BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 15 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt följer utvecklingen på de största och mest intressanta exportmarknaderna för svenska företag. Den vänder sig till beslutsfattare i näringslivet som på ett snabbt och översiktligt sätt vill få kunskap om utvecklingen på en viktig marknad. Marknadsöversikt använder data och prognosverktyg från välrenommerade producenter och leverantörer av ekonomisk information. Varje Marknadsöversikt innehåller: En sammanfattning av det internationella konjunkturläget En analys av den senaste ekonomiska utvecklingen och utsikterna för 37 exportmarknader Prognoser för marknadernas BNP-tillväxt för tre år Analys och prognoser för den svenska exportvecklingen En kommentar till utvecklingen av priserna på olja och metaller För frågor, synpunkter och kommentarer till innehållet i Marknadsöversikt eller för information om våra prenumerationserbjudanden, vänligen kontakta: Mauro Gozzo Chefekonom mauro.gozzo@business-sweden.se Mobil +6 78 83 85 8 Magnus Runnbeck Senioranalytiker magnus.runnbeck@business-sweden.se Mobil +6 7 69 7 6
INNEHÅLL SAMMANFATTANDE ANALYS VÄRLDSEKONOMIN 3 DEN SVENSKA EXPORTEN MARKNADER VÄSTEUROPA 6 CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA 1 NORDAMERIKA 17 ASIEN OCH OCEANIEN 19 SYDAMERIKA 6 MELLANÖSTERN OCH AFRIKA 6 RÅVARUMARKNADERNA 8 STATISTIK OCH PROGNOSER 3
3 SAMMANFATTANDE ANALYS Förhoppningarna om en vändning upp för världsekonomin under 15 var relativt stora efter den stora nedgången i oljepriset mot slutet av 1. Tredje gången gillt hade det i så fall varit. 13 var förhoppningarna väldigt stora i näringslivet i Europa när det såg ut som om man lämnat eurokrisen bakom sig. I Europa lyfte såväl företagens förtroende som konsumentförtroendet men det gjorde inte ekonomin, euroområdet fick negativ tillväxt. 1 blev året då visserligen den amerikanska ekonomin vände upp, men då tillväxtländerna i stället saktade in. Vi kan nu konstatera när vi har utfallet för tre kvartal att 15 ser ut att bli det svagaste året för världsekonomin sedan 9. Under det här århundradet har bara 1 och 9 kännetecknats av lägre tillväxt. Man brukar säga att det är recession i världsekonomin när tillväxten faller under. Världsekonomin klarar sig precis över den gränsen. Tredje kvartalet ser ut att ha varit det svagaste så här långt under 15. Såväl USA som euroområdet växte långsammare än andra kvartalet och tillväxtländerna ser ut att ha uppvisat det tillväxtmässigt svagaste kvartalet sedan 9. Samtidigt kan vi konstatera att återhämtningen fortsätter såväl i USA som Västeuropa. Låg inflation, låga räntor samt statsfinanserna som är i bättre skick än tidigare, är viktiga faktorer för att efterfrågan åter ska sätta fart. Världshandeln kommer i år att uppvisa sitt svagaste år sedan 9 men handelsströmmarna i Europa och mellan Europa och Nordamerika har i år stärkts. Det lägger i sin tur grunden för ökade investeringar och vi räknar med att 16 kommer att kännetecknas av den starkaste investeringskonjunkturen sedan 6 i de avancerade ekonomierna, alltså på tio år. Investeringskonjunkturen har under 15 varit extremt svag i tillväxtländerna och där står ingen omedelbar vändning för dörren I förra marknadsöversikten i september reviderade vi ned de kinesiska tillväxtsiffrorna kraftigt. Den bedömningen kvarstår liksom att vi räknar med att en mer expansiv politik kommer att öka aktiviteten i den kinesiska ekonomin under 16. För Brasilien och Ryssland ser det ut som om en eventuell återhämtning dröjer. Indiens ekonomi utvecklas positivt. Asiens exportinriktade tillväxtekonomier fortsätter att växa men inbromsningen i Kina har dämpat deras tillväxt. Nedgången i råvarupriser slår hårt mot de ekonomier som är stora råvaruexportörer. I Västeuropa fortsätter alla de fem stora ekonomierna Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanien upp. För svensk export kvarstår nackdelen att våra nordiska grannländer växer långsammare än vad som varit det normala under det senaste decenniet. Det har skett ett trendbrott i Central- och Östeuropa där aktiviteten utvecklas väl i Polen, Tjeckien, Ungern och Rumänien. Deras exportindustri kommer att gynnas av omslaget i Västeuropa. Eftersom Ryssland står för hälften av regionens BNP så slår det inte riktigt igenom när man ser regionen i sin helhet. Den japanska ekonomin har stabiliserats och vi har reviderat upp vår BNP-prognos för Japan 16. I vårt basscenario räknar vi med att återhämtningen fortsätter i Västeuropa och Nordamerika. Asien brottas med stora problem men en växande arbetskraft och investeringar lägger ändå grunden för en högre tillväxt även ett år som 15. Totalt över prognosperioden 1-17 innebär det att 8 av den globala tillväxten i fasta priser kommer att ligga i Asien. Men USA och Västeuropa kommer ändå att leda världsekonomin såsom bas för större delen av de avancerade ekonomierna.
