Bo Jenner 2011-12-08
Innehållsförteckning Abstract... 2 Bloggen... 3 Användning... 3 Kommentarer... 4 Diskussion... 5 Bloggen som utgångspunkt... 5 Bloggen som hjälpmedel... 6 Slutsats... 7 Källförteckning... 8 Abstract Behovet att inkludera Internet och tekniker som hör det till i skolan ökar, och flera författare lyfter fram fördelar med att använda bloggar i undervisningen. Medan en del av vinsterna är enklare att se är andras påståenden mer tveksamma. I huvudsak reflekteras över två förslag på hur bloggar kan utnyttjas i klassrummet, där det ena kan sägas ta bloggen som utgångspunkt medan det andra i högre grad ser den som ett hjälpmedel. Diskussionen föregås av en beskrivning av bloggar.
Bloggen Att förklara bloggar är inte så lätt som det först kan framstå för en invigd. De har funnits sen runt 1994 (Gardner & Birley 2010, s. 17), men kom inte att få sin nuvarande benämning förrän 1999 (Blood 2000). Ordet kommer från det engelska ordet weblog, med vilket avses en journal på Internet, och som kom att förkortas till blog. En blogg kan beskrivas som en webbsida där innehållet uppdateras med viss regelbundenhet; innehållet sorteras och presenteras som inlägg ; och gammalt innehåll ligger kvar men det senaste visas först. Som Blogging for Dummies beskriver det: neither the content nor the creator makes a blog a blog the presentation does (Gardner & Birley 2010, s. 11). Det finns inget som bestämmer vad en blogg ska innehålla, utan det är snarare sättet som man tar till sig innehållet som gör det till en blogg. Blogging for Dummies anser vidare att följande komponenter är del av varje blogg (Ibid., s. 12): Regelbundna uppdateringar Inlägg varje uppdatering tar formen av ett inlägg, som kan visas i sin helhet eller förkortat på startsidan. Permanenta länkar varje inlägg förses med en permanent länk så att det kan nås med enkelhet från andra sidor och sökmotorer. Kronologisk ordning det senaste inlägget visas först, och det näst senaste flyttas ner på sidan. (Med kronologisk ordning avses vanligtvis från det första till det senaste, varför omvänd kronologisk ordning är mer korrekt.) Kommentarer (inte alltid) möjligheten för besökare att lämna korta textmeddelanden som svar på inlägget. Arkiv äldre inlägg, sorterade efter datum. Kategorier sortering av inlägg efter innehåll. Man kan argumentera mot påståendet att all den här funktionaliteten ska finnas med för att sidan ska klassificeras som en blogg, men den är tveklöst del av den stora majoriteten av bloggar, och de flesta bloggläsare förutsätter också att den finns. Kategorier kan vara ett praktiskt verktyg för att lättare låta läsare hitta inlägg inom det område som intresserar dem. Ett alternativ, eller komplement, till kategorier är etiketter, eller svengelska taggar. Medan kategorier delar upp inläggen i likhet med dagstidningens huvud-, kultur- och ekonomidelar, beskriver etiketter innehållet i inläggen som nyckelord. Personliga bloggar använder vanligen bara en allmän kategori, men kan visa inlägg grupperade efter innehåll baserat på vilka etiketter som använts. Användning Det är omöjligt att exakt mäta hur många bloggar som finns, och man bör minnas att många bloggar av olika anledningar är inaktiva, men sajten Pingdom (2011) uppskattade antalet bloggar att uppgå till 152 miljoner under 2010, och 2007 skapades 120 000 nya bloggar varje dag (Sawmiller 2010, s. 45).
För den som inte är van vid bloggar kan det vara lätt att stirra sig blind på hur de vanligtvis används, och därför inte se flexibiliteten i dem. Blogg är ett format mer än något annat. Det är ett sätt att sprida digitalt material till dem som är intresserade av det. Publiken kan ta del av det genom att besöka sidan eller prenumerera på uppdateringar via RSS (Gardner & Birley 2010, s. 243). Det finns inga regler för vad en blogg ska handla om eller vad den ska användas till. Många använder dem som mer eller mindre öppna dagböcker, medan andra skriver mer specifikt om ett visst ämne (Ibid., s. 11). En del bloggar är personliga och andra är organ för föreningar, företag och myndigheter. Innehållet kan variera från nyheter, till politiska kommentarer, till recept, till berättelser, till programkod, till precis vad som helst. De flesta bloggar är textbaserade men tar hjälp av bilder för att komplettera texten. Många bloggars inlägg består enbart av bilder, och andras huvudinnehåll är musik eller poddradio. Kommentarer Möjligheten att lämna kommentarer, vilken finns på den stora majoriteten av bloggar, spelar en stor roll i bloggosfären. På samma sätt som bloggar gjort att fler människor kan uttrycka sig publikt, hjälper kommentarsfälten till att hålla igång diskussionen. Man måste inte tillåta kommentarer på sin blogg, men gör man inte det riskerar man att gå miste om givande respons. Därtill uppskattar och förväntar sig många läsare att få både läsa andras reaktioner och lämna sina egna (Ibid., s. 106).
