Gymnasieskolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering

Revisionsrapport Gymnasieskolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering Halmstads kommun Bo Thörn Cert. kommunal revisor Viktor Prytz

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3. Iakttagelser... 4 3.1. Enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3.2. Främjas lika rättigheter och möjligheter samt förebyggs och förhindras trakasserier... 5 3.3. Rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling... 6 3.4. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering... 7 3.5. Rapportering till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering... 8 4. Revisionell bedömning och slutsatser... 10 4.1. Enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling... 10 4.2. Främjas lika rättigheter och möjligheter samt förebyggs och förhindras trakasserier... 10 4.3. Rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling... 11 4.4. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering... 11 4.5. Rapportering till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering... 11 Halmstad kommuns revisorer

1. Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommuns har gett i uppdrag att genomföra en granskning utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att det bedrivs ett ändamålsenligt arbete mot kränkande behandling och diskriminering? Vi bedömer att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte säkerställer att det bedrivs ett ändamålsenligt arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Vi kan konstatera att skolorna inte involverat eleverna i tillräcklig utsträckning. Skolorna genomför årligen enkäter för att mäta effekterna av arbetet med likabehandlingsplanerna men vid revideringen och utvecklingen av planen är eleverna inte delaktiga. Därmed följer skolorna inte sina egna likabehandlingsplaner eller lagstiftningen som anger att eleverna ska vara delaktiga när planen upprättas, följs upp och ses över. Vi har noterat att skolorna bedriver ett viktigt och relevant arbete mot diskriminering och kränkande behandling som generellt fungerar väl. Framför allt uttrycker eleverna i granskningen att de känner sig trygga på skolorna och att de trivs. Vi konstaterar vidare att gymnasieskolorna: Har anpassat de främjande, förebyggande och förhindrande insatserna efter de lokala förutsättningarna. Har skriftliga rutiner för att hantera situationer som har uppstått. I rutinerna anges ansvarsfördelning och tillvägagångssätt. På en av skolorna framgår det att rutinen för närvarande inte följs. Enskilda ärenden som hanteras genom skolornas rutiner följs upp genom samtal med de inblandade eleverna. Det övergripande arbetet följs upp av lärarna och rektor dels genom utvärdering vid läsårets slut men även med hjälp av elevhälsan på en skola. Vi har noterat att huvudmannen följer upp resultaten av skolornas arbete mot kränkande behandling genom enkätundersökning. Vi konstaterar vidare att huvudmannen genom bristfällig uppföljning av enheternas arbete mot kränkande behandling och diskriminering inte uppfyller lagens krav. Halmstad kommuns revisorer 1 av 12

2. Inledning 2.1. Bakgrund Diskrimineringslagen och 6:e kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Lagstiftaren har ansett att det inte är tillräckligt att förbjuda diskriminering och kränkande behandling. Det behövs även aktiva åtgärder för att minska förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Detta innebär att huvudmannen åläggs att bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Både det främjande och det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det främjande och förebyggande arbetet ska beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utifrån revisorernas riskbedömning kan följande konsekvenser föreligga om arbetet mot kränkande behandling och diskriminering inte är ändamålsenligt: Barn och elever riskerar att fara illa i verksamheten Huvudmannen riskerar skadeståndskrav eller vite 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att det bedrivs ett ändamålsenligt arbete mot kränkande behandling och diskriminering? Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Skollagen Diskrimineringslagen Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Med utgångspunkterna från dessa har följande kontrollområden formulerats: Varje enhet har plan mot diskriminering och kränkande behandling eller motsvarande. Barn och elevers lika rättigheter och möjligheter främjas samt trakasserier förebyggs och förhindras. På varje enhet samt övergripande finns rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling. På varje enhet samt övergripande sker uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får regelbunden rapportering av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Halmstad kommuns revisorer 2 av 12

