatet visade att 15 % av dessa var fysiskt inaktiva. Definitionen av fysisk aktivitet i detta sammanhang var om de rörde på sig mindre än två timmar per vecka. Vidare visade resultaten att barn och unga rör på sig för lite nu för tiden. Möjliga orsaker kan vara ökad tid framför tv:n och datorn. 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt kursplanen för idrott och hälsa tar upp att fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. 2 Om elever under sin skolgång får positiva upplevelser av rörelse samt friluftsliv ges det större möjligheter till att de förblir fysiskt aktiva senare i livet. 3 Engström (2005) menar att erfarenheterna under lektionerna skall locka eleverna till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet som ett viktigt inslag i en hälsosam livsföring. 4 Under min verksamhetsförlagda praktik har jag uppmärksammat elever som inte är deltagande eller är inaktiva på idrottslektionerna. Jag anser att lärare har en stor uppgift i att försöka motivera alla elever till ett aktivt deltagande. Samhällets utveckling har lett till att barn och unga rör på sig allt mindre, många är fysiskt inaktiva på fritiden och skolans idrottslektioner är kanske deras enda chans att röra på sig. Skolinspektionen gjorde i april 2010 en stor granskning av idrott- och hälsoundervisningen i årskurs 7-9. 5 Totalt gjorde en flygande tillsyn på 172 högstadieskolor i 64 kommuner runt om i Sverige. Under dessa besök granskade skolinspektionen totalt 304 lektioner och omfattade 7623 elever. Tillsynen fokuserade på närvaron, om eleverna var aktiva på lektionerna, vilka aktiviteter som genomfördes samt lärarens utbildning. Det sammanlagda resultatet visade att var femte elev inte deltog i idrottsundervisningen. Det är viktigt att som idrottslärare kunna motivera och engagera sina elever, och genom att förstå vad som motiverar dem kommer man kunna hjälpa dem i deras undervisning. 6 Detta är något som jag tycker är intressant och viktigt. Därför har jag valt undersöka detta lite närmre 1 Karlsson, J. et al 2009. Sid 51 2 Skolverket, 2011. Sid 51 3 Ibid 4 http://www.idrottsforum.org/articles/engstrom/engstrom050831.html 5 Skolinspektionen, 2010. Sid 4-5 6 Annerstedt, 2007. Sid 139 6

för att få en tydligare och klarare bild på problemet som jag sedan kan ha nytta av i min framtida roll som idrottslärare. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några idrottslärare på högstadiet arbetar med att få inaktiva elever mer motiverande till ämnet idrott och hälsa. Hur ser idrottslärarna på begreppet motivation? Finns det några tydliga motiv idrottslärarna vill förmedla för att motivera de inaktiva eleverna? Vilka är orsakerna till att eleverna är inaktiva enligt idrottslärarna? 7

2. Bakgrund Under denna rubrik kommer jag ta upp varför det är viktigt att röra på sig och vilka dess positiva effekter är. Samt vad styrdokumenten säger och olika definitioner av ordet motivation. 2.1 Vi är skapade för ett liv i rörelse Samhället och levnadsvillkoren idag har genomgått stora förändringar på relativt kort tid. Samhällsutvecklingen har varit enorm men genetisk sett har inte människan hunnit utvecklas i samma takt, utan är fortfarande densamma som för 10000 år sedan. 7 Barn och unga, dvs. personer under 15 år, är mer och mer stillasittande på fritiden. Spontanidrottandet som var vanligt förr, då man på raster eller när man slutat skolan samlades och t.ex. spelade boll, är nu nästan borta. Idag utgör TV, dator och tv-spel ett allt större intresse vilket medfört att ungdomar är mer stillasittande. 8 Andelen barn och ungdomar som är inaktiva på fritiden ökar och sedan 2008 har även deltagandet i föreningsidrott börjat minska. Nedgången är störst bland äldre ungdomar (13-20 år) och bland flickor. 9 Världshälsoorganisationen, WHO, definierar övervikt respektive fetma som ett sjukdomstillstånd när BMI är högre än 25 respektive 30 kg/m2. BMI står för Body Mass Index och beräknas genom att kroppsvikten i kilo divideras med kroppslängden i meter i kvadrat. Exempel en person som väger 68 kg och är 1,75 m får ett BMI på 68 kg /1,75 m x 1,75 m = 22,2 kg/m2. Intervallet BMI 25 till 29,9 kg/m2 betraktas som överviktig och räknas som en riskfaktor för sjukdom. 10 Övervikt och fetma, definierat enligt WHO nedan, har ökat markant i Sverige de senaste decennierna, man räknar med att nästan hälften av alla män samt 40 procent av alla kvinnor är överviktiga eller feta. 11 En studie som gjordes 2011 visar att vart femte barn i Sverige är överviktigt och ungefär 3 procent uppfyller dessutom kriterierna för fetma. Det finns dock positiva tecken. De senaste åren har utvecklingen planat ut och ökningen minskat men läget är fortfarande inte bra. Andelen överviktiga och feta barn är fortfarande hög. En ökad medvetenhet och vilja till förändring är på gång, men alla har ännu inte insett behovet av 7 Raustorp, 2004. Sid 11 8 Ibid 9 Statens stöd till Idrotten, 2012. 10 WHO, http://apps.who.int/bmi/index.jsp?intropage=intro_3.html 11 Frisk, 2012. http://www.forte.se/sv/tema/fetma/barnfetma-det-forebyggande-arbetet-avgorande/ 8

