Människa och samhälle 1 september 2015 Rätt eller fel???? Gunilla Nordenram Enheten för gerodonti (äldretandvård) Karolinska Institutet Stockholm/Huddinge gunilla.nordenram@ki.se
Vanlig, trygg och odramatisk
Vad är Rätt i denhär situationen? Vetenskap och beprövad erfarenhet. Det beror på!
CORE Patienten CURE Behandling CARE omvårdnad
CORE Patienten CURE CARE Behandling Läkekonst Omvårdnad
CORE Patienten CURE Behandling Patienten CARE Omvårdnad
CORE Patienten CARE Omvårdnad Munnen CURE Behandling
Munnen, ett sinnenas centrum
Med munnen visar vi varma känslor
Tänderna är munnens väpnade vaktare Man biter ifrån sig Man är rustad till tänderna Man är på bettet Elias Cannetti 1985:Massa och makt Något är tandlöst = dåligt, svagt Visa tänderna = aggression
Munnen är en privat zon
Bekanta Vänner Munnen Make/maka Partner Barn Barnbarn Vårdpersonal Nära vänner Släktingar Fiender Främlingar
Munnen är en helig kroppsdel Tomas Sjödin IADH 2006 När träden avlövas ser man längre från vårt kök
MORAL Sedvänja, bruk - handling ETIK Sinnelag, abstrakta regler
Riktlinjer för hur vi kan leva ett gott liv tillsammans -i den lilla gruppen - i familjen - i yrkesrollen -i samhället -i världen
De etiska etiska riktlinjer och den värdegrund vi har här och nu, har vuxit fram genom många sekler. En samlad De visdom och en gåva från de som levat för oss att förvalta, utveckla och ge vidare till nästa generation
Om man inte vill se bakåt eller framåt - måste man se upp
Något om hur den biomedicinska etiken vuxit fram
384-322 f. Kr.
Redan de gamla grekerna. Sokrates 470-399 f Kr, Platon 427-347 f KR, Aristoteles 384-322 f kr
Etik förutsätter en människosyn Hur såg de gamla grekernas människosyn ut?
Under perioden 470-322 år f KR - Människan är alltings mått - Människan har ett förnuft - Människan kan tänka logiskt - Människan är en social varelse - Mönsterstat, styrs av förnuft och var och en vet sin plats - Målet - det goda livet
Vem var det som tänkte och styrde i Aten? Aristokraterna Aristos /bäst, dugligast Kratos /makt Detta är Hippokrates tid och hans kultur
Den medicinska läkekonstens fader Hippokrates 400 år f Kr
Hippokrates Första regeln är att inte skada Sundom bota Ofta lindra Alltid trösta
Vi har pluggat provsvar symptom och diagnoser, lärt olika behandlingar, prognoser. Hur man botar och lindrar. Men ingen har utbildat oss i hur man tröstar Pia Dellson: Klinisk blick 1997
Den hippokratiska läkareden I will use treatment to help the sick according to my ability and judgement but I will never use it to injure or wrong them
Jag skall i enlighet med mina kunskaper ge kostråd som de sjuka har nytta av och jag skall skydda dem från skada och orättvisa Paternalism
1000-talet e.kr....400 f Kr...2000 e Kr Paradigmskifte
Den kristna människosynen Människan är person skapad till Guds avbild Människan skall efterlikna sin Gud i kärlek Kärlek till sin nästa Normativ gudsbild Du skall/du skall icke... Kyrkan har absoluta tolkningsföreträde
Renässans och upplysningstiden Människan är en unik individ, värdefull för sin egen skull René Decarte (1596-1629) Jag tänker, alltså finns jag Upplysningsfilosoferna Montesquieu, Voltaire, Rosseau Uppror mot auktoriteter Frihet Jämlikhet Broderskap
Naturvetenskap Galilei Kopernikus Kepler Newton Darwin Berzelius Pasteur..
Imanuel Kant (1724-1804) Människan har en odödlig själ och en fri vilja Pliktetik - deontologisk etik Kategoriska imperativet Man skall alltid behandla en människa som ett mål i sig -inte som ett medel för någonting annat
David Hume (1711-1776), Jeremy Bentham (1748-1823) John Stuart Mill (1806-1873) Konsekvensetik Största möjliga nytta för största möjliga antal människor Nyttoetik - Utilitarism Torbjörn Tännsjö
John Rawls A theory of Justice 1971-2002 Frihet - jämlikhet - rättvisa Varje människa har rätt till det mest omfattande system av fri-och rättigheter som är föreniligt med ett likadant system av fri- och rättigheter för alla Rättvisa är att gynna de sämst ställda?
