Diarienummer: PVN-HSF13-013 Verksamhetsberättelse 2012 Primärvårdsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet
Innehållsförteckning Inledning... 4 Väsentliga förhållanden och händelser... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 6 Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta.... 6 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare.... 8 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet.... 9 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 12 Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare.... 12 Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje.... 13 Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten.... 14 Förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse... 14 Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord.... 14 Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar.... 18 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse... 18 Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete.... 18 Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan.... 19 Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan.... 19 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse... 20 Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar.... 20 Samlad analys... 21 Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 2(32)
Personal... 21 Produktion... 24 Ekonomi... 26 Investeringar... 28 Intern kontroll... 28 Patientperspektivet... 28 Personalperspektivet... 29 Miljöperspektivet... 30 Ekonomiperspektivet... 30 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 1 - CHVKS14 Bilaga 2: Bilaga 2 - LK-analys Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 3(32)
Inledning Väsentliga förhållanden och händelser Primärvården har varit konkurrensutsatt under tre år. Under dessa år har flera privata konkurrenter startat vårdcentraler och konkurrens om listade har uppstått. Tappet av listade från de offentligt drivna vårdcentralerna har minskat under 2012 och helt planat ut för flera vårdcentraler. En viss återlistning kan ses på några vårdcentraler. Regelboken som är beställarens styrverktyg har reviderats och ändrats för varje år och därför har en viss svårighet att planera verksamheten långsiktigt uppstått. Trots detta har divisionen lyckats nå ett positivt ekonomiskt resultat. Omställningsarbetet, förändrat förhållningssätt samt ökad affärsmässighet och ekonomisk medvetenhet är det som nu efter tre år präglar primärvårdsverksamheten. Rekrytering av läkarkompetens har varit prioriterat under året. Vi börjar skönja resultat både när det gäller färdiga specialister och ST-läkare, 14 allmänspecialister har anställts. I december finns det 44 ST-läkare anställda på vårdcentralerna. Alla vårdcentraler har ST-läkare anställda vilket är viktigt för framtiden. I december kunde Strängnäs vårdcentral äntligen flytta tillbaka i nyrenoverade lokaler som är anpassade till dagens behov. Flera vårdcentraler har gjort smärre lokalmässiga anpassningar så som nya receptioner. Sammanfattande analys Primärvårdens resultat 2012 slutade med ett överskott på 4,4 mnkr. Förgående år var resultatet 10,5 mnkr och i november prognostiserades ett resultat på 6 mnkr. Differensen mellan prognos och utfall kan framförallt ses på personalkostnaderna och övriga intäkter. Primärvården har på totalen en balanspost, från tidigare års resultat, på ca 26 mnkr som fördelar sig olika mellan vårdcentralerna och primärvård gemensamt. Efter resultat 2012 kommer balansposten att vara 30,6 mnkr på totalen. Antal årsarbetare har ökat med 17 och den arbetade tiden är relativt lika i jämförelse mot föregående år. Antal ST-läkare ökar efter medveten satsning. Antalet besök visar inte på någon större minskning trots ett visst tapp av antal listade. Nyckeltalen totalt antal besök/listad visar på en ökning. 10 av landstingets 17 vårdcentraler når Hälsovals besökstak i augusti. Primärvården har under året tillhandahållit tjänster av god kvalitet och det har förts en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Primärvården har stadigt förbättrat sina resultat i Nationella patientenkäten sedan mätningarna började 2009 och det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har utvecklats under året men målet att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare har ännu inte nåtts. Landstinget har påbörjat ett arbete med att förbättra information och kommunikation med medborgare och patienter samt informerat medarbetarna om nationella minoriteters rättigheter. Både när det gäller besök inom sju dagar och telefon så visar landstingets vårdcentraler generellt sett goda resultat gällande tillgängligheten. Dock har det varit svårigheter att hitta kompetenta sköterskor som kan vid oplanerad frånvaro gå in i telefonrådgivning. Det märks på ett par vårdcentraler. Det blir ytterligare svårigheter då sjukdom inträffar Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 4(32)
Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Primärvården ska bedriva patientfokuserad verksamhet med god säkerhet och kvalitet, med patientansvar dygnet runt systematiskt kontrollera, analysera och förbättra dessa Patientsäkerhet Patientsäkerhetsronder har under året genomförts med samtliga verksamheter med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkare och divisionschefen. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Primärvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi under 2012 fokuserar på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden i samarbete med chefsläkarna. Primärvården har deltagit i 2 händelse- och 2 riskanalyser under 2012. Därutöver har 8 vårdcentraler genomfört egna riskanalyser. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är viktigt för att förhindra vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstinget Sörmland skall ske enligt SBAR. SBAR kommer på sikt även att användas inom primärvården. Under 2012 har ytterligare steg mot ett brett användande av Nationella patientöversikten (NPÖ) tagits. Samarbetet med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) för att minska antibiotikaanvändningen i öppenvård med 10 % och öka följsamheten till antibiotikarekommendationer pågår. Följsamheten till rekommendationer är god, men förskrivningen av antibiotika har under året ökat och en handlingsplanför att vända trenden skall utarbetas inför nästa år. Patientfokus Patienternas upplevelse av vården följs upp med en nationell patientenkät (NPE) där samtliga landsting/regioner deltar. Resultaten redovisas publikt genom sju indikatorer som kan sägas sammanfatta frågeformulärets delområden och som ger en representativ bild av hur vården uppfattas på en enhet eller ett landsting som helhet. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 6(32)
Värdet på denna patientupplevda kvalitet anges mellan 0 och 100, där 100 är att eftersträva. Indikatorerna är bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och rekommendera. Det primära syftet med NPE är att ge verksamheterna underlag för internt förbättringsarbete. Genom Öppna jämförelser, där NPE-indikatorer ingår, kan resultaten ge underlag för ledning och styrning såväl på landstingsnivå som regionalt/nationellt. Framförallt inom primärvården ska resultaten även underlätta för patienterna att göra ett vårdval. Under hösten 2011 genomfördes NPE på 25 vårdcentraler, varav 17 är landstingsdrivna. Sörmland har förbättrat sitt resultat på samtliga indikatorer sedan första NPE 2009. Nästa NPE i primärvård genomförs hösten 2013. Diagrammet speglar resultatet för division Primärvård, d v s de landstingsdrivna vårdcentralerna. Vården ska ges i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Vårdgarantierna om kontakt med primärvården, besök hos primärvårdsläkare regleras i en förordning som trädde i kraft den 1 juli 2010. Kontakt med vården samma dag Nationellt mäts vårdgaranti 0 (kontakt samma dag) via telefonframkomligheten två gånger om året och redovisas på den nationella väntetidsdatabasen. Den senaste nationella mätningen i oktober visar en tillgänglighet på 97 % vid de landstingsdrivna Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 7(32)
vårdcentralerna. Motsvarande siffra för riket är 89 %. Landstingets interna kontinuerliga uppföljning redovisas månatligen. Den positiva utvecklingen har fortsatt och i december 2012 har de 17 landstingsdrivna vårdcentralerna en telefontillgänglighet på 98 % och av dessa har 10 vårdcentraler en tillgänglighet på 100 %. Besök inom 7 dagar hos primärvårdsläkare Väntetiden till ett läkarbesök i primärvården följs upp vid de två nationella mätningarna. Resultaten från senaste mätningen visar att 94 % av sörmlänningarna som behövde träffa en primärvårdsläkare vid de landstingsdrivna vårdcentralerna fick göra det inom sju dagar vilket är bättre än riksgenomsnittet som visar ett resultat på 93 %. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Respektfullt bemötande av patienter redovisas som patientupplevd kvalitet ska förbättras Patienters väntetid till besök och behandling, enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska Primärvården har förbättrat sitt resultat på samtliga indikatorer sedan första Nationella Patientenkäten 2009. Resultaten både för kontakt samma dag och läkarbesök inom 7 dagar har en fortsatt positiv trend och är bättre än riksgenomsnittet. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet till konkret verksamhet inom hälso- och sjukvården fortsätter. Deltagande i nationella nätverk pågår kontinuerligt såsom HFS (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer), som i sin tur samverkar med det nationella FaR-nätverket (Fysisk aktivitet på Recept). Landstinget är sedan 2009 medlem i HFS. HFS-nätverket bidrar starkt till utveckling inom det hälsofrämjande området för sina medlemmar. Första prioritet för arbetet med levnadsvanor och livsstilsmönster är att man inom primärvården lyfter frågor om levnadsvanor. Alla vårdcentraler är med i Hälsokoordinatorskonceptet och 13 vårdcentraler har levt upp till kraven för att bli diplomerade hälsocentraler. Frågor om din hälsa finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är infört. Samarbete med Sörmlandshälsan sker bl.a. genom utbildning för aktivitetsarrangörer. Användandet av Frågor om din hälsa och förskrivning av FaR ökar. De Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är klara och arbetet pågår Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 8(32)