2.3. Metod och avgränsning Granskningen är genomförd genom intervjuer. I granskningen ingår Sannarpsgymnasiet och samhällsvetarprogrammet, Kattegattgymnasiet och fordonsprogrammet samt Sturegymnasiet och etiska programmet. På skolorna har vi intervjuat rektor inom de valda programmen, en lärargrupp, lokalt team för arbetet med likabehandling och kränkande behandling t.ex. elevhälsoteam samt en grupp med elever. Vidare har vi intervjuar gymnasiechef med ansvar för elevhälsan för samtliga gymnasieskolor samt förvaltningschefen tillsammans med skolchef. Totalt 14 intervjutillfällen. Utöver intervjuerna har vi granskat planerna mot diskriminering och kränkande behandling på respektive skola, rutiner, ansvarsfördelning, rapporter och uppföljning av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling både på enhetsnivå och på övergripande nivå. I rapporten kommer vi genomgående att använda begreppet likabehandlingsplan när vi avser plan mot diskriminering och kränkande behandlings samt likabehandlingsplan. Halmstad kommun har under de senaste åren genomfört en psykosocial arbetsmiljöenkät med eleverna. För läsåret 2012/13 har enkäten utvecklats vidare tillsammans med det systematiska kvalitetsarbetet och den är nu en del i elevbarometern som genomförs varje läsår. Halmstad kommuns revisorer 3 av 12

3. Iakttagelser 3.1. Enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling Nämnden har inte delegerat ansvaret för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Rektorerna anser sig ha detta ansvar genom skollagen. Kattegattgymnasiets likabehandlingsplan upprättades första gången i maj 2011 och revideras varje år inför kommande läsår. Planen innehåller skolans vision, definitioner, kartläggning, uppföljning, främjande och förebyggande arbete, åtgärder vid diskriminering, rutiner vid upptäckt och rutin för anmälan samt ordningsregler. I bilaga finns mall för anmälan av händelser. Skolan har lagt fast ett schema för arbetet med likabehandlingsplanen under ett år. Elevhälsoteamet håller i arbetet med att revidera planen. Underlaget hämtas från den nyligen genomförda elevbarometern som riktats till samtliga elever på kommunens gymnasieskolor, enkät till lärare, skolsköterskans elevhälsosamtal samt information från pedagogerna. Resultat från tidigare enkät till ungdomar i kommun, Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken), har också använts. Skolans personal får information om planen i uppstarten av läsåret och diskuterar planen på möten inom rektorsområdet och inom arbetslagen. Elever som börjar årskurs 1 får information om skolans likabehandlingsplan. Klassens mentor informerar eleverna om likabehandlingsplanen och vad som gäller på skolan. Föräldrar får information på föräldramöten och via skolans hemsida. Sturegymnasiets likabehandlingsplan är reviderad i januari 2013 men den är enligt rektorn i själva verket en förlängning av föregående års plan. Samtliga intervjuade anser att revideringen av planen i år har varit bristfällig. Detta beror enligt de intervjuade bl.a. då att flera rektorer är nya. Elevhälsan är inte delaktig i revideringen av planen. Planen beskriver definitioner, skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete samt hur uppföljning, utvärdering och revidering av planen ska gå till. Inom ramen för det åtgärdande arbetet beskrivs även förfarandet vid upptäckt av händelse och skolans agerande. Skolan har det senaste året inte haft någon tydlig rutin för att revidera eller utvärdera likabehandlingsplanen. De nya rektorerna avser att i slutet av vårterminen 2013 introducera nya arbetssätt men även ta till vara på tidigare framgångsrika insatser för att förankra planerna men även arbeta förebyggande och främjande. Elevhälsan har tidigare varit involverad i arbetet med likabehandlingsplanen t.ex. vid det ursprunliga arbetet med planen. Vid den senaste revideringen var elevhälsan inte inblandad eller tillfrågad. Lärarna anser att de tidigare år har haft möjlighet att kommentera utkast till planen men att det inte har skett i någon ordnad form eller på gemensamma möten. Eleverna anser inte att de är delaktiga i revideringen av planen men att de får fördjupad information om planen det första året på skolan och därefter en mer översiktlig beskrivning av planen nästkommande åren. Halmstad kommuns revisorer 4 av 12

