KLINISK MEDICIN II T6 MÅLBESKRIVNINGAR FÖR SAMTLIGA DELKURSER INTEGRERINGSPERIOD II; KURSVECKA 1-5 Kursen skall ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i klinisk-preklinisk integererad form om kardiologi och klinisk fysiologi, särskilt med avseende på arytmier, matrixbiologi och dess tillämpning på aneurysm och bråck, vätskebalans samt syrabasreglering. Dessutom skall kursen introducera de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för anamnes- och statusupptagande avseende kirurgiska sjukdomar för att ge en bas för vidare kliniska studier av dessa områden. Efter kursen skall studenten kunna: - beskriva aneurysmens uppkomstmekanismer, epidemiologi, diagnostik, patofysiologi, prevention samt behandlingsprinciper för dess olika manifestationer - beskriva bråcks uppkomstmekanismer, epidemiologi, diagnostik, patofysiologi, prevention samt behandlingsprinciper för dess olika manifestationer - beskriva vätskebalans och syrabasreglering under normala och patologiska förhållanden med avseende på uppkomstmekanismer, diagnostik, patofysiologi, prevention samt behandlingsprinciper för dess olika manifestationer. - kunna undersökningsteknik vid akuta bukkirurgiska tillstånd samt specifik undersökningsteknik för gastrointestinala sjukdomar. - Lära sig bilddiagnostikens arbetsområden inom kirurgiska sjukdomar, uppnå förståelse för kirurgisk patofysiologi och suturteknik och lära sig hur man opererar naevus och tar hand om mindre kirurgiska åkommor som man förväntas kunna som distriktsläkare. INTEGRERINGSVECKA 1 Denna vecka skall kandidaterna lära sig undersökningsteknik vid akuta bukkirurgiska tillstånd samt specifik undersökningsteknik för gastrointestinala sjukdomar. Lära sig bilddiagnostikens arbetsområden inom kirurgiska sjukdomar, förståelse för kirurgisk patofysiologi och suturteknik och lära sig hur man opererar naevus och tar hand om mindre kirurgiska åkommor som man förväntas kunna som distriktsläkare.
INTEGRERINGSVECKA 2 Målsättnigen med veckan är att fördjupa kunskaper i hjärtdiagnostik inklusive hjärtauskultation, EKG, arbets-ekg, ekokardiografi och kranskärlsröntgen både genom föreläsningar, PBI och praktiska övningar. Utredning och behandling av ischemisk hjärtsjukdom och arytmier kommer också att avhandlas under veckan samt en introduktion till VOC. För detaljerade kunskapsmål hänvisas till målbeskrivningen för Hjärta-Kärl II-blocket. INTEGRERINGSVECKA 3 Nutritionsveckan Kursen skall ge en introduktion till den kliniska nutritionen med fokus på olika katabola tillstånd och deras behandlingar. Kursen skall ge kunskaper om nutritionsstatusbestämningar och fördjupad kunskap om kroppssammansättningsmätningar. Vidare skall kursen ge inblick i hur nutritionbehandling används vid allvarligare skador och intensivvård. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, demonstrationslaboration, grupparbeten och falldiskussion. Efter kursen skall studenten förstå sjukdomars systemiska effekter avseende aptitreglering och vävnadskatabolism översiktligt kunna redogöra för nutritionens betydelse för kroppens läkningsprocesser kunna bestämma nutritionsstatus kunna principerna för nutritionsbehandling av viktförlorande patienter översiktligt kunna redogöra för behandling med enteral och parenteral nutrition översiktligt kunna redogöra för nutritionsbehandling vid intensivvård INTEGRERINGSVECKA 4 Kursen vill belysa hur vi genom att kombinera kunskaper kring modern klinisk diagnostik och terapi och preklinisk cellulär och molekylär forskning kan lära oss om bakomliggande orsakssammanhang till akut och kronisk lever- och gallvägssjukdom. Kursen vill förmedla hur ett multidisciplinärt synsätt, där samarbete mellan forskare, patolog, infektionsläarke, medicinsk och kirurgisk hepatolog sätts i centrum, kan leda förståelsen och behandlingen av en sjukdom framåt. Kursen är uppbyggd på verkliga fall, som syftar till att illustrera hur forskning och kliniskt arbete samverkar. Deltagarna skall stimuleras till en interaktiv inlärning av kursstoffet genom diskussion i mindre grupper varvat med översiktsföreläsningar.
