Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos

Relevanta dokument
Schizofreni och andra psykossjukdomar

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Vilka ska vi inte operera?

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Fysisk aktivitet vid psykossjukdom

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

AD/HD i ett äldreperspektiv

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Data from the Swedish national quality register for ECT

Aborter i Sverige 2008 januari juni

The Swedish Family Care Competence Centre

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Barn och unga i palliativ vård

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Asylum seekers -health evaluation and vaccination. Bernice Aronsson MD The Public Health Agency Sweden

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Digitalisering i välfärdens tjänst

Fler äldre-äldre i vården

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv. Jaakko Seikkula Tromsso Landskonferanse 2009

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

Falls and dizziness in frail older people

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion

Jämställd vård. Primärvårdsdelegationen

Support for Artist Residencies

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Skyddande av frågebanken

Forte-FHVmetodik nytt Nya metoder nytta? Nytta dvs ekonomi?

Swedish framework for qualification

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit?

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Registerforskning Oktober 2018, Stockholm City Conference Centre. Möjligheter med Artificiell Intelligens inom registerforskningen

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053)

Anhörigbörda aktuell forskning. Fredrik Hjärthag, 29 nov 2011 Kunskap gör skillnad, Vänersborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

JSL Socialstyrelsen. Migrationsverket. Information till dig som är gift med ett barn

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter


OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study (domestic buildings)

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången

men dom tillmäter inte PSA så mycket inte, utan det är frågan om hur jag mår helt plötsligt Ulrika Rönningås

Det här med levels.?

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året

Transkript:

Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos Lena Flyckt, M.D. Ph.D Centrum för Psykiatriforskning, Programområde Psykos Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus, Sweden

Bakgrund Avinstitutionaliseringens konsekvenser Den informella vårdgivarens betydelse är mycket studerad (familjeinterventioner) Den informella vården given av anhöriga är otillräckligt studerad Objektiv börda Subjektiv börda Oklara och inkonsistenta metoder både för den subjektiva och objektiva bördan

Syfte Att studera den objektiva (tidsåtgång, ekonomiska utgifter och dess hälsoeffekter) Den subjektiva vårdbördan (perception av sjukdomsrelaterade påfrestningar och livskvalitet) hos närstående till patienter med psykossjukdomar Att jämföra två metoder (recall/diary) för den objektiva anhörigbördan

Rekryteringsprocedur Nio centra deltog från både storstad och landsbygd Konsekutiva samt screenade patienter tillfrågades om medverkan och om deras anhöriga fick kontaktas Kriterier för inklusion var >18 år, i behov av kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling minst en närstående skulle medverka för inklusion.

Metod FAS A (tvärsnittsstudie) Patient Symtom (SCI-SR) Funktion (GAF) Sociodemografi Anhörig Subjektiv börda (CarerQuol) Produktivitetskonsekvenser (WPAI) Hälsostatus och hälsorelaterade livskvallitet (EQ-5D, EQ- VAS, EQ %D index) Välbefinnande (WHO-well-being index)

Metod FAS B Objektiv börda Tid Laptop dagbok dagligen i två veckor (hushåll, resor, vård, stöd, standby) En Recall i slutet av varje vecka Pengar Laptop Dagligen i 4 veckor(utgifter till följd av sjukdomen) Recall ang de senaste 11 månaderna

Study design Ingen randomisering Både patienter och deras informella vårdgivare inkluderades

Study procedures Phase A Phase B Informed consent by patients In and exclusion criteria applied to patients Procedures to identify informal caregivers Informed consent by informal caregivers In and exclusion criteria informal caregivers Administration of Patient Reported Outcomes Administration of Informal Caregiver Reported Outcomes Patient assessments by investigators Informal caregiver assessments by investigator Joint debriefing with patients and their respective IC Instructions to use the electronic/paper diary Visit 0 Visit 1 Visit 2 x x x x x x x x x x x Electronic/paper diary use Returning of diary and final assessments of economic variables 4 weeks x

