Dagens föreläsning Bakgrund till Fysisk aktivitet på recept Kort repetition
Fysisk aktivitet på recept
Vanligaste orsak till recept Källa Lejon M. Jacobson M. Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgöta modellen. FVC 2006:2
Fysisk aktivitet på recept fungerar Avhandling september 2008 L Kallings Individuell förskrivning av PA ökar fysisk aktivitetsnivå i minst sex månader. Livskvalitet fysisk som psykisk aspekt ökar Patienterna följer råder 65% adherence Fysisk aktivitet på recept ökar fysisk aktivitetsnivå tre ggr mer än i kontrollgrupp
Syfte Åstadkomma långsiktiga strukturella förändringar som främjar fysisk aktivitet i samhället Fokusera insatserna på de som har de sämsta förutsättningarna
Organisation Planeringsgrupper YFA Arenor Fritid Skola HSV Arbetsliv
Frågor om FYSS Vad är FYSS? FYSS står för Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling Jämför med FASS
Frågor om FYSS Vem ska läsa FYSS? Alla som arbetar inom och utom hälsooch sjukvården med fysisk aktivitet i förebyggande och behandlande syfte. Den som skriver fysisk aktivitet på recept.
Frågor om FYSS Vad innehåller FYSS? Sammanfattning på hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Förslag på typ av fysisk aktivitet. Speciella risker med fysisk aktivitet Rekommendationer hur man skriver recept, hur man doserar
Frågor om FYSS Varför behövs FYSS? För att öka kunskapsläget om den fysiska aktivitetens betydelse vid hälsa och ohälsa För att ge tyngd åt rekommendationerna För en ökad följsamhet i behandlingen
Frågor om FYSS Vem ordinerar fysisk aktivitet på recept? Läkare, sjukgymnaster eller andra som arbetar inom hälso-och sjukvården som har kunskaper om hur man bedriver hälsoinriktad fysisk aktivitet.
Frågor om FYSS Vad säger lagen? Hälso och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso och sjukvårdslagen 1982:763; 1,2,2c,3,8). Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd. (Prioriteringsutredningen 1996/97:60)
Olika stadier i Befäst förändring beteendeförändring Återfall Innan förändring alls övervägs Vidmakthållande Överväger förändring Handling Beslut
Bedöm beredskap till förändring Ej beredd Osäker Beredd Erbjud information Utveckla ambivalensen Stöd handling Följ upp
Hälften inte med Källa Lejon M. Jacobson M. Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgöta modellen. FVC 2006:2
Minutes per day spent in lifestyle and moderate or greater intensity physical activity (moderate+), ( 2003-2004 ) by country and age, stratified by sex, Sweden (2001-2002) and the United States Hagstromer, M. et al. Am. J. Epidemiol. 2010 171:1055-1064; doi:10.1093/aje/kwq069 Copyright restrictions may apply.
Dagens föreläsning Fysisk aktivitet vid utvalda sjukdomstillstånd tänkbara råd
MAMP maximum achievable movement potential PMC preferred movement capability CMC current movement capability
Healthy Fitness Zone Based on the minimum amount of aerobic fitness required to reduce mortality and maintain health Number of Dealths per 10,000 person years 65 25 26 20 19 Least Fit Group Bottom 20 percent Healthy Fitness Zone (21th Anders to 80th Raustorp percentile) 2013 Most Fit Group Top 20 percent
Olika dose -response Exempel I Blodtryck II All cause mortality CVD Diabetes II III Anxiety Blodlipider Källa: Dose respons PCPFS 2002
Dose - response Källor Haskell MSSE 2001 Kraus et al NEJM 2002
Evidence category Källa: Dose-response PCFFS 2002
Benskörhet - osteoporos Var tredje kvinna 70-79 år Kännetecknas av låg bentäthet, mikrostrukturella försvagningar av benvävnaden => minskad hållfasthet, ökad frakturrisk. Orsak: Ej påverkbara Arv, kön, ålder, tidig menopaus Orsak påverkbara: rökning, fysisk inaktivitet, inadekvat nutrition, låg vikt, nedsatt hälsa Diagnos ställs med bentäthetsmätning DXA
Fysisk aktivitet och benskörhet Öka benmassan upp till puberteten = högre BMD (bone mass density) Öka och behålla benmassan under tidiga vuxen åren Minska och bromsa den åldersrelaterade minskningen av BMD hos medelålders och äldre
Fysisk aktivitet och benskörhet Hur? Belastning utöver det normala (overload) Öka muskelstyrka / koordination (balans) (Nedre extremiteten - minskar fall risk) Träningen är specifik det Du belastar påverkas. De med låg BMD har mest att vinna.