Diskussion Ett av de mer anspråkslösa argumenten för att inkludera bloggar i undervisningen är att det är en naturlig utveckling: bloggar och de tekniker som de är förknippade med utgör redan en stor och självklar del av många elevers liv. I en del fall handlar det om att skolan bör använda metoder som eleverna är vana vid och motiveras av, och i andra om att lära eleverna använda dem för att bli bättre studenter (Sawmiller 2010, s. 45). Flera av författarna pekar också på en motiverande faktor i att låta elever använda sig av bloggar. Många elever sporras av att låta andra ta del av deras texter i stället för att deras lärare är den enda som ser dem. Det kan handla om tjusningen i att visa upp sitt arbete för en publik som är större och upplevs som mer autentisk, eller om att få respons och konstruktiv kritik utöver den från läraren och snabbare (Ibid., s. 46, Lapp et al. 2011, s. 40, Zawilinski et al. 2009, s. 652). Bloggen som utgångspunkt Lapp et al. (2011) undersöker specifikt om elever kan hjälpas att utveckla en medvetenhet om publik och anpassa sitt skrivande därefter. De iakttar en grupp med andraklassare som får sina första erfarenheter av bloggande. Eleverna hade sedan tidigare erfarenhet av att låta sina kamrater läsa och hjälpa till med deras arbeten, men av studien framgår att deras upplevelse av publik förändrades i hög grad av bloggkonceptet. Ett fåtal elever ogillade att fokus skiftade från att skriva helt enligt eget huvud till att anpassa sig efter en publik, men alla utvecklade en medvetenhet om sina läsare. Värt att notera är att arbetet att utveckla publikmedvetenhet är aktivt; det vill säga, det är inte en studie av barn som får en blogg och lär sig att uppmärksamma publiken, utan av barn som får lektioner i att utveckla sitt skrivande. På så sätt är den ett bra exempel på hur lärare kan inkludera ny teknik i existerande ämnen och lära barnen att hantera den, men det är tveksamt om bloggen spelar någon större roll för syftet. Läsarmedvetenheten uppnås till exempel i stort genom att barnens texter läses upp i klassrummet (Lapp et al. 2011, s. 37). En effekt som desto tydligare härstammar från användandet av en blogg är förlängningen av klassrummet till hemmet. Under ett av barnens sjukfrånvaro väljer han att läsa blogginläggen och kommentera på dem hemifrån (Ibid., s. 41). Bloggen är också tillgänglig för alla föräldrar, och dessa tillåts att lämna kommentarer. Detta är speciellt positivt i ljuset av att elever vars föräldrar engagerar sig i deras arbete lär ha större akademiska framgångar (Sawmiller 2010, s. 47). Kommentarfunktionen, och att andra personer än bara läraren kan lämna kommentarer har också konsekvensen att elever kan få feedback snabbare än när de lämnar in arbeten för betygsättning. En möjlig fördel med detta är att (konstruktiv) kritik som lämnas upplevs som mer relevant eftersom texten fortfarande är ny. Vid traditionell hantering av inlämningsuppgifter kan eleven redan ha lagt texten bakom sig när den återlämnas av läraren, och finna både den och synpunkter på den ovidkommande (Lapp et al. 2011, s. 34).