Assessments by the informal caregivers (1) Concept addressed/scoring Name of instrument No. of items Subjective burden positive and negative dimensions (Likert scale ancored by no and a lot ) Subjective burden overall situation (score 0 to 10 the higher the smaller the burden) Subjective burden 3 subscales: The negative impact subsc. (score from 6 to 24 highest neg. imp.) The positive impact subsc. (score from 5 to 20 highest pos. imp.) The quality of support subscale (score from 4 to 16 best support) CarerQoL 7D 7 CarerQoL VAS 1 COPE index 15 7 4 4

Assessments by the informal caregivers (2) Concept addressed/scoring Name of instrument No. of items Productivity consequences of caregiving WPAI 6 Health status of the informal caregivers 5 dimensions Global health status of the informal caregivers (score from 0 to 1 best) EQ 5D 5 EQ VAS 1 HRQoL of informal caregivers EQ 5D index n.a. General health status (Likert scale anchored by poor and excellent ) Global assessment of quality of life (Likert scale anchored by very poor and very good ) Psychological well being of the informal caregivers (score from 0 to 30 higher better) 1 1 WHO QoL 5. 5

Assessments by the informal caregivers (3) Concept addressed/scoring Name of instrument No. of items Current mental health of informal caregivers Time spent and expenses related to informal caregiving objective burden GHQ 12 12 Diary n/a

Assessments by the patients Concept addressed/scoring Name of instrument No. of items Health status of the patients 5 dimensions Global health status of the patients EQ 5D 5 EQ VAS 1 HRQoL of the patients EQ 5D index n/a

Assessments by the investigators Concept addressed/scoring Name of instrument No. of items Psychosocial functioning of the patient overall GAF 1 Symptoms overall picture GAF 1 Clinically relevant symptoms of the patients (Total score from 8 to 56 higher more symptoms) Socioeconomic variables Health economic variables SCI SR 8

Subjects 107 patients included in the study 53 % females Mean age 43 ± 11 years 118 informal caregivers included 67 % females Mean age 58 ± 15 years

Rekryterade patienter 107 patienter från nio centra, både storstad och landsbygd 53 % kvinnor medelålder 43 ± 11 118 informella vårdgivare 67 % kvinnor 58 ± 15 år

Demographic data (1) Informal Caregivers (n=118) Patients (n=107) Gender and age Proportion women (%) 67 53 Mean age (range) 58 (17, 87) 43 (22, 68) Percent with age of 65 and above 35 4 Civil status (% in each category) Not married and living alone 13.6 64.5 Married or living together with another person 65.3 23.4 Divorced or separated 16.1 12.1 Widow/widower 5.0 0

Demographic data (2) Living conditions (% in each category) Informal Caregivers (n=118) Patients (n=107) Alone 22.0 63.6 with spouse 62.7 21.5 with parents 3.4 5.6 with relatives 5.1 3.8 with children 6.8 1.8 with paid caregiver 0.0 0.9 missing 0.0 2.8 Present housing conditions (% in each category) Own home n.a. 86.9 Group living n.a. 9.4 Treatment home n.a. 0.9 Homeless n.a. 0.9 Missing n.a. 1.9

Demographic data (3) Distance from caregiver to patient (% in each category) Informal Caregivers (n=118) Patients (n=107) living in the same household n/a 24.6 within walking distance n/a 11.9 within 10 minutes by car/bus/train within 30 minutes by car/bus/train within 60 minutes by car/bus/train more than 60 minutes away by car/bus/train Employment status (% in each category) Employed or running own enterprise n/a 11.9 n/a 22.0 n/a 22.0 n/a 7.6 54 16 Unemployed 0 10 Retired/sick pension 39 51 Sheltered jobs 0 21 Other 7 2

Demographic data (4) Informal Caregivers (n=118) Patients (n=107) Income per year Est. total income ( ) from different sources (mean (range)) Main source of income (% in each category) 2153 (512, 4615) 1205 (512,4615) Support from public funds 7.6 44.9 Salary 53.4 15.0 Support from family, relatives or other akin persons 0.9 0.9 Pension 38.1 39.3