denna förändring. 12 Den svenska folkhälsan kan komma att försämras framöver då konsekvenserna av övervikt visar sig i högre åldrar. Överviktiga barn tenderar att vara överviktiga som vuxna, vilket gör det extra viktigt att förebygga den i tidig ålder. 13 Enligt de senaste rekommendationerna bör alla individer vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 30 minuter varje dag. Intensiteten bör åtminstone vara måttlig, t.ex. rask promenad. Ökad mängd eller intensitet ger ytterligare hälsoeffekter. För barn och unga finns en nordisk rekommendation som bör följas. Enligt den rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag och som bör vara av både måttlig och hård intensitet. Aktiviteterna kan delas upp i flera pass under dagen. De bör vara så allsidiga som möjligt för att utveckla bland annat kondition, rörlighet, koordination. 14 2.2 Varför fysisk aktivitet? Det finns flera skäl till varför det är viktigt för idrottslärare och kommande idrottslärare att kunna motivera elever till fysisk aktivitet. Nedan ges exempel på vad som händer i kroppen av fysisk aktivitet. Skelettet blir starkare och risken för benskörhet minskar. Benbrosken stärks vilket motverkar smärta i leder. Hjärtat blir starkare, vilket i sin tur gör att risken för hjärtinfarkt minskar. Syreupptagningsförmågan via lungorna i kroppen kommer att förbättras och man får bättre kondition, vilket gör att man orkar mer. Hjärnan kommer producera mera så kallade endorfiner som är ett ämne i kroppen som lindrar smärta. Genom konditionsträning blir energibalansen bättre. Detta leder till ökad energiförbrukning som i sin tur leder till att lättare hålla vikten. Huden kommer att bli yngre, slätare och mer elastisk av ökad cirkulation. Immunförsvaret blir bättre och gör att vi håller hos friska längre. Fettförbränningen ökar genom högre ämnesomsättning. Hållfastheten i leder, senor och ledband förbättras. Kolesterolhalten i blodet minskar och blodkärlen kommer att behålla sin elasticitet vilket gör att de blir mindre förkalkade. Blodgenomströmningen ökar och kroppens alla celler för syre snabbare. Muskelstyrkan kommer att öka och musklerna ökar sin kapacitet att förbruka fett. 15 Listan på vilka de positiva effekterna av fysisk aktivitet, motion och idrott har på kroppen kan göras lång. Regelbunden fysisk aktivitet leder dessutom till ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga och ökad inlärningsförmåga. Idrott och fysisk 12 Ibid 13 Socialstyrelsen, 2009. Sid 201. 14 WHO, http://apps.who.int/bmi/index.jsp?intropage=intro_3.html 15 Riksidrottsförbundet, 2009 9

aktivitet är bra för både hjärna och hjärta och i de flesta fallen är det roligt. 16 För barnens motoriska, sociala och personliga utveckling är rörelse en väldigt viktig och nödvändig del. 17 2.3 Vad säger styrdokumenten? I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (LGR11) under skolans värdegrund och uppdrag står det att eleverna ska stimuleras till att inhämta och utveckla kunskaper och värden 18. Utbildningen ska främja för alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 19 Vidare ska arbetet på skolan aktivt jobba för att stimulera elevers kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. 20 Om skolan kan ge eleverna positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren är chansen större att de kommer bli fysisk aktiva senare i livet. 21 Syftet med undervisningen i idrott och hälsa är att eleverna ska få möjlighet att utveckla ett intresse för fysisk aktivitet och även utveckla kunskaper om vad som påverkar vår fysiska förmåga samt hur vi kan påverka hälsan i ett långtsiktigt perspektiv. 22 2.4 Definition av motivation Ordet motivation kommer från latinets movere som betyder att röra på sig. Motivation betecknar de processer som sätter människan i rörelse, de krafter som ger hennes beteende energi och riktning. En lärare eller ledare som har till arbetsuppgift att sätta andra i rörelse mot bestämda mål kan benämnas motivatör. 23 Nationalencyklopedin definierar motivation: som psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. 24 Granskar man olika definitioner av begreppet motivation som tagits fram genom åren finner man att motivation består av tre samverkande faktorer. 25 Det första handlar om motivation som en inre faktor. Att något sätter igång vårt handlande eller beteende. Detta kallar Jenner 16 Riksidrottsförbundet, 2009 17 Riksidrottförbundet, 2009. Sid 5 18 Skolverket. 2011. Sid 9 19 Ibid 20 Ibid 21 Skolverket. Sid 51 22 Ibid 23 Stensmo, 1997. Sid 97 24 Nationalencyklopedin 25 Jenner, 2004. Sid 41-43 10

(2004) för drivkraft, som är ett sammanfattande ord för begreppet. Däremot kan inte denna drivkraft verka själv utan måste samverka med de andra faktorerna. 26 Den andra faktorn handlar om yttre faktorer, om yttre mål och belöningar: som höga betyg, pengar, status eller inre mål: glädje, stolthet, känsla av självförverkligande. Forskare har i sin forskning sett att yttre respektive inre mål påverkar vårt beteende på olika sätt. 27 Den tredje faktorn innebär en samverkan mellan personens drivkraft och mål. Detta sammanhänger i sin tur med personens självförtroende och om målen uppnås eller inte. Själva motivationsprocessen påverkas också av individfaktorer och sociala faktorer. Till individfaktorer hör: personlighetsdrag, värderingar, tidigare upplevelser/minnesbilder mm. Till sociala faktorer räknas relationer och roller, andras förväntningar mm. 28 Baserat på ovanstående definitioner av motivation blir min tolkning att motivation är en drivkraft som får oss att utföra vissa handlingar. Utan denna drivraft skulle vi vara stillasittande och passiva. Vi skulle aldrig finna någon mening med att göra något. Vet man inte vad man vill uppnå med sin träning så blir det svårt att motivera sig till att träna. 26 Jenner, 2004. Sid 41-43 27 Ibid 28 Ibid 11