med implementeringen av riktlinjerna med stöd från Socialstyrelsen. Sörmland ingår i Socialstyrelsens nationella grupp för detta och dessutom i en pilotgrupp tillsammans med fyra andra landsting, som leds av Socialstyrelsen för registrering av hälsofrämjande insatser med KVÅ-koder (Klassifikation av vårdåtgärder). Registrering med KVÅkoder inom det hälsofrämjande området infördes från årsskiftet, vilket ger en god möjlighet att följa insatser inom detta område. Vidare deltar Sörmland med nio andra landsting i en pilotverksamhet som utgår ifrån SKL och den nationella Cancerstrategin och vars syfte är att utarbeta ett nationellt sätt att dokumentera tobaksbruk utifrån en så kallad RIV-specifikation för tobak. En dokumentationsmodell är införd i primärvården, som följer denna och rekommendationerna i de nationella riktlinjerna inom de övriga levnadsvaneområdena. Sörmland deltar vidare i en forskningsstudie med hälsocoacher för äldre, som leds av Statens Folkhälsoinstitut. Fyra vårdcentraler ingår i detta projekt. Planen för utbildning av all behandlande personal i Motiverande samtal (MI) fortskrider och i dagsläget är drygt 70 % av de anställda inom primärvården MI-utbildade. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel genomförda Frågor om din hälsa ska bli högre Andel utskrivna FaR (Fysisk aktivitet på Recept) inom primärvården ska öka Utfall antal Frågor om din hälsa under 2012 blev 16 794, vilket är något högre än under 2011 (16 665). Utfall förskrivna FaR för 2012 är 2 316, vilket är en ökning med 881 jämfört med 2011. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal könsuppdelade statistikmått. 169 st I öppna jämförelser 2012 redovisas 169 indikatorer där alla är könsuppdelade. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Ett centralt instrument för att följa att patienterna får en likvärdig behandling är Öppna jämförelser och det underlagsmaterial som är kopplat till ÖJ. Funktionsnedsättning LF 68/210 Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt med att uppnå en vård på lika villkor för alla patienter. På arbetsplatsträffar, planeringdagar och temadagar informeras och Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 9(32)
diskuteras regelbundet vård på lika villkor. Genom Nationella Patientenkäten följer Hälso- och sjukvården upp patienterna uppfattning om bemötande och kvalitet på den enskilda vårdcentralen eller för en speciell patientgrupp. Likvärdig vård för alla patienter oavsett bostadsort, kön, ålder och arbetsförmåga är en grundinställning för hälso- och sjukvården. Länsgemensamma vårdprogram upprättas kontinuerligt och även tecknandet av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan olika sjuhusspecialiteter och primärvården är ett led i att uppnå likvärdig vård för alla medborgare i Sörmland. Arbetet med att "enkelt avhjälpa hinder" i Hälso- och sjukvårdens lokaler har fortsatt i FM-enheten Fastighets regi där åtgärderna baserar sig på inventeringar gjorda med utgångspunkt från policyn om funktionsnedsättning. Vid ny- och ombyggnad av hälsooch sjukvårdens lokaler bjuds rutinmässigt berörda handikapporganisationer in att delta i planering. Hälso- och sjukvårdens lokaler är tillgängliga för såväl patienter som personal med olika religionsinriktningar, dels i sjukhusens allmänna kyrkolokaler men också vid behov på vårdavdelning i samband med dödsfall och det finns även särskilda lokaler för personal att utöva sin tro. HBT LF 69/210 Hälso- och sjukvården arbetar med inriktningen att uppnå likvärdigt bemötande, vård och behandling för alla medborgare i Sörmland. Genom HBT-policyn tydliggörs behovet av att vara observant mot tidigare värderingar så att alla medborgare verkligen bemöts med samma respekt och hänsyn. Under de senaste åren har enheterna inom hälso- och sjukvården haft olika aktiviteter för att informera och diskutera hur olika människor ska bemötas för att var och en ska uppfatta att de bemöts på ett likvärdigt sätt som alla andra. För att uppnå ett korrekt och likvärdigt förhållningssätt mot alla medborgare i Sörmland och att också uppfattas så av såväl personal som medborgarna krävs en ständig dialog om detta på arbetsplatserna. Under året har vårdcentralen City i Eskilstuna HBT-certifierat sig genom program utarbetat och genomfört via RFSL. Det är också viktigt att landstinget är representerad vid olika evenemang för ett mer likvärdigt samhälle. Under 2012 fanns Landstinget Sörmland representerad vid Pridefestivalerna i Stockholm och i Eskilstuna. Nationella minoriteter LF 82/211 För de språkliga minoriteterna har under året insatser gjorts för att öka kunskapen om minoritetsspråken genom information till nyanställda och övrig personal. Arbete pågår för att uppdatera checklistor för introduktion av nyanställda så att information om minoritetspråk ingår som en naturlig del. I samband med rekrytering av ny personal beaktas språkkunskaper, särskilt i finska. Möjligheten att söka personal med språkkunskap via elektroniska katalogen skapar förutsättningar för att erbjuda kommunikation på olika språk. För det finska förvaltningsområdet Eskilstuna pågår arbete med att översätta olika typer av informationsmaterial till finska språket, De flesta vårdcentralerna har finskspråkig personal och detta beaktas särskilt vid nyrekrytering. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 10(32)
Information till personal om rättigheterna för nationella minoriteter: Introduktion för nyanställda. Checklistor för introduktion av nyanställda är under omarbetning så att information om språkliga minoriteter ingår, beräknas klart första kvartalet 2013. Nyanställda uppmanas att uppge språkkunskaper i eks-katalogen. Information till personal. Landstinget Sörmland har ett delegerat informationsansvar vilket innebär att information till personal sker i befintlig linjeorganisation. En särskild informationsinsats geniomfördes för 1.a Linje chefer i oktober månad. Växeln har kännedom om att man vid behov kan efterfråga språkkompetens via eks-katalogen. Rekrytering. Vid rekrytering av ny personal beaktas språkkunskaper i minoritetsspråk framförallt finska. Information/kommunikation med medborgare och patienter: Landstinget Sörmland webbsidor. Översättning av informationsmaterial pågår, och beaktas kontinuerligt när nytt material framställs. 