Mean values Some mean values should be age and sex adjusted Patients: 107 Caregivers: 118 Age 43.4 Age 57.5 % females 53% % females 69% EQ-5D 0.686 EQ-5D 0.772 Vas in EQ-5D 69.3 Vas in EQ-5D 76.2 % employed 15% (+15%) % employed 54% Income/month 12 000 SEK Income/month 21 000 SEK Years education 11.7 Years education 11.1 Single 77% Single 34% Pension etc. 96% Pension etc. 56% GAF, investigator 51 SOC 36 GAF, patient 71 TASP 20.5 Patient in remission, PANSS 37% IRS 26.9 Distance in time 30 min COPE negative 20

Resultat Patienterna GAF i medeltal 50 (symtom) resp 51.5 (funktion) 35% i remission 2/3 kvarvarande symtom Anhöriga 63 % gifta 54% arbete 39 % pension

Objektiv börda Tid 22.5 timmar /vecka hälften var Standby tid 10-12 tim/v nedsatt arbetskapacitet Pengar 14% av heltidsinkomst ( 293)

Expenses in Euros Parameter All (diary data) Category 'Grocery' (diary data) Category 'Other' (diary data) Category 'Rent' (diary data) Category 'Clothes' (diary data) During the last 11 months (recall data) Mean 293 78 43 34 33 66 SD 425 115 106 122 79 86 Median 146 31 0 0 0 34 Range 1, 2289 0, 551 0, 728 0, 626 0, 456 0, 414

Numbers of hours per week Variables Total Household work Support in practical and economic work Contacts with health care Travel to the care recipient Time reserved or in a stand by status for the care recipient Other Mean 22.5 5.1 0.6 0.9 1.3 11.2 3.4 SD 35.6 14.1 1.2 1.3 2.1 29.7 5.2 Median 13.0 1.0 0.0 0.8 0.3 1.0 1.0 Range 0.3,187.3 0.0,131.0 0.0,7.3 0.0,7.3 0.0,12.3 0.0,168.3 0.0,22.5

Work Productivity and Impairment Variables Mean (SD) Median Range n Hours absent from work due to caregiving Percent reduced productivity while at work Percent reduced productivity while carrying out daily activities Work hours lost to reduced productivity 0.7 (1.8) 0 0, 8 59 18.2 (23.4) 10 0, 80 60 20.3 (23.4) 10 0, 100 117 6.3(8.7) 3.1 0, 38.5 60

Difference in reported time (diary data recall)

AR3 Subjective burden (CarerQol)

Bild 27 AR3 CarerQoL Anders Rylander; 2010-06-13

Slutsatser Den objektiva bördan är avsevärd mätt både i tid och pengar. Anhöriga spenderar motsvarande en halvtid för att ta hand om den drabbade De spenderar 14% av sin bruttoinkomst i utgifter relaterade till den sjuke. Arbetsförmågan på arbetet är nedsatt motsvarande 2 timmar per dag Den subjektiva bördan visar sig mest som ångest och depressiva besvär. Det finns också en positiv aspekt av att ta hand om den sjuke

Slutsatser Metodologiskt finns stora skillnader mellan Recall metoden och Diary metoden, framförallt i uppskattad kontra reellt använd tid. Störst är skillnaden avseende stand by tid

Subjektiv börda CarerQoL VAS score korrellerade positivt till patientens GAF Detta innebär att metoder som syftar till att öka patienternas funktionsförmåga och minska symtomen har avsevärda effekter; de för bättrar inte bara livssituationen för patienterna utan även för deras informella vårdgivare

Sammanfattande slutsats I samhällsekonomiska överväganden av kostnaden av psykossjukdom bör även den informella vårdbördan vägas in och specificeras Politiska beslut rörande vård och stöd för patienter med psykossjukdom bör baseras på direkta (sjukvårdskostnader), indirekta (sjukskrivning, förtidspension) och kostnader för informell vårdgivning Insatser som förbättrar patienternas funktionsnivå bör prioriteras