Värdeförskjutningar/paradigmskiften Hans Jonas (1903-1993) Det ekologiska imperativet Handla alltid så att konsekvenserna av Dina handlingar är förenligt med fortsatt liv på jorden
Etik förutsätter en människosyn En humanistisk människosyn innebär att en människa betraktas som värdig och okränkbar oberoende av hennes funktion, oberoende av om hon är rik eller fattig, frisk eller sjuk, gammal eller ung etc
Värdegrund och Människosyn Humanistisk människosyn Funktionalistisk människosyn
Georgetown Tom Beauchamp, James Childress The principles of biomedical ethics Georgetown- mantrat Autonomiprincipen Icke-skadaprincipen Godhetsprincipen Rättviseprincipen
Har tandvårdens etik och moral påverkats av tiden?
DÅ Inga behandlingsalternativ = patienten hade inget val
PATERNALISM Terapeuten Patienten Kunskap Ansvar Beslut Vårdbehov Beroende Lydnad
NU Patienten mera oberoende, mera välinformerad Tandvårdaren = den professionella experten som kan ge information och service till patienten? Allt flera avancerade behandlingsmetoder
Aktörer God funktion Full autonomi Säkerställa sitt människovärde sin integritet Svag aktör Dålig funktion - Sviktande autonomi Kan inte själv säkerställa respekten för sitt människovärde sin integritet
Autonomi/självbestämmande INTEGRITET livet
Teamarbete med patienten i centrum
Vårdaren vet mest! Patienten vet bäst? Informerat samtycke Information eller manipulation?
Consensus Terapeuten Patienten Kunskap Information Förslag Beslut Vårdbehov Informerad Önskemål Samtycka Avböja
VÅRD har etiska principer VÅRD har lagar och regler
Etiska motiv Lagar och regler Lagar och regler Etiska motiv Etiken är den vägledande grunden Lagen är absolut
Lagen Behandling och vård skall - vara sakkunning och omsorgsfull - ske i samråd med patienten - ges med respekt och omtanke
Tandvårdslagen 1 Tandvård är åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munnen Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Godhetsprincipen Rättviseprincipen
Tandvårdslagen 3 En god tandvård skall - vara av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder Godhetsprincipen och icke-skadaprincipen - tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen Godhetsprincipen - vara lätt tillgänglig Rättviseprincipen - bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Autonomiprincipen
Tandvårdslagen 3 En god tandvård skall - främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen Respekt Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten Respekt
Båda har integritet Tandvårdaren Patienten Professionell integritet Integritet som person
Ingen consensus Terapeuten Professionell integritet Värde Patienten Integritet som person Värde DILEMMA
Att visa respekt Den andra är en vuxen person med förmåga till ett vuxet ansvarstagande och med rätt till sina känslor och åsikter Det innebär däremot inte att aldrig sätta gränser eller säga ifrån - tvärtom kan detta vara brist på respekt
2000talet e.kr. 400 f Kr.2000 e Kr
Paradigmskifte i vården? Patient/vårdare Medicinsk etik Kund/försäljare Affärsmoral Humanitet - God vård - Vård efter behov Vinstintresse Tid är pengar
00-talet.Decenniet då vi alla blev kunder. I marknadsanpassad vård är patienten en kostnad men också en intäktsmöjlighet. Målet för ren marknadsekonomi är.. Vinst Blir särskilda patientgrupper tärande? Ingen behandlare vill sitta med Svarte Petter Eller?
Utan etisk reflektion, utan moraliska handlingar CAVE: Nya metoder används på ett överentusiastiskt sätt, på allt vidare indikationer och alltmer urskillningslöst...
Den gyllene regeln Allt det du vill människor skall göra för dig det skall du göra för dem Behandla/bemöt andra som du själv vill bli behandlad/bemött
Enkel modell för hantering av etiska beslut Skaffa så mycket fakta/kunskap om fallet/situationen som möjligt! -Vad är problemet/dilemmat - Kan något övergripande generalisbart problem identifieras? - Lyssna -Vilka aktörer är inblandade? Till det etiska dialogtorget -Vilka intressen/värden/mål har de olika aktörerna i den uppkomna situationen? -Dilemmat: De etiska principerna kolliderar (god vård, inte skada, autonomi, rättvisa) Diskussion Vilken princip bör ges företräde i detta fall? (Prima facie)
Etiska och praktiska utmaningar med ökat patientinflytande Läkartidningen 2015;112:DD3X Erik Gustavsson Niklas Spjut, Christian Munthe, Lars Sandman