Dnr 2008/33-MBR-010. Farligt gods på väg. Risker och skyddsåtgärder för ADR-transporter i Västerås tätort. Upprättad: 2009-03-13 Reviderad: 2009-11-26

Dnr 2008/33-MBR-010 Farligt gods på väg Risker och skyddsåtgärder för ADR-transporter i Västerås tätort Upprättad: 2009-03-13 Reviderad: 2009-11-26

Farligt gods på väg Risker och skyddsåtgärder för ADR-transporter i Västerås tätort Författare: Cecilia Fager, Mälardalens Brand och Räddningsförbund 2

Sammanfattning Mängder av farligt gods (ADR) transporteras dagligen genom Västerås tätort. De trafikföreskrifter som reglerar var sådana transporter får ske har sin bakgrund i ett drygt 20 år gammalt beslut. Någon dokumentation över vilka faktorer som låg till grund för detta beslut, dvs varför man valde just dessa vägar och gator till farligt godsleder, har inte gått att hitta i något arkiv. Mälardalens Brand och Räddningsförbund (MBR) har uppmärksammat detta och föreslagit Västerås Stad att ta ett samlat grepp om problematiken kring farligt godstransporter. MBR föreslog att ett genomarbetat underlag i form av en riskutredning skulle tas fram. Utifrån detta underlag skulle man ta ställning till om det förelåg behov av: - att ompröva de lokala trafikföreskrifterna om farligt godstransporter - att vidta särskilda trafiksäkerhetsåtgärder på befintliga transportleder - att vidta andra skyddsåtgärder med anledning av farligt godstransporter - att utse ytterligare en uppställningsplats för farligt gods Stadens riskmanager beslöt i maj 2008 att starta ett projekt med MBR som projektledare och att uppdra åt en fristående konsult att upprätta en riskutredning. Projektet avrapporterades i rapport daterad 2009-04-08. Stadens riskmanager beslöt därefter att utöka projektet till att även omfatta vissa kompletteringar. Resultatet av projektet som helhet inklusive uppdateringar presenteras i denna rapport. Uppdraget är därmed utfört och projektets utredningsfas avslutas i och med denna rapport. Riskutredningen visar att transportriskerna är oacceptabelt höga längs vissa av tätortens transportleder för farligt gods och att någon form av riskreducerande åtgärd bör vidtas. Ur ett riskperspektiv finns det mycket som talar för ändring av de lokala trafikföreskrifterna. Eftersom det i Västerås inte finns någon yttre ringled är det med nuvarande vägnät och dess omgivande bebyggelse inte möjligt att skapa ett optimalt farligt godsnät. För den öst-västliga trafiken finns inga vettiga alternativa vägval. Det samma gäller för den nord-sydliga trafiken såvida man inte omdirigerar trafiken orimligt långa omvägar. Med sin förtätning har staden så att säga byggt bort alla möjligheter till god riskhänsyn. Oavsett hur farligt godslederna läggs ut kvarstår problemen med hög risknivå pga omgivande bebyggelse i tätortens centrala delar. Genom att införa två nya farligt godsleder i tätortens västra delar samtidigt som vissa andra leder slopas kan situationen möjligen något förbättras. I denna rapport presenteras två alternativ till nya trafikföreskrifter, förslag till skyddsåtgärder, ett nytt betraktningssätt beträffande klassning av primära respektive sekundära farligt godsleder samt en ny princip för skyltning. 3

Primära farligt godsleder används för att styra genomfartstrafiken till vissa huvudleder. Sekundära leder används för vägvalsstyrning i de fall det föreligger behov av styrning av lokala transporter, dvs där det finns alternativa vägar till en mottagare. Saknas alternativa vägar till en mottagare finns det inte heller något behov av att utse sekundär transportled eftersom transporter till plats för lossning av farligt gods alltid ska ske kortaste väg från angiven farligt godsled (primär eller sekundär). I rapporten presenteras förutom förslag till ändrade trafikföreskrifter även förslag till trafiksäkerhetsåtgärder och andra skyddsåtgärder för att förbättra skyddsnivån. För stadsplanering och för ny bebyggelse intill farligt godsleder föreslås att restriktionszoner införs. 4

Johannisbergsvägen, Sjöhagsvägen, Lundaleden, Saltängsvägen och ny huvudgata i Norra Tunbytorp föreslås tillhöra kategorin industrigator för vilka en något högre risknivå accepteras. För att säkerställa att erforderliga skyddsåtgärder vidtas vid nyexploatering föreslås dels skyddsavstånd i form av bebyggelsefria områden dels planunika skyddsåtgärder som fastställs genom sk skyddsanalyser. Särskilda riktlinjer har tagits fram för att säkerställa kvalitet och innehåll i framtida skyddsanalyser. Ny uppställningsplats för farligt gods föreslås vid Västerledsmotet. Genom projektet har tveksamheter i principerna för vägskyltning uppmärksammats. I Västerås skyltas både primära och sekundära farligt godsleder med vägmärke för rekommenderad färdväg. Det innebär att om genomfartstrafiken följer vägskyltningen leds de i flera fall in på sekundära leder som inte är avsedda för genomfartstrafik vilket medför att genomfartstrafiken lockas att bryta mot de lokala trafikföreskrifterna! Genom projektet har det också uppmärksammats att förbudet mot farligt gods i tätorten inte vägmärkesskyltas över huvudtaget. För att komma tillrätta med dessa problem bör en ny princip för vägskyltning tillämpas. Genom projektet föreslås att förbudszonen skyltas med förbudsmärke och att enbart primära farligt godsleder skyltas med färdvägsmärke. 5

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Projektbeskrivning 8 2. Problembeskrivning...10 2.1 Uppställningsplats för farligt gods 10 2.2 Transportvägar för farligt gods 10 2.3 Transportflöden av farligt gods 12 2.4 Väghållare 13 2.5 Anläggningsrisker 13 2.6 Transportanalys 14 2.7 Trafikräkning 15 3. Riskutredning...15 3.1 Uppdragsbeskrivning 15 3.2 Kvalitet och innehåll 15 3.3 Resultat riskutredning 15 4. Remissinstansernas synpunkter...17 4.1 Tekniska nämndens stab 17 4.2 Polismyndigheten i Västmanlands län: 17 5. Projektresultat...18 5.1 Lokala trafikföreskrifter 19 5.2 Trafiksäkerhetsåtgärder 26 5.3 Övriga säkerhetsåtgärder 27 5.4 Vägskyltar 29 5.5 Uppställningsplats för farligt gods 30 6. Slutsats...31 6.1 Lokala trafikföreskrifter 31 6.2 Trafiksäkerhetsåtgärder 31 6.3 Övriga skyddsåtgärder 32 6.4 Vägskyltar 33 6.5 Uppställningsplats 33 7. Vidare utredningsbehov...33 8. Källförteckning...34 Bilaga 1 Lokala trafikföreskrifter...35 Bilaga 2 Åtgärdskategori...37 Bilaga 3 Restriktionszoner vid farligt godsleder...38 Bilaga 4 Gatutyper...39 6