BNP-tillväxt () 15 16 17 Västeuropa 1.7 1.9. Nordamerika..5. Asien, Oceanien 3... Världen.1.6.9 Not: Observera att världen räknas samman till marknadsvikt, inte köpkraftspariteter som vi anser ger en felaktig bild av såväl av styrkeförhållanden i världen som av marknadspotentialen.. Riskbilden på nedsidan har inte ökat. Precis som tidigare har de avancerade länderna visat sig relativt osårbara för kriser bland tillväxtländerna. Terroraktioner av de omfattningar vi hittills sett bör heller inte få några effekter på ekonomin. En starkare dollar kommer att gynna Västeuropa men på sin höjd dämpa aktiviteten i USA något. Däremot har vi fått en lägre produktivitetsutveckling i hela världsekonomin. Den omfattar såväl de avancerade länderna som tillväxtländerna. Vi har tagit hänsyn till det i våra prognoser som trots allt förutser endast en modest tillväxtökning under 16 och 17. På uppsidan finns framför allt utsikten till högre tillväxt i Västeuropa. Det cykliska omslag som nu har kommit igång kan blir starkare än de flesta förväntar sig. Förstärkningen av dollarn gynnar Västeuropa. De tillbakahållande krafterna är måttlig tillväxt på andra håll och den redan nämnda svaga produktivitetstillväxten. Det är ganska vanligt att man underskattar kraften i cykliska omslag, men i våra prognoser har vi försökt balansera risker och möjligheter. Mycket tyder på att det blir fjärde gången gillt för den europeiska konjunkturen. DEN SVENSKA EXPORTEN Exporten av varor och tjänster ökade de tre första kvartalen med,7 i fasta priser enligt nationalräkenskaperna (NR). Det är dock en stor divergens mellan varor och tjänster. Varuexportens ökning enligt NR stannar vid 1,9 medan tjänsteexporten var 11,. Det reflekterar en fortsatt svag internationell industrikonjunktur. Varuexportens ökning i svenska kronor uppgick samma period till 5,1, vilket speglar att företagen kunnat växla små volymökningar till en ökande penningpåse denominerad i svenska kronor. Den huvudsakliga kronförsvagningen ägde dock rum under 13. Under 1 har kronan stärkts med ett par procent mot euron men fallit med ca 8 mot dollarn. För varuexporten har volymökningar över genomsnittet noterats för personbilar, läkemedel, instrument, livsmedel men även för vår största exportindustri maskinindustrin. Det senare visar att investeringskonjunkturen är på väg upp internationellt. Svag export har kännetecknat skogsindustrin, elektronik och tele, stål samt lastbilar. Tjänsteexporten ökade de tre första kvartalen med 16 i löpande priser. Fyra grupper är mycket stora inom tjänsteexporten: turismen, transporttjänsterna, IToch teletjänster samt gruppen övriga affärstjänster. De tre första grupperna uppvisar alla stora ökningar, turismen och transporttjänster ökade med 17 vardera, IKT ökade med 3. Gruppen övriga affärstjänster som speglar att Sverige har internationellt framgångsrika multinationella företag har på senare år varit en snabbt växande grupp. Under 15 har dock ökningen bara varit, ett svagt utfall. Det kan reflektera den svaga konjunkturen i världsekonomin, framför allt i tillväxtländerna. Vår prognos för den ekonomiska tillväxten i världens olika regioner har i tabellen omvandlats till uppskattningar av exportmarknadstillväxten för svensk export. Exportmarknadstillväxten definieras som importen till respektive regions ingående länder, viktat med varje lands storlek i svensk export. Vi räknar med en stabil efterfrågan från Västeuropa och Nordamerika, dit största delen av såväl svensk export
5 som de svenska företagens utlandsförsäljning går. Efterfrågan från Central- och Östeuropa ökar. Vi räknar med en fortsatt svag efterfrågan från Asien under 16 men det bör förbättras under 17. Sydamerika brottas med stora problem och en vändning bör ske först under 17. Siffrorna för marknadstillväxten i Mellanöstern kräver en del förklaringar eftersom vi har ett läge med låga oljepriser. Flera av oljeländerna bedriver en kraftigt expansiv ekonomisk politik och det betyder att effekterna av oljeprisfallet först kommer att slå igenom längre fram (om oljepriset förblir lågt). Sedan ska man också göra reservationen att statistik släpar efter en hel del för regionen och en del av prognosunderlaget kan ha brister. Bedömningar av marknadstillväxten i regioner som Mellanöstern och Afrika är relativt osäkra. Det är samtidigt regioner med liten vikt i svensk export. Svensk export har under 15 vuxit betydligt snabbare än världshandeln vilket är mycket ovanligt. Som Business Sweden tidigare visat i en del rapporter har annars perioden efter finanskrisen 9 kännetecknats av kraftigt förlorade exportmarknadsandelar. Det cykliska omslaget i omvärldens efterfrågan gör att vår bedömning för 16 är att svensk export kommer att växa snabbare än marknadstillväxten. Man har också fördelen av en konkurrenskraftig svensk krona. Moderna svenska exportföretag har kostnader i många valutor, men fortfarande spelar den svenska delen av verksamheten en viktig roll. Den senare faktorn gäller inte för 17 då vi räknar med att kronan kan förstärkas något. Vi räknar med en exportökning på 5 procent i fasta priser 16 och procent 17. Svensk exportmarknadstillväxt *) Prognos förändring i volym 16 Prognos förändring i volym 17 Norden + 3 + 3.5 Övriga Västeuropa + + Central- och Östeuropa + + 5 Nordamerika + 5.5 + 5,5 Asien, Oceanien + 3 + 5,5 Sydamerika -.5 + 3.5 Mellanöstern & Turkiet + 5.5 + 5.5 Afrika +.5 + 5 Total marknadstillväxt + +.5 Prognos svensk export + 5 + Observera att prognoserna per region avser marknadstillväxten. Marknadstillväxten avser alltså ökningen av importefterfrågan, viktat med svensk export till respektive land enligt SCB:s varuexportstatistik. *) Import viktat med respektive lands andel i svensk export Stockholm 1 december 15 Mauro Gozzo Chefekonom