3. Teoretisk utgångspunkt Jag har i min studie utgått från Ryan och Decis (2000) Self-Determination Theory (SDT) eller den så kallade självbestämmandeteorin enligt svensk översättning. Nedan följer en förklaring av denna teori. 3.1 Self-Determination Theory Det grundläggande i denna teori utgår från att vi människor har tre medfödda psykologiska behov i form av autonomi, kompetens och samhörighet. När dessa behov är uppfyllda ökar också människans psykiska välmående och motivation. 29 Behovet av autonomi handlar om att individen skall känna att de handlar utifrån sig själva, de har ett fritt val och handlar utifrån sina egna behov. Kompetensbehovet uppfylls när människan känner att uppgiften inte är för svår och inte för lätt. Behovet av samhörighet handlar om att människan söker en trygghet och acceptans bland andra vilket gör att man söker sig till den grupp eller de personer som uppfyller dessa behov. 30 Ryan och Deci (2000a) delar in begreppet motivation i tre delar. Amotivation och inre motivation i varsin ända och däremellan olika typer av yttre motivation. Inre motivation är när individen stimuleras eller är tillfredställd av aktiviteten. Personen drivs av en inre drivkraft och intresse för att lära sig och att upptäcka aktiviteter. För att nå inre motivation krävs enligt Ryan och Deci (2000a) att både behovet av autonomi och kompetens är uppfyllda. Aktiviteten utförs enbart av njutning och inte för att få någon annan typ av belöning dvs. individen gör det för att hen själv vill. 31 (Se figur 1) Yngre barn som växer upp i en självbestämmande miljö med stödjande föräldrar når oftare en högre inre motivation. Däremot i äldre åldrar ökar kraven från föräldrar och skola samt sociala förväntningar vilket gör att motivationen kan påverkas av yttre aspekter. Lärare som inte är befallande utan låter eleverna vara med och bestämma skapar ett klimat av intresse för att vilja lära sig och detta i sin tur leder till en ökad grad av inre motivation. 32 Med yttre motivation menas att individen påverkas av de fördelar som efterföljer handlingen, t.ex. belöning i form av bra betyg eller för att slippa något straff. När yttre faktorer börjar 29 Ryan & Deci, 2000b. Sid 69 30 Ibid, Sid 69-70 31 Ryan & Deci, 2000a. Sid 56 32 Ryan & Deci, 2000b. Sid 70 12

påverka kan det medföra att den autonoma känslan försämras. 33 När en individ drivs av inre motivation är den autonoma känslan som störst. Individen känner både glädje till aktiviteten i sig och till att själv ha valt aktiviteten. Sjunker motivationen minskar även självbestämmandet dvs. man utför handlingar mer efter yttre påverkan (se figur1). Detta kan till slut leda till amotivation som betyder att individen helt saknar motivation till aktiviteten. Individen kommer inte att känna någon mening med aktiviteten eller tro sig klara av den. 34 Ryan och Deci (2000b) menar att om läraren ställer krav på eleven att delta kan det leda till motivationsförändring. Genom att behöva delta kan eleven gå från att vara omotiverad till att få upp ögonen för idrott och finna värdet av att delta. 35 Den yttre motivationen är uppdelad i fyra underkategorier. De fyra olika typerna är yttre reglering, introjicerad reglering, identifierad reglering och integrerad reglering. Yttre reglering ses som mest förknippad med yttre motivation. Här handlar individen bara efter yttre krav som belöning i form av status, pengar och beröm eller att undvika straff. Sett utifrån autonomiperspektivet ligger detta steg längst ifrån inre motivation (se figur1). Introjicerad reglering kan beskrivas som att man utför något för att inte göra andra besvikna eller att man vet att aktiviteten kan vara nyttig. Identifierad reglering kan förklaras med att individen själv valt aktiviteten för att hen vet vad dess framtida belöning ger men att aktiviteten utförs av en motvilja. Sista steget innan inre motivation är integrerad reglering. Denna del ligger väldigt nära den inre motivationen (se figur 1) men skillnaden är att allt fokus ligger på målet. Aktiviteten ligger nära ens värden men man ser även ett större perspektiv, t.ex. största anledningen till träning är för att må bra. 36 33 Ryan & Deci, 2000b. Sid 70 34 Ibid. Sid 72. 35 Ibid. Sid 71. 36 Ryan & Deci 2000a. Sid 62 13

Figur 1. Olika typer av motivation, reglering samt graden av självbestämmande. Figuren är framtagen av Ryan & Deci (2000b). Egen översättning. 3.2 Tidigare forskning Bernaus och Wilson (2008) undersökte hur lärarnas motivation och strategi i klassrummet påverkade elevernas motivation till ämnet engelska. Resultaten visade att om läraren är motiverad så blir även eleverna mer motiverade till uppgiften. Lärarens motivation har en betydande roll för eleverna och deras inlärningsprocess. 37 Hattie (2009) har i sin metaanalys som är baserad på mer än 50 000 studier kommit fram till en metod som kan rangordna både positiva och negativa effekter på elevernas studieresultat. Det viktigaste i undervisningen är samspelet mellan lärare och elever och det är viktigt att förstå hur elevers lärande går till och rätta sig efter dem, menar Hattie. Andra viktiga faktorer Hattie tar upp är vikten av att lärare har höga förväntningar på samtliga elever och ge eleverna regelbunden återkoppling/feedback. Engagemang, förmåga och kompetens är viktiga faktorer som en lärare bör ha för att påverka elevernas resultat positivt. 38 Redan 2007 gjorde Hattie och Timperley en stor undersökning som visade vikten av feedback. För att feedback ska vara så effektiv som möjligt och minska glappet mellan elevens förståelse och dess tänkta förståelse måste den svara på tre frågor. Feed up Vart ska eleven (mål), Feed back Var är eleven och Feed forward hur ska eleven går vidare? 37 Bernaus & Wilson, 2009. Sid 32 38 Hattie, 2009. 14