1. Inledning 1.1 Bakgrund Mängder av farligt gods (ADR) transporteras dagligen genom Västerås tätort. De trafikföreskrifter 1 som reglerar var sådana transporter får ske har sin bakgrund i ett drygt 20 år gammalt beslut. Någon dokumentation över vilka faktorer som låg till grund för detta beslut, dvs varför man valde just dessa vägar och gator till farligt godsleder, har inte gått att hitta i något arkiv. Det är Länsstyrelsen som med stöd av trafikförordningen 2 upprättar lokala trafikföreskrifter där man föreskriver om förbud mot farligt godstransporter och vilka undantag som ska gälla för förbudet. En kommun kan ansöka om ändring av lokala trafikföreskrifter. En sådan ansökan föregås lämpligen av en utredning som dokumenterar orsaken till varför man önskar ändringen och vilka bakgrundsfaktorer man har tagit hänsyn till i utredningen. Under 2000-talet har betydande topografiska förändringar skett i Västerås tätort. Staden har förtätats och förnyats. Tidigare obebyggda ytor har bebyggts, nya verksamhetsområden har anlagts och i befintliga områden har verksamhetsändringar genomförts. Dessa förändringar påverkar tätortens riskprofil. När Länsstyrelsen i november 2007, efter ansökan från Västerås Stad, ändrade de lokala trafikföreskrifterna togs ingen hänsyn till den förändrade riskprofilen. Att ansöka om sådana ändringar utan att utreda och dokumentera hur riskprofilen förändrats vittnar om låg riskmedvetenhet. Mälardalens Brand och Räddningsförbund (MBR) uppmärksammade detta och föreslog Västerås Stad att ta ett samlat grepp om problematiken kring farligt godstransporter. I förslaget låg att ett genomarbetat underlag i form av en riskutredning skulle tas fram och att man utifrån detta underlag skulle ta ställning till om det förelåg behov av: - att ompröva de lokala trafikföreskrifterna om farligt godstransporter - att vidta särskilda trafiksäkerhetsåtgärder på befintliga transportleder - att vidta andra skyddsåtgärder i med anledning av farligt godstransporter - att utse ytterligare en uppställningsplats för farligt gods Stadens riskmanager 3 beslöt i maj 2008 att starta ett projekt med MBR som projektledare och att uppdra åt en fristående konsult att upprätta en riskutredning. Vid projektmöte 2008-08-20 klargjordes formerna för projektet och det egentliga projektarbetet inleddes. 1 Västmanlands läns författningssamling, 19FS 2007:21 2 Svensk författningssamling, SFS 1998:1276 3 Monique Holmgren, Stadsledningskontoret, Västerås Stad 7

Projektet avrapporterades i rapport daterad 2009-04-08. I rapporten konstaterades att vidare utredningsbehov förelåg. Riskutredningen behövde uppdateras pga att nya uppgifter tillkommit. Dessutom fanns det ett behov av att mer i detalj studera det interna farligt godsflödet inom tätorten och att utreda om man behövde utse en särskild uppställningsplats för skadat ADR-fordon. Att farligt gods regelbundet transporterades på Nyängsleden och vidare till destinationer inom och utanför tätorten var under projektets inledning inte känt. Risknivåberäkningarna behövde därför uppdateras avseende dessa transporter. Under projektets slutskede fattade staden beslut om detaljplan 4 för en ny vägsträckning i Norra Tunbytorp. Vägsträckan kommer att avlasta den södra delen av Nyängsleden varför nytt ställningstagande var behövligt dels avseende skyddsåtgärder för den nya vägsträckan dels avseende korrekt risknivåberäkning för berörd del av Nyängsleden. Riskutredaren föreslog i den ursprungliga riskutredningen att Österleden skulle slopas som farligt godsled och att transporterna skulle omdirigeras till Vasagatan. Hur slopandet av Österleden påverkar flödet och riskbilden längs Vasagatan behövde därför utredas. Stadens riskmanager beslöt därför att projektet skulle utökas till att även omfatta dessa föreslagna kompletteringar. Grontmij fick i uppdrag att uppdatera riskutredningen medan MBR skulle utföra en transportanalys och utreda behovet av uppställningsplats för skadat ADR-fordon. Resultatet av projektet som helhet inklusive nämnda uppdateringar och kompletteringar presenteras i denna rapport. Uppdraget är därmed utfört och projektet avslutas i och med denna rapport. 1.2 Projektbeskrivning 1.2.1 Mål och syfte Syftet med projektet var att ta ett samlat grepp om problematiken kring farligt godstransporter för att kunna ta ställning till och anpassa riskprofilen till det moderna samhällets inställning till risker. Genom att utreda och dokumentera hur dessa transporter påverkar stadens riskprofil skulle man få ett beslutsunderlag. Målet var att kunna ta ställning till om befintliga farligt godsleder var optimalt placerade i förhållande till omgivningen, om särskilda trafiksäkerhetsåtgärder och andra säkerhetsåtgärder behövde vidtas. 1.2.2 Metod och avgränsningar En fristående riskutredare anlitades för att objektivt belysa och värdera stadens riskprofil. En brandingenjör med god kunskap och erfarenhet inom riskhanteringsområdet utsågs att leda projektet. Projektet avgränsades till att enbart omfatta farligt godstransporter på väg genom Västerås tätort. 4 Dp 1676 K, Norra Tunbytorp, etapp 2 8

1.2.3 Tidplan Projektet påbörjades i augusti 2008 och beräknades inledningsvis vara avslutat under våren 2009. Tidplan för uppdateringar och kompletteringar sattes till oktober 2009 men förlängdes till november 2009 då transportanalysen visade sig vara mycket tidskrävande. 1.2.4 Budget Projektledning och riskutredning finansierades av uppdragsgivaren. 1.2.5 Projektledning Uppdragsgivare Monique Holmgren, Stadsledningskontoret, Västerås Stad Projektledare Ass granskare Riskutredare Cecilia Fager, Mälardalens Brand och Räddningsförbund Stellan Jakobsson, Mälardalens Brand och Räddningsförbund Nils Johansson, Grontmij AB 9