Inlärningsmål 1 Studenten skall inhämta kunskaper och förståelse om levern vid hälsa och sjukdom genom att: - Studera leverns mikroskopiska och makroskopiska morfologi vid hälsa och sjukdom och därigenom koppla patologiska förändringar till sjukdomstillstånd. - Förstå samband mellan kliniska symptom inklusive leverprover och bakomliggande mekanismer vid: o Akut och kronisk leversjukdom o Gallsten och gallvägssjukdomar o Fett-, alkohol- och läkemedelsinducerad leverskada - Ha kunskap om vilka kliniska (ex vis proteomik) metoder, som kan användas för att utreda orsakssamband och för att lindra/bota leversjukdom. Inlärningsmål 2 Fall 1: Primär skleroserande kolangit (PSC) Mål Proteomik vid komplexa sjukdomar med oklar etiologi Bilirubinomsättning Kolestatisk kontra hepatocellulärt leverskademönster Tolkning av patologiska lab prover vid lever/gallvägssjukdom Fall 2: Alkoholrelaterad leversjukdom Mål Fettinlagring, apoptos, fibros, cirrhos Missbruk och beroende Mikroskopövning Mål Normal morfologi i parenkym, gallgångar och kärl Förändrad morfologi, steatos, inflammation, fibros, cirrhos och kärnatypier från borst/cytologiprov Godkänd kurs - Aktivt deltagande i grupparbete, seminarier och mikroskopiövningar - Föreläsningarna ej obligatoriska men grupparbeten och seminarier bygger på deltagande även i dessa moment då patientfall presenteras liksom vilka olika moderna metoder som står till buds vid leversjukdom och preklinisk hepatologisk forskning. Studielitteratur Rekommenderad läsning: - Asplund, Berglund, Lindgren och Lindholm. Internmedicin. Liber (-01) - Harrison. Principles of Internal Medicine, 2 band, McGraw-Hill (-04) - The Cell, Alberts - Histology, Juanquiera - Kumar, V., Abbas, AK., et al. Robbins Basic Pathology, 8th edition. Sunders, Elsevier. Webbaserad sökning via PubMed och relevant artiklar.
INTEGRERINGSVECKA 5 Stödjevävnadens biologi Perioden skall uppdatera och fördjupa tidigare erhållna kunskaper i stödjevävnadens biologi på så sätt att patogenesen till och behandlingen av de vanligaste sjukdomarna som drabbar skall kunna förstås och tillämpas. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och genomgång av PBL-fall. Efter veckan skall studenten 1. kunna redogöra för uppbyggnaden vad avser cell- och matrixsammansättningen hos olika typer av bindväv, brosk- och benvävnad och hur detta avspeglar de olika vävnadernas funktion. 2. kunna redogöra för hur förändringar i matrixsammansättningen hos olika stödjevävnader påverkar deras funktion, och hur detta ger upphov till olika symptom i olika vävnader 3. kunna redogöra för bakgrunden till de manifestationer som olika inflammatoriska tillstånd leder till i olika typer av stödjevävnader, och hur detta kan tillämpas vid olika former av behandling. 4. förstå bakgrunden till den serologiska diagnostiken av sjukdommstillstånd i rörelseapparaten. Klinisk nutrition och folkhälsonutrition Kursbeskrivning och lärandemål Sjukdomsrelaterad nutrition Kursen skall ge en introduktion till den kliniska nutritionen med fokus på olika katabola tillstånd och deras behandlingar. Kursen skall ge kunskaper om nutritionsstatusbestämningar och grundläggande kunskap om energiomsättning, kostregistrering och kroppssammansättning. Vidare skall kursen ge inblick i hur nutritionsbehandling används vid allvarligare skador och intensivvård. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och falldiskussion. Efter kursen skall studenten: 1. förstå sjukdomars systemiska effekter avseende aptitreglering och vävnadskatabolism 2. översiktligt kunna redogöra för nutritionens betydelse för kroppens läkningsprocesser 3. översiktligt kunna redogöra för hur nutritionsstatus bestäms 4. kunna beskriva grundläggande antropometriska mått 5. känna till hur man bestämmer kroppssammansättning 6. kunna principerna för nutritionsbehandling av viktförlorande patienter 7. översiktligt kunna redogöra för behandling med enteral och parenteral nutrition 8. översiktligt kunna redogöra för nutritionsbehandling vid intensivvård