Sannarpsgymnasiets plan är reviderad i februari 2013 består av två delar. Den första delen är de första kapitlen med mål och vision, definitioner, främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete samt utvärdering, uppföljning och revidering är skolövergripande. Den andra delen består av programmens olika riskinventeringar och nulägesanalyser med handlingsplaner som ska genomföras inom ramen för programmet. Vid revideringen av planen deltar lärarna genom sina arbetslag. Rektorerna för de olika programmen har valt att organisera arbetet med revideringen på olika sätt. I ett arbetslag finns det två utsedda lärare som driver likabehandlingsarbetet i arbetslaget. För andra arbetslag ligger uppdraget på hela arbetslaget och det leds av rektorn. Grunden för revideringen är uppföljningen av planen men framför allt uppföljningen av programmets riskinventering och nulägesanalysen. Arbetslagen har även stöd i de enkäter som genomförts under året. Lärarna anser att de vid terminsstarten lyfter likabehandlingsplanen för information vid en mentorstid. Eleverna anser inte att de är delaktiga i revideringen av planen men får information om planen det första året på skolan. Elevhälsan involveras till viss del i revideringen och var framför allt delaktiga i grundstommen som togs fram för några år sedan. 3.2. Främjas lika rättigheter och möjligheter samt förebyggs och förhindras trakasserier I Kattegattgymnasiets likabehandlingsplan framgår främjande och förebyggande insatser. Dessa innehåller såväl organisation för arbetet på skol-, grupp- och individnivå som plan för enskilda insatser. Exempel på främjande insatser är elevhälsoteam, internationalisering, klassråd och utvecklingssamtal. Exempel förebyggande insatser är att personal äter i samma matsal som elever, information om likabehandlingsplanen, värdegrundsfrågor och riktade insatser till vissa klasser och hälsoenkäter. Elever har fått information om elevenkäten, men har inte deltagit i någon diskussion om åtgärder med anledning av resultatet. Enligt skolledningen har man ännu inte bestämt hur eleverna ska involveras i diskussionerna. Det pågår ett arbete på skolan med att ser över skolans ordningsregler, eller skolkod. Enligt intervjuerna med elever och lärare förekommer gemensamma aktiviteter i klasserna, till exempel fiske och bowling. Elevhälsoteamet riktar sig till elever i årskurs 1 för att diskutera likabehandlingsfrågor och 035-huset håller i samarbetsövningar. Lärarna strävar efter att bygga fungerande grupper och skapa trygghets hos elever. Varje vecka är en mentorstid som lärarna använder för att diskutera värdergrunder och hur elever ska vara mot varandra, bland annat med koppling till säkerhet och arbetsmiljö. Det främjande arbetet på Sturegymnasiet beskrivs i likabehandlingsplanen. Skolan informerar elever och föräldrar om planen i samband med skolstarten och det genomförs även värdegrundsövningar under årskurs 1. Det förebyggande arbetet på skolan ska, enligt planen, drivas av en grupp med elever, lärare, elevvårdspersonal Halmstad kommuns revisorer 5 av 12

och rektor. Gruppen ska även arbeta med den årliga utvärderingen av planen. Rektor och lärare anser att denna grupp för närvarande inte finns. I planen anges även vilka åtgärder som genomfördes föregående år samt vilka åtgärder som ska genomföras innevarande år. Inom de estetiska utbildningarna innehåller eller berör flera ämnen och undervisningsmoment etik, moral och värdegrund. Lärare och elever anser att detta ofta leder till samtal och diskussioner på lektioner och raster. De anser vidare att detta bidrar till en trygg miljö för alla elever på dessa utbildningar och att det gynnar arbetet mot kränkande behandlingar och diskriminering. Eleverna har även fått möjlighet att påverka reglerna i klassen under mentorstiden. I Sannarpsgymnasiets likabehandlingsplan beskrivs det främjande arbetet med att personal, elever och föräldrar ska ha kännedom om planen. Rektor informerar personalen, mentorerna ansvarar för att informera sina elever samt föräldrarna. Samtliga klasser ska i årskurs ett genomgå en elevhälsodag tillsammans med kurator och skolsköterska. Ytterligare främjande arbete är t.ex. att mentorerna terminsvis anordnar en mentorsdag för att elever och mentorer ska lära känna varandra. Enligt lärarna används även mentorstiden för att hantera och diskutera aktuella händelser med anknytning till kränkande behandling på skolan eller i klassen. Det förebyggande arbetet bedrivs framför allt på arbetslagsnivå och ska baseras på den psykosociala arbetsmiljöenkäten och lärarnas egna erfarenheter. På ett program finns två lärare i arbetslaget som har tilldelats ett ökat ansvar för att driva arbetet med likabehandling inom arbetslaget. I planen anges även vilka åtgärder som genomfördes föregående år samt vilka åtgärder som ska genomföras innevarande år. 3.3. Rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling I Kattegattgymnasiets likabehandlingsplan framgår rutiner och arbetsgång vid upptäckt eller misstanke om kränkande behandling. I planen finns också ett avsnitt som beskriver åtgärder när elevers uppträdande är olämpligt men inte bedöms vara kränkande. Skolan har tagit fram en lathund när kränkningar inträffar. Anmälan lämnas till rektor eller elevhälsoteamet. Beroende på kränkningen upprättas ett åtgärdsprogram. Enligt de intervjuade agerar vuxna snabbt och elevhälsoteamet arbetat bra med händelser. Lärare och elever vet till vem de ska vända sig om kränkningar inträffar. Enligt intervjuerna förekommer det relativt få kränkningar på skolan. De kränkningar som förekommer sker oftast på raster och utanför skolan. Verbala kränkningar är vanligast medan fysiska kränkningar, utfrysning och nätmobbning är relativt ovanliga. Kränkningar kan förekomma för att en elev i något avseende är avvikande. Det förekommer att elever blir kränkta av vuxna. Nätmobbning anses ha ökat något och anses svårare eftersom eleverna inte på samma sätt inser att de kränker andra. Halmstad kommuns revisorer 6 av 12