2. Problembeskrivning 2.1 Uppställningsplats för farligt gods Enligt förordningen om transport av farligt gods 5 ska polismyndigheten efter samråd med kommunens organisation för räddningstjänst ge medgivande för plats för längre färduppehåll, i dagligt tal benämnd uppställningsplats för farligt gods. I dagsläget finns en sådan plats utsedd i Stenby söder om Stolpgatan. Platsen är markerad på kartan nedan. Räddningsverket anger riktlinjer för skyddsavstånd 6 till olika typer av skyddsobjekt och vissa anvisningar för markutförande. Exempelvis klargörs att uppställningsplatser inte bör anläggas inom områden med genomsläppliga jordarter eller skredrisk. 2.2 Transportvägar för farligt gods De lokala trafikföreskrifterna anger att förbud råder mot transport med farligt gods på allmänna vägar och gator i Västerås tätort. Undantag från förbudet gäller för vissa angivna vägar och gator, sk primära och sekundära transportvägar för farligt gods. För lastning och lossning tillåts transport av farligt gods den kortaste vägen från tillåten väg till plats för lastning/lossning. Innanför cityringen får farligt gods endast transporteras som styckegods. Primära transportvägar är avsedda för genomfartstrafik medan sekundära är avsedda för lokala transporter till/från de primära transportvägarna samt till/från mottagare/leverantörer av farligt gods. Sekundära transportvägar bör inte användas för genomfartstrafik. 7 De lokala trafikföreskrifterna om förbud mot transport av farligt gods finns i bilaga 1. Nedanstående kartbild visar primära och sekundära transportleder för farligt gods i Västerås tätort. 5 SFS 2006:311 6 Källa: Uppställning av fordon lastade med farligt gods, SRV, 1998 7 Källa: Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, SRV 1998 10

Bild 1: Primära (röda) och sekundära(gula) farligt godsleder enligt lokala trafikföreskrifter 19FS 2007:21 samt uppställningsplats (P) för farligt gods Primära: E18, väg 56, väg 66, Vasagatan, Norrleden (mellan väg 66 och väg 632 mot Skerike) Sekundära: Norrleden, Österleden, Surahammarsvägen, Sjöhagsvägen, Johannisbergsvägen, Malmabergsgatan, Björnövägen, Mälarstrandsgatan, Lugna gatan, Lundaleden, väg 681 mot Skultuna 11

2.3 Transportflöden av farligt gods Det nationella regelverk 8 som reglerar hur farligt gods får transporteras har delat in det farliga godset i olika transportklasser beroende på varje ämnes huvudsakliga egenskap, exempelvis giftiga gaser, brandfarliga vätskor och brandfarliga fasta ämnen. Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av Räddningsverket kartläggning av farligt godstransporter i Sverige under september månad 2006 9. Resultatet av denna kartläggning presenteras på kartor som för mätperioden redovisar transportflöden (ton) per transportklass. I tabellen nedan redovisas resultatet av denna kartläggning omräknat i antal transporter per dygn för Västerås tätort. ADR klass E18 Väst E18 Öst Väg 66 Väg 56 Nord transp/dygn transp/dygn transp/dygn transp/dygn 1 Explosiva ämnen och föremål < 1 < 1 0 < 1 2.1 Brandfarliga gaser 5 5 5 5 2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga 44 55 11 22 gaser 2.3 Giftiga gaser 0 0 0 0 3 Brandfarliga vätskor 193 49 49 49 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 1 1 0 1 4.2 Självantändande ämnen < 1 0 0 < 1 4.3 Utvecklar brandfarlig gas vid < 1 < 1 0 < 1 kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 2 1 0 2 5.2 Organiska peroxider <<1 0 0 <<1 6.1 Giftiga ämnen 1 <1 <1 <1 6.2 Smittförande ämnen 2 2 <1 <1 7 Radioaktiva ämnen <1 1 0 <1 8 Frätande ämnen 89 36 18 18 9 Övr farliga ämnen och föremål 91 19 37 55 Tabell 1: Antal transporter per dygn på primära transportvägar för farligt gods. Markerade transportklasser ger schablonmässigt upphov till längsta riskavstånd. 8 ADR-S, MSBFS 2009:2 9 Kartläggning av farligt godstransporter, SRV 2006 12

2.4 Väghållare Drift och underhåll av vägnätet i tätorten är delat mellan staten och kommunen. Vägverket region Mälardalen ansvarar för: E18, väg 66, väg 56 samt Norrleden (mellan väg 66 och väg 632 mot Skerike). Väghållare för övriga vägar och gator klassade som farligt godsleder är Västerås Stad. 2.5 Anläggningsrisker Leverantörer och mottagare av farligt gods utgör sk anläggningsrisker och ingår i gruppen riskobjekt. Inom ramen för projektet har en grov inventering av dessa anläggningsrisker utförts. Hanteringsställen som hanterar brandfarlig vätska klass 1, klass 2 och brandfarlig gas har inventerats. Inventeringen begränsades till hanteringsplatser med lagerbehållare större än 1000 liter för vätska eller gas eller stora mängder lösa behållare. Orsaken till denna begränsning är att till dessa anläggningar bedöms transporter i huvudsak ske i mängder större. Inventeringen har kompletterats med en tidigare utförd kartläggning av drivmedelsstationer i Västerås 10. Bild 2: Större förbrukning-, omlastning- och produktionsställen inom tätorten 10 Examensarbete Drivmedelstationer i Västerås, Martin Nyman, MdH 2008 13

2.6 Transportanalys Ett tretiotal riskobjekt och ett fyrtiotal drivmedelsanläggningar ger upphov till farligt godstransporter inom tätorten. Dessutom passerar ett stort antal farligt godstransporter genom tätorten för leveranser till andra delar av landet 11. MBR har i en sk transportanalys särskilt studerat det interna farligt godsflödet. Studien presenteras i en separat rapport 12. Transportanalysen ska inte betraktas som en absolut bild av farligt godsflödet. Det är inte möjligt att med en så grov metod exakt beskriva verkliga förhållanden. Syftet med undersökningen är istället att den ska utgöra ett kompletterande underlag till Grontmijs riskutredning för att därigenom ytterligare belysa riskbilden. Transportanalysen redogör för hur leveranser till/från anläggningar inom tätorten påverkar riskbilden. I vilken omfattning genomfartstrafiken påverkar riskbilden redovisas i Grontmijs riskutredning 13. Bland de farliga ämnen som hanteras och transporteras i tätorten och som bedöms kunna ge stor skada vid en olyckshändelse är ammoniak, ammoniumnitrat och gasol de vanligast förekommande. Fluorvätesyra och djupkyld syrgas är andra farliga ämnen som förekommer i betydande omfattning. Surahammarsvägen är tungt belastad av farligt godstransporter. Västerleden bör i stor omfattning kunna avlasta Surahammarsvägen. Genom analysen har det framkommit att ett flertal speditörer redan idag för vissa transporter väljer Västerleden via Saltängsvägen. Formellt sett innebär det att man väljer en icketillåten transportväg. Genom transportanalysen har det också framkommit att tankbilar med gasol regelbundet färdas på Kungsängsgatan i mycket farlig närhet av angränsande bostadsområden. Det är därför angeläget att Staden snarast begär omprövning av de lokala trafikföreskrifterna så att Västerleden införs som transportled för farligt gods samt att Kungsängsgatan och Österleden slopas som transportled för farligt gods. Omdirigering från Kungsängsgatan kan uppfattas negativt av berörd transportör, men i detta avseende måste riskhänsyn till de boende väga tyngre än företagens effektivitetsintressen. Det är dessutom så att när frågan om bostäder i Östra hamnen utreddes i början av 2000-talet ingick som en del av beslutsunderlaget att Kungsängsgatan skulle slopas som farligt godsled. Leveranser till Finnslättens industriområde belastar i huvudsak Bergslagsvägen och Lundaleden. Österleden används i huvudsak för gasleveranser till Stockholm respektive från Enköping, Gävle och Sandviken. Om Österleden slopas som farligt godsled kommer antalet styckegodstransporter med brandfarlig gas att öka 11 Kartläggning av farligt godstransporter, SRV 2006 12 Riskobjektsinventering och transportanalys av farligt godsflöden, MBR, 2009-10-08 13 Riskutredning av farligt godsleder i Västerås tätort, Grontmij AB, 2009-11-05 14