6 MARKNADER VÄSTEUROPA Tyskland - Industrins orderingång 1=, säs.rens. 17 Tyskland - Detaljhandelsförsäljning exkl fordon fasta priser 1 =, 3 mån glid mdtal 17 1 115 1 115 16 16 15 15 11 11 1 13 1 13 15 15 1 11 1 11 95 95 99 99 97 96 Tyskland BNP-tillväxten saktade in tredje kvartalet till,3 från föregående kvartal (1,3 i årstakt). Jämfört med motsvarande kvartal 1 ökade BNP med 1,7. Ett svagt exportutfall och stark import drog ned resultatet, den inhemska efterfrågan visade i själva verket en underliggande styrka. Privat konsumtion förstärktes tredje kvartalet och ökningen från föregående år blev,. Hushållens disponibla inkomster utvecklas väl. Stigande löner och ökad sysselsättning i kombination med den obefintliga inflationen motiverar en ökad konsumtion kring per år. Detaljhandelsförsäljningen ökade tredje kvartalet med 3, i fasta priser från föregående år medan bilförsäljningen ökade med 6. Förtroendet hos företagen i detaljhandeln har stigit markant. Smolket i bägaren är att konsumentförtroendet har minskat flera månader i rad, förmodligen en konsekvens av flyktingströmmarna. Inflödet av flyktingar bör samtidigt öka konsumtionsefterfrågan. Vi räknar med att den privata konsumtionen förblir en viktig motor i ekonomin även under 16 och 17. Industriproduktionen har fortsatt att vara trög och ökade med 1,3 tredje kvartalet jämfört med föregående år, samma takt som andra kvartalet. Oktober innebar ingen förbättring och 97 96 9 förändringen från föregående år föll till och med till,. Industrins orderingång som i början av sommaren såg ut att vara på väg upp har sedan åter dämpats. Det är exportorder som varit svaga även om oktoberutfallet var en liten förbättring. Exporten av varor och tjänster utvecklades också svagt tredje kvartalet. Inköpschefsindex(PMI) för industrin blev 5,6 i november, det är ingen indikation på att någon större uppgång står för dörren. PMI balanserar på 5 och det är först vid ett utfall klart över 5 som man kan tala om expansion. IFO som är den mest följda indikatorn för läget i industrin och som baserar sig på betydligt fler företag än PMI har uppvisat en negativ trend under andra halvåret, även om novembersiffran var något bättre än oktobersiffran. Inköpschefsindex för tjänstesektorn ligger däremot högre, 55,6. Investeringarna i utrustning ökade tredje kvartalet med, från föregående år. Orderingången för investeringsvaror avmattades samtidigt. Bygginvesteringarna ökade måttligt tredje kvartalet. Bostadsinvesteringarna ökade å andra sidan men övrigt byggande föll tillbaka. IFO-index för byggindustrin har däremot förbättrats de senaste månaderna. Statsbudgeten går med överskott och målsättningen är att budgeten ska gå med överskott även 16. ECB:s penningpolitik lades om i en mer expansiv riktning i och med att man i 9
7 januari beslutade om kvantitativa lättnader. Det har omfattat månatliga köp av skuldsedlar för 6 miljarder euro och planerades ursprungligen pågå fram till september 16. Hösten 1 sänktes refinansieringsräntan för euroområdet till,5. Man har också drivit programmet TLTRO för att stimulera banker att låna ut till företagssektorn. På mötet den 3 december 15 gick man ett steg längre och sänkte inlåningsräntan från -, till -,3 för att förmå bankerna att låna ut mer pengar till den privata sektorn. Man förlängde också de kvantitativa lättnaderna fram till mars 17. Vi tvingas reviderar ned vår BNPprognos för 15 till 1,5 mot bakgrund av den ojämna utvecklingen under året. För 16 räknar vi med en tillväxt på över. förbättring även om den drivits främst av energisektorn. PMI för såväl tillverkningsindustrin som tjänster indikerar tillväxt och har stigit de senaste månaderna. Bostadsmarknaden är fortsatt stark. Huspriserna uppskattades i oktober ligga 1 högre än samma månad 1. Såväl bostadsinvesteringar som andra privata investeringar bör bli expansiva under såväl 16 som 17. Pundet har i år följt dollarn relativt väl och stärkts något mot euron. Vi kommer förmodligen få den första räntehöjningen från Bank of England under våren. Vi räknar med att tillväxten ligger kvar på en nivå kring,5 under de närmaste åren. Frankrike - Detaljhandelsförsäljning, volym 1=, 3 mån glid mdtal Storbritannien - Detaljhandelsförsäljning 1 =, fasta priser, 3 mån glid mdtal 18 16 18 16 11 11 1 1 18 18 1 1 16 16 1 1 1 1 96 Storbritannien Ekonomin fortsätter att utvecklas väl även om ekonomin som väntat saktat in från den höga tillväxttakten under 1. Tillväxten blev tredje kvartalet,5 från föregående kvartal. Jämfört med motsvarande period i fjol ökade BNP med,3. Privat konsumtion fortsätter att driva ekonomin. Detaljhandelsförsäljningen ökade tredje kvartalet med nära 5 i fasta priser från föregående år. I oktober föll dock ökningen tillbaka till 3,8. Sysselsättningen har fortsatt att öka och hushållens disponibla inkomster har utvecklats starkt under 15. Den låga inflationen gör att realinkomsterna kommer att fortsätta att öka och privat konsumtion bör fortsätta att driva efterfrågan om än i en något lägre ökningstakt. Tjänstesektorerna dominerar den brittiska ekonomin och visar en solid utveckling. Industriproduktionen uppvisar samtidigt en liten 96 96 jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul Frankrike BNP ökade med 1, från föregående kvartal i årstakt tredje kvartalet. Årsförändringen blev 1,. Återhämtningen är dock fortfarande bräcklig. En lageruppbyggnad påverkade siffrorna för tredje kvartalet tillfälligt uppåt. Privat konsumtion fortsätter att driva ekonomin och ökade med 1, tredje kvartalet såväl i årstakt som från föregående år. Högre reallöner kompenserar för en svag sysselsättningsutveckling. Konsumentförtroendet har stärkts och det har säkert bidragit till den solida uppgången i detaljhandelsförsäljningen. Siffror över hushållens konsumtion av varor visade på en liten försvagning i oktober. Terroristattentaten kan också få en kortvarig negativ effekt, men bör knappast ändra trenden. Hushållens höga sparkvot utgör ett stöd och vi räknar med fortsatta konsumtionsökningar under prognosperioden (15-17). Industriproduktionen har i år uppvisat en måttlig återhämtning efter en nedgång under 96
8 1. Bilindustrin har gått bättre än genomsnittet. Inköpschefsindex(PMI) för tillverkningsindustrin nådde 5,6 såväl i oktober som november, indikerande stagnation. PMI för tjänster ligger något högre. Industriföretagens orderingång visar på ökningar för framför allt bilindustrin, läkemedel och elektro. Investeringarna utvecklades relativt svagt tredje kvartalet. Det gäller såväl investeringar i utrustning som byggnader. Bostadsinvesteringarna har fortsatt ned, en följd av en svag bostadsmarknad. Exporten av varor och tjänster ökade tredje kvartalet med nästan 6 i fasta priser jämfört med föregående år. Ändå var det lite av en besvikelse efter ett väldigt starkt andra kvartal. Regeringen har lagt fram en stram budget för 16 med betydande besparingar på välfärdssystemen, stöden till kommunerna och utgifterna för offentliganställda. Samtidigt sänks inkomstskatten för uppskattningsvis 1 miljoner hushåll. Skatterabatter införs för företagen för de första anställda. Fjärde kvartalet blir förmodligen svagare, men vi räknar med att återhämtningen fortsätter under 16. Italien Ekonomin fortsätter sakta att förbättras. Tredje kvartalet ökade BNP med,8 från föregående kvartal i årstakt och med,9 från motsvarande