Cannabis, beroende och behandling.

Cannabis, beroende och behandling. www.droginfo.com Ullånger september 2011 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

Haschets återkomst Cannabis gör dig känslomässigt urholkad Publicerad 2011-08-15 12:54 Allt fler unga använder cannabis och tror att det är lika ofarligt som att ta en öl. Men hasch och marijuana kan ge svårare skador på hjärnan än man tidigare trott, menar Thomas Lundqvist, en av landets främsta experter på området i Insidans nya serie.

Frågor Vilka testar och vilka blir beroende? Vilka effekter har drogen, kortsiktigt och långsiktigt? Hur kan vi som kommer i kontakt med ungdomar, möta argument? Hur kan vi upptäcka och agera? Ny forskning på området.

What hashish gives with one hand it takes away with the other: that is to say, it gives you power of imagination and takes away the ability to profit by it (Baudelaire 1860).

Dagens upplägg Intro Cannabisbruk i 4 olika stadier Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen. Behandling Övergripande diskussion

Missbruk i fyra stadier 16% 1 Testning 1 4 ggr 62.5% m 37.5% kv? 35% 3 år 20% 2 92% har slutat Rekreationellt bruk > 5 ggr totalt 3 Själv-reglerande bruk > 4 ggr/månad 6 10% Vid dagligt missbruk 33 50% 6 1 2,5 1,6 % 4

1,6% av de som testar Vem är de som fortsätter efter 22 års åldern? De som inte har fått hjälp med sin social och/eller psykologiska brist (33-50%). De som har hittat sin identitet i missbrukets avskärmning av känslor och tankeverksamhet. De som har hittat sin identitet i missbrukets sociala sammanhang.

Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984

Psykologiska riskfaktorer Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som studeras (typ av drog, samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.).ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen.svårighet med social anpassning, dvs utanförskap.låg självkänsla, dålig impulskontroll.instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra.bristande tillit till sig själv och andra.frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda. psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning Claudia Fahlke 9

Effekten på individen Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika.

Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna

att cannabis förhindrar depression skakningar spänningar fysiska smärtor tristess stress

Vid rekreationellt bruk anses cannabisrökning medföra avslappning. förbättrad social sensitivitet. förstärkt sexuell upplevelse. en känsla av bättre hantering av svåra relationer eller situationer. större själv-medvetenhet. en ökad förståelse av sig själv och andra. en ökad insikt och tolerans till det som hände runt dem.

Dagens upplägg Cannabisbruk i 4 olika stadier Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen. Behandling Övergripande diskussion

Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule Output Amygdala förmågan att hantera komplex information, förmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, att vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, självkritik och känslomässighet Input koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.

Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

Drogdebuten äger rum i en period av förändring Biologisk puberteten Kognitiv konkret operativt -> formal operativt tänkande Social nya kompisar Piagets teori om kognitiv utveckling Sensomotorisk fas (0-2 år) Preoperationell fas (2-7 år) Konkret operativ fas (7-11 år) Formal operativ fas (11- ->)

Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll viljestyrd Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll

ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär en tendens att inte bry sig. att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt vidmakthåller drogbruket. Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood. 1995 Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA.

Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras. Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen. Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas. Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad. Förmågan att återberätta en kort historia försämras och uppblandas med nytt material Cannabis tycks accelerera den interna klockan i förhållande till den verkliga klocktiden. Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis ruset.

THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Tonåringar, 16-18 år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).

Eftereffekten är långvarig Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)

Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with a history of heavy cannabis use Manzar Ashtari et. al (2008) 1 Forskarna antog att tungt cannabisbrukare skulle avvikande funktionsnivå i regioner som mognar under sen adolescens, speciellt I fronto-temporala bindningar. De fann att tidig cannabisdebut påverkade utvecklingen av hjärnan på ett negativ sätt. Att områden som är ansvariga för minne, exekutiv och affektiv funktion påverkas negativt.

Tidig debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).

Gyrification brain abnormalities associated with adolescence and early-adulthood cannabis use Ignacio Mataa et al. 2010 These results suggest that cannabis use in adolescence and early-adulthood might involve a premature alteration in cortical gyrification similar to what is normally observed at a later age, probably through disruption of normal neurodevelopment. The impact of early-onset cannabis use on functional brain correlates of working memory Benjamin Beckera, et al 2010 Our findings suggest that an early start of cannabis use is associated with increased cortical activation in adult cannabis users, possibly reflecting suboptimal cortical efficiency during cognitive challenge. The maturing brain might be more vulnerable to the harmful effects of cannabis use.