på Vasagatan med marginell påverkan på risknivån 14. Det lokala näringslivet påverkas inte heller nämnvärt av omdirigeringen. 2.7 Trafikräkning I projektet har en enkel trafikräkning utförts i syfte att komplettera riskutredarens bedömningar av farligt godsflöden på sekundära farligt godsleder. Trafikräkningen som utfördes på Österleden vid fyra olika tillfällen under september 2009 indikerar att minst en farligt godstransport per timme kan förväntas på den aktuella vägsträckan. 3. Riskutredning 3.1 Uppdragsbeskrivning Uppdraget att upprätta en riskutredning tilldelades Grontmij AB. Uppdraget preciserades genom specifika riktlinjer 15 upprättade av MBR och specificerades i offert från Grontmij 16. Ett första utkast levererades till MBR i december 2008. Den slutgiltiga riskutredningen levererades i november 2009. 3.2 Kvalitet och innehåll MBR har sammanställt ett granskningsyttrande till uppdragsgivaren där utredningen som helhet värderas utifrån givna riktlinjer. Nedan ges en kort sammanfattning av detta yttrande. Riskutredningen håller mycket hög kvalitet såväl avseende innehåll, transparens, metodval och resultat. Subjektiva bedömningar och antaganden har utförligt motiverats. Tillräcklig hänsyn har tagits till lokala förhållanden. Utredningen redovisar nödvändiga ställningstaganden och kan med fördel användas som beslutsunderlag för att kunna ta ställning till projektets inledande frågeställningar. 3.3 Resultat riskutredning Riskutredningen visar att transportriskerna är oacceptabelt höga längs vissa av tätortens transportleder för farligt gods och att någon form av riskreducerande åtgärd bör vidtas. Riskutredaren konstaterar att det totalt finns 13 vägar i Västerås som är primära eller sekundära farligt godsleder. Flera av de sekundära lederna som förbinder primära leder med varandra går genom bostadsområden, vilket i praktiken innebär att förarna har möjlighet att välja flera vägar. Riskerna sprids därigenom till flera ställen vilket både medför begränsningar för stadsplaneringen och svårigheter att ha fullständig kontroll över farligt godsflödena. Riskutredaren anser att man bör begränsa antalet farligt godsleder. 14 Bilaga 10, Riskutredning av farligt godsleder i Västerås tätort, Grontmij AB, 2009-11-05 15 dnr 2008:33-MBR-010 16 ON002937, daterad 2008-08-26 15

I översiktsplanen för Västerås tätort 17 anges att 100 meters riskbedömningsområde ska gälla kring transportleder för farligt gods. I riskutredningen betonar riskutredaren särskilt att dessa riskbedömningsområden även fortsättningsvis bör användas, men att området kring E18 bör utökas till 200 meter. Det innebär att om man önskar exploatera nya områden i farligt godsledernas närhet så bör MBR för varje enskilt projekt ta ställning till behovet av områdesspecifik riskutredning alternativt särskild skyddsanalys. 3.3.1 Åtgärdsförslag slopa farligt godsled Riskutredaren föreslår att Kungsängsgatan och Österleden slopas som farligt godsleder och att restriktioner införs för farligt godstransporter på Vasagatan. Riskutredaren föreslår även att väg 66 slopas som farligt godsled när Västerleden har byggts. 3.3.2 Åtgärdsförslag bebyggelsefritt och riskreducerande åtgärder För att minimera individ- och samhällsrisker för ny bebyggelse längs farligt godslederna föreslår riskutredaren att man tillämpar två zoner för bedömning. Den ena zonen utgör ett område inom vilket det är olämpligt att uppföra nya byggnader. Den andra zonen utgör ett område inom vilket ny bebyggelse kan uppföras förutsatt att lämpliga riskreducerande åtgärder vidtagits. 3.3.3 Åtgärdsförslag övriga skyddsåtgärder För att minimera individ- och samhällsrisker för befintlig bebyggelse längs farligt godslederna föreslår riskutredaren att särskilda riskåtgärder vidtas. Riskutredaren föreslår hastighetsbegränsning på E18 80 km/h för hela sträckan genom hela tätorten och att man säkrar sidoområdet. För Norrleden vid Brottberga föreslås skyddsbarriär. 3.3.4 Förslag ny uppställningsplats för farligt gods Riskutredaren föreslår två alternativa platser som kan utses och utformas till uppställningsplats för farligt gods. Den ena platsen är i anslutning till Skälbymotet. Den andra platsen är i anslutning till Västerledsmotet. 17 ÖP 54, september 2004 16

4. Remissinstansernas synpunkter Projektet redovisades i en första rapport som tillsammans med riskutredningen, genom riskmanagerns försorg, skickades till en rad remissinstanser. Svar inkom endast från två instanser. Notera särskilt att inga synpunkter inkom från stadens stadsbyggnadskontor, fastighetskontor eller från dess näringslivsenhet. Nedan redovisas kortfattat de synpunkter som inkom. 4.1 Tekniska nämndens stab Tekniska nämndens stab framför synpunkter både på riskutredningen och på projektrapporten. Synpunkter avseende riskutredningen daterad 2009-03-03: - förkastar riskutredarens förslag om att hastighetsbegränsa (80 km/tim) E18 genom hela tätorten - ställer sig bakom riskutredarens förslag om att använda Västerleden som farligt godsled - ställer sig bakom riskutredarens förslag om att slopa Kunsängsgatan - redogör för detaljfel i riskutredarens kartbild över föreslagna åtgärdszoner kring farligt godslederna Synpunkter avseende projektrapport daterad 2009-04-08: - ställer sig kritisk till hastighetsbegränsa trafiken på Vasagatan till 50 km/tim, anger att hastigheten på Vasagatan troligtvis kommer att begränsas till 60 km/tim MBR:s kommentarer till remissvar från Tekniska nämndens stab: Tekniska nämndens stab ställer sig i stort sett positiv till de förslag som presenteras i projektrapporten. Att man vid beslut om hastighetsbegränsning inte kan ta hänsyn till det faktum att farligt gods transporteras på Vasagatan förefaller märkligt. Här ser man ett tydligt behov av att samordna olika intressen och kunskapsområden på kommunal stadsledningsnivå. 4.2 Polismyndigheten i Västmanlands län: Polisen framför synpunkter på projektrapporten. Synpunkter avseende projektrapport daterad 2009-04-08: - delar projektledarens förslag om att slopa Mälarstrandgatan, Kungsängsgatan och del av Sjöhagsvägen - delar inte projektledarens förslag om att slopa Johannisbergsvägen mellan Hammarbyrampen och Saltängsvägen, menar att det kommer att vara svårt att få acceptans för en sådan åtgärd hos berörda speditörer och att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart eller miljömässigt motiverat - framför kritik avseende projektledarens förslag om att slopa Österleden 17