kvartal 13. Privat konsumtion är på väg upp efter att länge ha varit ett sänke för ekonomin. Ökningen blev tredje kvartalet 1,3 i fasta priser från föregående år. Detaljhandelsförsäljningen har i år successivt förbättrats efter flera års nedgång. Bilförsäljningen har däremot ökat snabbt i år. Konsumentförtroendet har förbättrats under hösten. Ökad sysselsättning och stigande disponibla inkomster kommer att leda till bättre konsumtionsefterfrågan under 16. Italien är ett av de länder i Västeuropa som gynnas mest av låga oljepriser och inflationen har också fallit till nära noll. Industriproduktionen ökade med 1,8 tredje kvartalet jämfört med föregående år. Återhämtningen leds av motorfordonsindustrin följd av läkemedelsindustrin och elektronikindustrin. Metaller och teko uppvisar fortsatt en negativ utveckling. PMI för industrin förbättrades i november till 5,9, fler företag anser att det är på väg upp än de som anser att det är på väg ned. 15, 1,5, 97,5 95, 9,5 9, 87,5 85, 8,5 Italien - Industriproduktion 1 = 8, jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul PMI för tjänster ligger däremot något efter i utvecklingen och nådde i november 53,. Italienska statiska centralbyråns mätningar av orderingången visar en positiv trend framför allt för konsumentvaruindustrierna. Exporten har under krisen varit den enda ljusglimten, trots den relativa ökning av kostnadsläget som exportindustrin genomgått. Det har fortsatt under 15 även om tredje kvartalets siffror var lite svagare. Orsaken till de italienska exportframgångarna är att produktiviteten ökat relativt snabbt för de internationella företagen. Övriga företag har däremot haft en usel produktivitetsutveckling och det förklarar den svaga utvecklingen för den italienska ekonomin i stort. Såväl investeringarna i utrustning som bygginvesteringarna visade på en minskning tredje kvartalet jämfört med föregående år. Förtroendet i byggindustrin ligger lågt men har förbättrats de senaste månaderna. Budgeten för 16 och finansplanen för de närmaste åren lades fram i oktober och innehåller betydande skattesänkningar. Fastighetsskatten avskaffas 16 och 17 räknar man med att sänka bolagsskatten till och fortsätta med sänkningar av inkomstskatten. Vi räknar med fortsatt återhämtning, men det är ändå troligt att tillväxten kommer att ligga under EU-genomsnittet under prognosperioden. Nederländerna Den holländska ekonomin har saktat in betänkligt. BNP ökade med endast,1 från föregående kvartal det tredje kvartalet. Årsförändringen blev visserligen 1,8 men det beror främst på kvardröjande effekter från ett starkt fjärde kvartal 1. 15, 1,5, 97,5 95, 9,5 9, 87,5 85, 8,5 8,
9 3 1-1 - -3 - -5 Nederländerna - Detaljhandelsförsäljning, volym -förändr 1 mån, 3 mån glid mdtal -6 jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul Tillväxten i privat konsumtion kom av sig tredje kvartalet. Stigande reallöner och ökad sysselsättning gör att inbromsningen bör vara tillfällig. Konsumentförtroendet har backat något, men ligger trots allt på en hyfsat hög nivå. Bostadsmarknaden fortsätter att förbättras. För 16 kommer skattesänkningar ge en liten lättnad för hushållen. Vi räknar ändå med lägre konsumtionstillväxt 16 än 15. Investeringarna i maskiner och utrustning utvecklades också svagt tredje kvartalet. Industriproduktionen minskade med, från föregående år. Nationalräkenskaperna för utbudssidan visar på en negativ utveckling för tillverkningsindustri och byggande, men en positiv utveckling för företagstjänster och fastighetstjänster. PMI för tillverkningsindustrin backade under tredje kvartalet men stabiliserade sig i oktober och landade på 53,5 i november. Nederländerna är en stor handelsnation och exportsiffrorna har dämpats som en följd av den svaga utvecklingen för världshandeln. Budgeten för 16 ökar subventionerna för barnomsorgen samt innehåller inkomstskattesänkningar och lägre arbetsgivaravgifter för låglönegrupper. Den positiva öppningen av 15 gör att vi ändå räknar med en tillväxt på 1,9 för 15, men att tillväxten dalar till 1,5 för 16. Belgien BNP ökade med endast, från föregående kvartal det tredje kvartalet. Samtidigt reviderades andra kvartalets tillväxt upp till,5. Tillväxten över fyra kvartal förblev därmed densamma 1,3. Privat konsumtion har fortsatt att driva ekonomin och ökade tredje kvartalet med 1,6 3 1-1 - -3 - -5-6 från föregående år. Sysselsättningen är på väg upp. Ökade reala inkomster för hushållen kommer att leda till fortsatt stigande konsumtionsefterfrågan. Konsumentförtroendet förbättrades i november, men mätningen skedde före terrorattackerna. Industriproduktionen har uppvisat en svag utveckling i år trots en ökad exportefterfrågan. Konfidensindikatorn för industrin dalade under sommarmånaderna men har sedan återhämtat sig något. Konfidensindikatorn för tjänstenäringarna pekar totalt på expansion, men fortsätter att drivas av en handfull branscher, främst IT och tekniska konsulter. Förtroendet i byggsektorn är fortsatt lågt. Bostadsinvesteringarna utvecklas svagt. Exporten började året svagt men har sedan förbättrats. Belgien hade under flera år en snabbare lönekostnadsutveckling än genomsnittet i Västeuropa och kostnadsläget är ett av de högsta i EU. Under 1 och 15 har lönekostnaderna stigit långsammare än EUgenomsnittet. Finanspolitiken är fortsatt stram för att klara Maastrichtkriteriet. Vi räknar med att konsumtionen fortsätter att driva ekonomin. 3 1-1 - Österrike-Detaljhandelsförsäljning exkl motorfordon, bränslen -förändr 1 mån, 3 mån glid mdtal, fasta priser -3-3 Österrike BNP-tillväxten blev 1 tredje kvartalet jämfört med föregående år, en liten uppgång från andra kvartalets,8. Export och investeringar skapade lite drag i ekonomin under tredje kvartalet. Den privata konsumtionen ökade med,5 tredje kvartalet icke-säsongsrensat. Konsumtionen hålls tillbaka av stigande arbetslöshet och pessimistiska hushåll. Arbetslösheten steg i november till 9,, icke-säsongsrensat, en 3 1-1 -