Cannabis Use and Memory Brain Function in Adolescent Boys: A Cross-Sectional Multicenter Functional Magnetic Resonance Imaging Study Gerry Jager Ph.D., 2010 Conclusions In adolescent cannabis users, the WM system was overactive during a novel task, suggesting functional compensation. Inefficient WM recruitment was not related to a failure in automatization but became evident when processing continuously changing information. The results seem to confirm the vulnerability of still developing frontal lobe functioning for early-onset cannabis use.

Dagens upplägg Cannabisbruk i 4 olika stadier Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen. Övergripande diskussion

Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis - sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja

Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan 1 2 3 4 5 6 veckor

Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

Utveckling av kronisk påverkan N + + + + - - -

Endocannabinoidsystemet Cannabinoider = Endocannabinoider Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda Ständigt nya överraskningar

Endocannabinoiderna är involverade i: motoriskt beteende kognitiva funktioner smärtupplevelse aptit och mat intag drog- och alkoholberoende hormonutsöndring reproduktion Immunrespons gatrointestinal och cardiovascular funktion.

Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992 psykomotorisk kontroll, minne, sömn subjektiv perception tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på låg Anandamid produktion.

Den kognitiva och psykologiska aspekten

Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? ett enklare sätt att uttrycka sig, vilket i regel utmynnar i en argumentationskamp. tendenser att prata i allmänna och svepande formuleringar och inte ta till sig ett välunderbyggt argument. Tendenser att utanförlägga sin misstag, det beror inte på mig det beror på... Tydliga tecken på att tonåringen inte drar korrekta slutsatser av de misstag eller underlåtanden som han gör sig skyldig till. Tonåringen bryr sig inte om närstående rättar honom, mognadsutvecklingen bromsas, och ett åldersmässigt barnsligare beteende framträder. Förmågan att koncentrera sig och att upprätthålla uppmärksamheten, t ex en hel lektionstimme försämras. Skolarbetet påverkas negativt, vilket också i regel uppmärksammas av läraren.

Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? Intresset att läsa böcker minskar, så också förmågan att återge innehållet i en bok som man har läst, eller film man har sett. Avtalade möten glöms bort. Värderingar ändras till något som föräldern inte tycker känns naturligt. Tonåringen ger ett intryck av att hänge sig åt förenklingar, ytliga bortförklaringar, samt att inte bry sig om vad omgivningen tycker En tidigare ordningsam tonåring blir slarvig, en som redan är slarvig blir om möjligt ännu slarvigare. Man planerar inte sin dag, och närmar sig alltmer en bohemisk tillvaro. Tonåring lämnar sitt gamla kompisgäng och får nya med samma intressen eller brist på. I vissa fall kan det gå så långt att man går vilse både psykiskt och fysiskt.

Kognitiva funktioner Verbal förmåga (språklig förmåga) Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser) Psykomotilitet (flexibilitet i tanken) Minnesprocessen Korttids/arbetsminne Långtidsminne- semantiskt, episodiskt Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en helhet) Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet) Gestaltminne (helhetsminne) Välfungerande Kvalitativ försämring

Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska komma ihåg din historia se din nutid utifrån ditt eget sammanhang och kunna se in i framtiden.

Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson 1984-2011 Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 19972-2010 Februari 2010

Cannabiskunskap Familjearbete med cannabisproblematik Orginalmetoden Cannabisbehandling och FFT Cannabisbehandling och Förståndshandikap osv Internetbaserad behandling Vägen ut ur haschmissbruket. Ett partitur med Struktur och regler Lundqvist & Ericsson 1988 Guide på olika språk HAP-manual 18 sessioner Kortprogram 6-8 sessioner Cannabissamtal 3 sessioner Internetbaserad självhjälpstest Gatuguiden Cannabiskurs i häktet

ISBN 91-44-27141-7 ISBN 87-570-1563-5 Det Schönbergske Forlag Studentlitteratur 1988 Köpenhamn, Danmark 1999 Lund, Sverige Kan laddas ned via www.droginfo.com Haschprogrammet

