Styrsignalsfördelning hos system med redundanta aktuatorer



Relevanta dokument
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

4. Optimal styrning. 4. Optimal styrning. 4. Optimal styrning. 4. Optimal styrning. 4. Optimal styrning. 4.1 Dynamisk programmering.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Transient beteende. Fordonsdynamik med reglering. Transient beteende. Figur Använder ett koordinatsystem som är fixt i förhållande till bilen.

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

8.3 Variabeltransformationer Frånkoppling. Betrakta ett 2x2-system, som beskrivs med modellen (8.3.1)

Vehicle Stability Control ESP. Fordonsdynamik med reglering. Övergripande funktion. Figur 5.24 ESP: Kärt barn har många namn

F08: Tillståndsåterkoppling, Styrbarhet, Integraldel i regulator

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Carl Lundholm MVE475 Inledande Matematisk Analys

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Fö4: Kondition och approximation. Andrea Alessandro Ruggiu

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Robust flervariabel reglering

Andragradspolynom Några vektorrum P 2

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Robust flervariabel reglering

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll Lay, kapitel , Linjära ekvationer i linjär algebra

TSDT08 Signaler och System I Extra uppgifter

Kort introduktion till Reglerteknik I

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 8. Inversa cirkelkriteriet. Föreläsning 9. Föreläsning 9: Cirkelkriteriet och beskrivande funktion

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 6: Linjärkombinationer

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

Kapitel Ekvationsräkning

Parametriska kurvor: Parametriska ytor

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter

Magnus Nielsen, IDA, Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Reglerteknik AK Tentamen

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Fredag 30 augusti 2002 TID:

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Systemteknik/Processreglering F6

x + y z = 2 2x + 3y + z = 9 x + 3y + 5z = Gauss-Jordan elemination ger: Area = 1 2 AB AC = 4. Span(1, 1 + x, x + x 2 ) = P 2.

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Exempel PI reglering med SMV frekvensomriktare.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28

Modul 2 Mål och Sammanfattning

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

!"# $ $ $ % & ' $ $ ( ) *( + $', - &! # %. ( % / & ) 0

Olinjära system (11, 12.1)

Reglerteori. Föreläsning 12. Torkel Glad

SF1625 Envariabelanalys

Formalia. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 1. Varför modeller? Föreläsning 1: Modeller och modellbygge

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1

GMM och Estimationsfunktioner

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

Föreläsning 5, Matematisk statistik 7.5hp för E Linjärkombinationer

Formelsamling i Reglerteknik

Systemkonstruktion Z3

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Transkript:

Styrsignalsfördelning hos system med redndanta aktatorer Linköpings Tekniska Högskola Tillämpningar

Styrsignalsfördelning (eng. control allocation) Hr Hr ska ska den den önskade totala styrerkan fördelas mellan de de olika olika styrsignalerna? Reglerdesign: Bestäm önskad total styrerkan Fördela styrerkan bland styrsignalerna Styrlagar Fördelare Aktatorer Systemdynamik Varför separat styrsignalsfördelning? Lättare att hantera begränsningar Enkelt att omkonfigrera Nödändigt med issa designmetoder ì Exakt linjärisering (NDI) ì Backstepping Modlaritet

Exempel: Hardoer Maxtslag efter s Varför inte? Modellapproximationer kan behöas Kan ej hantera serodynamik 3

Öersikt Matematisk formlering Existerande metoder för styrsignalsfördelning Aktell forskning i Linköping Att minnas: Separat styrsignalsfördelning = Fattigmans "reglering med med styrsignalsbegränsningar" Öersikt Matematisk formlering Existerande metoder för styrsignalsfördelning Aktell forskning i Linköping 4

Matematisk formlering Aktatorer = faktisk styrsignalektor = irtell styrsignalektor (total styrerkan) Modellerat samband: = g() Linjärisering: = B Begränsningar: min max & & & min max () t () t Fördelningsproblemet Att lösa i arje sampeltidpnkt: B = Vilken lösning ska äljas? Vad göra om lösning saknas? (command limiting) Hr beräkna lösningen nmeriskt? 5

Exempel Dynamik: Begränsningar: Styrlag: Fördelningsproblem: x& = 0 0 = x + = x& = = + = 3 = 4 = 5 Flygplansreglering Dynamik: V& = ω V + F m Jω & = ω Jω + M () δ ω F Begränsningar: δ δ& min min δ δ δ& δ& max max Approximationer: δ = F = 0 δ Styrlag: = M() δ = k( x,r) V M M Fördelningsproblem: M () δ Bδ + c = δ δ δ δ 6

Öersikt Matematisk formlering Existerande metoder för styrsignalsfördelning Aktell forskning i Linköping Metoder för styrsignalsfördelning Optimeringsbaserad fördelning Minimera lämplig kostnadsfnktion Daisy chaining Prioritera bland styrsignalerna Direct control allocation Skala ned den styrsignal som ger maximal styrerkan 7

Optimeringsbaserad fördelning Minimera lämplig kostnadsfnktion B = Ω = arg min W B ( ) = arg min W( d) Ω + 0 0 = = 3.5 Ω d W = I W = 0 = =.5 d Daisy chaining Prioritera bland styrsignalerna Exempel: + 0 0 = = 3.5 0.75 = Prioritera 8

Direct control allocation Skala ner den styrsignal som ger maximal styrerkan Exempel: + 0 0 = = 3.5 0.875 =.75 = ger = 4 Öersikt Matematisk formlering Existerande metoder för styrsignalsfördelning Aktell forskning i Linköping 9

Forskningsfrågor Kan anliga optimeringsmetoder anändas för styrsignalsfördelning? Ja. Hr förhåller sig styrsignalsfördelning till anlig LQ-design? Ekialenta tan biillkor. Hr kan man inkldera filtrering i fördelningen? Straffa äen förändringar i styrsignalen. Kan Kan anliga optimeringsmetoder anändas för för styrsignalsfördelning? 0

Akti mängd-metoder för styrsignalsfördelning Psedoiners Akti mängd B = B = d Varför akti mängd? d Hittar alltid optimm Kan återanända tidigare lösning Kan abrytas Exempel (Drham and Bordignon, 996) Aerodynamiska koefficienter tipp gir roll 8 roder, 3 moment Positions- och rate-begränsningar

Simleringar Akti mängd Medel: 0.9 ms Max:.5 ms Psedoiners Medel: 0.9 ms Max:.5 ms Hr Hr förhåller sig sig styrsignalsfördelning till till anlig LQ-design?

Styrsignalsfördelning s LQ-design r Styrlagar r Styrlagar Fördelare x& = Ax + B min 0 T T x Q x + R dt = L x Q, R x B = Q B B,R, W x& = Ax + B = B min min 0 3 T T x Q x + R dt = L x W = L L x x då B = = L 3 Exempel (Admire: Mach 0., 3000m) 3

Hr Hr kan kan man man inkldera filtrering ii fördelningen? Dynamisk styrsignalsfördelning Vad? G(s) G(s) Biillkor: B = Varför? Praktiska aspekter Serodynamik Finjstera systemets respons 4

Dynamisk styrsignalsfördelning Hr? Straffa äen förändringar a styrsignalen min () t B = W () t + W ( () t ( t ) T () t = F( t T) G() t + Stabilt linjärt filter Sammanfattning Varför anända separat styrsignalsfördelning? ì Kan hantera begränsningar ì Lätt att omkonfigrera Varför inte? ì Kan kräa modellapproximationer ì Serodynamik kan ej hanteras Varför anända minsta kadratramerk? ì Rättfram analys (linjär styrlag) ì Effektia lösare finns 5