1 uppgång med en halv procentenhet från ett år tidigare. Antalet personer i arbetskraften har dock ökat och antalet sysselsatta har trots allt ökat något under samma tid. Inflationen visar en vikande tendens och blev,7 i oktober, vilket ändå är högre än på de flesta håll i Europa. Konsumentförtroendet dök ytterligare i november och är nästan nere på nivåer som nåddes i djupet av finanskrisen. Detaljhandelsförsäljningen har återhämtat sig något under året och ökade med 1,5 tredje kvartalet. I oktober var dock ökningen lägre. Nybilsförsäljningen visade en liknande utveckling, efter en rejäl ökning tredje kvartalet blev oktobersiffran svagare. Vi räknar trots allt med att den privata konsumtionen successivt kommer att stärkas under 16. Industriproduktionen har vänt uppåt och ökade med,6 tredje kvartalet, vilket var en påtaglig förbättring från andra kvartalets,6. Konfidensindikatorn för industrin har också långsamt fortsatt upp i oktober och november. De fasta investeringarna i utrustning ökade med, tredje kvartalet och var den efterfrågekomponent som ökade snabbast. Byggandet är däremot fortsatt svagt och bygginvesteringarna minskade med 1, från föregående år. PMI för tillverkningsindustrin gick i motsatt riktning som konfidensindikatorn och föll till 51, i november från 53, i oktober. Exporten av varor och tjänster ökade med, tredje kvartalet medan importen ökade med 3,6. Fjärde kvartalets enkäter över industrins exportförväntningar visar på en förbättring över lag. Vi kan se de första tecknen på att Österrike äntligen dras med i den pågående återhämtningen i Tyskland och euroområdet. Vi räknar nu med att tillväxten hamnar på,9 15, för att öka till 1,6 16 och fortsätta upp 17. Spanien BNP ökade tredje kvartalet med,8 från föregående kvartal. Jämfört med motsvarande kvartal 1 blev tillväxten därmed 3,. Återhämtningen blir alltmer bredbaserad. Privat konsumtion fortsätter att driva ekonomin och ökade tredje kvartalet med 3,3 från föregående år. Detaljhandelsförsäljningen har på ungefär samma ökningstakt, men accelererade till ökning i oktober. Stigande sysselsättning i kombination med stigande - - -6-8 -1 Spanien - Detaljhandelsförsäljning, volym -förändr 1 mån, 3 mån glid mdtal -1-1 reallöner har lagt grunden till utvecklingen. Bränslepriserna har pressat ned prisnivån, inflationen var negativ i oktober. Konsumentförtroendet ligger fortsatt på de högsta nivåerna sedan, även om det backat något sedan i somras. Det återspeglas i att hushållens efterfrågan en tid har överträffat inkomstökningarna. Ett resultat är att hushållens sparkvot gått ned och det är därför troligt att tillväxten i den privata konsumtionen kommer att dämpas framöver. Industriproduktionen ökade med 3,9 tredje kvartalet. I oktober steg ökningen till,. PMI för tillverkningsindustrin har däremot varit något svagt men förbättrades i november till 53,1. Investeringarna i utrustning ökade kraftigt under 1 och har i år fortsatt upp. Starkast ökningarna står investeringarna i transportmedel för. Bostadsinvesteringarna har bottnat och börjat öka från en låg nivå. Övrigt byggande ökade tredje kvartalet med 8 i fasta priser från föregående år. Exporten ökade med nära 6 i fasta priser tredje kvartalet och har varit en viktig tillväxtmotor de senaste åren, även om den inte väger så tungt i den spanska ekonomin. Finanspolitiken är stram och konsolideringen av statsskulden fortsätter. Budgeten för 16 siktar på ett underskott på,8 av BNP. Budgeten planerar för de första löneökningarna på flera år för offentliganställda. Vi räknar med en BNP-tillväxt på starka 3, för 15 men att tillväxten sedan faller tillbaka något såväl 16 som 17. Danmark Efter åtta kvartal med stigande BNP, fick vi en nedgång tredje kvartalet från föregående kvartal. Ett svagt exportutfall var - - -6-8 -1
11 99 97 96 95 9 93 9 91 Danmark - Detaljhandelsförsäljning, volym 1 = 9 främsta orsaken. Jämfört med motsvarande kvartal 1 ökade därmed BNP med blygsamma,9. Man ska komma ihåg att den första BNP-siffran ofta revideras en del i Danmark. Privat konsumtion, motorn i den danska ekonomin, saktade in något tredje kvartalet. Tillväxten jämfört med föregående år var dock fortfarande goda,6, men det reflekterar starka konsumtionssiffror fjärde kvartalet 1 och första kvartalet 15. Sysselsättningen har successivt ökat och stigande löner i kombination med låg inflation borde egentligen medföra stabila konsumtionsökningar. Prisuppgången på bostadsmarknaden är ytterligare en faktor som stärker hushållens köpkraft. Men konsumentförtroendet har stadigt sjunkit sedan i våras. I november fick vi visserligen en liten rekyl uppåt i konsumentförtroendet. Detaljhandelsförsäljningen uppvisade också bättre siffror i oktober än under tredje kvartalet. Vi bör få bättre konsumtionssiffror under 16, men dämpningen i år kommer att påverka den totala tillväxtsiffran för 16 negativt. Investeringarna i maskiner och utrustning har dämpats under årets lopp. Däremot har ITinvesteringarna ökat kraftigt. Industriproduktionen har uppvisat måttliga ökningar, men PMI för industrin tog ett kliv uppåt i november. Även PMI för tjänster är på väg upp. Bostadsbyggandet är fortfarande trögt och antalet påbörjade lägenheter faller tillbaka. Huspriserna fortsätter att öka och det borde tillsammans med de låga räntorna slå igenom i ökat bostadsbyggande. Varuexporten uppvisade negativa siffror tredje kvartalet och det var framför allt svag export av råvaror, olja och gas som slog 99 97 96 95 9 93 9 91 9 igenom i totalsiffrorna Även exporten av verkstadsprodukter gick dock tillbaka. Exporten av konsumtionsvaror går däremot bra. Danmark har fått en minoritetsregering, baserad på ett parti, Venstre. Budgetförhandlingarna för 16 har dragit ut på tiden. Budgetunderskottet ligger redan kring gränsen för Maastrichtkriteriet. Det blir ytterligare satsningar på sjukvården och man avser att frysa fastighetsskatten på den nuvarande nivån. Vi reviderar ned vår tillväxtprognos för 15 till 1,, och räknar med att tillväxten stannar vid 1,6 16 för att sedan öka. 13 13 18 16 1 1 1 118 116 11 11 Norge - Detaljhandelsförsäljning, volym 5 = 11 11 Norge BNP ökade något oväntat med höga 3,1 tredje kvartalet jämfört med föregående år. Ökningen beror dock främst på tillfälligt ökad oljeexport i volymtermer. Fastlandsekonomin ökade med endast 1,3. Privat konsumtion bromsade in betänkligt tredje kvartalet. Konsumentförtroendet har varit på väg ned ett tag och såväl detaljhandelsförsäljning som bilförsäljning föll tillbaka. Konsumtionen av tjänster ökade däremot och förhindrade ett negativt totalutfall. Utvecklingen av hushållens inkomster och sysselsättning motiverar bättre konsumtionssiffror framöver men det är troligt att vi får en tillfällig uppgång i hushållens sparkvot. Nedgången i oljepriserna fortsätter att slå igenom i vikande investeringar i offshoresektorn. Det väntas fortsätta under hela prognosperioden. Näringslivets investeringar på fastlandet har också fallit tillbaka. PMI för såväl industri som tjänster ligger fast förankrat under 5. Det är bygginvesteringarna som fortsatt ökar. Norges Bank har fortsatt att sänka styrräntan till för 13 13 18 16 1 1 1 118 116 11 11