Behandlingsprogrammet bygger på antagandet att kroniska cannabismissbrukare i mer eller mindre utsträckning: uppvisar en språklig försämring, i huvudsak att hitta ord som stämmer med det som man vill beskriva. tänker konkret, dvs. har svårt att förstå abstrakta resonemang. har svårigheter att dra korrekta slutsatser (exekutiv funktion) om sitt eget beteende i förhållande till förväntningar. har svårt att ha adekvat fokus i uppmärksamheten. har försämrad temporal integration, dvs. försämrad arbetsminnesfunktion. utvecklar ett drogrelaterat episodiskt minne (minne för självkännedom) eftersom cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeenden (subjektiv perception) utvecklar en avskärmning i förhållande till sin känsla av att leva i ett sammanhang och därmed en strävan mot hälsa och adekvat orientering till livet.

har en försämrad förmåga att strukturera sin inre och yttre värld. tenderar till att hålla kvar vid en strategi och har svårighet att ändra strategin när situationen förändras. uppvisar en försämrad exekutiv funktion, dvs. sekvensering, strukturering, uppmärksamhet, impulskontroll, mental flexibilitet, övervakning/korrektion. Förutom ovanstående punkter tar metoden hänsyn till cannabinoidernas påverkan och elimination samt fasindelningen under abstinensperioden. Cannabinoiderna (psykoaktiva substanserna) kan påverka både vid den kognitiva inputprocessen, vid den kognitiva outputprocessen

Cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeende (subjektiv perception). Hjälp till kritisk granskning av det drogrelaterade episodiska minnet. Hjälp med att fokusera uppmärksamheten på relevanta teman Den psykologiska mognaden är ej åldersadekvat. Vem är missbrukaren? Behov av professionell vägledning Vägen tillbaka - reorienteringsprocessen Förbättra den sociala kompetensen och känsla av sammanhang

Behandlings-tekniken involverar en kognitiv edukativ teknik som kompenserar för klientens kvalitativa försämring av de kognitiva funktionerna. Den hjälper individen med att lägga märke till förändringar, fundera på de olika fasernas skiftningar och att underlätta igenkänning. Krav på behandlaren Behandlaren måste ha god kunskap om cannabis och dess verkningar, formulera sig konkret och enkelt omvandla abstrakta formuleringar till bilder eller bildliknelser ta på sig rollen som ledande auktoritet

Behandlarens arbetsredskap Språket: : Abstrakta formuleringar omvandlas till till bilder och bildliknelser Prognostisering Att förutsäga vad som kommer att att hända under avtändningen Repetition: Att vid varje session upprepa de de specifika ämnena för för steget

Lundqvist & Ericssons modell för behandling av cannabisberoende är ett som per definition är en grundstruktur avsedd att tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmannen. Det förutsätter bokstavligen medskapande.

THC 100 % Introduktion 50 % Motivational sessions x times Behandling av cannabismissbruk Fas Fas 1 Medicinskt Medicinskt fokus fokus Introduction 1 + 2 Phase 1 Phase 2 Phase 3 Original modellen > 24 år Manualbaserad modell, 17-24 år, > sex månader regelbundet missbruk Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden All a fe m varianter na bygger Additional på de tre Sessions faserna for sessions family members Sessions 1-6 Sessions 7-10 Sessions 11-18 Motivationssamtal Ångest känslor Fas Fas 2 Psykologiskt Psykologiskt fokus fokus Fas Fas 3 Socialt Socialt fokus fokus Förlängning Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor 1 2 3 4 5 6

Session 1; Kunskap om cannabis som preparat och hur det påverkar tankefunktionen. Session 2; Psykologisk inriktning, hur cannabis påverka känslor Session 3; Social inriktning, hur påverkar cannabis den sociala situationen

Infosamtal

Träff 1 1:1 THC-kurvan 1:2 Akut- och kroniskt rus 1:3 Kognitiva funktionerna Hemuppgift: Guiden, ungdomsfrågorna Träff 2 2:1 Uppföljning av förra träffen, ev frågor 2.2 Genomgång av ungdomsfrågorna 2:3 Genomgång av uppgifterna: - varför jag röker - varför jag ska sluta - vad behövs för att kunna sluta 2:4 Genomgång av guiden Hemuppgift: Plus och minuslista

Träff 3 3:1 Genomgång plus- och minuslista 3:2 Droglinje Träff 4 4:1 Familjenätverkskarta 4:2 Kompisnätverkskarta Träff 5 5:1 Känslor Träff 6 Avslutning tillsammans med föräldrar Vad krävs för att bibehålla drogfriheten?