1177 Sjukvårdsrådgivning per telefon. Sjukvårdsrådgivning på finska finns idag som en särskild tjänst inom ramen för 1177. Annonsering om den nya telefontjänsten har skett i tidningar på finska. www.1177.se. Landstinget Sörmland har påtalat behovet av att utveckla sjukvårdsinformationen på webben på olika språk. Idag finns ett femtontal språk publicerade men alla har inte fullständig information som motsvarar de svenskspråkiga texterna. Mina vårdkontakter. Mina Vårdkontakter finns ännu enbart översatt till engelska då den personal som ska behandla ärenden måste ha absolut kunskap i aktuellt språk, utveckling pågår av detta men finns inte färdigt idag. Tolk i vårdsituationer. Vid tolkupphandling kartläggs behovet av tillgång till olika språk och där ingår även behovet av finska tolkar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla Exempel på åtgärder inom primärvården: Deltagande i SKL-projekt "Lika vård för alla" HBT-certifiering Arabspråkig föräldragrupp Informationsmaterial på olika språk Rådgivningssköterskor har genomfört ELLSAutbildning Kvalitetssäkring inom TeleQ-rådgivning genom att använda RGS som stöd Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 11(32)
Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Med undantag för distriktsläkare är bemanningen i Primärvården generellt sett välbalanserad. Förutom sedvanlig rekrytering via annonsering och personliga kontakter har man bildat en särskild rekryteringsgrupp. Man har också tillsatt en projektanställd på två år som på 50 % ska arbeta med aktiv rekrytering av läkare till primärvården. Via MediCarrera har Landstinget Sörmland också rekryterat läkare från EU-området. Vi har börjat skönja resultat av alla rekryteringsinsatser. 14 nya distriktsläkare har anställts, varav 8 helt nya till landstinget - Torshälla (1), Ekensberg (3),Tunafors (1), Åsidan (2) samt Nävertorp (1) och 6 från egna ledet som blivit klara med sin ST Fröslunda (1), Skiftinge (1), Linden (1), Gnesta (2) samt Mariefred (1). Dessutom har två geriatriker anställts en till Malmköping och en till Oxelösund. Det finns 44 ST-läkare i primärvården, varav 18 är nyanställda. Av de 18 nya kommer 5 från egna AT-ledet och 3 via MediCarrera. Målet för 2012 var att det skulle varit 50 STläkare. Många svenska studenter genomför sin läkarutbildning i annat EU-land. Landstinget Sörmland har på olika sätt knutit kontakter med dessa i syfte att intressera dem för en framtida anställning hos oss. Under sommaren deltog LT t ex i en träff på SKL med särskild inriktning mot psykiatri och primärvård. I november deltog vi även i en rekryteringsträff i Krakow, Polen med svenska läkarstudenter från olika universitet i Europa. Ett resultat av dessa träffar är att förhoppningsvis ska samtliga vårdcentraler kunna erbjuda var sin läkarassistentplats till sommaren. En Idébytardag för primärvården har genomförts i augusti med olika teman t ex; hur gör man vårdcentralen attraktiv, kvalitet, produktions- och kapacitetsplanering, smarta arbetssätt Handledarutbildning för ST-läkare och handledande läkare har genomförts under våren. En koncerngemensam ledarskapsutbildning har startat under mars. De webbaserade utbildningarna via ELLSA i tystnadsplikt och sekretess samt dataintrång har införts och alla medarbetare ska nu ha genomfört dessa. Nyanställda ska göra utbildningarna senast sju dagar efter tillträde. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. 67% 76% av enheterna har infört eller påbörjat införande av individuella kompetensutvecklingsplaner. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 12(32)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen chefer som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs-/ledarrollen. Andelen kvinnliga chefer 87% Andelen kvinnor av samtliga anställda 86% 85 % av cheferna har en individuell kompetensutvecklingsplan. Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Webbaserade arbetsmiljöutbildningen via ELLSA (e-learning) har genomförts. Fortsatta uppföljande seminarier för chefer och skyddsombud har genomförts under våren 2012 med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete. Friskvårdsinsatser bedrivs i första hand via fritidsföreningarna som har ett utbud av olika aktiviteter i egen regi och via andra aktörer som erbjuds medarbetarna. Ett hälsoprojekt för primärvården startades i höst i Feelgoods regi. Syftet är att ge varje medarbetare kunskap och ökad medvetenhet kring sin hälsa. Resultatet kommer också att finnas som underlag för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet. Målet är att alla medarbetare i primärvården ska erbjudas en hälsoprofil med fokus på livsstil och hälsovanor. Först ut var vårdcentralerna Nävertorp, Trosa och Tunafors. Övriga vårdcentraler kommer därefter. Arbetet med aktiviteter inom ramen för mångfaldsarbetet har pågått under året inom primärvården. Bland de aktiviteter som verksamheterna genomfört kan nämnas utbildning i kulturkompetens samt jämlikhet som tema på arbetsplatsträffar. Några verksamheter har även anställt flerspråkig personal för att underlätta kommunikationen med patienterna. Sjukfrånvaron har ökat - från 16 dagar per anställd de senaste 12 månaderna till 17,5 dagar per anställd, en ökning med 1,5 dagar per anställd. Andelen långtidssjuka > 90 dagar är nu 25 personer motsvarande 3,2 % av samtliga anställda. Samma period föregående år var 20 personer långtidssjuka, en ökning med 5 personer. I antal personer har det skett en ökning inom åldersintervallet >60 (+3), 50-54 (+1), 45-49 (+1) samt <40 år (+1). Resterande åldersintervall har minskat i antal. I antal personer och befattningsgrupper har en ökning skett för undersköterskor (+3) samt administrativ personal (+1). Resterande befattningsgrupper är lika som förra året. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som under året erbjudits att delta i hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade 88% 88 % av enheterna anger att medarbetare erbjuds hälsofrämjande aktiviteter. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 13(32)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 5,1% Max 4,5% Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Inom primärvården har man arbetat med affärsplaner för att utveckla verksamhetens innehåll på ett affärsmässigt sätt. Arbetet involverar medarbetarna på varje vårdcentral. Affärsplanerna kommer att revideras årligen utifrån nya förutsättningar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. 75% Resultat från landstingsövergripande medarbetarenkät som genofördes hösten 2012. Analys och återrapportering av resultatet kommer ske 2013. Förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Primärvården åtar sig att aktivt delta i och driva processarbete inom definierade diagnosgrupper Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Nationella riktlinjer är förutom ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får till följd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. På lång sikt kan det däremot i många fall innebära kostnadsbesparingar. De nationella riktlinjerna ligger till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Rådet för kunskapsstyrning i Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 14(32)
Landstinget Sörmland är bl.a. mottagare och förmedlare av de nationella riktlinjernas intentioner till berörda vårdenheter. Samverkan med berörda verksamhetsföreträdare, tjänstemän och politiker är av central betydelse för att de nationella riktlinjerna ska få acceptans och följsamhet på alla nivåer. Det finns 12 stycken slutliga riktlinjer. Uppdatering/revidering av befintliga riktlinjer kommer att genomföras ca tre år efter att den slutliga versionen publicerats. Däremellan kan särskilda kompletteringar ske beroende på utvecklingen av vård- och behandlingsmetoder inom området. Dessutom görs kontinuerliga utvärderingar av vården enligt nationella riktlinjer. Under 2012 har Socialstyrelsen publicerat slutversionen av rörelseorganens sjukdomar. Rekommendationer ges inom områdena reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, artros i höft och knä, osteoporos samt långvarig smärta i nacke, skuldror och rygg. Preliminär version av Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård- vägledning utkom under sommaren 2012. Ett regionalt kunskapsseminarium genomfördes i september, även ett lokalt seminarium genomfördes under hösten tillsammans med länets kommuner. Politiska viljeinriktningen för riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder är tagen av samverkansnämnden i maj och i LS i augusti. Arbete pågår med implementering av riktlinjen inom ramen för hälsofrämjande arbetet. Under 2012 startade utvärdering/revidering/uppföljningar av följande riktlinjer: Uppdateringav bröst-, colorektal- och prostatacancer Revidering av missbruk och beroende. Stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Revidering av Astma/KOL Uppdatering av hjärtsjukvård. Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Överenskommelsen gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Under 2012 har vårdöverenskommelser gällande barn- och ungdomssjukdomar, kvinnosjukdomar, lungsjukdomar, reumatiska sjukdomar samt öron-, näsa - halssjukdomar fastställts. Ledningssystem Den 23 januari 2012 fastställde hälso- och sjukvårdsledningen en handlingsplan för att införa ledningssystem inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Handlingsplanen utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) som började gälla den 1 januari 2012. I föreskriften ställt krav bl.a. på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Därför har en stor del av arbetet haft fokus på processer. Att identifiera kärnprocesser har samordnats med arbetet med de identifierade huvudvårdprocesserna. En modell för att beskriva en allmän vårdprocess har tagits fram och testats på verksamhetsföreträdare av Mälardalens högskola. Med testresultaten som Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 15(32)
underlag har arbetet fortsatt för att utveckla modellen i syfte att göra den lätt tillgänglig och användarvänlig som Vårt arbetssätt på Insidan. För övrigt har arbete med diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen prioriterats under året. Vad gäller stödprocesser har arbetet fokuserats på patientsäkerhet, ekonomi och personal. Tre som övergripande ledningsprocesser har identifierats: planeringsprocessen, uppföljningsprocessen och utvecklingsprocessen. Stor vikt har lagts på att samordna införandet av ledningssystemet med (utöver huvudvårdprocesserna) införandet av SYSteam Cross version 5 med PMA (ProcesstödMedAnteckning) samt utvecklingen av Insidan och dokumenthanteringssystemet. Detta har också återspeglats i sammansättningen av den arbetsgrupp som haft samordningsansvaret. Förvaltningens arbete med ledningssystemet har integrerats med det arbete som skett på landstingsövergripande nivå där samtliga förvaltningar deltagit. Bl.a. har samarbete med landstingsjuristerna startats för att identifiera och beskriva processen för hantering av lagar och föreskrifter både på övergripande och på förvaltningsnivån. Detta med anledning av att SOSFS 2011:9 ställer krav på att utveckliga och säkra kvaliteten så att samtliga krav och mål enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) uppfylls. Under 2013 kommer det vara viktigt att integrera det fortsatta arbetet även med genomförandet av Framtiden hälso- och