1 närvarande,75 och fastighetspriserna fortsätter uppåt. Antalet påbörjade lägenheter ökar. Bostadsinvesteringarna bör bli en expansiv faktor även under 16. Budgeten för 16 presenterades i oktober och innehåller sänkningar av inkomstskatten. Bolagsskatten sänks till 5. Därtill kommer ökade satsningar på utbildning och infrastruktur. De starkare siffrorna för tredje kvartalet samt centralbyråns revideringar av tidigare kvartal gör att vi nu räknar med att tillväxten för 15 hamnar på. För 16 bör tillväxten dala till omkring 1, för att sedan åter öka 17. 5 3 1 Finland - Detaljhandelsförsäljning exkl. motorfordon -förändr 1 mån, 3 mån glid mdtal, fasta priser 5 3 1 nettotal, och finska industriförbundets indikator har i stort sett rört sig sidledes. Exporten utvecklas negativt. Varuexporten minskade årets första nio månader med nära i värde. Att aktiviteten är svag framgår också av att varuimporten samma period minskade med 7,5. Investeringarna i utrustning minskade tredje kvartalet med 6 från föregående år. Bostadsinvesteringarna visar också på en liten nedgång, men å andra sidan ökade antalet påbörjade lägenheter de tre första kvartalen med 9 över fjolåret. Förtroendet i byggindustrin har också förbättrats. I september presentades budgeten för 16 tillsammans med finansplanen för perioden till och med 19. Man avser satsa på sänkningar av inkomstskatten för lägre inkomsttagare samtidigt som kapitalskatter höjs och bostadsbidragen till pensionärer sänks. 15 är ett förlorat år och vi räknar endast med måttlig tillväxt 16. Därefter bör aktiviteten stärkas. -1-1 CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA - -3-3 Finland BNP minskade med,5 tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal och med, jämfört med föregående år. Privat konsumtion höll uppe aktiviteten medan export och investeringar backade. Privat konsumtion ökade tredje kvartalet med 1,5 från föregående år. Nedgången i inflationstakten har medfört reala inkomstökningar för hushållen. Hushållens skuldsättning är dock hög. Arbetslösheten har visserligen minskat, men endast marginellt och uppgick till 9,3 i oktober. Immigrantströmmarna kan ge ett visst tillskott till den privata konsumtionen, men totalt sett räknar vi med en svag konsumtionstillväxt året ut och för 16. Konsumentförtroendet har backat sedan i våras men novembermätningen visade en liten rekyl uppåt. Till 17 bör efterfrågan förstärkas. Industriproduktionen minskade tredje kvartalet med, från föregående år. Det betyder ändå att botten har passerats. Förtroendet i industrin ligger alltjämt på negativa - Ryssland Ekonomin backade,1 tredje kvartalet jämfört med föregående år enligt preliminära siffror. Även första och andra kvartalet visade negativ tillväxt på, respektive,6. Den ackumulerade nedgången för de tre första kvartalen uppgår därmed till 3,7. Nedgången är bredbaserad och omfattar samtliga efterfrågekomponenter. Exporten ökar visserligen i fasta priser, men fallet i oljepriset utlöste naturligtvis totalt nedgången i ekonomin. Den privata konsumtionen minskade med 8,8 första halvåret. Det finns ännu inga siffror för tredje kvartalet men månadsdata indikerar att nedgången har fördjupats ytterligare. Hushållens reala inkomster har fallit med nära 1 under året samtidigt som tillgången på krediter har minskat. Centralbanken lämnade styrräntan oförändrad på 11, vid oktobermötet. Banken gjorde i ett uttalande klart att den för närvarande ser större risk i inflationen, som ligger kvar på höga 15, än i den svaga efterfrågan i ekonomin. Detaljhandelsförsäljningen har fallit sedan början av året, med en nedgång på 9,5 tredje kvartalet. Nybilsförsäljningen hämtade sig något
13 7 Ryssland - Industriproduktion -förändr 1 mån, 3 mån glid mdtal 7 under 16, men nivån på oljepriset och den politiska situationen avgör utvecklingen. 6 5 3 6 5 3 1 Polen - Industriproduktion -förändr 1 mån, 3 mån glid mdtal 1 1 1 1 1 1 1-1 -1 8 8 - - 6 6-3 -3 - -5-5 men föll ändå med 5 samma period. Arbetslösheten var fortfarande låga 5,5 i oktober, men många företag har infört lönesänkningar och deltidsanställningar istället för att dra ned på personal. Konsumentförtroendet minskade åter tredje kvartalet efter att ha studsat upp andra kvartalet. Nedgången i fasta investeringar blev 7,6 tredje kvartalet. Fallet i industriproduktionen sedan årets början bottnade på,3 tredje kvartalet. I oktober tog sig inköpschefsindex för tillverkningsindustrin precis över 5-strecket och blev kvar där i november med en notering på 5,1. Däremot föll PMI för tjänster under 5 i oktober för att nå 9,8 i november. Vi nämnde inledningsvis att exporten av varor och tjänster i fasta priser faktiskt ökat, dock endast med,7 första halvåret jämfört med föregående år. Importen minskade med 8 samma period, till följd av vikande inhemsk efterfrågan, utländska sanktioner och ryska importförbud. Den stora nedgången för rubeln gör att varuexporten i rubel ökade januari-september med 15. I dollar var nedgången däremot samma period 31. Växelkursen har fått ta hela anpassningen till ett lägre oljepris. De offentliga utgifterna har stagnerat eller minskat och flera regioner är i en finansiellt svår situation. USA:s och EU:s sanktioner tynger ekonomin, samtidigt som de egna militära insatserna i Syrien och Ukraina drar resurser. Beslut måste tas snart av USA och EU om en förlängning av sanktionerna efter januari 16. Vi håller fast vid vår prognos om negativ tillväxt för innevarande år. Möjligtvis har ekonomin bottnat och kommer att stabiliseras - - - Polen BNP ökade med 3,6 tredje kvartalet jämfört med föregående år, vilket är i nivå med tillväxten första och andra kvartalet. Ekonomin drogs av en fortsatt stark privat konsumtion och investeringar. Den privata konsumtionen ökade med 3,1 tredje kvartalet jämfört med föregående år. Arbetslösheten har minskat månad för månad sedan februari och fortsatte ned i oktober. Samtidigt fortsatte priserna att falla tillbaka något. Detaljhandelsförsäljningen ökade med,8 tredje kvartalet, vilket var en liten dämpning från andra kvartalet. Nybilsförsäljningen lyfte ytterligare tredje kvartalet och ökade med 16, men föll tillbaka kraftigt i oktober. Konsumentförtroendet har ökat successivt under året med en kraftig ökning noterad för november. Centralbanken lämnade styrräntan oförändrad på rekordlåga 1,5 vid sitt möte i november. Efter ett år med mild deflation räknar centralbanken med att priserna kommer att stiga under 16. Bl.a. väntas zlotyns depreciering gentemot euron få genomslag i importpriserna. Industriproduktionen ökade med, tredje kvartalet, där särskilt fordonsindustrin och metallvaror gick bra. Byggsektorn backade i september och oktober. PMI för tillverkningsindustrin har backat från sommarens höga nivåer och nådde 5,1 i november. De fasta investeringarna ökade med 5, tredje kvartalet. Exporten av varor och tjänster ökade med 3,9 tredje kvartalet medan importen ökade 3,1. Det nationalkonservativa partiet PiS (Lag och Rättvisa) fick egen majoritet i parlamentsvalet - -