Diabetes typ II Definition när man har förhöjda glukosnivåer (West 1998) typ I kan ej tillverka insulin typ II kan ej tillgodo göra sig i tillräcklig omfattning 4-5% av befolkning >20 år. 20% av 70+ Insulin Hormon Bukspottskörteln Reglera glukosnivån Orsak: Genetiska faktorer Beteendefaktorer (Livsstilsfaktorer)
Diabetes typ II Varför? Fysisk aktivitet ökar behovet av glukos minskar insulin behovet Fysisk aktivitet förbättrar muskelcellens förmåga att ta in sockret inkastare (glukostransportörer hos muskelcellen) många hos aktiva få hos inaktiva
Fysisk aktivitet och diabetes typ II Rekommendationer Hur? Stora muskelgrupper,dynamiskt (aerobisk), styrkeövningar Hur ofta? Dagligen (minskade glukosnivåer 24-48 tim (Rodgers 1998) Hur länge? Samla ihop minst 30 min under dagen Hur intensivt? Starta måttligt Det viktiga är att aktiviteten görs Källa Kriska A. Physical Activity and The Prevention of Type II Diabetes PCPFS 1997, Bouchard et al. Physical Activity and Health 2007 Sigal et al Am Int Med 2007
Hjärtsjukdom (CHD) Morris 1953 London Trsp Heavy work-lower risk Paffenbarger 1986 Harvard Alumni Study Blair 1989 Måttlig ökning av aktivitet ger stora hälsovinster USDHHS 1996 Nya rekommendationer 2004 Katzmarzyk & Janssen Meta analys Fysiskt inaktiva 45% riskökning
Fysisk aktivitet och CHD Varför skyddar fysisk aktivitet? Coronary heart disease - hjärtats kranskärlssjukdom Förebygga besvär samt förhindra upprepade besvär Ökad kapacitet centralt (hjärtats slagvolym) tillsammans med förbättrad kapacitet i muskler att ta upp syre - sparar hjärtat. Ökad kapillarisering förbättrar försörjningen av hjärtat
Fysisk aktivitet och CHD Rekommendationer Hur? Stora muskelgrupper, dynamiskt (mindre ökn. BT) Hur intensivt? Måttlig Hur länge? Samla ihop 30 min dagligen Tillsammans med rökstopp är upprätthållandet av en fysiskt aktiv livsstil den billigaste och mest effektiva friskfaktorn som finns Behandling av specialistsjukgymnaster
Prevalens Övervikt /Fetma i Sverige 1980-2007 1980 2007 Män 35 % 52% Kvinnor 27% 36% Ca 20 % av 4 åringarna överviktiga/feta Bland 10 åringar 4 gångers ökning 1984-2000 Ökningen störst bland 16-24 år 3-5 gångers ökning Globalt 43 miljoner barn under 5 år överviktiga, 35 av dessa i utvecklingsländerna Källor. SCB-statistik, Bråbäck eta.2009, Mårild et al 2004, Blomkvist et al 2007
Varför ett problem? Fetma vid 4-5 år => kraftigt ökad risk vid 10 år Överviktiga tonåringar har som regel förvärvat sin övervikt före 5 års ålder Gardner 2009 Pediatrics Obesity tracks Inactivity tracks Att förhindra uppkomst redan från tidig ålder är viktigt
Fetma utveckling % pojkar BMI 30 + Rasmussen et al 2008 Obesity epidemic levelled out at a high level? Lissner Lissabon 2009
Varför ett problem? Övervikt och fetma är en ledande (#5) som orsak till förtidig död Stark koppling till metabolt syndrom, 44% av diabetes, 23% av hjärt kärlsjukdomar 7-41 % av vissa cancerformer etc. (WHO 2009) Fysiologiska, sociala, psykologiska och ekonomiska problem
Manipulationen!