Forskarna kom också fram till att positiv feedback är effektivare än negativ. Rätt feedback låter eleverna utvecklas. 39 Samma resultat kom även Åkesson (2012) fram till. Hans undersökning, idrottslärarens roll för att motivera elever, där sex idrottslärare intervjuades visade att feedback är en viktig del i undervisningen. Fyra av lärarna undervisade på högstadiet och gymnasiet medan två var inom årskurs 1-6. Åkesson (2012) kom fram till att omotiverade elever oftast har en sämre självkänsla och genom positiv feedback kan eleverna växa med uppgiften. Genom att variera och nivåanpassa lektionerna ges alla elever chansen till att nå framgång. 40 Genom god kommunikation, stöd och engagemang kommer läraren att på bästa sätt hjälpa eleverna till att skapa ett intresse för fysisk aktivitet. 41 Åhs (2009) gjorde en undersökning på en skola bland elever i årskurs 8 och 9 som visade att elever själva tror att en nivåanpassning i lektionernas olika moment skulle leda till ökad motivation och delaktighet. 42 Ytterligare i undersökningen kom det fram att eleverna trodde de skulle utvecklas bättre och att både hög- och lågpresterade elever skulle må bra av denna uppdelning. 43 Chatzisarantis och Hagger (2009) genomförde i England under 5 veckor en interventionsstudie bland ungdomar (14-16 år) som bygger på Ryan och Decis teori. Studien gick ut på att se när undervisningen i idrott och hälsa utgick från self-determination theory kunde ändra elevernas motivation till ämnet samt om deras fysiska aktivitet på fritiden ändrades. I undersökningen ingick 215 elever, 106 pojkar och 109 flickor, från 10 olika skolor. Fem manliga och fem kvinnliga lärare ändrade sin undervisningsstil och lät eleverna vara mer självständiga. Resultatet visade att elevernas motivation till ämnet idrott och hälsa blev starkare samt att de blev mer fysiskt aktiva på fritiden. 44 Åström (2013) har skrivit en avhandling som bl.a. tar upp hur 14 lärare arbetade med lågmotiverade elever i åldern 11-12 år. Detta skedde mellan åren 2008-2009 och bygger på intervjuer och dialoger. Resultaten visar på att undervisningen verkar gynna de elever som är aktiva på fritiden. 45 Genom att skapa variationsrika undervisningar antas elever finna ett 39 Hattie J. & Timperley H. 2007. Sid 81-112 40 Åkersson, 2012. Sid 3 41 Ibid 42 Åhs, 2009. Sid 44 43 Ibid 44 Chatzisarantis & Hagger, 2009. Sid 29,32 45 Åström,P. 2013. Sid 35 15

livslångt intresse för någon aktivitet. Dock ligger fokus på motion och hög intensitet vilket medför att elever med låga motoriska färdigheter kommer i kläm, lektionerna har en tendens att bli för tävlingsinriktade. 46 Därför bör idrottslärare ha ett uttalat syfte och mål med varje lektion då de elever som inte är aktiva på fritiden kan har svårt att förstå aktiviteterna. Tydligare förklaringar varför aktiviteten utförs och vad den ger för resultat krävs av idrottslärare. Det viktiga är att alla för en djupare förståelse för fysisk aktivitet och varför man utför den. 47 Några journaliststudenter vid Göteborgs universitet gjorde under 2012 en enkätundersökning om orsaker till skolk på idrott och hälsa lektionerna. Sammanlagt besöktes tio högstadieskolor i Göteborg och totalt svarade 414 niondeklassare på enkäten som berörde hela deras högstadietid. Resultatet visar att många skolkar på grund av att de känner sig otrygga. De är rädda för att göra bort sig inför sina kompisar, vilket de tror kan leda till mobbning. Rädsla för omklädningsrummet leder också till skolk. Andra faktorer är utebliven feedback och lärarna sätter betyg på tävlingsresultatet och inte efter kunskapskraven som står i kursplanen. 48 3.2.1 Sammanfattning En idrottslärare måste vara mångsidig i sin lärstil för att kunna skapa motivation hos sina elever. Två viktiga faktorer för att detta ska vara möjligt är att läraren själv är motiverad (Bernaus och Wilson 2008) och engagerad (Hattie 2009; Åkesson 2012). Chatzisarantis och Haggers studie visar att självbestämmande är en positiv faktor till inre motivation. Samspelet mellan lärare och elever är viktigt att förstå för att hjälpa eleverna att utvecklas samt ge eleven möjlighet till självbestämmande (Hattie 2009). Vidare menar forskarna att feedback är en stor och viktig del när det gäller att finna motivation (Hattie 2009; Hattie och Timperley 2007; Åkesson 2012; Åström 2013). Feedback/återkoppling är ett komplext begrepp som handlar om att skapa dialoger med eleverna för att de ska förstå vad syftet med lektionerna är, på vilken nivå eleven befinner sig och hur hen kan komma vidare. Här ges utrymme åt eleverna att själva vara med att bestämma hur de ska komma vidare. Utebliven feedback har visat sig vara en orsak till att eleverna inte är delaktiga under lektionerna. Rädsla är däremot den största orsaken till skolk, de känner sig otrygga och vill inte göra bort sig inför sina kompisar. Åhs (2009) menar att nivåanappsning 46 Åström,P. 2013. Sid 35 47 Ibid 48 http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2012/12/13/utsatthet-orsak-skolk 16

av olika moment leder till ökad motivation och delaktighet. Elevernas kompetens och samhörighetsbehov stärks då deltagarna är på samma nivå. Genom min intervjustudie fick jag en möjlighet att ta reda på om lärarnas arbete i praktiken stämmer med den teoretiska utgångspunkten samt vad den tidigare forskningen visat. Svaren jag erhöll vid mina intervjuer stödjer och bekräftar motivationsteorin. 17