sjukvård där Processer och kunskapsstyrning samt System för styrning och uppföljning är två av delprojekten. Från Bra till Bäst-processer 10 vårdprocesser har identifierats som alla har en utsedd processledare och processtödjare som ansvarar för arbetet. Till varje process finns även en metodstödjare och en ekonom. Under hösten har utbildning av processledare och processtödjare genomförts. Kunskap om förbättringsarbete och hur sjukvårdssystem fungera har fokuserats. Processledarna har utifrån kunskap om nuläget skrivit kontrakt med hälsooch sjukvårdschefen vilket inkluderar mål samt en handlingsplan för 2013. Arbetet med respektive handlingsplan kommer att följas upp månatligen. Samarbete med gruppen som arbetar med NSC sker kontinuerligt och processkartläggning av ADHD-processen genomfördes i november för att se om grundstrukturen i en somatisk och psykiatrisk process överensstämmer. Stroke Värt att nämna från arbetet med processen Stroke där alla tre sjukhus har testat snabbspår för patienter med misstänkt stroke är att tiden från ankomst till sjukhus till start av behandling med trombolys har minskat från utgångsläget på 90 min till 50 min (målvärdet ligger på 40 min). Dessutom har antalet patienter som får behandling med trombolys ökat, framförallt på MSE där en fördubbling har skett under första halvåret 2012 jämfört med 2011. Sista kvartalet har planering för arbete med strokeenheter pågått och detta fokuseras under 2013. Obesitas/fetma 2012 har ca 90 patienter opererats pga. sin fetma. Trenden för väntetider till operation ökar och är framför allt relaterat till brist på operatörer och vårdplatser. Under hösten har informationsträffarna för patienter strukturerats upp, både när det gäller innehåll och Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 16(32)
frekvens. Nu mer planeras tiderna för informationsträffarna in för hela terminen. Checklista för omhändertagande av patient som genomgått gastric by pass operation är införd på vårdavdelning. På operationsavdelningen är standardiserad uppdukning av operationsinstrument och material infört. Vårdprogram fetma reviderades och var klart november 2012. Nu pågår implementering av vårdprogrammet i primärvården. Under 2012 arbetades en ny form av patientutbildning fram, den ska testas under 2013 på två vårdcentraler. På sjukhuset pågår en översyn av vårdtider med målet att vissa patienter kan opereras i dagkirurgi. Hjärtsvikt Målet är att 90 % av berörda verksamheter registrerar i Rikssvikt, nu är andelen registrerande verksamheter uppe i 89 %. För närvarande registrerar ingen enhet på NLN i Rikssvikt. Processledaren för hjärtsvikt har under hösten diskuterat frågan med berörda verksamhetschefer i syfte att hjälpa dem att komma igång med registreringen. Det är ändå ovisst om andelen verksamheter som registrerar kommer att öka eftersom de anser sig inte har resurser för registrering i Rikssvikt. För att få en uppfattning om patienternas upplevelse av kvalitet och tillgänglighet har en enkel enkät utarbetats med stöd från FOU. Enkätunderökningen genomförs i början av 2013. Processkartläggning Administrativa processer för planering, uppföljning och utveckling har kartlagts och processledare inom HSF har utsetts. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Minska antalet återinskrivna multisjuka äldre. Korta ledtiderna i bröstcancerkedjan Öka täckningsgraden till RiksSvikt - hjärtsvikt Nationell satsning på de mest sjuka äldre har resulterat i mätningar som kommer följas upp under 2013. Exempel på åtgärder från Primärvården för att minska antalet återinskrivna: Äldresjuksköterska Läkemedelgenomgångar Utökat samarbete med kommunen Exempel på genomförda åtgärder i Primärvården är: Arbeta med vårdöverenskommelser Information till patienter Öka kännedom om bröstmottagningen 89% 90% Målet gällande anslutningsgrad till Rikssvikt. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 17(32)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar 89 % av berörda verksamheter registrerar i Rikssvikt (mål 90 %). Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö Landstinget tilldelades miljöcertifikat ISO 14001:2004 i oktober 2012. Certifieringen föregicks av 3 st externa miljörevisioner inom Primärsjukvårdsnämnden. Miljöcertifikatet är ett bevis på att landstingets miljöarbete har uppnått en viss nivå på effektiviteten av miljöarbetet. Revisorn angav att god kompetens samt utmärkt engagemang för miljöarbetet finns hos samtliga enheter som har reviderats. Förbättringsområden är bland annat att bearbeta betydande miljöaspekter och att genomdriva miljömål på enhetsnivå. Delegeringen av miljöarbetet måste säkerställas. Under revisionen uppkom flertal avvikelser gällande att för få miljöavvikelser registreras samt att utvärdering av miljölagar måste förbättras. Arbete med avvikelserna pågår. Personalen utbildas i miljö genom webbutbildning i Ellsa kompetensplats. 52 % av personalen inom Primärsjukvården har genomgått utbildningen sedan starten 2010. Under början av 2013 kommer en kortversion av webbutbildningen. Under hösten 2012 påbörjades arbetet med en webbutbildning för chefer om miljöansvaret. Webbutbildningen beräknas färdigställas och publiceras i Ellsa kompetensplats i februari 2013. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Förvaltningsspecifika miljörutiner inarbetas 41% 100% 7 st (=41 % ) av verksamheterna anger att de inarbetat miljörutiner enligt plan. 3 st (=17 %) anger att arbetet pågår med avvikelse. 2 st anger att arbetet är försenat. 