Otrygga platser på skolan är omklädningsrum och duschar. Skolan har relativt många omklädningsrum med få skåp per rum. Samtliga lärare i ett program har så kallade elevgenomgångar tillsammans med elevhälsoteamet. Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har samma rutiner för att åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Rutinerna beskrivs i likabehandlingsplanen. Rutinen anger ansvarsfördelningen samt vikten av att dokumentera utredningen. Det är rektor som leder det åtgärdande arbetet och elevhälsan ska vara stöd till rektorn. Eleverna på båda skolorna anser att de vuxna på skolan agerar snabbt när en kränkning eller trakasseri uppmärksammas. Lärarna på Sturegymnasiet anser att de för närvarande inte följer rutinen utan att det istället är arbetslaget som hanterar situationerna när de uppstår. Därmed brister även dokumentationen. Lärarna på Sannarpsgymnasiet anser att de följer rutinen men att de väljer att hantera vissa ärenden själva eller inom arbetslaget om de bedöms som mindre allvarliga. Det finns ingen tydlig gränsdragningen mellan mindre allvarliga och allvarliga ärenden utan det är lärarna som gör bedömningen av ärendets art. Elevhälsan genomför årligen en hälsoprofilenkät med samtliga elever i årskurs ett vilken följs upp av ett obligatoriskt hälsosamtal. Elevhälsan anser att de genom enkäten och samtalen har goda möjligheter att upptäcka elever som känner sig otrygga på skolorna på grund av kränkningar eller diskriminering. Frågorna är även utformade så att eleverna kan ange om de känner till andra elever som är utsatta. På Sannarpsgymnasiet finns det en obligatorisk punkt på utvecklingssamtalen med eleverna som handlar om tryggheten på skolan. Lärarna anser att det sällan kommer fram något i dessa samtal som de inte redan känner till. Vidare använder skolan i vissa ärenden med kränkningar en anmälningsblankett och mallarna för åtgärdsprogram för att dokumentera processen och händelsen. Lärare och elever på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet anser att det sällan förekommer kränkningar på skolorna. Det som förekommer, enligt lärare och elever, handlar om glåpord, nätkränkningar och utfrysning. När det väl uppstår situationer är det framför allt eleverna som upptäcker dem och berättar för sin mentor, en lärare eller elevhälsan. Det händer även att eleverna vänder sig direkt till rektorn. Lärare och elever är eniga om att skolans möjligheter att upptäcka kränkningar och diskriminering är beroende av förtroendefulla relationer mellan lärare och elever. 3.4. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering På Kattegattgymnasiet följer elevvårdsteamet upp enskilda ärenden. Elevvårdsteamet svarar för utvärderingen och revidering av likabehandlingsplanen. Utvärderingen består av enkäter till elever och lärare, arbetet inom elevhälsoteamet och utvärdering av åtgärder. Kommande studiedagar kommer likabehandlingsplanen att diskuteras med lärare. Skolan har inte fått några frågor från förvaltning om arbetet med likabehandling. Halmstad kommuns revisorer 7 av 12