MAG-TARM SAMT LEVER KURSEN Gastroblocket Fyra veckor under termin 6 kommer ni att fokusera på sjukdomar inom mag-tarmkanalen. Dessa sjukdomar och tillstånd behandlas inom den specialiserade medicinska och kirurgiska vården liksom i primärvården. Under de fyra veckorna kommer ni att arbeta med 3 fall som täcker stora delar av lärandemålen för placeringen. Dessutom tillkommer föreläsningar, seminarier och rekommenderad litteratur som resurser för övriga lärandemål. Parallellt med det teoretiska lärandet ingår lärandemål av mer praktisk natur vilka stöds av placering på kirurgisk och medicinsk gastroavdelning, mottagningsverksamhet och deltagande vid operationer. Arbete med fallen under handledning kommer att ske på fredagar. På eftermiddagarna kommer seminarium att ges. Efter placeringen skall studenten praktiskt kunna utföra: Rektalpalpation med bedömning av sfinkterfunktion Rektoskopi och proktoskopi Sätta nasogastrisk sond Efter placeringen skall studenten ha deltagit vid: Gastroskopi Koloskopi Öppen eller laparoskopisk bukkirurgi Efter placeringen skall studenten kunna beskriva anatomin av esofagus, ventrikel, tunntarm, tjocktarm, ändtarm, anus, lever, gallvägar och bukspottkörtel. Studenten skall kunna beskriva dessa organs inbördes förhållanden och ytanatomiska projektioner samt vanliga smärtsensationer till följd av sjukdom i dessa organ. Efter placeringen skall studenten kunna beskriva symtom, utredning och behandling av kolorektal cancer. Studenten skall också kunna redogöra för adenom- cancersekvensen och benämna de vanligaste formerna av kolorektal cancer samt beskriva 5-årsöverlevnaden i stadium I-IV. Studenten skall kunna beskriva de grundläggande kirurgiska principerna för resektion av tjocktarm vid kolorektal cancer. Studenten skall kunna beskriva indikationen för utredning och utredningsgång vid anal inkontinens och förstoppning. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling av de vanliga proktologiska tillstånden: hemorrhoider, analfissur, perianalabscess, analfistel och pruritus ani.
Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling av divertikulossjukdomen och dess komplikationer. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid akut appendicit samt tunntarms- och tjocktarmsileus. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid gastroesofageal reflux, ulcus ventrikuli, ulcus duodeni (inklusive komplikationerna blödning och perforation). Studenten skall kunna beskriva indikationerna för och de metabola effekterna av obesitaskirurgi (gastric by pass). Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid cancer i matstrupe och magsäck samt ange 5-årsöverlevnad vid lokaliserad och spridd sjukdom. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid akut och kronisk pancreatit. Vidare skall studenten diagnostiskt och behandlingsmässigt kunna skilja mellan lindrig akut och svår akut pancreatit. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid exokrin pankreascancer samt kunna beskriva 5-årsöverlevnaden. Studenten skall kunna beskriva de vanligaste maligna tumörerna inom lever och gallvägar. Studenten skall kunna diagnosticera intra- och extrahepatisk gallgångsobstruktion och föreslå adekvat utredning och behandling. Medicinsk gastroenterologi Studenten ska kunna utreda patient med tecken på gastrointestinal blödning (typfall patient med anemi och positivt F-Hb) Studenten ska kunna utreda patient med diarrébesvär/ändrade avföringsvanor med differentialdiagnostiskt resonemang runt inflammatorisk tarmsjukdom, funktionell tarmsjukdom (colon irritabile), läkemedelsutlöst, infektion och malignitet. Studenten ska kunna beskriva symtom, utredning, behandling samt associerade sjukdomstillstånd vid inflammatorisk tarmsjukdom (fr.a. Morbus Crohn och Ulcerös colit). Studenten ska kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid funktionell tarmsjukdom (colon irritabile) samt funktionell dyspepsi. Studenten ska kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid laktosintolerans och celiaki. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid gastroesofageal reflux, ulcus ventrikuli, ulcus duodeni (inklusive komplikationerna blödning och perforation) samt redogöra för helicobacter pyloris betydelse för ulcussjukdom samt diagnostik och behandling av Hp infektion.
