Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Relevanta dokument
ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Arbetsplan 2008 våren 2010 Gullberna Parks förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Arbetsplan 2010 Gullberna Parks förskola

Förskolan Sjöstjärnan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Karlskrona Kommun. Gulmyrans kvalitetsredovisning VT 2009

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förskolan Sjöstjärnan

Sabbatsbergs Förskolor

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Äppelvikens förskolor

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

LOKAL ARBETSPLAN 2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Arbetsplan för Ängen,

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

Arbetsplan Verkö förskola

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Välkommen till Torps förskoleområde

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan 14/15

2.1 Normer och värden

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Verksamhetsplan 2017

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :32 1

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns förskoleverksamhet

Bamses Verksamhetsplan. För

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Vasaparkens förskolor

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Arbetsplan för Östra förskolan

Johannes förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Lokal arbetsplan 14/15

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLORNA I ÖSTADS ENHET

Transkript:

Kvalitetsredovisning ht -09 - vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola och hem 7 Hälsofrämjande förskola 8 2

Verksamhetsbeskrivning Gullberna Parks förskola består av tre avdelningar; Skogs-, Socker- och Gulmyran. Avdelningarna Skogs- och Sockermyran bedriver sin verksamhet i fastigheten Rågrund på nedre botten. Vi är två samverkande avdelningar som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Barnen är indelade i grupper utefter ålder och intresse. En del av Reggio Emilias filosofi är det tematiska arbetssättet, som inspireras utifrån barnens intresse. Under hösten lyssnar vi in deras intressen, för att sedan utifrån detta och tillsammans med barnen utforma projekt, som vi på olika sätt jobbar med under resten av året. I detta arbetssätt är barnen och pedagogerna varandras medforskare. Vi dokumenterar och observerar barnens arbetsprocesser genom tex foto, bild, text och reflekterande samtal. Vi strävar efter att synliggöra varje barns utveckling och lärande. Dokumentationerna används i vårt pedagogiska arbete. I det Reggio Emilia-inspirerade arbetssättet är både inne- och utemiljön väldigt viktig. Vi utformar dessa miljöer tillsammans med barnen utifrån deras intressen och behov. 3

Normer och värden Vi strävade efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt en respekt för allt levande och omsorg i sin närmiljö. Låta barnen lära sig respekt, att ta hänsyn, ansvar och att lyssna på varandra. Arbete med olika projekt, inspirerade bla utifrån barnens intressen. Vara ute i naturen, prata, se och undersöka tillsammans med barnen. Fint samspel mellan barnen och över åldersgränserna. Vi ser hur barnen är trygga, vågar ta för sig och stå för sin åsikt. Vardagen präglas av beröm, glädje och uppskattning. Vi ser att detta avspeglar sig på både barnen, föräldrarna och oss pedagoger. 5 Vår kontinuerliga medvetenhet om våra normer och värden, alla strävar efter samma mål, vi pedagoger har samma inställning. Genom att utnyttja våra reflektionstillfällen mer så ska vi bana väg för den pedagogiska dokumentationen. Vi ska ha mer insyn över avdelningarna så vi får mer inblick i vad de andra gör. Vi ska arbeta ännu hårdare för att lyfta fram ALLA barn, så inte det ligger ett omedvetet fokus på de barn som automatiskt syns mest. 4

Utveckling och lärande Vi strävade efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Lyssnandets pedagogik där möten i olika former (tex matsituationer, påklädning, utomhussituationer ) ger oss möjligheten att ta tillfället i akt till diskussioner, där alla får komma till tals. Se det kompetenta barnet. Förskolans stora och varierande utbud baserat på Reggio Emilia med barnet som utgångspunkt i form av vistelse i skogen, lek i de olika miljöerna och dokumentation. Olika uttrycksformer (tex kroppsspråk, dans, teater, sagostunder ) där barnen dagligen får möjlighet att lyssna, återberätta och fundera kring den aktuella aktiviteten. Tid till lek där vi som vuxna finns med. Vi har inte följt alla metoder som vi formulerat dem ovan, men vi har gjort annat som gynnat barnens utveckling och lärande, och detta har vi sett resultat av. Barnens val av aktiviteter var avgörande, och deras intresse har gjort att vi har arbetat mycket med barns inflytande, motorik (skogen), gymnastik och dans. Vi har även arbetat mycket med matte och språk, och barnen har haft många och dagliga möten över åldersgränserna. 4 Vi lade förmodligen ribban för högt. Vi ska konkretisera våra framtida mål med hjälp av bland annat våra reflektionssamtal och våra pedagogiska dokumentationer, som vi nu lär oss mer om och ska införliva mer och mer i vår verksamhet. 5