4. Metod I detta kapitel kommer jag beskriva val av metod, urval, hur datainsamlingen gick till, bearbetandet av data, diskutera tillförlitlighet och hur jag har beaktat de etiska aspekterna. 4.1 Val av metod Jag har valt att arbeta efter kvalitativ metod med samtalsintervjuer för att samla in data till min studie. Eftersom studien gick ut på att fånga in hur olika idrottslärare arbetar med att motivera inaktiva elever där jag vill särskilja och urskilja olika handlingsmönster hos olika personer, är en kvalitativ metod befogad. 49 En kvalitativ intervju har som syfte att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen. 50 De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med hjälp av min intervjuguide (bilaga 1) som innehåller öppna frågor. Det betyder att alla frågor ställs till alla respondenter och eftersom frågorna är öppna ges de fritt utrymme att svara på frågorna utifrån sina egna erfarenheter. Det är viktigt vid semistrukturerade intervjuer att respondenten får tid att tänka och utveckla sina idéer och en chans att förklara hur de tänker. 51 Intervjuerna gjordes enskilt och ostört. Trost (2005) menar att alternativet gruppintervju kan leda till att alla inte kommer till tals. I en del fall gör grupptrycket att folk inte vågar vara helt ärliga. 52 Dialogen mellan mig och respondenten var viktig, inte bara för att respondenten hade chansen att förklara utförligt ifrån sina erfarenheter, utan också för att jag kunde ställa följdfrågor om jag inte förstod hur de menade eller om jag ville att de skulle utveckla svaret. Detta tillsammans med att en intervju ger större möjligheter att reagera på sinnesstämningar mellan mig och respondenten, kroppsspråk, tonfall, ansiktsuttryck mm, gjorde att en kvalitativ metod var att föredra framöver en kvantitativ (enkät) för att undersöka mitt syfte. 53 Fråga 1-2 i min intervjuguide besvarar respondenternas bakgrund och vad de har för mål med sin undervisning. Fråga 3 ger svar på hur de ser på begreppet motivation, med utgångspunkt från den så kallade motivationsteorin, och som också är min första frågeställning. Fråga 4-7 är utformade för att besvara min andra frågeställning, hur idrottslärarna jobbar med att motivera eleverna till ett aktivt deltagande. Dessa frågor grundar sig i min teoretiska utgångspunkt, 49 Trost, 2005. Sid 14 50 Patel & Davidsson, 2003. Sid 78 51 Denscombe, 2009. 52 Trost, 2005. 53 Hassmén, P & Hassmén, N. 2008. Sid 108-109 18

Self-determination theory, för att se om det finns några samband mellan teorin och hur de arbetar praktiskt. Tanken bakom fråga 8-11 är att ta reda på vilka bakomliggande orsaker, mina respondenter, ser till att eleverna är inaktiva eller inte deltagande, vilket är min tredje och sista frågeställning. 4.2 Urval Jag har valt att intervjua sju idrottslärare, fyra män och tre kvinnor, som arbetar på två olika högstadieskolor i Värmland. Åldern på mina respondenter varierade mellan 32-42 år och alla har utbildning och behörighet till att vara idrottslärare på högstadiet. Jag eftersträvade viss variation i ålder, kön och arbetslivserfarenhet för att få mer bredd i svaren då jag tror att åsikter och tankesätt kan skilja mellan dem. Kvalitativa studier är tidskrävande och det kan av den anledningen vara bättre med ett mindre antal respondenter som passar in i studien och dess syfte. Svaren på frågorna blir därför mer relevanta i förhållande till undersökningen. 54 Urvalet med handplockade respondenter kallas purposive sampling. Detta betyder att man väljer ut dem man tror kan ge den bästa informationen utifrån studiens syfte. 55 Detta är anledningen till att jag valde ut mina sju respondenter men också för att det är på denna nivå, på högstadiet jag planerar att jobba i framtiden. Dessa personer var för mig bekanta och mitt intryck var att de har stor kunskap om ämnet idrott och hälsa. Deras svar på mina frågor anser jag därför relevanta för slutsatserna inom ramen för min studie. Alla respondenter arbetar på högstadiet. Några av dem arbetar även på gymnasiet men i intervjuerna har deras svar baserats på hur de agerar på högstadiet. Deltagarna har tilldelats fiktiva namn och presenteras nedan. Mats är 41 år och har arbetat som idrottslärare i 20 år. Har en 3 årig GH utbildning och är ettämneslärare. Bengt är 32 år och har arbetat som idrottslärare i 3 år. Har en 4,5 årig universitetsutbildning till idrott- och psykologilärare men arbetar enbart som idrottslärare. Lars är 32 år och har arbetat som idrottslärare i 1 år. Har en 4,5 årig universitetsutbildning till idrott- och geografilärare. Arbetar 50 % som idrottslärare. 54 Hassmén, P & Hassmén N. 2008. Sid 108-109 55 Ibid, Sid 110 19

Erik är 32 år och har arbetat som idrottslärare i 7 år. Har en 4,5 årig universitetsutbildning till idrott- och hemkunskapslärare. De senaste åren har Erik arbetat som enbart idrottslärare. 60 % på högstadiet och 40 % på gymnasiet. Eva är 55 år och har arbetat som idrottslärare i 33 år. Har en 4 årig GIH utbildning och är enbart utbildad idrottslärare. Annika är 43 år och har arbetat som idrottslärare i 19 år. Har en 4 årig GIH utbildning till idrott- och svenskalärare. Arbetar 90% som idrottslärare. Lisa är 34 år och har arbetat som idrottslärare i 7 år. Har en 4,5 årig universitetsutbildning till idrott- och svenskalärare. Arbetar 50% som idrottslärare. 4.3 Genomförande Innan jag gjorde den första riktiga intervjun genomförde jag två pilotintervjuer som båda höll på ungefär 15 min. Detta gjordes för att träna på intervjuteknik och för att få fram om frågorna var relevanta för att besvara mina frågeställningar. Några justeringar gjordes under och efter erfarenheter från pilotintervjuerna. Tidigare arbeten inom samma ämnesområde samt litteratur lästes för en djupare kunskap och förståelse samt hjälp med intervjufrågor. Intervjufrågorna godkändes av min handledare gällande relevans. Kontakt med respondenterna togs via telefon och de fick själva bestämma tid och plats för intervjun. Under samtalet förklarade jag ämnet och syftet med min undersökning samt hur jag skulle gå tillväga. Någon större presentation av mig behövdes inte då jag träffat alla tidigare. Alla var positiva och ställde gärna upp i undersökningen. Alla intervjuer skedde dagtid. Det var viktigt att jag vid samtliga tillfällen fick sitta enskilt och ostört under tiden intervjun pågick. Tiden på intervjuerna varierade mellan 15 och 25 minuter. Efter godkännande av respondenterna spelades intervjuerna in på min mobiltelefon. Kvalitén och hörbarheten var bra eftersom mobilen var av nyare modell. Papper och penna hade jag till hands om något var extra viktigt att notera. Respondenterna fick läsa igenom intervjufrågorna innan intervjun startade för att få en bra överblick och lite tid att förbereda sig. Under intervjun fick de ha intervjufrågorna framför sig för att minska risken för missförstånd. Även om de hör mig ställa frågan kan det vara lättare att förstå om jag t.ex. var otydlig eller om jag pratade för snabbt. Alla intervjufrågor ställdes i samma turordning vid samtliga intervjutillfällen. 20