- delar projektledarens förslag om att införa Saltängsvägen och Västerleden som ny sekundär transportväg för farligt gods - föreslår att Bergslagsvägen införs som ny transportväg för farligt gods - instämmer i projektledarens ställningstagande beträffande riskutredarens förslag om att införa dygnsrelaterade restriktioner för Vasagatan - instämmer i projektledarens ställningstagande om att trafiksäkerhetsåtgärder är nödvändiga om Vasagatan ska klassas som primär transportväg för farligt gods - instämmer i projektledarens ställningstagande beträffande trafikpolisens begränsade resurser för tillsyn och övervakning MBR:s kommentarer till remissvar från polisen: Polisen ställer sig i stort sett positiv till projektledarens förslag och betonar särskilt vikten av skyddsåtgärder vid Rocklundamotet för norrgående trafiken. Även polisen anser således att korsningen Arosvägen Vasagatan bör åtgärdas. Polisen samtycker dock inte till förslaget om att slopa Österleden och en del av Johannisbergsvägen. Man anser att det kommer att bli svårt att få acceptans för en sådan trafikdirigering. Projektledaren menar att företagens vinstintresse och ovilja att använda något längre transportvägar inte kan gå före riskhänsyn. Polisens synpunkter beaktas därför inte. Beträffande polisens förslag om att införa Bergslagsvägen som transportväg för farligt gods så ingick det i Grontmijs uppdrag att värdera befintliga farligt godsleder och att föreslå nya. Bergslagsvägen föreslås inte som farligt godsled av Grontmij. Med tanke på tidsfaktorns betydelse vid en räddningsinsats beaktas därför inte heller detta förslag i det fortsatta projektarbetet. 5. Projektresultat Målet med projektet var att kunna ta ställning till: - om det förelåg behov av att ompröva de lokala trafikföreskrifterna om farligt godstransporter - om särskilda trafiksäkerhetsåtgärder behövde vidtas - om andra säkerhetsåtgärder behövde vidtas - om det finns lämplig plats som kan utses till uppställningsplats för farligt gods Riskutredningen påvisar att riskerna längs vissa sträckor är oacceptabla och att riskreducerande åtgärder bör vidtas. För att optimalt kunna använda riskutredningen som ett bedömningsunderlag har ett antal åtgärdskategorier skapats. Med utgångspunkt från utförda beräkningar och riskutredarens förslag till åtgärder fastställdes särskilda kriterier för dessa kategorier. Kategorierna användes sedan som stöd för urvalsprocessen av vilka sträckor som utgör störst hot för befintlig och ny bebyggelse, dvs hur skyddsåtgärder ska prioriteras. Kriterier för åtgärdskategorier redovisas i tabell 2. Tabell 3 presenterar en sammanställning av de åtgärder som föreslås genom projektet. Beträffande skydd av värdefull vattenlänk har riskutredaren i sin inventering noterat tveksamheter gällande avkörningsskyddet vid Billstabron. Möjligen är detta skydd inte dimensionerat för att hindra tung trafik från avkörning. 18

Röd Oacceptabel samhällsrisk, masskadesituation, skyddsåtgärder nödvändiga (hela kurvan över eller inom ALARP) Lila Låg sannolikhet men masskadesituation kan uppstå, skyddsåtgärder bör vidtas (principen om att undvika katastrofer) (konsekvensbaserad bedömning, sannolikheten tilldelas underordnad betydelse) Orange Acceptabel samhällsrisk om skyddsåtgärder vidtas, skyddsåtgärder bör vidtas för ny och befintlig bebyggelse (både enstaka och flera dödsfall, delar av kurvan inom ALARP: N:1-10 och N:10 vid F>10-6 eller N>100 vid F>10-8 ) Ljusorange (både enstaka och flera dödsfall, delar av kurvan inom ALARP, Acceptabel samhällsrisk om skyddsåtgärder vidtas för ny bebyggelse N>100 vid 10 9 <F<10 8 ) Gul Acceptabel samhällsrisk om skyddsåtgärder vidtas för ny bebyggelse (delar av kurvan inom ALARP, N<10 eller N>100 vid F<10 9 ) Grön Acceptabel samhällsrisk om skyddsåtgärder vidtas för ny bebyggelse (kurvan under ALARP) Tabell 2: Kriterier för åtgärdskategorier Tabell 3: Åtgärdskategori för samtliga sträckor. Tabellen finns i större format i bilaga 2. I avsnitten nedan presenteras utförligare de åtgärder som föreslås genom projektet. 5.1 Lokala trafikföreskrifter Riskutredningen talar starkt för ändring av de lokala trafikföreskrifterna men det är inte helt givet i vilken omfattning. Eftersom det i Västerås inte finns någon yttre ringled är det med nuvarande vägnät och dess omgivande bebyggelse inte möjligt att skapa ett optimalt farligt godsnät. För den öst-västliga trafiken finns inga vettiga alternativa vägval. Det samma gäller för den nord-sydliga trafiken såvida man inte vill omdirigera trafiken orimligt långa omvägar. Med sin förtätning har staden så att säga byggt bort alla möjligheter till god riskhänsyn. Oavsett hur farligt godslederna läggs ut kvarstår problemen med hög 19

risknivå pga omgivande bebyggelse i tätortens centrala delar. Genom att införa två nya farligt godsleder i tätortens västra delar samtidigt som vissa andra leder slopas kan situationen möjligen något förbättras, se alternativ 1 och 2 nedan. I urvalsprocessen att förändra farligt godsnätet har tillämpningen av primära och sekundära transportleder haft en avgörande betydelse. Primära farligt godsleder används för att styra genomfartstrafiken till vissa huvudleder. Sekundära leder används för vägvalsstyrning i de fall det föreligger behov av styrning av lokala transporter, dvs där det finns alternativa vägar till en mottagare. Saknas alternativa vägar till en mottagare finns det inte heller något behov av att utse sekundär transportled eftersom transporter till plats för lossning av farligt gods alltid ska ske kortaste väg från angiven farligt godsled (primär eller sekundär). I avsnitten nedan presenteras två alternativ för stadsledningen att ta ställning till. 20