1 i oktober. Den nya regeringen väntas föra en mer expansiv finanspolitik än den föregående samt verka för fortsatta räntesänkningar. Åtta av tio ledamöter i centralbankens direktion kommer att bytas ut i februari 16. Om regeringen infriar sina vallöften kommer den privata konsumtionen sannolikt att öka mer än förutsett nästa år. Samtidigt kan investeringarna hämmas av en planerad bankskatt och ökade pålagor inom detaljhandeln, i praktiken riktad mot utländska företag. Vi räknar med att BNP-tillväxten blir 3,6 för 15 och ligger kvar på den nivån under prognosperioden. Tjeckien BNP ökade med höga,7 tredje kvartalet jämfört med föregående år. Ackumulerat för de tre första kvartalen var tillväxten,5. Tillväxten var bredbaserad och omfattade samtliga efterfrågekomponenter. Tillverkningsindustrin och byggsektorn gick fortsatt starkt. Den privata konsumtionen ökade med 3 tredje kvartalet, vilket är på samma nivå som andra kvartalet. Detaljhandelsförsäljningen ökade med starka,6 tredje kvartalet, men tendensen var vikande under kvartalets lopp. Även nybilsförsäljningen har gått tillbaka efter sommaren. Bakom tredje kvartalets försäljningstillväxt ligger en extremt god augustisiffra. Arbetsmarknaden har stärkts avsevärt under året, bl.a. till följd av omfattande nyanställningar i industrin. Inflationen är fortsatt mycket låg. Konsumentförtroendet har stabiliserats på en historiskt sett hög nivå. Centralbanken lämnade styrräntan oförändrad på,5 vid sitt möte i november. Banken aviserade också att den fortsätter intervenera på valutamarknaden under hela 16 för att få ned korunans värde, i syfte att bekämpa deflationstendenserna i ekonomin. I praktiken har korunan till och med stärkts något mot euron under det senaste året. Industriproduktionen ökade med 3,8 tredje kvartalet, men uppvisade en vikande tendens under kvartalet. De fasta investeringarna ökade med 8,1 tredje kvartalet. Byggsektorn gick fortsatt starkt och ökade med 6, i en spurt för att upparbeta EU-finansiering som löper ut i slutet av året. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin har successivt gått ned under hösten och föll till 5, i oktober. Exporten av varor och tjänster i fasta priser ökade med 8 tredje kvartalet medan importen ökade 9. Den tjeckiska ekonomin har haft medgång under 15. Stigande reallöner och optimistiska tjeckiska hushåll lyfter konsumtionen. En starkare konjunktur i Europa har gett draghjälp åt exporten. Volkswagenskandalen har hittills inte gett något avtryck i biltillverkarens tjeckiska produktion av bl.a. Skoda. Ökad västeuropeisk efterfrågan bidrar också till att vi reviderar upp vår prognos till, tillväxt för 15. Avmattningen under årets lopp bidrar till att vi räknar med något lägre tillväxt 16: 3 procent. Ungern Tillväxten mattades ytterligare tredje kvartalet till,3 från föregående år. Sammantaget var tillväxten i ekonomin,8 de första tre kvartalen. Den privata konsumtionen liksom exporten var fortsatt stark. Privat konsumtion ökade med,8 tredje kvartalet från föregående år. Hushållens efterfrågan har varit god, men månadsdata över detaljhandelsförsäljningen visar på en något vikande tillväxt under det tredje kvartalets lopp. Nybilsförsäljningen tog dock åter fart i oktober. En gynnsam utveckling med stigande löner, låg inflation och en förbättrad arbetsmarknad har stärkt köpkraften hos de ungerska hushållen. Konsumentförtroendet har åter stigit under hösten. Centralbanken höll styrräntan oförändrad på 1,35 vid sitt möte i november. Banken har gjort klart att den expansiva penningpolitiken kommer att fortsätta för att stötta tillväxten och bekämpa deflationstendenserna i ekonomin. Arbetslösheten har gått tillbaka betydligt under året och har fallit till 6, i oktober. Den offentliga konsumtionen ökade med,3 tredje kvartalet, trots regeringens åtstramningspolitik. Kostnader kopplade till den eskalerande flyktingkrisen kan kortsiktigt öka budgetunderskottet, men de täcks till stor del av EU-bidrag. Industriproduktionen ökade med 6,5 tredje kvartalet. PMI för tillverkningsindustrin steg något till 56, i november. De fasta investeringarna har i år fallit tillbaka något från förra året. Exporten av varor och tjänster ökade med nära 8 tredje kvartalet medan importen ökade med 7.
15 Den privata konsumtionen och exporten drar ekonomin, men efterfrågan har växlat ned något under året. Vi räknar med att BNP-tillväxten blir,5 15 och ligger kvar på samma nivå under resten av prognosperioden. Rumänien Ekonomin levererade tredje kvartalet ytterligare ett starkt resultat med en tillväxt på 3,6 från föregående år. Privat konsumtion och fasta investeringar drev tillväxten. Den privata konsumtionen ökade med 6,6 tredje kvartalet, understödd av stigande löner och låg inflation. Detaljhandelsförsäljningen har ökat successivt under året och nådde 9,3 tillväxt tredje kvartalet. Nybilsförsäljningen ökade med 1 samma period, men föll till 3 i oktober. Sysselsättningen har ökat med 1 personer på ett år och arbetslösheten sjönk till,9 i september och förblev på den nivån i oktober. Siffran döljer dock en betydande undersysselsättning. Centralbanken höll styrräntan oförändrad på 1,75 vid sitt möte i november. Konsumentförtroendet fortsatte uppåt i oktober. Industriproduktionen har dämpats under året men ökade ändå med 3, tredje kvartalet. Tillväxten drevs av fordonsindustrin och livsmedelsindustrin, medan produktionen minskade med över 1 i viktiga segment som maskinindustri och textilindustri. Även gruvindustrin gick tillbaka. De fasta investeringarna ökade snabbt första halvåret men saktade in tredje kvartalet. Näringslivets förtroende är på en historiskt sett ganska hög nivå men har stagnerat under året. Exporten av varor och tjänster minskade något tredje kvartalet jämfört med föregående år. Importen ökade samtidigt med i fasta priser. En bred teknokratregering tillträdde i november efter att den korruptionsanklagade premiärministern Victor Ponta tvingats avgå. Den nya regeringen har ett ambitiöst program för att stävja korruption och förbättra företagsklimatet, men mandatperioden sträcker sig endast fram till det