Enligt likabehandlingsplanerna för Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet ska likabehandlingsplanen följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Vidare ska planen och åtgärderna i planen följas upp och utvärderas i juni och vid uppstarten av läsåret i augusti månad i respektive arbetslag. På Sturegymnasiet följs de aktuella ärendena upp av den lärare eller mentor som har ansvar för ärendet. Detta sker genom samtal med eleverna. Detta dokumenteras inte och rapporteras inte till rektor. På Sannarpsgymnasiet genomför lärare och rektorer vid läsårets slut en utvärdering av arbetet med likabehandling och de ärenden som har hanterats under året. Detta arbete ligger till grund för nulägesbeskrivningarna och handlingsplanerna som bifogas nästkommande års likabehandlingsplan. Aktuella ärenden följs genom elevgenomgångar, utvecklingssamtal och samtal med eleverna för att se till att processen fortskrider eller har löst sig. Det genomförs årligen en elevenkät inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, där frågor om elevernas psykosociala arbetsmiljö ingår. Enkätresultaten används för att ge en nulägesbild av situationen på skolan och redovisas på programnivå. Enkätresultaten används också som uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering genom jämförelser med tidigare års resultat. Halmstad kommun genomför vart tredje år Ungdomsstyrelsen LUPP-enkät 1. Enkäten besvaras av eleverna i årskurs 2 och innehåller delar som berör arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Resultaten redovisas på skolnivå och diskuteras i arbetslagen. 3.5. Rapportering till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Inom fullmäktiges målområde Trygghet, säkerhet och folkhälsa ingår arbetet för att motverka mobbning. Det anges att barn och unga ska ha inflytande över sin vardag och de ska känna att de respekteras och inte utsätts för mobbning. En förutsättning för att skapa en trygg vardag för barn och ungdomar är att kommunen arbetar systematiskt för att motverka mobbning. Ett konkretiserat mål är att andelen barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. Detta mål mäts inom ramen för den årliga elevenkäten och rapporteras till nämnden en gång per år. Ingen av skolorna rapporterar till förvaltningen eller nämnden hur de arbetar med likabehandlingsplanerna. Förvaltningsledningen anser att det är rektors ansvar att bedriva arbetet mot kränkande behandling av elever och att nämnden får rapportering av resultaten av arbetet genom redovisningen av enkätresultaten. Enkätresultaten redovisas även för rektorerna som med sin personal ska ta fram åtgärdsprogram för att åtgärda eventuella brister och utveckla verksamheten. Åtgärdsprogrammen redovisas för nämnden inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. 1 Ungdomsstyrelsen har utvecklat enkäten Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, som handlar om hur ungas situation ser ut lokalt. Enkäten innehåller frågor till unga om arbete, skola, hälsa, framtidsdrömmar, inflytande och demokrati. Halmstad kommuns revisorer 8 av 12

Rektorerna anser att samtliga ärenden på gymnasieskolorna som leder till anmälan dokumenteras. Av händelser och anmälningar som sker på skolan lämnas endast ett fåtal till förvaltningen. Rektorerna uppger att det inte finns någon rutin för att skicka in material, uppgifter eller särskilda ärenden för information till förvaltningen eller nämnden. Förvaltningsledningen uppger att det sedan läsåret 2012/13 finns en rutin att rektor ska anmäla ärenden där en kränkt elev eller dess vårdnadshavare inte är nöjd med en skolas hantering till förvaltningen och nämnden för utredning. Dessa ärenden kan sedan anmälas vidare till Skolinspektionen om vårdnadshavarna eller eleven inte är nöjda med utredningen. Halmstad kommuns revisorer 9 av 12