Studenten ska kunna redogöra för indikationer för gastroskopi och coloskopi. Studenten ska kunna handläggning vid akut gastrointestinal blödning) inklusive esofagusvaricer. Lever: (bedömning av leverprover och statusfynd under mag-tarm placering övriga mål under integrationsveckan om lever.) Studenten ska kunna redogöra för de viktigaste differentialdiagnostiska övervägandena samt primär utredning av patologiska leverprover, ikterus och leverförstoring. Studenten ska kunna redogöra för patogenes, symtomatologi och diagnostik vid encefalopati, ascites och esofagusvaricer samt behandling av dessa komplikationer till levercirrhos. Studenten ska kunna redogöra för symtomatologi, utlösande faktorer och akut handläggning av levercoma och akut, fulminant leversvikt. Studenten ska känna till symtom, utredning, laboratorieparametrar vid kroniska hepatiter/cholangiter, alkoholinducerad leversjukdom, läkemedelsutlöst leverpåverkan, hemokromatos och Gilberts syndrom samt känna till indikationer för leverbiopsi. Fallen under placeringen täcker 1) GERD/Ulcus/Dyspepsi 2) Kolorektal cancer 3) IBD Rekommenderad litteratur: Kirurgi (Hamberger/Haglund) senaste uppl. Med. (Berglund G ) (invärtes medicin)
ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD Teoretiska kunskaper: Preoperativ bedömning/kontroller Vad är det? Vem gör den? Vad skall kontrolleras? Riskbedömning. Premedicinering När? Varför? Vilka läkemedel används? Generell anestesi De tre huvudkomponenterna i en balanserad anestesi: Sömn, analgesi, muskelrelaxation Hur bedömer man kliniskt graden av hypnos, analgesi och muskelrelaxation? Läkemedel som används för balanserad anestesi Kontraindikationer Typanestesi Beskriv turordningen från preoxygenering till extubation Vilka läkemedel ges och varför? Vilka parametrar monitoreras under anestesin? Val av anestesiform vid några av de vanligaste kirurgiska ingreppen Fria luftvägar och ventilering Hur? Värdering av andningsmönster. Svalgtub/kantarell/larynxmask: När? Komplikationer. Laryngospasm/Bronkospasm Orsaker. Symptom. Behandling. Intubation - extubation När? Hur? Risker. Vakenintubationsindikationer Rapid sequence induction (RSI). (Tidigare kallat Crash/crush induction) När? Varför? Hur? Ventrikelsond I vilka sammanhang? Varför? Hur? Postoperativ övervakning Hur? Varför? Hur länge? Smärtlindring Läkemedel. Dosering. Risker/biverkan. Regional anestesi Lokalbedövning: läkemedel, risker, symptom och behandling av överdosering Plexusblockad Spinal-/Epiduralanestesi: risker, indikationer, kontraindikationer, skillnader Intravenös vätskebehandling Pre-, per- och postoperativt, vätskeval, dosering, monitorering och bedömning vätskebalans Blodersättning När? Vilka tester skall göras innan man kan ge blod? Risker. Kompatibilitet. Venösa infarter Pvk: Val av kärl? Val av nålstorlek? Komplikationer Vilka alternativ finns? Cvk och intraosseös nål. Indikationer, komplikationer.