Manipulationen!
Correspondence testing Skicka två likvärdiga jobbansökningar till ut annonserade arbeten i Stockholm, Göteborg och övriga Sverige i 7 olika yrken En med ett ansiktsfoto av en kraftigt överviktig person och en med ett ansiktsfoto av en normalviktig person Källa DO Rooth Linneuniversitetet
Särbehandling av överviktiga/obesa Sökte 1000 jobb i 7 olika yrken Normalviktiga kallas till intervju 4 ggr av 10 = 40% Överviktiga kallas till intervju 3 ggr av 10 = 30% Skillnad i sannolikhet att kallas till intervju är då 10 procentenheter 33 procents högre sannolikhet att kallas till jobbintervju om den sökande är normalviktig Skillnad i livslöneutveckling mellan person som vid 18 har <BMI 30+ och normalviktigs löneutveckling motsvarar 5 års universitetesstudier!!! Källa Professor DO Rooth Linneuniversitetet
Övervikt och obesitas Övervikt BMI > 25 Midjemått (cm) m >94 k>80 Obesitas (fetma) BMI > 30 Midjemått (cm) m >102 k>88 Barn-Ungdomar åldersrelaterad BMI skala (Cole et al. 2000) Energi intag (föda ) Energiförbrukning RMR resting metabolic rate Viloomsättning (60-70%) TEF - termic effect of feeding Matsmältning (10 %) TEA termic effect of activity Fysisk aktivitet (10-20%)
Övervikt-obesitas Förändringar i energiomsättning Vid svält - spara energi => minskad RMR,TEF,TEA (30%) Vid övergödning => ökad RMR,TEF,TEA Troligen under sympatiska nervsystemets kontroll En viktreglerigs mekanism liknande temperaturregleringen (Keesey 1986) Det måste finnas en miniminivå av fysisk aktivitet innan kroppen kan finjustera för att balansera energiomsättningen (Mayer 1954) Set point teorin (Wilmore Costill pp 673-675)
Övervikt-Obesitas Orsaker Arv high-low responders to weight-gain (Bouchard 1990) Fysiologiska Hormon balans Psykologiska Emotionellt trauma Beteende Kostvanor, aktivitetsmönster, kultur
Övervikt-Obesitas Behandling Enkelt i teorin: IN UT RMR TEF TEA 300 300 Svårare i praktiken att åstadkomma en skillnad och ändå äta en fullgod kost
Fysisk aktivitet och övervikt Zuti Golding 1976 Diet Aktivitet Diet + aktivitet Vuxna kvinnor - 500 kcal + 500 kcal - 250 i diet +250 i akt. Behandling 16 veckor Minskad vikt Minskad vikt Minskad vikt Minskning i fettfri vikt Ökning i fettfri vikt Ökning i fettfri vikt
Fysisk aktivitet och övervikt Fysisk aktivitet är nyckelkomponent när det gäller att förhindra vikt uppgång (di Pietro 1999) Inte så effektivt när det gäller att förlora kilon (Wing 1999) Dock Minskning av midjemått utan viktminskning (Ross 2004) Mycket viktigt Hälsovinster oavsett viktnedgång Hellre rund och aktiv än slimmad och inaktiv (Lee, Jackson, Blair 1999) Positiva metabola förändringar insulinkänslighet, glukostolerans
Prediktorer för framgångsrik viktminskning National Weight Control Registery www.nwcr.ws Gått ner m 13.6 kg bibehållit i m 5,7 år 78% Frukost 75% Vägning varje vecka 62% TV > 2 tim dag 90% Fysisk aktivitet > 60 min varje dag
Additional effects of physical activity on weight loss More precise hunger - satiety regulations Long et al Br J Nutr 2002 Less hunger during weight-loss Kiernan 2001 Benefits of exersice on eating behaviours Kiernan Psychological benefits self-efficacy, mood, self-esteem Dunn Great initial weight loss the only predictor to adherence In very obese patient start with weight loss before exercise