Barns inflytande Vi strävade efter att alla barn skulle få möjlighet att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Lyssna in barnens intressen och önskemål som formar våra teman/projekt och dess utveckling framåt. Inne- samt utemiljön anpassas efter barnens intressen, bla i form av en ateljé, ett byggoch vattenrum. Skapa forum för möten där barnens egna tankar, åsikter och olikheter lyfts fram genom samlingar, sång, dans, målning, gymnastik och lek. Genusperspektiv verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Vi har inte arbetat så konkret med alla dessa metoder, tex genus. Vi har varit bra på att lyfta fram barnens kompetenser. 4 Vi tänker på barnens intressen i allt vi gör, så det genomsyrar hela vår verksamhet. Vi har nog inte haft tillräckligt med kunskap om genus. Vi vill verkligen ta vara på varandras kompetenser (tex inom Reggio Emilia) och ge varandra tid. Vi planerar/funderar på ett gemensamt tema för hela förskolan till hösten. Vi ska läsa in oss på genus. Vi ska även här fokusera på våra reflektionssamtal. 6

Förskola och hem Vi strävade efter att skapa olika former/forum för inflytande och samverkan. God information vid inskolning kring förskolans rutiner, den pedagogiska verksamheten och föräldrarnas förväntningar på förskolan. Daglig kontakt vid hämtning och lämning. Bjuda in föräldrar till att delta i vår dagliga verksamhet. Ha utvecklingssamtal med föräldrarna. Arbeta för ett föräldraråd. Att under året lämna ut en enkät till föräldrarna där de ges möjlighet att tycka till om vår förskola. Vi utvecklar föräldrasamverkan bla genom medverkan på våra månadsfester. Föräldrar visar uppskattning kring våra dagliga möten. 4 Vi har ännu inte lagt ner den nödvändiga tiden för att få igång föräldrarådet. Vi ska utveckla familjesamverkan med drop in-fika. Be föräldrarna om hjälp med åsikter kring våra miljöer. Låta föräldrarna få möjlighet att vara med och reflektera kring de pedagogiska dokumentationerna om deras barn. Låta föräldrarna få möjlighet att på olika sätt vara med i våra teman och projekt. Ta upp föräldrarnas intresse av att hjälpa till inför/på föräldramöten. Vi ska bli bättre på att informera föräldrarna om vad vi har på gång i det pedagogiska arbetet. Eventuellt utarbeta en egen enkät baserad på frågan vad innebär familjesamverkan för dig? för att kunna ta del av föräldrarnas egna tankar och åsikter i frågan. 7

Hälsofrämjande förskola Vi har fokuserat på arbetsglädje. Vi har strävat efter en fortsatt öppen kommunikation, positivt bemötande och feedback. Ha samtal och diskussioner kring hälsa, miljö, fysisk rörelse och dylikt. Främja rörelseaktiviteter, vistelse i skogen och dylikt. Låta barnen lära sig respekt, att ta hänsyn och ansvar, respektera och lyssna på varandra. Det har varit en positiv utveckling av maten vår buffé, mer grönsaker mm. Vi har påbörjat tänket kring hållbar utveckling. Vi har påbörjat diskussioner kring vår utemiljö, att ha en utomhuspedagog mm. 5 Vi har ett grundmurat fokus på arbetsglädje, att ta hand om varandra, vår hälsa och att respektera varandra. Intresse har väckts för hållbar utveckling. Vi ska utveckla våra tankar, diskussioner och planer kring vår utemiljö. Vi ska involvera föräldrarna i vår utemiljö, tex bygghörna, matplats, sjörövarhörna Vår intention är att även köket ska bli en sorts ateljé. Vi ska ha fortsatt fokus på hållbar utveckling återvinning är prioriterat. 8