Målbeskrivning färdigheter Checklista Att kunna Medel för att nå mål Gjort själv 1 - hålla fri luftväg Hållit fri luftväg - sätta svalgtub Satt ner svalgtub - sätta venös infart Satt venös infart - koppla infusion Kopplat infusion - administrera intravenösa läkemedel Administrerat intravenöst läkemedel - tillvägagångssätt vid preoperativ bedömning Gjort egen preoperativ bedömning Att förstå - anestesiförloppet från början till slut Följt en hel anestesi - karaktären på jourarbetet Gått med ett jourpass --------------------------- (Anestesijourens signatur) Att ha kännedom om 2 Fått demonstrerat Sett på film Gjort själv - hur man använder en larynxmask Larynxmask - hur man intuberar orotrachealt Tub - hur man lägger en spinalbedövning Spinal - hur man sätter en artärnål Artärnål - hur man lägger en central venkateter CVK - hur man lägger en epiduralbedövning Epidural 1 Understrukna rutor markerar det antalet genomförda procedurer alla bör få göra. Man får förstås göra fler procedurer än det fins rutor! Ort: 2 Dessa moment ska ha demonstrerats av handledare, eller setts på undervisningsfilm. De behöver inte (men kan) ha gjorts av studenten själv under kursen. Sektion: 2011-08-23
KLINISK FYSIOLOGI Kursen i klinisk fysiologi avser att ge kunskap och förståelse för fysiologiska och patofysiologiska förlopp i organ och organsystem vid olika sjukdomstillstånd i hjärta, kärl, lungor, njurar och magtarmkanal. Under blocket Diagnostik/Anestesi i termin 6 ingår 1 veckas placering inom klinisk fysiologi. Kursen är inriktad på gruppundervisning/gruppseminarier samt övningar i funktions-diagnostik. (se detaljschema) För godkänd genomgången kurs i klinisk fysiologi krävs godkänd närvaro vid undervisningen samt obligatorisk delaktighet vid redovisningstillfällen. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna * tolka Ekg med avseende på rytm, överledningsrubbningar, grenblock, hypertrofitecken, muskelpåverkan/skada för att påvisa akut infarkt, perimyocardit. Kunna tolka följande arytmier: förmaksflimmer, förmaksfladder, SVES, VES, kammartackykardi och kammarflimmer. * redogöra för indikationer och avbrytningskriterier vid arbetsprov. * tolka arbetsprov vid de vanligaste indikationerna samt post- infarkt arbetsprov * tolka vanliga spirometrifynd vid restriktiv resp. obstruktiv lungfunktionspåverkan * känna till gammakameran och principer för nuklearmedicinsk funktionsdiagnostik * känna till funktionsdiagnostik rörande njurar och urinvägar * känna till funktionsdiagnostik rörande övre gastro- intestinalkanalen. Litteratur: the ECG made easy; John R. Hampton. Klinisk Fysiologi; Björn Jonsson m.fl KLINISK PATOLOGI Inledning Patologi betyder ordagrant läran om lidandet. I medicinska sammanhang avses dock betydelsen läran om sjukliga förändringar i organismen. Patologi omfattar förutom morfologiska, makro- och mikroskopiska undersökningar av sjukliga förändringar i vävnader och organ även ett kartläggande av orsak(er) till sjukdomstillståndet (etiologi) och mekanismer genom vilka de sjukliga förändringarna utvecklas (patogenes). Något förenklat kan patologin indelas i en klinisk och en teoretisk-experimentell del. Cytologi är en metod inom patologin där man studerar celler som erhålles genom punktion av vävnad med en tunn nål (aspirationscytologi) eller celler som stöts av/hostas upp (exfoliativ cytologi). Inom den kliniska patologin studeras förändringar i organ, vävnader och celler. De vävnadsprover som undersöks utgörs av biopsi/operationsmaterial från patienter eller vävnadsmaterial från obduktionsfall. Patologen avger ett utlåtande med beskrivning av de 2011-08-23