4. Revisionell bedömning och slutsatser Vi bedömer att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte säkerställer att det bedrivs ett ändamålsenligt arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Vår bedömning grundar sig på slutsatserna under respektive kontrollområde. Skolorna bedriver ett viktigt och relevant arbete mot diskriminering och kränkande behandling som generellt fungerar väl. Framför allt uttrycker eleverna i granskningen att de känner sig trygga på skolorna och att de trivs. 4.1. Enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling Vi konstaterar att skolorna har reviderade likabehandlingsplaner och att processerna med revideringen skiljer sig åt mellan skolorna. I stora drag följer planerna samma upplägg och vissa textavsnitt är identiska. De främsta skillnaderna ligger inom främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet där skolorna lyfter fram egna arbetssätt och anpassar arbetet mot kränkande behandling och diskriminering efter lokala förutsättningar. Vi anser att Sannarpsgymnasiets tillägg där programmen gör egna riskinventeringar och nulägesanalyser bidrar till ökat engagemang hos personalen. Planerna blir på så sätt förankrade på programnivå istället för endast på en övergripande nivå. Vi konstaterar att elevhälsoteamet arbetar med revideringen av planerna på Kattegattgymnasiet medan det främst är lärare och rektorer på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet som är engagerade i revideringen. Eleverna inte är involverade. Skolorna genomför årligen enkäter för att mäta effekterna av arbetet med likabehandlingsplanerna men vid revideringen och utvecklingen av planen är eleverna inte delaktiga. Därmed följer skolorna inte sina egna likabehandlingsplaner och lagstiftningen som anger att eleverna ska vara delaktiga när planen upprättas, följs upp och ses över. 4.2. Främjas lika rättigheter och möjligheter samt förebyggs och förhindras trakasserier Vi konstatera att skolorna har anpassat de främjande, förebyggande och förhindrande insatserna efter lokala förutsättningar. Insatserna kan sorteras inom tre grupper: Information, aktivitet och agerande. Informationen lämnas till personal, elever och föräldrar. Hur det sker varierar mellan skolorna. Eleverna får framför allt information det första gymnasieåret. Mentorerna har en viktig roll i att återkommande lyfta likabehandlingsplanen för information och samtal, föra diskussioner om värdegrund eller liknande ämnen samt prata med eleverna om aktuella ärenden och situationer. Skolorna genomför aktiviteter som t.ex. mentorsdagar, utflykter och elevhälsodagar för att utveckla relationen mellan elever och elever samt relationen mellan elever och lärare. Det förekommer Halmstad kommuns revisorer 10 av 12

även direkt agerande från lärarna genom t.ex. närvaro i korridorer och matsalen samt tidigt agerande om en situation uppstår. 4.3. Rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling Vi konstaterar att gymnasieskolorna har skriftliga rutiner för att hantera situationer som har uppstått. Rutinen bygger på att någon anmäler eller uppmärksammar en kränkning till en lärare, elevhälsan eller rektor. I rutinerna anges ansvarsfördelning och tillvägagångssätt. På en skola framgår att rutinen för närvarande inte följs. Vi konstaterar att det förebyggande och främjande arbetet är en viktig grund för att skapa en god och förtrolig relation mellan lärare och elever. Relationen är avgörande för att en elev ska vända sig till en vuxen för att uppmärksamma en kränkning. Ytterligare system för att upptäcka kränkningar och diskriminering är elevhälsans hälsoprofilenkät och hälsosamtal samt de återkommande elevenkäterna. 4.4. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Vi konstaterar att enskilda ärenden som hanteras genom skolornas rutiner följs upp genom samtal med de inblandade eleverna. Detta dokumenteras på olika sätt. Det övergripande arbetet följs upp av lärarna och rektor dels genom utvärdering vid läsårets slut men även med hjälp av elevhälsan på en skola. Vi konstaterar att eleverna inte är delaktiga i uppföljningen av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering samt av likabehandlingsplanerna i den utsträckning som det anges i skolornas planer. Det sker ingen systematisk rapportering till förvaltningen av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. 4.5. Rapportering till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör sina skyldigheter som anges i skollagen kapitel 6. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Detta innebär att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling samt att det varje år upprättas en plan med översikt över åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Vi konstaterar att huvudmannen, genom enkätundersökningen, följer upp resultaten av skolornas arbete mot kränkande behandling. Vi kan också konstatera att hu- Halmstad kommuns revisorer 11 av 12

vudmannen genom bristfällig uppföljning av enheternas arbete mot kränkande behandling och diskriminering inte uppfyller lagens krav. 29 augusti 2013 Bo Thörn Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare Halmstad kommuns revisorer 12 av 12