Fysisk aktivitet och övervikt Säg inte till någon att gå ner i vikt uppmuntra dem att vara fysiskt aktiva Rekommendationer Hur? Stora muskelgrupper,dynamiskt (aerobiskt) Styrketräning ökar muskelmassa- RMR Hur ofta? Dagligen Hur intensivt? Måttlig aktivitet Hur länge? Samla minst 30 min 45-60 min (Bouchard et al 2007) 60-90 min (prevent weightgain after weightloss) Pedometers Barn 6-12 12000 f, 15000 po steps/day Adults 18-80 jan 2008 Källor. Wilmore J Exercise, Obesity and Weigt Control PCPFS 1995 Ser 1 No 6 Blair,Welk Physical Activity Protects against the Health Risks of Obesity PCPFS 2000 Ser 3 No 12 BMI referenced standards for pedometer determined steps per day in children 2004 Prev Med BMI referenced standards for pedometer determined steps per day in adults 2008 JPAH
VUXNA Hur många steg rekommenderas? BMI referenced cut-points for pedometer determined steps per day in adults C.Tudor-Locke, Raustorp et al 2008 Preliminär rek för viktkoll Ålder Kvinnor 18-40 12000 40-50 11000 50-60 10000 60-8000 Students who don't train and fail Untrained Group Criterion Reference Standard Cutoff Point Trained Group Students who train and pass Ålder Män 18-50 12000 51-11000 5000 Steg / dag 25000 Students who train and fail Students who don't train and pass
Fysisk aktivitet och övervikt Säg inte till någon att gå ner i vikt uppmuntra dem att vara fysiskt aktiva Rekommendationer Hur? Stora muskelgrupper,dynamiskt (aerobiskt) Styrketräning ökar muskelmassa- RMR Hur ofta? Dagligen Hur intensivt? Måttlig aktivitet Hur länge? Samla minst 30 min 45-60 min (Bouchard et al 2007) 60-90 min (prevent weightgain after weightloss) Pedometers Barn 6-12 12000 f, 15000 po steps/day Adults 18-80 jan 2008 Källor. Wilmore J Exercise, Obesity and Weigt Control PCPFS 1995 Ser 1 No 6 Blair,Welk Physical Activity Protects against the Health Risks of Obesity PCPFS 2000 Ser 3 No 12 BMI referenced standards for pedometer determined steps per day in children 2004 Prev Med BMI referenced standards for pedometer determined steps per day in adults 2008 JPAH
VUXNA Hur många steg rekommenderas? BMI referenced cut-points for pedometer determined steps per day in adults C.Tudor-Locke, Raustorp et al 2008 Preliminär rek för viktkoll Ålder Kvinnor 18-40 12000 40-50 11000 50-60 10000 60-8000 Students who don't train and fail Untrained Group Criterion Reference Standard Cutoff Point Trained Group Students who train and pass Ålder Män 18-50 12000 51-11000 5000 Steg / dag 25000 Students who train and fail Students who don't train and pass
Hög intensiv vs låg intensiv Respiratorisk kvot Vid hög intensiv träning större andel kolhydrat förbränning Med aerob träning blir du mer effektiv på att använda fett som bränsle, Förbättrar möjligheten att förbränna fria fett syror FFA Tillgänglighet av lagrat fett ökar
Hög intensivt vs låg intensivt Klarar din adept regelbunden träning på vald nivå? Träningsgrad mkt låg hos vissa obesa Så mycket som 96% av max VO2 kan krävas för promenad i självvald hastighet Mattsson, Larsson, Rössner et al Is walking for exercise too exhausting for obese women Int J Obes Relat Metab Disord.1997;21(5):380-6
Hög intensiv vs låg intensiv Träningsgradens betydelse Två väninnor Spinning 45 min på självvald ngt ansträngande A, max Vo2 = 3 l/min => 510 kcal B, max Vo2 = 1,6 l/min => 180 kcal Efteråt 1 starköl a 225 kcal A 510-225 = 330 kcal viktnedgång B 180 225 = 45 kcal viktuppgång!!