morfologiska förändringarna samt en histopatologisk diagnos (patologisk-anatomisk diagnos = PAD). Den experimentella patologin koncentrerar sig huvudsakligen på problematik rörande etiologi och patogenes. Under senare decennier har patologin tillförts undersöknings- och analysmetoder med anknytning till biokemi, immunologi, molekylärbiologi, genetik, cellbiologi, fysiologi mm. Följaktligen ingår i den moderna patologin, förutom makro- och ljusmikroskopiska undersökningar, även ultrastrukturella, cytokemiska och molekylärbiologiska undersökningar. Patologiundervisning avser att förmedla kunskaper i: - grundläggande strukturella cell-, vävnads- och organförändringar vid olika sjukdomstillstånd samt dess orsaker och utveckling, - funktionell betydelse av sådana cell-, vävnads- och organförändringar, - principer för morfologisk diagnostik, d v s att kunna beskriva och bedöma de vanligaste makroskopiska och mikroskopiska organförändringarna vid olika sjukdomstillstånd samt även att, tillsammans med kliniska data, kunna skapa en meningsfull helhetsbild av ett sjukdomsförlopp, - att ha kännedom om utförandet av obduktioner. Goda kunskaper i patologi underlättar förståelsen av sjukdomars kliniska symptom, förlopp och behandling samt även värderingen av sjukliga förändringar i organ, vilka kan ses med blotta ögat, palperas eller påvisas på annat sätt. Målbeskrivning för veckan: Övergripande: Förstå vad klinisk patologi är och hur denna används inom sjukvården samt få en insyn i patologins möjligheter och begränsningar i det diagnostiska arbetet. Detaljerad: Obduktionsverksamhet: Kunna principerna i obduktions- och transplantationslagstiftningen, dvs. de förordningar som reglerar denna verksamhet. Känna igen och bedöma vanliga fynd såsom grad av arterioscleros, infarkt, trombos, emboli, koagel, blödningar, cancerväxt, infektioner (såsom pneumoni, gastrit och cystiter), svikttecken (såsom ödem) och ombyggnad i organ med fibros. Klinisk patologi: Biobank: Kunna principerna i biobankslag och förordning. Fryssnitt: Principer. Makrobedömning: Känna till olika biopsityper. Principer för tumörklassifikation TNMsystemet. Användning av vanliga infärgningar, immunhistokemins principer och användning. Biobanker. Mikroskopisk undersökning: Kunna grovt beskriva vad som ses i en vävnad - celltyper, inflammation (akut, kronisk och granulomatös), nekros. Känna igen vanliga tumörer - adenocarcinom, skivepitelcancer. Känna till begreppen atypi/dysplasi, cancer in situ, invasiv växt. Principer gällande diagnosformulering i ett PAD-svar. Kunna tolka ett vanligt PAD-svar. Cytologi: Nytta och begränsningar. Känna till fördelar resp. nackdelar jämfört med material för annan patologidiagnostik. Undervisningen omfattar: 1. Deltagande i klinisk rond Ni kommer att under veckan delta vid en kliniska rond. Ronden gås igenom med ansvarig patolog samma dag alldeles före ronden (kl. 14.30). 2011-08-23
Lokal för ronderna: CNS-rond - NOP blocket, UAS, ing. 78/79 1tr Klädsel: vit rock. 2. Utskärning av preparat Ni kommer att delta vid utskärning av preparat tillsammans med ansvarig patolog. Studenter som skall delta i utskärning samlas 5 minuter i förväg på våning 2 (hus C5). 3. Obduktionsteknikundervisning Lokal: Obduktionssalen Tid:. 8.00-10.30 (OBS, viktigt att komma i tid; dörren låses kl. 8.05) Inställd obduktion: Vid brist på fall ställs obduktionstillfället in. Dagen före måste ni ta reda på om det blir obduktion eller ej (kontakta obduktionsexpeditionen tel 018-611 38 59). För deltagande vid obduktion skall ni vara omklädda enligt anvisning av obduktionsföreståndare eller obduktionstekniker. Deltagande enligt ansvarig läkares instruktioner vid obduktionstillfället. Före obduktionens början ges en kort redogörelse för relevanta kliniska data. Tänk på att allt ni läser i journaler och de undersökningsfynd som görs är skyddat av tystnadsplikt och handlingssekretess. 