4.4 Databearbetning Efter varje intervju lyssnade jag av inspelningen samt gick igenom eventuella noteringar. Därefter transkriberades intervjun till ett Worddokument. Alla intervjuerna blev transkriberade samma dag som de blev genomförda. Detta minskade risken för att glömma bort tankar och reflektioner som jag kunde ha fått under intervjun. Det som sagts transkriberade jag grundligt. En dålig transkribering kan enligt Hassmén och Hassmén (2008) påverka reliabiliteten och validiteten på ett negativt sätt. 56 Efter transkriberingen satte jag in svaren under rätt frågeställning för att underlätta arbetet med analyserandet. I analysen har jag utgått från Kvale och Brinkmanns (2009) sex steg för hur forskaren analyserar intervjusvaren. 57 Steg 1 Sker under själva intervjun där respondenten svarar på frågorna utifrån egna erfarenheter. Steg 2 Respondenten upptäcker själv nya samband och innebörder av vad hen sagt. Steg 3 Intervjuaren tolkar det som sagts av respondenten genom att ställa följdfrågor för att bekräfta att det var rätt uppfattat. Steg 4 Sker efter intervjun och där det insamlade materialet struktureras i text. De två sista stegen har jag inte använt mig av i denna undersökning. I svaren har teman hittats och utifrån dessa sett likheter eller olikheter som presenteras i resultatdelen. 4.5 Validitet och reliabilitet Begreppet validitet handlar om giltigheten i det man har som avsikt att undersöka, tex ställer man rätt frågor för att få syftet besvarat. Desto mer relevanta frågor för att besvara syftet, desto högre grad av validitet. Reliabilitet handlar om tillförlitlighet och upprepbarhet. En god reliabilitet är när en intervju eller undersökning som görs vid olika tillfällen och av olika personer ger liknande svar och resultat. 58 Eftersom jag ville undersöka hur idrottslärare jobbar med att motivera sina elever begränsade jag mitt urval efter det. Mina intervjufrågor är utformade efter mina frågeställningar. Frågorna har jag även granskats av min handledare för att godkänna deras relevans. Detta gör validiteten på min undersökning starkare. 59 56 Hassmén, P & Hassmén N. 2008 57 Kvale & Brinkmann, 2009 58 Hassmén, P & Hassmén N. 2008 59 Kvale & Brinkmann. 2009 21

Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuteknik där jag ställde samma frågor i samma följd till alla respondenter. Svaren från respondenterna baseras på deras egna erfarenheter, åsikter och tankar vilket också stärker validiteten. Alla respondenter är verksamma inom skolan, i ämnet min undersökning handlar om vilket stärker reliabiliteten. 60 Litteratur inom ämnet samt om intervjuteknik läste jag igenom för att skaffa mig en djupare förståelse och vad jag bör tänka på, inför och under en intervju. Detta stärker validiteten och reliabiliteten ytterligare. 61 4.6 Etiska aspekter Inför intervjuerna har jag tagit del och sedan rättat mig efter de humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsprinciper som Vetenskapsrådet tog fram år 2002. De fyra principer som de tagit fram skall jag gå igenom. 62 Informationskravet: Innebär att jag, forskaren, måste informera alla undersökningsdeltagare om syftet med projektet och vilka villkor som gäller. Detta blev deltagarna informerade om vid första telefonkontakten men också före intervjuerna genomfördes. Samtyckeskravet: Innebär att undersökningsdeltagarna har rätt till att själva bestämma över sin medverkan. Jag informerade att deras medverkan var helt frivillig och att om de kände de minsta osäkerhet fick de avbryta. Konfidentialitetskravet: Innebär att alla uppgifter om deltagare kommer att vara så pass anonyma att ingen skall kunna identifiera personen utifrån deras svar. Inför databearbetningen gav jag mina respondenter fiktiva namn för att på så sätt inte avslöja deras identitet och arbetsplats. Nyttjandekravet: Innebär att alla uppgifter jag fått under mina intervjuer bara kommer att användas för mitt studiesyfte. Alla respondenter lämnade ett muntligt informerat samtycke till deltagande innan intervjun genomfördes. 60 Ibid 61 Ibid 62 Vetenskapsrådet, 2002. 22

5. Resultat I detta kapitel kommer resultatet från mina intervjuer analyseras utifrån mina frågeställningar. Mina frågeställningar: Hur ser idrottslärarna på begreppet motivation? Finns det några tydliga motiv lärarna vill förmedla för att motivera de inaktiva eleverna? Vilka är orsakerna till att eleverna är inaktiva enligt lärarna? 5.1 Frågeställningarna Jag började med frågan Varför blev du idrottslärare och vad har du för mål med din undervisning. Även om denna fråga inte är en av frågeställningarna så tycker jag att den utifrån mitt syfte är både relevant och intressant att få besvarad och finnas med i resultatdelen. 5.1.1 Varför blev du idrottslärare och vad har du för mål med din undervisning? Alla respondenter nämner att sport- och idrottsintresset var en bidragande orsak till att de blev lärare i ämnet idrott och hälsa. De flesta tar också upp intresset att jobba med barn och ungdomar som en stark orsak till deras val av yrke. Mitt intresse för idrott och människor (Eva) För att jag alltid gillat idrott och ville arbeta med något som jag tycker är roligt (Erik) Gemensamt för respondenterna och deras mål med undervisningen var att eleverna skulle få en positiv bild av rörelse och fysisk aktivitet. Detta ska förhoppningsvis leda till att de utvecklas och kommer fortsätta att vara fysiskt aktiva senare i livet. Målet med undervisningen är att utveckla barnen så mycket som möjligt (Bengt) Målet är att få eleverna att tycka om någon idrott och fortsätta med den när de slutat hos mig (Annika) 23