Hög intensiv vs låg intensiv Energiåtgången större vid högintensiv MET Metabolic energy turnover Omvandling till steg visar pedagogiskt vad som krävs Rask promenad 3000 steg på 30 min Längdskidor 14000 steg på 30 min
Fysisk aktivitet och förhöjt blodtryck Hjärtsammandragning => Pulsvåg ut i kärlen Systoliska = högsta trycket Diastoliska = lägsta trycket Definition Grad 1 Syst. >140 mmhg och eller Diast >90 mmhg Effekt av fysisk aktivitet Dynamisk aerobisk träning Syst under arbete Syst efter arbete 1-4 tim. Statisk / tyngre vikter Syst under arbete Källa: M Börjesson FYSS kapitel Hypertoni
Fysisk aktivitet och förhöjt blodtryck Hur? Dynamisk aerobisk fysisk aktivitet (Obs Lätt styrketräning = låg belastning <40% max och många repetitioner ok.) Hur ofta? 3-7 dagar i veckan Hur intensivt? Minst måttlig intensitet Ackumulera minst 30 min Kontraindikation > 200 mmhg Systoliskt > 115 mmhg Diastoliskt Intensiv träning Börjesson Hypertoni FYSS 2008, Parks et al J Hypertens 2007, Pescatello et al J Hypertens 2004
Evidensbaserad stegräkning
Metoder för att öka fysisk aktivitet SBU rapportens slutsatser 061125 Rådgivning till patienter i vardagsmiljö => ökad fysisk aktivitet 12-50% 6 mån Ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepad kontakt under flera månader medför ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå Rådgivning kompletterad med recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare leder till ytterligare 15-50%ökning av fysisk aktivitetsnivå
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Evidensbaserad rådgivning om levnadsvanan fysisk aktivitet Kort rådgivning Rådgivning Kvalificerad rådgivning Tillägg: Stegräkning
Evidensbaserad stegräkning Hårdvaran En vetenskapligt tillförlitlighetstestad stegräknare Fundamentalt i hälsooch sjukvården samt i skolan Mjukvaran Forskningsbaserade: Steg per dag rekommendationer Referensdata Schema för att öka fysisk aktivitet Stegräknare vid olika sjukdomstillstånd
Evidence based pedometry- The creation of a Swedish step diary. Anders Raustorp PhD RTP Abstract 2010 Background. Pedometers are an excellent tool for activity promotion. Specifically, physical activity increases while blood pressure and weight decreases as a result of participating in pedometer based intervention. In the improved understanding of the unique measurement and motivational proprieties of pedometers as behavior change tools Tudor Locke et al. outline a model of hardware (i.e. scientifically validated pedometer) and software (i.e. research based indices to interpret data, as step per day recommendations, expected values in different populations etc.). Purpose. To describe the process of creating evidence based Swedish step diary. Method After evaluating appropriate hardware we added in the step diary software data based on research conducted on the hardware. Result Yamax SW-200 was identified as the criterion pedometer. Health behavior change theories where analyzed to create the possibility of goal-setting and self-monitoring as well as personalized feed-back. Soft ware as step per day recommendations, reference data, expected values for population with hypo kinetic diseases where imported in the step diary to facilitate goalsetting. The diary is designed to fit Swedish national health care program Physical Activity on Prescription. Conclusion It is possible to create an evidence based pedometry diary however further evaluation of this model is needed.