5 st (29 %) lämnar ofullständigt svar Andel av personalen som har 52% 52 % har fullföljt utbildningen Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 18(32)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar genomgått webbutbildning i miljö som finns inom ELLSA kompetensplats. 10 % har påbörjat utbildningen Webbutbildning i miljö för chefer tas fram och lanseras under 2012. Detta uppdrag åligger förvaltningens miljösamordnare. Utbildningen färdigställs i feb. 2013 Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi 41 % av verksamheterna anger att de genomfört olika aktiviteter som ska minska klimatpåverkan genom bl.a. ecodriving och samåkning. Några vårdcentraler anger att de har tjänstecyklar. Under 2012 har energisparkampanjen Stoppa onödan cirkulerat i landstinget, budskapet i kampanjen fokuserar på att hushålla med energi genom att släcka belysning och stänga av utrustning som drar el för att inte slösa med energi. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Drivmedelsförbrukningen ska minska - ecodriving (sparsam körning) 41% 100% 41 % av verksamheterna anger att de genomfört aktiviteter som minskar transporter. Resterande verksamheter lämnar inget svar i PLUSS. Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Arbetet med utfasning av miljöskadliga kemikalier påbörjades 2010, En vårdcentral kemikalieinventerades under 2010 samt ett flertal kemikalier miljöbedömdes. De kemikalier som köps via Varuförsörjningen har landstinget kontroll på, men övriga kemikalier måste miljöbedömas för att tillgodose miljölagar och andra krav. Efter arbetet som utfördes 2010 har inga insatser eller resurser lagts på utfasningsarbetet. Nystart av utfasningsarbete planeras till 2013, arbetet bedrivs i projektform av förvaltningsledningen. Webbutbildningen för förskrivare om läkemedel och miljö är klar och publicerad i Ellsa kompetensplats. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 19(32)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Webbutbildning i läkemedel och miljö för förskrivare tas fram och lanseras under 2011. HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100% Detta uppdrag åligger förvaltningens miljösamordnare. Utbildningen har tagits fram i samarbete med Miljöenheten och Läkemedelskommittén. Utbildningen finns i Ellsa kompetensplats sedan dec. 2012. 0% Ej genomfört, nystart av projektet planeras till 2013. Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Primärvårdens resultatutveckling har varit god alla tre åren som vårdvalsmodellen hälsoval har funnits. Regelboken som beslutas av Landstingsstyrelsen (LS) är det styrande dokumentet. Hittills har Regelboken förändrats inför varje verksamhetsår, vilket med för svårigheter att långsiktigt planera verksamheten på respektive vårdcentral. Enligt SKLs statistik har primärvårdens kostnadsutveckling sedan 2005 varit lägre i Sörmland än i riket. Diagrammet visar kostnadsutveckling för primärvård (exkl läkemedel), kr/invånare, mellan åren 2005 2011 Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 20(32)
Omställningsarbetet, förändrat förhållningssätt samt ökad affärsmässighet och ekonomisk medvetenhet är det som nu efter tre år präglar primärvårdsverksamheten. Ur ett större helhetsperspektiv är det under förhållandevis kort tid som det omfattande förändringsarbete gett resultat. Primärvården är en viktig del i den sammanhållna vårdkedjan. Tack vare stabilt eget kapital kan investeringar i primärvårdens utveckling genomföras. För att bibehålla starkt eget kapital långsiktigt kräver det fortsatt stabil ekonomisk medvetenhet och affärsmässighet som i sin tur kräver effektiva flöden och vårdkedjor. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. 4 427 tkr 0 10 000 tkr Samlad analys Personal Kostnad för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 409 mnkr. Personalkostanden har totalt ökat med 3,45 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 389 kr. Den största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 2,93 % Nya avtal varav nya avtal 2,38 % varav individuell löneförändring utöver avtal 1,23 % varav löneförändring p g a personalomsättning - 0,87 % varav volymförändring 0,19 % Kostnadsökningen följer de nya avtalen för 2012. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste förändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Löneförändring p.g.a. personalomsättning Löneförändring p.g.a. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal får en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat något 0,19 % enligt lönekostnadsanalysen. Den arbetade tiden har minskat något. Inhyrd personal Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 21(32)
Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 0,44 % motsvarande 0,240 mnkr. Timlön Timlönekostnaden har ökat med 12,11 % motsvarande 1,2 mnkr. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den totala arbetade tiden har minskat med 4 300 timmar (0,4 %). Timtid har ökat med 3 900 timmar (10,3 %) och inhyrd personal har ökat med 4 200 timmar (8,1 %). Av den arbetade tiden har 91 % utförts av månadsavlönad personal, 4 % av timavlönad samt resterande 5 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 25 årsarbetare och den inhyrda tiden motsvarar 33 årsarbetare. Frånvarotiden har minskat med 3 700 timmar (1,1 %). Det är främst ledighet utan lön, semester och ledighet med lön som har minskat med 15 500 timmar. Samtidigt som föräldraledighet och sjukfrånvaro har ökat med 13 700 timmar. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 22(32)
Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 23(32)
