Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?



Relevanta dokument
Barnkartor i GIS. GIS i Uppsala län 26 mars Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala

Movium Fakta BARNKARTOR I GIS

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret

Är upplevelser geodata?

Barnkartor i GIS ett verktyg för barns inflytande i planeringen. GRÖNA FAKTA 4/2007 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

Guide till Barnkartor i GIS. - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering. Ulla Berglund & Kerstin Nordin

Ansökan om medel för uppdrag inom SLU:s FoMA program Bebyggd miljö

Att höra barn och unga

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnkartor i GIS Västra skolan HT2012 Falu kommun

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Det blir viktigt när det är på riktigt!

Riktlinje för utomhuslek i

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

Program för utomhuslek i

Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

Det känns som min röst är värd. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen i Borlänge

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

ChiP. Barns skydd, omsorg, utveckling och delaktighet

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt

Säkra och trygga skolvägar

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

SÄKRA BARNENS TRAFIKMILJÖER!

Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnvänlig bebyggd miljö - vad är det?

Boka våra BARNEXPERTMÖTEN och låt barnen uppleva artikel 12 i barnkonventionen om deras rätt att vara med och bestämma i frågor som rör dem.

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

BARNKONSEKVENS- ANALYS

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Barnkonventionen i föräldrastöd

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Vägledning vid samtal

Skolans arbetsmiljö:

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Orientering - Teori. Björn Johansson

Därför går jag aldrig själv om natten.

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Planering och utformning av skolans och förskolans utemiljö

Jungmark landskapsarkitekt

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Vi verkar för gemensamt lärande och ökad delaktighet i vård och stöd.

Kvalitetsarbete i fritidshem

Handlingsplan Barnkonventionen

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Bollens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Barn och unga i samhällsplaneringen

Vad tycker du om komvux?

Har barn alltid rätt?

Lokal arbetsplan Lekåret

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Framtiden = dagens barn

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Transkript:

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala

Vad jag tänkte prata om 1. Bakgrund, utgångspunkter 2. Metoden Barnkartor i GIS 3. Ett exempel från Västerås 4. Diskussion

Utgångspunkter

Barn-utemiljö-planering Metoden Barnkartor i GIS TM ska underlätta för barn och lärare att bli synliga i planering och förvaltning av den utemiljö som de använder för planerare och förvaltare att få del av barnens och skolans kunskaper om och anspråk på utemiljön Barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Barn kan inte delta på samma villkor som vuxna. Planering och förvaltning måste därför anpassa sina metoder till deras förutsättningar. Vi ville utveckla en metod för att få med barns perspektiv i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö inklusive trafikmiljön.

Vi vill så väl. De flesta vuxna vill barns bästa Finns årtionden av forskning om betydelsen för barns utveckling och livskvalitet En tradition och en erfarenhet att arbeta med barns utemiljö inom landskapsarkitektkåren

Barnkonventionen Artikel 2 handlar om att skapa likvärdiga villkor för alla barn och kräver bland annat kartläggning av barns situation och de faktorer som påverkar deras livsvillkor. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Man ska alltid ta hänsyn till, utreda och redovisa hur barnet påverkas av ett förslag. Artikel 6 gäller principen om barnets rätt till liv och utveckling vilket ställer krav på att man skapar en god miljö för barnet. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Artikel 13 gäller barnets yttrande- och informationsfrihet. Barnet har rätt att söka, ta emot och sprida information genom med de uttrycksmedel som barnet väljer. Artikel 31 gäller barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation och att fritt delta i det samhällets verksamheter. För att det ska vara möjligt krävs att det finns tillräckligt med utrymme för lek och att den miljö där barn vistas är säker. Artikel 42 ger barnet rätt att känna till sina rättigheter. Det innebär att barn ska känna till sina rättigheter, till exempel rätt till inflytande i kommunens planering. Källa: http://www.trafikverket.se/foretag/planera-ochutreda/samhallsplanering/tatort/barn-och-unga-i-samhallsplaneringen/ Natverksmote-8-9-februari-2012---Barn-och-unga-i-samhallsplaneringen/Barn- Kerstin ska-ges-forutsattningar-att-uttrycka-sina-asikter-i-fragor-som-ror- dem/elisabeth Englund Nordin, Inst för stad och land SKL

Forskning Barn vill och kan bidra med sina erfarenheter Barn i 10-11 års åldern kan läsa en karta En bra utemiljö gör det möjligt att röra sig på egen hand, utforska, erfara träffa kompisar Identitet, förankring Barns utemiljö är inte hemma

Varför är barnperspektivet så otydligt i vår tids fysiska planering?