Vidare säger några respondenter att de har som mål att få eleverna att nå målen i kursplanen. Även om inte alla uttrycker det i intervjun så tror jag egentligen att detta är underförstått hos samtliga lärare. Att alla ska trivas på lektionerna och utvecklas och känna trygghet för att uppnå det uppsätta målen som finns i kursplanen (Erik) 5.1.2 Hur ser idrottslärarna på begreppet motivation? I stort sett samtliga respondenter menar att motivation är en drivkraft som får varje individ att anstränga sig för att utföra någon typ av aktivitet eller handling. Handlar om drivkraft (Bengt) Lust, vilja att anstränga sig för att uppnå något bra (Eva) Vidare kommer en åsikt som framkommer är att motivation hänger ihop med intresse och självförtroende. Motivation måste alla ha för att orka ta sig framåt Roligt och motivation hör ihop (Erik) Motivation bygger på intresse och självförtroende. Har eleven inget intresse och är självförtroendet dåligt är det svårt att bygga upp motivation (Lisa) Något som de flesta av respondenterna tar upp är att det finns olika typer av motivation. Finns olika typer av motivation och varför man gör något (Lars) Jag tycker eleverna ska ha en inre motivation, att de själva vill vara med och inte pga. att jag säger till dem att göra grejer (Bengt) 24

5.1.3 Finns det några tydliga motiv lärarna vill förmedla för att motivera de inaktiva eleverna? Hur ska man som idrottslärare egentligen arbeta för att motivera elever som är inaktiva? På några punkter är respondenterna eniga. Att skapa roliga, variationsrika lektioner som är individanpassade är en viktig del i arbetet med elevernas motivationsprocess. Samtidigt att det viktigt att berömma, pusha och uppmärksamma alla elever och då krävs det att läraren är aktiv, delaktig och motiverad säger respondenterna. Det är viktigt att anpassa lektionsinnehållet efter individerna, finnas något alla klarar av (Annika) Det är viktigt att stötta och berömma elever för att få upp deras självförtroende, vilket i slutändan kan leda till att de får ett intresse och motivation till idrott (Lisa) Vara motiverad och positiv själv (Erik) Vidare kommer det fram i intervjuerna att motivationsarbete skiljer sig åt ganska mycket. Eftersom alla elever är olika skiljer sig arbetet från elev till elev. Att nivåanpassa och låta eleverna jobba i mindre grupper är även det en viktig del i att finna motivation hos varje elev. Klassernas storlek är en stor problematik för flera av respondenterna fram. Med tiden lär man känna varje elev och veta hur man ska bemöta dem. I vissa fall måste man vara sträng och tuff medan i andra fall en mjukare stil. Viktigt att vara en god personkännare som lärare (Mats) Ibland behövs nivåanpassning för att alla elever ska bli nöjda och tillfredställda (Lars) Klass med 18 kontra 32 är en stor skillnad i att försöka motivera varje elev (Mats) Många av respondenterna tycker att dialogen och den personliga kontakten mellan lärare och elev är viktig. Eleverna ska veta vad som krävs för att uppnå målen. Den personliga dialogen är viktig när det gäller att komma fram till vad som krävs för att finna motivation hos varje elev menar flera av lärarna. Genom samtal med elever som är inaktiva kan man finna lösningar på vad problemen kan vara. Genom att t.ex. låta dem byta om i lärarrummet eller 25

låta dem hålla på med en aktivitet de tycker om, kan självförtroende skapas vilket kan leda till att de vågar vara med i gemensamma gruppen. Ha målsättningar som de hela tiden kan nå för i nästa steg sätta upp ett nytt mål, finna nästa morot, det skapar motivation. En tydlighet mot ett mål och olika mål för olika elever. (Mats) Man ska försöka få till en bra dialog med de elever som inte är motiverade, visa dem vad de behöver visa mig som lärare för att kunna få ett godkänt betyg (Lisa) Prata med dem, om vad det bakomliggande är varför de inte vill vara med (Erik) Några respondenter nämner delaktighet och teori som viktiga faktorer. Att eleverna är delaktiga och får känna att de får vara med och bestämma samt att de får en teoretisk grund om vad som händer med kroppen av fysisk aktivet, kan skapa motivation. Viktigt att de känner att de får någon effekt av träningen klämma på hälsobiten, de har inte så bra koll på den (Annika) Trycka på vad som händer med kroppen när man rör sig, lite teori inbakat i praktikpassen (Lars) Jag försöker motivera så de blir mer kreativa och tar eget ansvar. De får vara med och skapa egna danser och sådär (Annika) Flera av lärarna tar också upp att det är viktigt att eleverna känner sig trygga på lektionerna, därför är det viktigt att skapa en miljö där ingen blir utsatt. Jag jobbar för att de ska sporra varandra, inte klaga, blir då en bättre miljö och bättre motivation (Annika) Få den att känna sig trygga Uppmuntra, visa att man är aktiv och visa att man ser dem (Eva) 26