Det är värt att ställa frågan hur mycket åsikter om deras arbeten som elever är öppna för. Det är inte nödvändigtvis så att barn och ungdomar som håller på att utveckla förmågor i det här fallet sitt skrivande enbart gynnas av feedback från flera håll. Troligtvis är det ingen som förordar att alla skrivuppgifter ska förläggas till mer eller mindre öppna bloggar, men fenomenet i sig kan kräva en mer kritisk blick. Efter Lapps et al. (2011) studie svarade två av fjorton elever att de föredrog att skriva bara för sig själva; bland annat för att de inte ville att alla skulle se deras fel. Det är en väldigt liten del, men en negativ utveckling. Det är också tveksamt att, som författarna, tolka det som ett positivt resultat att elva av dessa barn mellan sju och åtta påstod sig föredra att skriva bara för en publik, när ett av svarsalternativen var både och (Lapp et al. 2011, s. 40). Hur påverkas barns syn på vem som har rätt att bedöma en ansträngning? Hur påverkas synen på läraren som meriterad auktoritet när föräldrarnas roll utökas? Bloggen som hjälpmedel Även om svaren på de här frågorna skulle tala till nackdel mot att lära ut den sortens publikmedvetenhet, är det inte argument för att utesluta bloggar från undervisningen. Zawilinski (2009) beskriver hur de kan inympas i skolarbetet för att arbeta mer effektivt med traditionella metoder. I sin artikel går hon igenom några övningar i litterär analys som hjälper barnen (femteklassare) att utveckla främst kritiskt och kreativt tänkande. Övningarna kräver inte i sig en blogg, men användningen av en underlättar dem. Det rör sig om rekursiva steg, där slutmålet med varje omgång kan sägas vara syntes, det vill säga att skriva något nytt med utgångspunkt i andras texter. Barnen har därför i uppgift att leta efter information på nätet, ta del av det som deras lärare och kamrater delar med sig av, tänka över och utvärdera det, och tillföra något nytt till bloggen (Zawilinski 2009). På det här sättet blir metoden både en övning i analys och i användning av Internet. Det går i teorin att överföra till en analog situation, men då går barnen miste om erfarenheten av att läsa och granska texter på nätet. Förslaget är i högsta grad okontroversiellt, eftersom fokus ligger på att uppmuntra egenskaper som skolan redan eftersträvar hos sina elever. Det är ett till bra exempel på hur skolan kan introducera barn till teknik, eller till andra aspekter av den än dem som de tidigare kände till. Det är dessutom en utveckling av klassrummets arbetssätt som inte kräver omvälvande förändringar, utan är lätt att införliva. Den huvudsakliga skillnaden mot Lapp et al. (2011) kan sägas vara att bloggen här används för att förstärka undervisningen, snarare än att undervisningen anpassas efter bloggens möjligheter. I viss mån är jämförelsen orättvis eftersom Lapp et al. (2011) är en fallstudie, och Zawilinski (2009) bara är ett förslag utan dokumentation av konsekvenserna.
Slutsats Mot bakgrund av att bloggar är ett så flexibelt verktyg finns det goda möjligheter att utnyttja dem i klassrummet. Det finns vinster att göra på det, och man kan också hävda att skolan har ett ansvar att inkludera modern teknik i undervisningen. Utifrån underlaget för den här essän är det svårt att dra definitiva slutsatser om dess konsekvenser; genomgången ger emellertid vid handen att fastän en del lärare kan lockas att använda ny teknik som underlag för att förändra undervisningen, kommer bloggar bäst till nytta när de utnyttjas som hjälpmedel till traditionella och prövade metoder.
Källförteckning Blood, Rebecca (2000). Weblogs: A History and Perspective. [Elektronisk]. Rebecca's Pocket. Tillgänglig: <http://www.rebeccablood.net/essays/weblog_history.html> [2011-12-07]. Gardner, Susannah & Birley, Shane (2010). Blogging For Dummies. Indiana: Wiley Publishing, Inc. Lapp, Diane, Shea, Andrea & Wolsey, Thomas D. (2011). Blogging and Audience Awareness. [Elektronisk]. Journal of Education, vol. 191:1, s.33-44. Tillgänglig: EBSCOhost [2011-12-04]. Pingdom / Blog / Internet 2010 in numbers (senast uppdaterad 2011-01-12). [Elektronisk]. Royal Pingdom. Tillgänglig: <http://royal.pingdom.com/2011/01/12/internet-2010-in-numbers/> [2011-12-07]. Sawmiller, Alison (2010). Classroom Blogging: What is the Role in Science Learning? [Elektronisk]. Clearing House, vol. 83:2, s.44-48. Tillgänglig: EBSCOhost [2011-12-05]. Zawilinski, Lisa (2009). HOT Blogging: A Framework for Blogging to Promote Higher Order Thinking. [Elektronisk]. Reading Teacher, vol. 62:8, s.650-661. Tillgänglig: EBSCOhost [2011-12-01].