4. Obduktionsdemonstrationer (av morgonens obduktionsfall) Lokal: Obduktionssalen Sker varje dag mellan kl. 10.30-11.00 (ca) I närvaro av ansvarig patolog/st-läkare demonstreras morgonens obduktionsfall. Studenter som deltagit vid obduktionen hjälper till att demonstrera de fynd som gjorts. 5. "Patientfall" (mikropreparat) Måndag till onsdag delas patientfall ut som ni under dagen på egen hand ska analysera och söka information om sjukdomen, vilket redovisas/diskuteras på eftermiddagen. Ni ska kunna beskriva/diskutera de histologiska förändringar/fynd ni gör i vävnadssnitten och ev. kunna föreslå en väl grundad diagnos samt fördjupa er i möjliga patogenetiska mekanismer. 6. Cytologidemonstration Samling i konferensrum 1, Hus C5:BV. REKOMMENDERAD LITTERATUR - PATOLOGI Kumar V, Abbas AK, Fausto N och Mitchell R Robbins Basic Pathology, 8th edition (Saunders, Elsevier) (samma bok som rekommenderas på AOF, termin 4) Dessutom rekommenderas en bok i Medicinsk Terminologi. Mål för Hjärta-Kärl II blocket Syfte - ge studenten sådan grundläggande kunskap och praktisk utbildning i diagnostik och behandling av hjärt- och kärlsjukdomar som kan utgöra underlag för utbildningen till läkarexamen. - fördjupa de kunskaper och färdigheter om den kärlsjuka patienten som studenterna fick under Termin 5. 2011-08-23
- fördjupa förståelsen och empatin för den lidande människan och att belysa etiskt problematiska situationer. Efter genomgånget Hjärta-Kärl block II skall studenten: 1. Kunna utföra Gemensamt för hela blocket Ta upp en problembaserad anamnes av patienter med kardiovaskulär sjukdom, inkluderande relevanta aspekter på personlig och social anamnes, funktionsförmåga samt beskriva riskfaktorer Riskbedöma en patient inför ett planerat kirurgiskt ingrepp och föreslå en adekvat preoperativ utredning. Skriva remisser för arbetsprov, ekokardiografi, myokardscintigrafi, koronarangiografi och CT thorax. Kardiologi Adekvat fysikalisk hjärtundersökning Avancerad hjärt-lungräddning Defibrillering och elkonvertering 12-avlednings-EKG Arbetsprov och esofagus-ekg Oxygenbehandling / CPAP Kärlkirurgi Palpera perifera pulsar och bukaorta; auskultation av relevanta artärer avseende blåsljud Utföra perifer tryckmätning med hjälp av handhållen Doppler och tryckmanschett. Känna igen en ischemisk extremitet. Kunna steriltvätta sig och under handledning assistera vid operationer. Thoraxkirurgi - Klinisk bild, patofysiologi, diagnostik,handläggning och behandling vid thorakala aortaaneurysm och -dissektioner, hjärttamponad och akut endocardit i nativ klaff eller klaffprotes. - Grundläggande kunskap om typer av och indikationer för thoraxkirurgisk behandling av svår hjärtsvikt med pumpar och hjärttransplantation. Diagnostik och handläggning av följande postoperativa komplikationer: - Blödning - Sårinfektion - Akut peri- och postoperativ hjärtsvikt 2011-08-23
- Förmaksarrytmier Föredraga egna inskrivna patienter på preoperativ konferens. Kunna steriltvätta sig och under handledning assistera vid operationer. 2. Kunna tolka Kardiologi EKG vid ischemi, infarkt, myokardit, perikardit, grenblock, elektriska axeln i frontal planet, vänsterkammarhypertrofi och följande arytmier: sinusarrest AV-block I, II, III, SVES, SVT, förmaksfladder, förmaksflimmer,ves, kammartakykardi, kammarflimmer, högerkammarhypertrofibelastning. Remissvar för arbetsprov, ekokardiografi, myokardscintigrafi och de vanligaste röntgenundersökningarna (lung, kranskärl, CT thorax) Några vanliga kliniskt kemiska analyser vid hjärtsjukdom såsom troponiner och NT-proBNP, inkl vanliga felkällor 3. Kunna redogöra för Kardiologi/Thoraxkirugi Förekomst och