Brist på användbar information? Forskningsprojekt vid SLU sedan 2002. Finansierat av FORMAS, Vägverket och SLU Projektledare Ulla Berglund, SLU Del 1 Metod för insamling av information Del 2 Metod för att representera och analysera informationen (doktorandprojekt)

Vad är användbar information? Kartan en viktig informationsbärare! GIS gör geografisk information tillgänglig!?

Runda bollar i fyrkantiga hål Runda bollar: Barns och lärares erfarenheter och upplevelser av att leva och verka i en stadsdel. I fyrkantiga hål: Ska kunna användas för jämförelser, analys, objektivt ont om tid, oklara frågeställningar normer/råd kvantifierbara data enklare att hantera Illustrationen är från: Runda bollar i fyrkantiga hål om fysisk planering med barnperspektiv (Maria Kylin, 2004)

Metoden Barnkartor i GIS

Samverkan skola, kommun, SLU Skolan bidrar med lokal och lektionstid, t ex när eleven har eget arbete. Kommunen bidrar med projektledare som tar ansvar för datainsamling och datahantering. Ordnar också handledare. Elever och lärare bidrar med kunskap om utemiljön. SLU: utbildning, stöd i projektplanering, lagring av data, temakartor Decerno: webapplikation

Kort om metoden Barnkartor i GIS Förberedelser skola, föräldrar informeras Information till elever, mind map En strukturerad intervju/enkät Görs via dator. Frågorna ställs via meddelande på skärmen Svaren ges genom att rita på kartan på skärmen och att välja bland givna svarsalternativ/skriva med egna ord. En handledare finns med Feedback till barnen/lärarna Åtminstone en karta till klassen

Enkät med karta 1. Var bor du? 2. Vilka vägar använder du till skolan? 3. Vilka vägar använder du på fritiden? 4. Vilka platser brukar du vara på utomhus? 5. Finns det farliga eller otrevliga platser? 6. Har du en favoritplats utomhus? 7. Förslag på förbättringar i utemiljön?

Rutiner för en kvalitetssäkrad datainsamling och hantering 1. Datorer 2. Koder 3. Starta datorn 4. Starta applikationen 5. Avsluta applikationen http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/sol/om/publicering/rapportserier/2010_1/

Vilka projekt lämpar sig metoden för? Projektet ska ha ett barnperspektiv. Projektet ska syfta till att barns kunskap ska användas i planering och förvaltning av utemiljö. Projektet är beroende av att data samlas in på ett kontrollerat och kvalitetssäkrat sätt dvs anvisningarna i Guide till Barnkartor i GIS följs. Projektet ska ha en ansvarig projektledare och tillräckligt många utbildade handledare. Process och bemötande ska präglas av ett etiskt förhållningssätt. Barnen ska få feed-back på sin medverkan.

Kommunala projekt Täby 2009: Projektledning: Tekniska förvaltningen Omfattning: Hela kommunen, 28 skolor, drygt 600 barn Syfte: underlag för ÖP Teknik: Bärbara lånedatorer med program och lokal datalagring Västerås 2010: Projektledning: Tekniska förvaltningen Omfattning: En stadsdel, 2 skolor, 90 barn Syfte: Stadsdelsupprustning, trygghetsprojekt Teknik: Bärbara lånedatorer med uppkoppling mot server Örebro 2011: Projektledning: Stadsbyggnadskontoret Omfattning: 2 orter, 3 skolor, ca 80 barn Teknik: Bärbara lånedatorer med uppkoppling mot server Hällefors 2011-12: Projektledning: Folkhälsoteamet norra Örebro län Omfattning: 2 orter, 4 skolor Syfte: skolvägsplanering Teknik: Skolans datorer med webuppkoppling Falun 2012 Projektledning: Miljökontoret Omfattning: 2 klasser, 42 barn, 6 lärare Syfte: Skolvägsplanering Teknik: Skolans datorer med webuppkoppling

Ett exempel

Barnkartor i Bäckby Initiativ från BRÅ och stadsträdgårdsmästaren Bostadsområde byggt slutet av 60-talet o 8000 inv o 60% i flerbostadshus Undersökningen gjordes i maj 2010 med 90 elever i åk 4 och 5 Hällbyskolan, Rösegårdsskolan 3 lärare från varje skola

Hällbyskolan och Rösegårdsskolan, Bäckby, Västerås

Bebyggelse

Bäckby centrum

Elevernas svar maj 2010

Lärarnas svar, maj 2010 Frågor till lärarna 1. Vilka områden utomhus använder skolan? 2. Vilka vägar används under skoltid 3. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? 4. Har skolan några favoritplatser utomhus? 5. Förslag på förbättringar i utemiljön?

