Implementeringsprojekt



Relevanta dokument
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Rutin för BPSD-registrering

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Min plan Tillgängliga samordnade individuella planer

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

Kvalitetsbokslut BUP Sörmland

Hur blir det möjligt?

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Trygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Kvalitetsbokslut 2012

SKRIVELSE 1(3) LS Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Fördjupad analys och handlingsplan

Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår

Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg

Kvalitetsbokslut 2013

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården!

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

Temagrupp Barn och Unga

Avd VO psyk, rehab,diagn.

Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Länsdag palliativ vård

DIAGNOS ICD-10-SE DSM-5

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Antagen av Samverkansnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Verksamhetsberättelse 2016

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA

Västbus hur funkar det?

Forum för äldreforskning och utveckling av vård och omsorg

Projektspecifikation

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Samverkan vid utskrivning från slutenvård

Patientlag

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Giltig fr.o.m. Ersätter Ansvarig för framtagande MAS/MAR/SAS Informationsansvarig Christina Löf, MAR

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

HSN:s planering och uppföljning

Behandling vid samsjuklighet

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

"Vad blir ditt huvudbudskap under din föreläsning?

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand

Ledarutveckling över gränserna

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Minnesanteckning lokala Närsjukvårdsgrupp Uddevalla, , Kasen, Stadshuset, Uddevalla

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Madeleine. Dela upp gruppen utifrån verksamhetsområden vid ULG (utförarenhetens ledningsgrupp) i del av mötet med enhetschef.

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner

Kvalitetsbokslut Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Transkript:

Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE

Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad utredning och multimodala behandlingsinsatser o Kompetens hos medarbetare o o o Kunskap om vårdprogrammet Konkreta avtryck Effektiv arbetsledning

Projektet Riktat mot fem ÖV-enheter och BUP MV i Malmö/Trelleborg: ca 100 medarbetare Projektledning/styrgrupp, referensgrupp och sex tvärprofessionella arbetsgrupper Pilot för BUP Skåne Tidsperiod 2012-2013 FOUU-finansierat

Metoden Programteoretisk workshop Projektlogik projektplan - uppdrag Kompetenshöjande aktiviteter Handledning till medarbetare Samtal med brukare Utvärdering Baslinjemätning Analysseminarium

Problem Resurser Aktiviteter Mätbara mål Mål på sikt Ojämn förskrivning inom kliniken Ineffektiv titrering Godtycklighet beträffande vilka som erhåller farmakologisk behandling Olika rutiner för uppföljning Dålig läkarkontinuitet i patientärenden Ojämn kompetens Arbetsgruppen Ledningsgruppen Styrgruppen Vårdprogrammet, särskilt bilagorna 10 och 11 Läkargruppen Sjuksköterskegruppen Extern kompetens Två timmar avsätts för arbetsgruppens arbete per träff Arbetsgruppen träffas en gång per månad under 2013 Löpande återkoppling till respektive ÖV-team Kompetenshöjande aktivitet, ex utbildningsdag med extern föreläsare och case-övningar Skapa forum för läkargruppen, sjuksköterskorna samt ett gemensamt för läkare och sjuksköterskor Möjlighet att uppmäta jämnare förskrivning inom kliniken Kortare titreringstid Vårdplanen för medicinering är samordnad med andra insatser Bättre rutin/planering för läkarkontinuitet i ärenden Ökad läkarkontinuitet i ärenden Jämnare förskrivning/jämlik vård Likartade rutiner för titrering, samarbete läkare-ssk, uppföljning och utvärdering av behandling Icke samordnad vårdplan, medicinering löper som ett eget spår Titreringsriktlinjer, instrument för uppföljning Planering för ökad läkarkontinuitet Handledning