HAP

Samtal 1 THC- och ångestkurvan och informera om fysiska avtändningssymtom. Informera om cannabis. Tester: KASAM, SCL-90 och BDI samt skalfrågor ang relationer Samtal 2 Kommentera testsvaren. Positivt och negativ med cannabisrökning? Varför sluta nu? Vad behöver du? Samtal 3 Cannabisruset; akut fas Samtal 4 Kroniska cannabispåverkan Samtal 5 De sju tankeförmågorna Samtal 6 Cannabismönstret Samtal 7 Droginventering Samtal 8 Sociogram Samtal 9 Livslinjen Samtal 10 (eller när det är lämpligt) Samtal med klient och föräldrar Samtal 11 Avslappningsövning Samtal och övningsuppgifter kring känslor. Samtal 12 Fortsatta samtal kring känslor Skuld och skam Samtal 13 Normer och värderingar Beteende Missbruk Samtal 14 Juharifönstret /eller något annat som är lämpligare Samtal 15 Återfallsprocessen Samtal 16 Fortsättning på återfallsprocessen Tester: Kasam, SCL-90, BDI samt skalfrågor Samtal 17 Gå igenom testerna Gå igenom blädderblocket, repetera och bestämma vad som skall visas vid avslut Samtal 18 Avslutning Visa blädderblocket för familj och ev soc-tj och andra. Påminna om utvärdering. DIPLOM

Orginalmodellen

Abstinensperioden Steg 1 innebär Dag 1-12 Identifiering och bearbetning av ångest- och flyktreaktioner som cannabismissbruket har förorsakat. Att träna upp den bristande tankeförmågan så att den kompenserar den dåligt utvecklade inlärningsförmågan. Att för klienten avslöja dennes cannabismönster

Steg 2 innebär Dag 12-21 Att klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara, för att hitta en motivation till att fortsätta det mödosamma arbetet med att hitta sig själv. Att klienten måste bli negativ till det han är nu, dvs han måste förstå att det sätt han nu fungerar på är otillfredsställande, och att det är haschet som förorsakar det. Att klienten måste få positiva föreställningar om framtiden.

Steg 3 innebär Dag 21 Att hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en utvecklingsprocess. Att utreda varför klienten missbrukar. Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare till "medelsvensson".

Teman under Steg 1 (Sessioner 1-5) Hur påverkar haschet klienten jämfört med andra haschrökare som han känner? Hur använder klienten haschet (missbruksmönster)? Hur upplever klienten begreppet tid? Teman under Steg 2 (Sessioner 6-10) Hur upplever klienten hemsituationen? Kan klienten se någon förändring i sitt sätt att fungera? Kan klienten beskriva hur "dimman lättar"? Teman under steg 3 (Sessioner 11-18) Tycker klienten att han hör hemma i detta samhälle (rotlöshet)? Hur handskas klienten med den ökande känsligheten? Kan han läsa en bok med behållning? Hur ser klienten nu på hur han har levt sitt liv?

Varje diskussion bör innehålla att klienten ska lägga märke till det som sker jämföra med tidigare erfarenheter tänka efter och fundera på det som diskuteras

Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.

Ostkupa

Kritisk granskning av dig själv

Flexibilitet

Minnessystemet Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet Det episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Att man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten etc. får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

Att sätta samman delar till en helhet A B C D E A B C D E

Försämring Ny funktion Gestalt Orientera Syntes Minne Flexibilitet Logisk Språk

En typisk haschrökares bild av sig själv Jag har svårt att finna orden. Jag läser gärna inte böcker. Livet utan hasch är tristess, tomhet och ensamhet. Det är aldrig mitt fel, Jag fungerar adekvat. Granskar inte mitt beteende. Jag känner mig otillräcklig och misslyckad. Svårt att diskutera en längre stund. Jag är otålig. (Problem med koncentration och uppmärksamhet.) Fasta åsikter och färdiga svar. Jag är annorlunda, jag är unik.

Tänk på att den kroniske cannabismissbrukaren: I låg utsträckning upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, uppfattar information som oordnad, osammanhängande, ostrukturerad och otydlig, dvs. som ett brus, men upplever att det står resurser till förfogande, med hjälp av vilka han kan möta de krav som ställs av de stimuli som han bombarderas av. Detta leder till ett förhållningssätt att inte sträva mot hälsa.

FRAMTIDEN?

Tack för uppmärksamheten