prognos vid koronarsjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt. Differentialdiagnoser och initial utredning av akuta bröstsmärtor Riskfaktorer för atherosklerotisk hjärtsjukdom och principer för icke-farmakologisk och farmakologisk sekundärpreventiv primärpreventiv behandling Patofysiologi, symtomatologi, diagnostik, principer för icke farmakologisk, farmakologisk och invasiv behandling beträffande angina pectoris, akut kranskärlssjukdom (inkl invasiv behandling) Symtomatologi och initial diagnostik/handläggning vid akuta komplikationer till akut hjärtinfarkt Sekundär prevention och rehabilitering efter hjärtinfarkt och andra manifestationer av kranskärlssjukdom. Differentialdiagnoser och initial utredning av akut dyspne Klinisk bild, patofysiologi, diagnostik (inklusive av underliggande hjärtsjukdom och eventuella utlösande faktorer), initial handläggning och behandling vid akut hjärtsvikt. Klinisk bild, patofysiologi, diagnostik,handläggning och behandling vid kronisk hjärtsvikt, kardiomyopati, peri-myocardit, AS, AI, MI, ASD och VSD. 2011-08-23
Arytmier: patofysiologi, diagnostik, principer för farmakologisk och interventionell behandling (inkl pacemaker och ICD) Förmaksflimmer/fladder (inklusive indikationer för antikoagulantiabehandling) Smala QRS-tackykardier: AVNRT, WPW Breda QRS-tackykardier: (VT, antedrom WPW, abberant SVT) Bradykardier: AV-block II o III Syncope: differentialdiagnostik, utredning och handläggning av suspekt kardiell syncope Hjärtstopp: VF/asystoli/PEA (se även ahlr), initial och fortsatt handläggning och behandling, prognos, etiska överväganden. Principerna för konstruktion, användning av och fysiologiska effekter avseende hjärt-lungmaskin Kärlkirurgi 1. Perifer kärlsjukdom Beskriva naturalförloppet efter akut och kronisk ocklusion av artärer i nedre extremiteten. Känna igen och belysa symtom och tecken som indikerar kritisk ischemi. Identifiera de kliniska tecknen på hotande och etablerat gangrän. Kunna ange vanliga orsaker till sår på nedre extremiteten. Identifiera patienter som skall undersökas beträffande misstänkt carotisstenos, ange tester som skall utföras och när karotiskirurgi bör övervägas. Känna igen typiska symptom på akut och kronisk tarmischemi. 2. Arteriella aneurysm Beskriva patologin bakom utveckling av aneurysm. Diskutera naturalförloppet för aortaaneurysm. Kunna redogöra för tankarna bakom screening för aortaaneurysm. Beskriva vanliga lokalisationer för aneurysm utanför aorta. 3. Venös sjukdom Känna till profylaktiska metoder mot postoperativ tromboembolism. Beskriva orsak och komplikationer till varicer. Beskriva naturalförloppet vid venös insufficiens. 4. Ingrepp Äga kännedom om de vanligaste öppet kirurgiska och endovaskulära ingreppen för: Akut och kronisk extremitetsischemi Karotisstenos Abdominellt aortaaneurysm. Varicer i vena saphena magnas förlopp 2011-08-23
Kurslitteratur kardiologi Rekommenderad litteratur: Perssons Kardiologi Hjärtsjukdomar hos vuxna J Persson - M Stagmo ISBN: 9144019895 Revisionsår: 2007 Studentlitteratur AB IT-baserad litteratur: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukdomar 2008. http://www.socialstyrelsen.se/az/sakomraden/nationella_riktlinjer/specnavigation/lasbestall/hjartsjukdo mar/index.htm Alternativ/bredvidläsningslitteratur: Internmedicin Berglund, Engström-Laurent, Lindgren och Lindholm ISBN: 9147052961 Utgiven: 2006 Liber Akut kranskärlssjukdom L Wallentin ISBN: 9147052791 Utgiven: 2005 Liber Kurslitteratur kärlkirurgi och thoraxkirurgi Kirurgi (Hamberger/Haglund) senaste uppl., alternativt Kirurgi (Red: Jeppsson, Naredi, Nordenström, Risberg) 3:e uppl 2010. Studentlitteratur Kärlkirurgi: sid 683-788 Thoraxkirurgi: sid 905-918 2011-08-23