ordinarie parlamentsvalet i slutet av 16. Den rumänska ekonomin har gått överraskande starkt under hösten med en kraftig ökning av privat konsumtion. Vi räknar nu med att BNP-tillväxten landar på 3,7 för 15. Ekonomin kommer att gynnas av en förbättrad europeisk konjunktur och vi räknar med en fortsatt positiv utveckling under prognosperioden. Estland Tillväxten stannade på svaga,5 tredje kvartalet jämfört med föregående år enligt preliminära siffror. Den ackumulerade tillväxten för de tre första kvartalen uppgick därmed till 1,. Det var fortsatt robust privat konsumtion som drev tillväxten, medan utvecklingen för export och fasta investeringar var negativ, men detaljerna för det tredje kvartalet har ännu inte publicerats. Den privata konsumtionen ökade med 5,3 första halvåret. Det finns ännu inga siffror för tredje kvartalet, men detaljhandelsförsäljningen ökade med 8 tredje kvartalet, vilket var en uppgång från 7 andra kvartalet. Oktobersiffran visade på fortsatta ökningar. Nybilsförsäljningen har dock helt kommit av sig och har minskat de senaste månaderna jämfört med i fjol. Konsumentförtroendet föll i somras men har förbättrats något de senaste månaderna. Konsumentpriserna har fortsatt att falla tillbaka något. Inflationen för den senaste 1- månadersperioden var -,6 i oktober. Arbetslösheten sjönk till 5, tredje kvartalet, en nivå som senast nåddes i slutet av högkonjunkturen 7. Samtidigt ökade sysselsättningsgraden till 67,, den högsta siffran sedan. Industriproduktionen minskade med, tredje kvartalet och med 1,3 ackumulerat för de tre första kvartalen. Det var särskilt den exportinriktade elektronikindustrin som gick dåligt. De fasta investeringarna backade med 8,7 första halvåret. Exporten av varor och tjänster i fasta priser ökade med endast,3 och importen minskade med samma period. Den estniska ekonomin har fortsatt att försvagas under året. Högtryck råder på arbetsmarknaden och för inhemsk konsumtion, men läget ser värre ut för industrins export och investeringar. Svag efterfrågan på viktiga exportmarknader är en delförklaring, men stigande löner och svag produktivitetsutveckling har sänkt näringslivets internationella konkurrenskraft. Det svaga tredje kvartalet gör att vi sänker vår tillväxtprognos till,9 för 15. Bättre efterfrågan i omvärlden kommer att stärka den exportinriktade estniska ekonomin under 16.
16 Lettland Ekonomin växte med 3,3 tredje kvartalet jämfört med föregående år. Trenden har varit stigande under året. Den inhemska efterfrågan driver ekonomin. Den privata konsumtionen ökade med 5, tredje kvartalet. Detaljhandelsförsäljningen har legat på ungefär samma ökningstakt och kom i oktober in med en ökning på 5, i fasta priser från föregående år. Nybilsförsäljningen ökade senaste tremånadersperioden (aug-okt) med 1 från föregående år. Inflationen har fallit till negativa tal. Sysselsättningstillväxten har ändå förblivit modest. Arbetslösheten har visserligen sjunkit, men utvandring har varit en bidragande faktor. Konsumentförtroendet har fluktuerat något men låg i oktober på en historiskt sett hög nivå. Konsumtionen har gynnats av löneökningar och bör fortsätta att vara expansiv under prognosperioden. Industriproduktionen har under året hämtat sig från svackan 13 och 1. Ökningen var 3,8 tredje kvartalet, då främst elektronik, trävaror och kemivaror gick starkt. De fasta investeringarna ökade med 6, samma period. Exporten av varor och tjänster ökade däremot med endast 1,1 från föregående år i fasta priser. Exporten till EU ökar men den kraftiga nedgången i exporten till Ryssland och CIS-området, främst till följd av det ryska embargot på jordbruksprodukter har dragit ned totalsiffrorna. Näringslivets förtroende föll tillbaka i oktober och ligger lägre än under 1.. Med draghjälp från viktiga exportmarknader i Europa kan industrin lyfta ytterligare. Liksom i Estland hämmas dock exporten av en svag produktivitetsutveckling i näringslivet. Vi räknar med att BNP-tillväxten landar på,9 för att öka 16. På sikt finns frågetecken för ökade relativa arbetskraftskostnader och svårigheter att få statsbudgeten att gå ihop. Litauen BNP ökade med 1,7 tredje kvartalet jämfört med föregående år, något högre än andra kvartalets 1,. Den kvartalsvisa takten har dock inte ökat under året. Privat konsumtion och investeringar drar medan exporten går mycket svagt. Den privata konsumtionen ökade tredje kvartalet med starka 6, från föregående år. Utfallet bekräftas av en stark detaljhandelsförsäljning och nybilsförsäljning. I oktober flackade dock detaljhandelsförsäljningen av till en ökning på i fasta priser medan bilförsäljningens ökning i stället gick upp till 6. Sysselsättningen har visat en stigande trend under året. Inflationen var i oktober negativ, -,6. Konsumentförtroendet har studsat upp igen under hösten. Snabba löneökningar kommer lägga grund till fortsatt ökad konsumtion om än inte i den takt som vi haft under 15. Industriproduktionen (exklusive byggindustrin) ökade med 3,8 tredje kvartalet för att öka med över 5 i oktober. Livsmedelsindustrin hämmades av det ryska embargot på jordbruksprodukter. De fasta investeringarna föll tillbaka tredje kvartalet men ökade ändå med 1 från föregående år. Byggsektorn gick fortsatt starkt. Exporten av varor och tjänster minskade med,7. Importökningen saktade in men uppgick ändå till 5, i fasta priser. Näringslivets förtroende har åter ökat något under hösten. Alltför snabba lönekostnadsökningar utgör ett hot mot industrins konkurrenskraft. Den pågående återhämtningen i Västeuropa har ännu inte lyft Litauens exportindustri, men den bör ge ett ökat bidrag till tillväxten från 16. Vi räknar med att BNPtillväxten stannar på 1,7 15 för att öka till 3 16. Ukraina Ekonomins nedgång är inte över än. BNP minskade första halvåret med nästan 16 från föregående år. Ukrainas uppgörelse med de privata kreditorerna i november har däremot fått Fitch och Moody att gradera upp Ukrainas kreditvärdighet. Krisen har slagit hårt mot den privata konsumtionen som minskat mer än ekonomin i stort. Det har framför allt skett via priserna, inflationen uppgick i oktober till 6,. En stabilisering bör vara möjlig under 16. Industriproduktionen minskade första tio månaderna 15 med jämfört med ett år tidigare. Industrin ligger till stor del i östra Ukraina. Stålindustrin som är den viktigaste branschen, bottnade i våras och har sedan lyckats öka sin produktion något. Det kraftiga fallet för hryvnian gör att export och import utvecklas positivt i nationell valuta, vilket också förbättrat bytesbalansen. Varuexporten ökade januari-