Anställda Antalet anställda har ökat marginellt från 680 till 693, en ökning med 13 personer, samtidigt som antalet årsarbetare ökat med 17,2 jämfört med föregående år. Ökningen av årsarbetare betyder att ett antal anställda har ökat sin sysselsättningsgrad. Produktion Listning Andelen listade hos Hälso- och sjukvårdens vårdcentraler har minskat med 1,5% under 2012 och ligger efter december på 71,9%. Andelen listade stabiliserades under sommarmånaderna men har under hösten minskat ytterligare. Den landstingsdrivna primärvården har tappat listade i princip varje månad sedan införandet av Hälsoval. Från och med februari jobbar man mer aktivt med marknadsföringsåtgärder. Stöd ges via nyanställd marknadsförare. Tillgänglighet I december klarade alla de landstingsdrivna vårdcentralerna Hälsovals mål för telefontillgänglighet. Det har framförallt varit fyra vårdcentraler som stuckit ut negativt när det gäller telefontillgängligheten 2012. På samtliga vårdcentraler som inte nått målet har det varit oplanerad frånvaro i sköterskegruppen som omöjliggjort bemanning som täcker behovet. Det blir särskilt känsligt i samband med semesterperioderna. I övrigt visar landstingets vårdcentraler på god telefontillgänglighet. Om inte målet nås sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade (30 kr/listad). Målet är att nå 100 %. Tillgängligheten mäts varje månad och resultatet ligger på Insidan. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 24(32)
I december når alla landstingets vårdcentraler Hälsovals mål. Ekensberg nådde inte Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % i april, maj, juni och september, Tunafors nådde inte Hälsovals tillgänglighetsmål i maj och september och Trosa nådde inte målet i november. Orsaken har varit brist på kontinuitet gällande läkarbemanningen. Under augusti har rekrytering skett på Ekensbergs VC. När målet inte nås sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade (30 kr/listad). Det nationella målet är 100 %. Tillgängligheten mäts varje månad och resultatet ligger på Insidan. Besök Totalt antal besök visar på en minskning i alla jämförelseperioder. Under 2012 har totalt antal besök minskat med 569 (1,2 %) i jämförelse med förgående år. December var en låg produktionsmånad, i jämförelse mot december 2011 var besöken 6 700 (15 %) färre vilket troligtvis kan förklaras av att det varit fyra färre vardagar i december 2012 i jämförelse mot december 2011. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 25(32)
Antal läkarbesök visar på en minskning i alla jämförelseperioder. Under 2012 har antalet läkarbesök minskat med 691 (3,3 %) i jämförelse med förgående år. Jämfört med december 2011 var antal läkarbesök 2 600 (13 %) färre. 10 av landstingets 17 vårdcentraler når Hälsovals besökstak 2012. När besökstaket är nått för helåret betalas inte längre någon besöksersättning ut. Besökstaket är beräknat på 2,11 besök per listad och år. Totalt antal besök per listad var 2011 2,90 och 2012 2,94. Detta betyder att totala besöken ökat per listad jämfört med 2011 medan läkarbesöken ligger på ungefär samma nivå. Antal läkarbesök per listad var 2011 1,22 och 2012 1,21. Ekonomi Primärvårdens resultat 2012 slutade med ett överskott på 4,4 mnkr. Förgående år var resultatet 10,5 mnkr och i november prognostiserades ett resultat på 6 mnkr. Differensen mellan prognos och utfall kan framförallt ses på personalkostnaderna och övriga intäkter. Primärvården har på totalen en balanspost, från tidigare års resultat, på ca 26 mnkr som fördelar sig olika mellan vårdcentralerna och primärvård gemensamt. Efter resultat 2012 kommer balansposten att vara 30,6 mnkr på totalen och enligt beslutat regelverk ska 11,1 mnkr tillfalla Primärvård gemensamt. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 26(32)
Resultatutvecklingen över året åskådliggörs i diagrammet ovan och visar tydligt att första halvan av året uppvisar sämre resultat än andra halvan. Det beror framför allt på att hälsovalsintäkterna betalas ut per listad per månad. Under sommaren minskar kostnaderna medan intäktsnivån ligger kvar som under terminerna. Det ackumulerade ekonomiska utfallet har en positiv differens mot budget på +4,4 mnkr 2012. December har inte följt trenden från 2010 och 2011 med ett förbättrat resultat utan istället har överskottet minskat i december. Intäkter Primärvårdens totala intäkt 2012 på 630 mnkr blev 0,2 % högre än förgående år. Täckningsgraden, tilläggsersättningen och besöksersättningen blev högre än budgeterat medan listersättningen blev något lägre i ersättning från Hälsoval. Andelen listade har minskat varje månad vilket betyder att listersättningen blev lägre jämfört med föregående år. 58 % av primärvårdens totala intäkter består av listersättning 2012. Förändringar av antalet listade får stora konsekvenser för ekonomin. I budgetarbetet för 2012 togs hänsyn till detta vilket ledde till antaganden om minskade intäkter. För att undvika negativa snabba omställningar under året så gjordes en bedömning utifrån försiktighetsprincipen och ersättning från hälsoval räknades ner. Kostnader Totalt sett är kostnaderna 1,3 % högre 2012 jämfört med 2011. Personalkostnaderna Personalkostnaderna är 3,5 % högre 2012 i jämförelse med 2011. Personalkostnaderna har ökat i alla jämförelseperioder. Hösten har varit kostsam framförallt gällande hyrläkare. Några vårdcentraler har behövt dra ner på sina personalkostnader för att komma i ekonomisk balans. 2012 var 65 % av primärvårdens kostnader personalkostnader (inkl. inhyrd personal) och är därmed den största kostnadsposten på en vårdcentral. Köp av verksamhet och verksamhetsanknutna tjänster Kostnader för köp av verksamhet och verksamhetsanknutna tjänster, exempelvis Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 27(32)