5.1.4 Varför är eleverna inaktiva enligt idrottslärarna? Orsakerna till varför elever är inaktiva kan vara många och här kommer jag förmedla vad mina respondenter tror att detta beror på. Rädsla är utan tvekan den störa orsaken till att eleverna är inaktiva på idrottslektionerna tror respondenterna. Då menar de rädslan för att göra bort sig inför sina klasskompisar eller rädslan för omklädningsrummet. Jag tror att osäkerhet kring eller missnöje med kroppen är en bidragande faktor som medför dåligt självförtroende och rädsla för både lektionen och omklädningssituationen. Att klasserna oftast är för stora är en bidragande orsak till att rädslan förstärks menar några lärare. I idrottshallen märks det vilka som är lite sämre, det blir mer tydligt gentemot i klassrummet. Detta kan skapa en rädsla hos eleverna, de vill inte bli sedda för de är rädda att göra bort sig (Mats) Otrygga i sig själva, skäms för sin kropp (Eva) Själva omklädningsrumsbiten, byta om och duscha med varandra, man blottar sig (Erik) Klass med 18 kontra en klass med 32 är en stor skillnad i att försöka motivera varje elev. (Mats) Andra orsaker som flera respondenter nämner är ointresse och dåliga erfarenheter. Ointresset och dåliga eller inga erfarenheter tror de flesta lärarna kan komma från föräldrarna. Dagens samhälle och IT utveckling är en bidragande orsak till att unga har stillasittande intressen som t.ex. dataspel. Är föräldrar helt ointresserade och inte uppmuntrat till sport kan det vara en orsak till elevernas inaktivitet (Mats) Bakomliggande orsaker sen lågstadiet (Eva) En lärare framför tanken om att eleverna har för mycket att säga till om vilket kan leda till att de väljer bort några lektioner. De klagar hos elevhälsan och får beviljad ledighet. En annan orsak som alla lärare tar upp är att ibland glömmer eleverna faktiskt sina kläder och ibland är det sjukdom eller skada som stoppar deras deltagande. Enstaka frånvarotillfälle pga. glömska 27

och sjukdom är inte relevant i min undersökning. Däremot är de elever som ofta glömmer eller är sjuka med i de svar respondenterna gett mig. De kan välja att inte vara med på ett sätt som inte fanns för 20 år tillbaka. Klagar de hos elevhälsan om att idrott är tråkigt får de beviljad ledighet alldeles för lätt (Mats) 5.1.5 Sammanfattning övriga svar från intervjufrågorna Något som inte tagits upp i de redovisade svaren men som alla berörde under intervjuerna, var skillnaden mellan eleverna som är aktiva på fritiden och de som inte är det. Det beskrevs skillnader i deras engagemang och kunnande och till viss del i deras deltagande. De som skolkar eller är mer inaktiva på lektioner hör oftare till gruppen av elever som är inaktiva på fritiden. Däremot så tycker respondenterna att eleverna som är inaktiva på fritiden överlag uppskattar skolidrotten och kämpar på efter egen förmåga. En lärare tar upp att föreningsidrotten är mer resultatinriktat vilket kan leda till att eleverna som håller på med föreningsidrott kan tycka att lektionerna håller för låg nivå. Detta kan leda till missnöje och ändrad motivation. Andra lärare menar att föreningsaktiva elever tycker att idrottslektionerna håller för låg nivå vilket gör att de är inaktiva eller ibland inte deltagande på lektionerna. I regel är det är det fler elever som är inaktiva på fritiden som inte är deltagande i lektionen (Mats) En lärare för fram att speciellt pojkar som på fritiden håller på med någon typ av lagsport har en sämre attityd. Flera, långt ifrån alla, tycker att de är bättre vilket gör att de inte orkar vara så aktiva på lektionerna eller hjälpa fram sina klasskompisar. Flera av respondenterna har märkt att dagens variationsrika idrottslektioner lett till att elever i större utsträckning funnit en aktivitet som det tycker om och som de även utför på fritiden. Jag ser dock se en ändring, dagens variationsrika undervisning gör att eleverna som är inaktiva på fritiden har ökat sitt deltagande på lektionerna (Mats) 28

6. Diskussion En positiv bild av fysisk aktivitet och att arbeta med ungdomar tror jag är en förutsättning för att vara idrottslärare. Skulle det inte finnas ett kombinerat intresse för idrott och ungdomar tror jag inte att man skulle passa att vara lärare i ämnet idrott och hälsa. Av den anledningen tyckte jag det var viktigt att ta reda på varför mina respondenter ville bli idrottslärare och vad de hade för mål med sin undervisning. Svaren jag fick var positiva och jag känner att de har rätt förutsättningar för att kunna svara på mina frågeställningar. 6.1 Resultatdiskussion Nedan ska jag analysera och diskutera svaren jag fått på mina frågeställningar. 6.1.1 Hur ser idrottslärarna på begreppet motivation Motivation för idrottslärarna är en drivkraft som får varje individ att anstränga sig för att utföra något, i detta fall att utföra skolidrottens aktiviteter. En respondent ger förklaringen att motivation hör ihop med intresse och självförtroende. Detta tolkar jag som att saknas intresse för aktiviteten finns heller ingen drivkraft att utföra den. Alltså hänger intresse och drivkraft ihop. En annan respondent tar upp att desto större intresset för aktiviteten är, desto mer motiverad är man. Precis som Ryan och Deci (2000a) tar respondenterna upp att det finns olika typer av motivation och att aktiviteterna utförs av olika motivationsfaktorer. 63 Några lärare nämner att de vill att eleverna ska ha en inre motivation. Att de ska vara med på lektionerna för att de själva vill och inte på grund av andra orsaker. Att alla elever ska nå inre motivation är kanske en utopi. Däremot är det viktigt att eleverna ges möjligheter och en trygghet så att yttre faktorer skapas vilket också leder till ett aktivt deltagande. Min tolkning är att idrottslärarna med sina lektioner försöker finna någon aktivitet som passar alla och som de kan fortsätta med hela livet. Detta medför att respondenterna är förankrande i Lgr11 som säger att utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 64 63 Ryan och Deci, 2000a. 64 Skolverket 2011. Sid 9 29