5.1.1 Alternativ 1 (förordas av projektledningen) Bild 3: Alternativ 1, de två breda rödmarkerade fälten illustrerar trafik- och skyddsåtgärdsområden vid väg 66 och Vasagatan. P illustrerar uppställningsplats för farligt gods. Kungsängsgatan, del av Sjöhagsvägen (mellan Oljevägen och Kungsängsgatan), Mälarstrandsgatan, Österleden samt Johannisbergsvägen (mellan Hammarbyrampen och Saltängsvägen) slopas omgående. Saltängsvägen och Västerleden söder om E18 införs som ny sekundär transportväg för farligt gods. Västerleden med dess anslutning mellan E18 och Norrleden utformas och införs som ny primär farligt godsled när den färdigställts. Väg 66 och Vasagatan behålls tillsvidare som farligt godsleder. Norrleden klassas om till primär farligt godsväg enligt klassningsprincipen ovan. Surahammarsvägen behålls som sekundär farligt godsväg med syfte att vägvalstyra trafiken med destination Bäckby industriområde. Del av Nyängsleden (mellan Gryta avfallsstation och Norra Tunbytorp) samt ny huvudgata 18 inom Norra Tunbytorp införs som ny sekundär farligt godsled. Uppställningsplatser föreslås till Stolpgatan i Stenby och vid Västerleden väster om Erikslund. 18 Dp 1676 K 21

Motivering: Det är inte försvarbart ur ett riskperspektiv att tillåta farligt godstransporter från Västra hamnen österut på Sjöhagsvägen och Kungsängsgatan. Farligt gods som anländer till Västra hamnen dirigeras istället västerut till E18 via Sjöhagsvägen och Saltängsvägen. Det innebär att Saltängsvägen införs som ny farligt godsled. Verksamheten längs Saltängsvägen 19 är av sådant slag att särskild riskutredning inte bedöms vara nödvändig. Resultatet från den stora riskutredningen bedöms vara tillämpbart för Saltängsvägen. Johannisbergsvägen slopas mellan Hammarbyrampen och Saltängsvägen vilket innebär att vägvalstyrning tillämpas för farligt gods som anländer till Västra hamnen och för gods med destination Gustavsvik, Sjöhagen, Munkboängen, Saltängen och Hacksta. Gasol- och ammoniaktransporter till dessa stadsdelar styrs därmed om till Västerleden och Saltängsvägen. En riskutredning 20 upprättades i samband med detaljplanearbetet för Västerleden söder om E18. Utredningen kan tillämpas för klassning av Västerleden. Vägvalstyrning tillämpas även för anläggningar inom Ängsgärdet och Kungsängen som dirigeras via Malmabergsgatan och Björnövägen. Längs Österleden finns enbart drivmedelsanläggningar. Vägvalstyrning till dessa anläggningar bedöms inte vara nödvändig. Därmed kan leden slopas. Farligt godstransporter till Finnslätten dirigeras om till Vasagatan och Norrleden. Risknivån längs E18, väg 66 och Vasagatan är inte acceptabel, men i dagsläget finns inga rimliga alternativa färdvägar. För dessa vägar föreslås istället satsningar på trafiksäkerhetsåtgärder och åtgärder i vägarnas sidoområde, se kap 4.2 och 4.3. I januari 2009 fattade staden beslut om en detaljplan för en ny vägsträckning genom Norra Tunbytorp, dp 1676 K. Vägsträckan kommer att norr om bostadsområdet Gryta ansluta Nyängsleden med RV 56. Svensk Växtkraft driver en anläggning vid Gryta avfallsstation från vilken brandfarlig gas regelbundet transporteras. Med tanke på befintlig anläggning är det lämpligt att berörda delar av Nyängsleden och den nya huvudgatan genom Norra Tunbytorp klassas som sekundär farligt godsled. Fördelar: Kungsängsgatan med dess höga risknivå och svåra förutsättningar för tekniska skyddsåtgärder slopas. Farligt godstransporter på Sjöhagsvägen förbi Lögarängsbadet begränsas till att endast omfatta leveranser till marinan och automatstationen vid Lögarängsvägen. Risknivån längs Surahammarsvägen minskar eftersom gasol- och ammoniaktransporter till anläggningar i Saltängen och Sjöhagen inte tillåts köra Surahammarsvägen. Antalet tunga transporter över Hammarbybron minskar något. Mälarstrandsgatan slopas vilket innebär att transporter inte tillåts på Björnövägen förbi Kokpunkten och att riskbilden något minskar för de västra delarna av Viksäng. Genom att slopa Österleden minskar risknivån för delar av Bjurhovda, Brandthovda, Malmaberg och Skiljebo samtidigt som man tydliggör att genomfartstrafik med farligt gods inte tillåts. Norrleden klassas om till primär farligt godsled för att underlätta norr- och södergående genomfartstrafik och därmed något tryckavlasta väg 66 vid Erikslunds handelsområde och Vasagatan. Införandet av Nyängsleden och den nya huvudgatan i Norra Tunbytorp innebär att gastransporter från anläggningen 19 Munkboängen, Saltängen och Hacksta är detaljplanerade som industriområde 20 Detaljerad riskutredning Västerleden, WSP, 2006 22

vid Gryta avfallsstation vägvalsstyrs över industriområdet vid Norra Tunbytorp istället för via Grytavägen och dess angränsande bostadsområde. Trafikflödet av farligt gods är störst på E18 väster om tätorten. Västerleden föreslås utformas och klassificeras som primär farligt godsled. Det innebär att den föreslagna platsen för uppställning av farligt gods kommer att vara tillgänglig för ett stort antal förare. Den föreslagna platsen omges av ett stort område som ännu inte är detaljplanelagt vilket innebär att goda förutsättningar finns att genom stadsplanering ombesörja att erforderliga skyddsavstånd uppnås. Nackdelar: Farligt gods som i Västerås hamn lastas om från fartyg till lastbil och som ska vidare norrut eller österut tvingas ta en omväg i västlig riktning. Detta kan uppfattas negativt av transportörerna. Ur ett konsekvensbaserat riskperspektiv är det inte lämpligt att tillåta farligt godstransporter i anslutning till personintensiva områden som Rocklunda och Erikslund. Antalet transporter på Vasagatan kommer att öka något eftersom transporter till Finnslätten omdirigeras från Österleden till Vasagatan. Omdirigeringen påverkar dock inte att det totala flödet eller risknivån längs Vasagatan i nämnvärd omfattning. Det finns sträckor längs Norrleden som är känsliga ur ett riskperspektiv. Vid Brottberga, Åshagen och södra Gryta finns bebyggelse nära vägen. Vid Grytavägen finns två dagligvarubutiker med stundtals stort antal kunder. Avkörningsskyddet vid Billstabron kan vara underdimensionerat för tunga transporter. Behovet av skyddsavstånd till skyddsobjekt innebär vissa begränsningar för hur området kan exploateras. 23