Problem Resurser Aktiviteter Mätbara mål Mål på sikt Metoder saknas på kliniken Kompetens saknas Ingen ansvarar för patientens behandling över tid Behandlingen anpassas inte utifrån patientens problematik och behov Arbetsgruppen Ledningsgruppen Styrgruppen Två timmar avsätts för arbetsgruppens arbete per träff Artikel Ickefarmakologisk behandling vid AD/HD: Ett livsloppsperspektiv. Vårdprogrammet Kompetens på kliniken kring komorbida tillstånd, ex ångest, depression, trots och uppförandestörning Extern kompetens? Arbetsgruppen träffas vid två tillfällen under våren 2013, med fortsatt arbete i höst Kartläggning av nuvarande utbud och kompetens Samarbete GUF Inhämta kunskap om bra metoder med utgångspunkt i komplexitet, förekomst av samjuklighet och patientens utvecklingsnivå Skapa underlag för behandlingsutbud på kliniken Kompetenshöjande aktivitet på kliniknivå, fundera på innehåll Kliniken har ett utarbetat förslag till behandlingsutbud med utgångspunkt i komplexitet, förekomst av samsjuklighet, patientens utvecklingsnivå och familjens behov Det finns en rutin för hur insatser initieras, samordnas, följs upp och utvärderas Vi erbjuder kunskapsbaserad behandling som är behovsanpassad och likvärdig Psykologisk behandling ingår i klinikens multimodala behandlingsutbud för patienter med AD/HD

Multimodal behandling för barn och ungdomar med AD/HD Ind Fam Grupp Omfattande insats till ett fåtal KBT (Safren) Läkemedel SIP FFT Familjeterapi Gruppbeh. enl nivå 2 Läkemedel AD/HD-coaching Kognitivt stöd Beteendemodifikation Färdighetsträning SIP Stödjande/edukativa samtal CPS (Greene) Familjebeh/ familjeterapi Beteendemodifikation Gruppbehandling tonår (Hesslinger) SNAP (7-12 år) Förstärkt COPE Förstärkt insats till vissa Återkoppling pat/fam/skola Informationsmaterial Vårdplan och BUSA Ställningstagande till farmakologisk behandling STRATEGI barn/tonår (om diagnosen, bemötande, om kognitivt stöd, samhällsstöd) Informationsträff barn/tonår/syskon Basinsats till alla

Tack!

When the Heart joins the Brain Hur kan vi förstå förutsättningar för implementering av vårdprogram i sjukvården? Extern utvärdering Helena Stavreski

Utgångspunkter för utvärderingen Implementering: Aktörers förståelse och upplevelse av handlingsutrymme. Förstå, kunna och vilja. (Lundquist, 1992 Långsiktighet: Ägarskap och samverkan i organisationen. Mellan professioner och nivåer i organisationen (Socialstyrelsen, 2012). Styrning: Sjukvård som heterogen organisation. Olika logiker och styrformer påverkar implementeringen av vårdprogrammet. (Ellström m.fl, 2007, Brunsson, 1989)

Flera metoder Del I: Intervjuer och möten med projektledning för gemensam analys av programteori, deltagande i utbildningsdag om NP-diagnostik samt observation vid två seminarietillfällen, Intervjuer med enhetschefer. Del II: Handledning och metodstöd för arbetet med intern utvärdering, deltagande i analysseminarium och heldags workshop för multimodal behandling, enkät till samtliga medarbetare, samt återkoppling till projektgrupp, styrgrupp, referensgrupp och medarbetare.

Praktiknära initiativ otydligt organisatoriskt stöd Projektet har formulerats nära den praktik man vill utveckla. Medarbetare känner till och förstår vårdprogrammet. Det ger en känsla av professionalitet, stöd och struktur i arbetet. Det finns kompetens och en tydlig modell för ett multimodalt arbetssätt. Så även ett tydligt stöd från kollegor. Stöd från närmsta chef lägre, likaså anpassning till klinisk verksamhet.

Professionernas relativa autonomi- tillgång och hinder? Vårdprogrammet upplevs inte begränsa professionellt handlingsutrymme. Annan data problematiserar bilden (arbete med case, utbildningsdag). När det gäller fast vårdkontakt och kvalitetsregistret BUSA är bilden av upplevt handlingsutrymme mer negativ. Kvalitetsregister tar tid från patientarbetet. Fast vårdkontakt kan ge ojämn arbetsbelastning och bli problematisk när folk slutar.

Avslutningsvis Arbetet enligt vårdprogram kräver samverkan, inte minst mellan professioner. Krockar med andra styrformer och produktionskrav, med traditioner och rådande praktik. Ledningens roll och organisatoriskt stöd för att skapa utrymme för ett multimodalt arbetssätt framstår som otydligt. Utmaning för verksamheten! Patientgruppen med AD/HD inom BUP är stor. Vårdprogram beskrivs av någon som den viktigaste processen i verksamheten. Hur kan den i så fall prioriteras?

Tack!