Elever och lärare lyfter fram olika värden i utemiljön.

Var brukar du vara utomhus? Centrum, skateboardrampen, Bäckbyparken och gårdar och lekplatser på kvartersmark

Otäcka, farliga platser Kvartersmark Allmän platsmark

Favoritplatser Kvartersmark Allmän plats

Förslag Kvartersmark Allmän plats

Geografisk analys täthet, närhet Täthet Favoritplatser, alla markeringar och täthetsanalys Närhet Otrevliga platser inom 10 m från markering av skolväg

Kvantifiering, antal Antal markeringar på allmän platsmark Kompis Lek, spela boll Favorit Centrum 12/28 1/27 11/63 Norra Bäckbyparken Södra Bäckbyparken Annan allmän plats 3/28 2/27 9/63 7/28 11/27 15/63 6/28 13/27 28/63 Obs: Preliminära siffror. Annan allmän plats: finns det lokal namn?

Farliga platser och förslag farlig förslag Centrum 24/66 15/63 Norra Bäckbyparken (inkl skog) 7/66 10/63 Södra Bäckbyparken 8/66 10/63 Bäckbyskogen 15/66 4/63 Annan allmän plats 12/66 24/63 Exempel Bäckbyskogen

Många favoritplatser i Bäckby och i Täby Bäckby, totalt Farliga Favorit Förslag 79 (26%) 136 (44%) 91 (30%) Bäckby kvarter 13 73 28 Bäckby allmän plats och många förslag i Bäckby 66 63 63 Täby (åk5) 475 (29%) 805 (49%) 359 (22%)

Diskussion

Vad är användbar information? Tillgänglig Uppfattas som pålitlig Relevant Begriplig, lagom detaljerad När? Var? Hur? För vem och till vad? Olika skeden i planeringsprocessen Olika organisationer Olika förvaltningar Olika nivåer Syfte

Några kommentarer Barn från ca 10 år och uppåt kan läsa text, läsa karta, skriva och markera. Utifrån barns perspektiv är utemiljön en helhet, utan administrativa gränser Det stämmer inte med de kommunal förvaltningarnas behov av information Skötsel och underhåll är viktigt för barn Informationsinsamling räcker inte, en kompetent efterbearbetning är viktig Vem lär sig, jo den som Handleder elever och lärare Gör analyser och representationer Den som aktivt ställer frågor och diskuterar resultaten Vad får barnen ut av att delta? Kontakten med handledaren Att bli tillfrågad Återkoppling viktig i flera led, tex genom åtgärder i utemiljön

Läs mer om Barnkartor i GIS Berglund, U. (2008). "Using Children s GIS Maps to Influence Town Planning." Children, Youth and Environments 18(2): pp 110-132. Berglund, U. and Nordin, K. (2005). Including Children s Perspectives in Urban Planning in GIS Development of a Method. Designing Social Innovation: Planning, Building, Evaluation. B. Martens and A. Keul. Göttingen, Hogrefe & Huber Publishers: pp 177-185. Berglund, U. and Nordin, K. (2007). "Using GIS to Make Young People s Voices Heard in Urban Planning." Built Environment 33(4): pp 469-481. Berglund, U. and Nordin, K. (2010). Guide till Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering. Rapporter institutionen för stad och land. Uppsala, Institutionen för stad och land SLU. 1/2010: pp 46. Berglund, U., Nordin, K., et al. (2009). Barnkartor i GIS och trafiksäkerhet. Ett forskningsprojekt i samarbete med Örbyhus skola. Nordin, K. and Berglund U. (2010). "Childrens's Maps in GIS - a tool for communicating outdoor experiences in urban planning." International Journal of Information Communication Technologies and Human Development (IJICTHD) 2 (2): pp 1-16.

Tack för uppmärksamheten! Mer information finns på http:barngis.se Kerstin.Nordin@slu.se