5.1.2 Alternativ 2 (riskutredarens förslag) Bild 4 Alternativ 2. Kungsängsgatan och Österleden slopas omgående. Väg 66 slopas eventuellt när Västerleden färdigställts med anslutning mellan E18 och Norrleden. Västerleden införs som ny primär transportväg för farligt gods. Restriktioner införs för Vasagatan genom dygnsreglerat förbud. Uppställningsplatser föreslås till Stolpgatan i Stenby och vid Västerleden väster om Erikslund. Motivering: Det är inte försvarbart ur ett riskperspektiv att tillåta farligt godstransporter på Kungsängsgatan. Farligt gods som anländer till Västra hamnen dirigeras istället norrut till E18 via Sjöhagsvägen och Surahammarsvägen. Väg 66 vid Erikslunds handelsområde ersätts i framtiden av Västerleden. Risknivån längs Vasagatan begränsas genom införande av förbud vid tider då många personer förväntas vistas i Rocklundaområdet. Trafikflödet av farligt gods är störst på E18 väster om tätorten. Västerleden föreslås utformas och klassificeras som primär farligt godsled. Det innebär att den föreslagna platsen för uppställning av farligt gods kommer att vara tillgänglig för ett stort antal förare. 24

Fördelar: Kungsängsgatan med dess höga risknivå och svåra förutsättningar för tekniska skyddsåtgärder slopas. Ur ett konsekvensbaserat riskperspektiv är det inte lämpligt att tillåta farligt godstransporter i anslutning till personintensiva områden som Rocklunda och Erikslund. Farligt godstransporter förbjuds därför under tidpunkter då många människor (>10 000) vistas i Rocklundaområdet. När Västerleden färdigställts förbjuds farligt godstransporter även på väg 66 förbi Erikslunds handelsområde. Transporter omdirigeras istället till Västerleden. Österleden kan lätt uppfattas som transportväg för genomfartstrafik. Genom att slopa Österleden förtydligas att vägavsnittet inte lämpar sig för farligt godstrafik. Trafikflödet av farligt gods är störst på E18 väster om tätorten. Västerleden föreslås utformas och klassificeras som primär farligt godsled. Det innebär att den föreslagna platsen för uppställning av farligt gods kommer att vara tillgänglig för ett stort antal förare. Den föreslagna platsen omges av ett stort område som ännu inte är detaljplanelagt vilket innebär att goda förutsättningar finns att genom stadsplanering ombesörja att erforderliga skyddsavstånd uppnås. Nackdelar: Farligt gods som i Västerås hamn lastas om från fartyg till lastbil och som ska vidare österut tvingas ta omvägen via Surahammarsvägen. Det innebär att antalet transporter även fortsättningsvis kommer att vara relativt stort på Surahammarsvägen. Väg 66 slopas på sikt vilket innebär att södergående trafik med destination österut tvingas vika av västerut vid Västerleden. Denna lösning uppfattas troligtvis negativt av speditörerna. Förmodligen kommer det att uppstå problem med efterlevnaden. Många chaufförer kommer sannolikt välja att inte följa de lokala anvisningarna, vilket medför ett ökat behov av trafikpolisens tillsyn och övervakning. För Vasagatan införs restriktioner genom förbud mot transporter vid tidpunkter då många människor vistas i Rocklundaområdet. Projektledningen anser att denna lösning inte är praktiskt tillämpbar och att en sådan lösning kommer att ställa stora krav på trafikpolisens tillsyn och övervakning. Behovet av skyddsavstånd till skyddsobjekt innebär vissa begränsningar för hur området kan exploateras. 25

5.2 Trafiksäkerhetsåtgärder 5.2.1 Korsningsutformning, ljusreglering, hastighetsbegränsning mm Bild 5 Bäckbymotet -förbättringsbehov Bild 6 Rocklundamotet -förbättringsbehov Trafiklösningarna vid Bäckbymotet och Rocklundamotet bör ses över och förbättras ur trafiksäkerhetssynpunkt, frågan bör utredas. Hela Vasagatan och väg 66 mellan Norrleden och E18 bör hastighetsbegränsas till 50 km/h. 5.2.2 Säkra sidoområden och påkörningsskydd Bild 7 Väg 66 och Vasagatan - säkra sidoområdet Projektledningen anser att sidoområde vid en farligt godsled bör utformas enligt sidoområdestyp A, enligt VGU. Staden bör därför pröva möjligheten att uppgradera sidoområden längs väg 66 och Vasagatan så att de motsvarar typ A. Det görs lämpligen genom att sidområdet (10 m) inventeras på förekomst av fasta, oeftergivliga föremål 21 så som stolpar, träd, stenar, bergsskärningar mm. Fysiska hinder som påträffas tas i första hand bort eller i andra hand påkörningsskyddas. Olämpliga släntlutningar bör åtgärdas. 21 VGU, VV Publikation 2004:80, kap 8.1.1 26

Även sidoområdet längs E18 bör inventeras. Fysiska hinder som med enkla medel kan åtgärdas bör åtgärdas. I övrigt föreslås att sidområdet sträckvis åtgärdas i samband med nyexploateringar, se skyddsanalys kap 5.3.2. För sidoområden längs övriga farligt godsleder föreslås inventering och åtgärd i samband med ny exploateringar, se skyddsanalys kap 5.3.2. 5.2.3 Prioriterad väghållning (underhåll, plogning och halkbekämpning) Prioriterad väghållning föreslås för samtliga sträckor. 5.2.4 Avkörningsskydd Avkörningsskyddet vid Billstabron bör kontrolleras avseende dimensionering. 5.3 Övriga säkerhetsåtgärder 5.3.1 Skyddsbarriär för befintlig bebyggelse En skyddsbarriär bör upprättas längs Norrleden vid Brottberga och Åshagen. Befintligt bullerplank längs Surahammarsvägen vid Hammarby bör uppgraderas så att det fungerar som skyddsbarriär. Sakkunnig konstruktör bör anlitas för korrekt utformning. 27

5.3.2 Restriktionszoner för ny bebyggelse För stadsplanering föreslås begränsningar av hur marken får exploateras genom införande av restriktionszoner intill farligt godsleder där zon A omfattar en bebyggelsefri zon medan zon B omfattar ett skyddsanalysområde 22. Avståndet C anger ett skyddsavstånd utanför vilket inga särskilda åtgärder behöver vidtas med undantag för bebyggelse kring E18 där riskbedömningsområdet D föreslås utökas. Riskbedömningsområdet, 100 meter, som anges i ÖP 54 överförs i skyddsanalysområde, vilket innebär att framtida utredningar i stället ska fokusera på vilka skyddsåtgärder som är relevanta i det aktuella fallet. Eftersom risknivån längs E18 är oacceptabelt hög föreslås att skyddsanalysområdet kompletteras med ett 100 meter brett yttre riskbedömningsområde. Det utökade riskbedömningsområdet kommer dock endast i enstaka fall leda till vidare utredningsbehov. Riskhänsyn för Rocklundaområdet och Erikslunds handelsområde baseras på ett konsekvensorienterat förhållningssätt. Nya personintensiva verksamheter i anslutning till Vasagatan och väg 66 ska alltid föregås av riskutredningar med fullständiga individ- och samhällsriskberäkningar och kompletteras med en konsekvensorienterad resultatredovisning. Införandet av restriktionszoner och skyddsavstånd innebär att markexploatering intill en farligt godsled i framtiden kommer att kunna bedömas utifrån samma bedömningsmall. Därigenom minskar risken för alltför godtyckliga risknivåbedömningar. Tabell 4 Restriktionszon A, B och C. För illustration av zon D hänvisas till bilaga 3. Johannisbergsvägen, Sjöhagsvägen, Lundaleden som industrigator för vilka projektet föreslår att man accepterar en individrisk som är en faktor 10 högre än för tredje man, jämför acceptabel risknivå inom anläggningar. 23 22 Område för vilket dokumenterad analys av lämpliga skyddsåtgärder måste utföras 23 Värdering av risk, SRV 1997 28

