Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy, 1999, Fölster & Henrekson, European Econ Rev, 2001, Bergh & Karlsson, Public Choice, 2010, Bergh & Erlingsson, Scandinavian Political Studies 2009, Bergh & Bjørnskov, Kyklos, 2011, Bergh & Henrekson, J of Ec Surveys, 2011 Andras forskning 1
Real BNP/capita 1970-2007 BNP tillväxt krisåren 2007 2011 (årsgenomsnitt) Sverige: 1,4 % USA: 0,6 % Euroområdet: 0,5 % Källa: Konjunkturinstitutet 2
BNI per capita (löpande PPP $) 1993 1997 2010 Sverige 100 100 100 Italien 101 98 78 Euroomr. -- 93 86 OECD -- 93 83 Sverigebilden 3
Exempel The Swedes themselves are not entirely sure what they have done right. Paul Krugman Huvudfråga Givet vad ekonomer tror sig veta om ekonomisk tillväxt, är Sveriges relativa framgångar paradoxala eller svårförklarade? Vårt svar: Nej. Neoklassisk tillväxtteori, ny (endogen) tillväxtteori Betydelsen av institutioner, ekonomisk frihet och tillit. 4
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Hämmar inte höga skatter tillväxt? Jo, i rika länder tycks det i genomsnitt vara så. Bergh & Henrekson (2011), J. of Ec. Surveys. men Stor variation mellan länder. Stor variation mellan olika skatter (och hur de används). Sveriges skattekvot var runt 52 % 1990, idag runt 45 %. Allt annat lika: 0,5 till 0,8 procentenhet högre årlig tillväxttakt. Sveriges skattekvot 1980 2011 (källa: Ekonomifakta) 54 52 50 48 46 44 42 40 5
Sverige har genomfört kraftiga strukturreformer Jämfört med 1985 Sänkta marginalskatter och kapitalskatter Lägre och stabilare inflation Oberoende riksbank och penningpolitiskt ramverk Budgetlag Ökad ekonomisk öppenhet Fria kapitalrörelser och öppnade marknader för ägande Avreglerade finans- och produktmarknader Tidigare reglerade marknader Öppning för privata utförare av skattefinansierade tjänster Strukturreformer forts. Reformerad arbetsmarknad Överenskommen visstidsanställning Undantag från LAS Bemanningsföretag och privata arbetsförmedlingar tillåtna Reformerad lönebildning Nytt pensionssystem Finansiellt stabilt Ökad aktuaritet lönsamt att skjuta upp pensionering Minskad dekommodifiering Lägre ersättningsnivåer vid icke-arbete Jobbskatteavdrag förbättrar extensiva marginalen RUT och ROT gynnar tjänstesektorn 6
Ökning av globalisering (svart) och ekonomisk frihet (grå) 1970 2000. Källa: KOF globaliseringsindex, www.freetheworld.com Sverige gynnas av att vara ett högtillitssamhälle Två av tre instämmer i påståendet Most people can be trusted Hög tillit sannolikt före välfärdsstaten Bergh & Bjørnskov (2011): Historical trust levels predict the current size of the welfare state 7
Således Givet mängden reformer, skattesänkningar och den fortsatt höga tilliten vore det konstigt om det INTE gick bra för Sverige. Det skulle kunna gå ännu bättre: arbetsmarknad, bostadsmarknad Kan det fortsätta gå bra? Hot (?) mot (den svenska) välfärdsstaten Demografi Global konkurrens 8
2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 2037 2040 2043 2046 2049 2052 2055 2058 2061 2064 2067 2070 2073 2076 2079 2082 2085 2088 2091 2094 2097 2100 2103 2106 2109 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 2037 2040 2043 2046 2049 2052 2055 2058 2061 2064 2067 2070 2073 2076 2079 2082 2085 2088 2091 2094 2097 2100 2103 2106 2109 Andel av befolkningen i åldern 25-64 år 0,53 0,52 0,51 0,5 0,49 0,48 0,47 0,46 0,45 0,44 Andel av befolkningen i åldern 25-64 år + prognosticerad andel av 65-74 åringar som arbetar 0,56 0,54 0,52 0,5 0,48 0,46 0,44 0,42 9
Globaliseringshotet? with this flattening of the globe, which requires us to run faster in order to stay in place, has the world gotten too small and too fast for human beings and their political systems to adjust in a stable manner? Race to the bottom 10
Inget race to the bottom tycks äga rum Välfärdsstat och ekonomisk öppenhet går ofta hand i hand Sannolikt för att välfärdsstater med höga skatter mår bra av ekonomisk öppenhet men Sverige präglas alltjämt av höga skattekilar på arbete Tim per år, 20 74 år Avlönat arbete Oavlönat arbete Tid med barnen Kvinnor Sverige 1 050 1 180 180 USA 1 230 1 120 250 Män Sverige 1 530 810 100 USA 1 810 660 105 11
Skattefaktorns utveckling Sverige 1952 2010 Sammanfattning Mot bakgrund av forskning kring hur ekonomisk utveckling beror på statens storlek, effekten av strukturreformer, ekonomisk frihet och tillit är Sverige mer ett skolboksexempel än en humla. Höga skattekilar på arbete präglar dock fortfarande den svenska ekonomin Ska det fortsätta gå bra, krävs fortsatta reformer. 12