Saltängsvägen och den nya huvudgatan i Norra Tunbytorp är ännu inte klassade som farligt godsleder men föreslås klassas som sådana. När Saltängsvägen och den nya huvudgatan i Norra Tunbytorp klassas som farligt godsled bör de tillhöra kategorin industrigata. För att säkerställa kvalitet och innehåll hos framtida skyddsanalyser har särskilda riktlinjer tagits fram 24. 5.4 Vägskyltar Genom projektet har tveksamheter i principerna för vägskyltning uppmärksammats. I Västerås skyltas både primära och sekundära farligt godsleder med vägmärke F32 som anger rekommenderad färdväg för fordon lastade med farligt gods. Bild 8 Vägmärke F32, rekommenderad färdväg enligt Vägmärkesförordningen 25 Det innebär att om genomfartstrafiken följer vägskyltningen leds de i flera fall in på sekundära leder som inte är avsedda för genomfartstrafik. Med andra ord lockas genomfartstrafiken att bryta mot de lokala trafikföreskrifterna! Genom projektet har det också uppmärksammats att förbudet mot farligt gods i tätorten inte skyltas över huvudtaget. Vägmärke C9 i vägmärkesförordningen anger förbud mot trafik med farligt gods. Bild 9 Vägmärke C9, förbud mot farligt gods trafik enligt Vägmärkesförordningen För att komma tillrätta med dessa problem bör en ny princip för vägskyltning tillämpas. Genom projektet föreslås att förbudszonen skyltas med förbudsmärke C9 och att enbart primära farligt godsleder skyltas med färdvägsmärke F32. Den nya principen innebär att genomfartstrafiken alltid leds i enlighet med de lokala trafikföreskrifterna medan transporter till destinationer inom tätorten fordrar att chauffören är påläst på vilka vägar som får användas. Staden bör genom kontakter med berörda transportörer och mottagare/leverantörer av farligt gods enkelt kunna redogöra för vilka färdvägar som får användas till olika destinationer inom tätorten. 24 Riktlinjer för skyddsanalys avseende olycksrisker, MBR, 2009-09-14 25 Vägmärkesförordning, SFS 2007:90 29

Den nya principen för vägskyltning innebär att ett flertal färdvägsmärken måste monteras ner och att förbudsmärken behöver monteras upp. Den nya principen innebär också att polisens tillsynsverksamhet lämpligtvis inriktas mot att kontrollera efterlevnaden av farligt godsförbudet och kontroll av farligt godstrafiken på genomfartslederna. Stadsledningen inriktar sig på att etablera kontaktnät med berörda instanser inom näringslivet i syfte att informera om vilka vägar och gator inom tätorten som utgör sekundära farligt godsleder. 5.5 Uppställningsplats för farligt gods Genom projektet föreslås att ny uppställningsplats för farligt gods anläggs vid Västerledsmotet. Platsen bör utformas i enlighet med SRV:s rekommendationer 26 och anordnas så att den uppfyller väsentliga funktioner för uppställning vid rast och vila samt för uppställning av släp. Att på förhand anordna en plats för uppställning av skadat fordon bedöms inte vara praktiskt tillämpart. Någon sådan plats föreslås därför inte genom projektet. 26 Uppställning av fordon lastade med farligt gods, SRV, 1998 30

6. Slutsats Farligt godstransporter i och genom Västerås tätort är en del av stadens riskprofil. Frågor som berör riskprofilen bör hanteras av stadens strategiska ledningsfunktion. Ärenden som berör farligt godstransporter föreslås därför fortsättningsvis alltid handläggas av eller på uppdrag av Stadsledningskontoret. 6.1 Lokala trafikföreskrifter De lokala trafikföreskrifterna bör ändras. Beslut om i vilken omfattning bör fattas av Stadsledningen. Farligt godsprojektet förordar alternativ 1. Alt 1) Kungsängsgatan, del av Sjöhagsvägen (mellan Oljevägen och Kungsängsgatan), Mälarstrandsgatan, Österleden samt del av Johannisbergsvägen (mellan Hammarbyrampen och Saltängsvägen) slopas omgående. Saltängsvägen och Västerleden söder om E18 införs som ny sekundär transportväg för farligt gods. Västerleden med dess anslutning mellan E18 och Norrleden utformas och införs som ny primär farligt godsled när den färdigställts. Del av Nyängsleden (mellan Gryta avfallsstation och Norra Tunbytorp) och den nya huvudgatan i Norra Tunbytorp införs som ny sekundär farligt godsled. Väg 66 och Vasagatan behålls tillsvidare som farligt godsleder. Norrleden (mellan RV 66 och RV 56) klassas om till primär farligt godsväg. Alt 2) Kungsängsgatan och Österleden slopas omgående. Väg 66 slopas eventuellt när Västerleden färdigställts med anslutning mellan E18 och Norrleden. Västerleden införs som ny primär transportväg för farligt gods. Restriktioner införs för Vasagatan genom dygnsreglerat förbud. Del av Nyängsleden (mellan Gryta avfallsstation och Norra Tunbytorp) och den nya huvudgatan i Norra Tunbytorp införs som ny sekundär farligt godsled. När beslut fattats i frågan föreslås att ansökan om ändrade lokala trafikföreskrifter om förbud mot transport av farligt gods inlämnas till Länsstyrelsen. 6.2 Trafiksäkerhetsåtgärder Det råder ett delat ansvar över tätortens vägnät. Stadsledningen bör uppvakta den statliga väghållaren 27 i syfte att verka för säkrade sidoområden och förstärkt väghållningsplan avseende drift och underhåll samt vinterväghållning för de aktuella vägsträckorna. Stadsledningen bör även kontrollera att de angivna vägarna prioriteras av den lokale väghållaren avseende underhåll och vinterväghållning (snöröjning och halkbekämpning). Prioriteringen bör framgå av den lokala trafikplanen. 27 Vägverket region Mälardalen, driftområde Västerås 31