Att sätta mål Realistiska- möjliga att uppnå Kortsiktiga- framgång föder framgång Specifika och konkreta Mål för vardagsbeteende- det Du gör Prestationsmål det Du skulle kunna göra om. Hall & Kerr 2001
Att stärka (fysisk) självkänsla Ovillkorligt stöd när adepten försöker sig på nya saker (unconditional support of task mastery) Minimera det ständiga jämförandet med andra (minimize ego orientation) Källa: Fysisk självkänsla A Raustorp Kunskapsföretaget, The Physical Self K.Fox
Utmana! Frustrera inte.
Att sätta mål med stegräknare Alternativ I Mät i en vecka steg/dag Baseline = snitt steg/dag Öka 10-20% per vecka För aktivitetsdagbok Överdosering undviks Alternativ II Cadence Tempo 100 steg/min 3 x 10 min Marshall et al: Translating Physical activity recommendations into a pedometer-based step goal Am J Prev Med 2009 A Raustorp Stegräknarboken 2007 Alternativ III Rekommendation mot en hälsovariabel (ex BMI) Flickor 6-12 12000 steg/dag Pojkar 6-12 15000 steg/dag Vuxen Nästa slide För att optimera chansen att stanna i normalvikt Tudor-Locke, Raustorp et al BMI criterion ref standards for children 2004 BMI criterion ref standards for adults 2008
FRISKA VUXNA Hur många steg rekommenderas? BMI referenced cut-points for pedometer determined steps per day in adults C.Tudor-Locke, Raustorp et al 2008 Preliminär rek för viktkoll Ålder Kvinnor 18-40 12000 40-50 11000 50-60 10000 60-8000 Students who don't train and fail Untrained Group Criterion Reference Standard Cutoff Point Trained Group Students who train and pass Ålder Män 18-50 12000 51-11000 5000 Steg / dag 25000 Students who train and fail Students who don't train and pass
ÄLDRE VUXEN MAN 5 y day to day longitudinal data Raustorp (unpublished) 6000 5000 4000 3000 2000 jan-mars apr-juni juli-sept okt-dec 1000 0 79 80 81 82 83
How many steps/day are enough For Adults International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 2011, 8:79 doi:10.1186/1479-5868-8-7 Catrine Tudor-Locke, Cora L Craig, Wendy J Brown, Stacy A Clemes, Katrien De Cocker, Billie Giles-Corti, Yoshiro Hatano, Shigeru Inoue, Sandra M Matsudo, Nanette Mutrie, Jean-Michel Oppert, David A Rowe, Michael D Schmidt, Grant M Schofield, John C Spence, Pedro J Teixeira, Mark A Tully and Steven N Blair
Hur många steg är tillräckligt? Review to translate guidelines to steps per day 30 min MVPA = Vuxna 7000-8000 steg per dag Tudor-Locke et al International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 2011, 8:78 doi:10.1186/1479-5868-8-78
Yamax stegräknare vid olika sjukdomstillstånd Diabetes typ II Tudor-Locke et al 2002,2004,2006 FSP there was a dramatic increase in walking behaviour Blodtryck Iwane et al 2003 walking 13000 steps/day in 12 weeks lowered BP (150mm Hg-139 mmhg) Claudicatio intermittens Crowter et al 2008 KOL Schönhofer et al 1997 De Blok 2006 Höftplastik, Knäplastik Bennett et al (2008) Talbot et al (2003) Metabola syndromet Musto et al 2010 Glukos tolerans Swartz et al 2003 Increasing daily walking improves glucose toleranc in overweight woman Hjärt kärl riskfaktorer Murphy et al 2006 Baseline 5800 => 9300 2d/W i 8 w Minskade Systolic BP*, gave weight control CRP minskar, HDL ökar Obesitas Tudor-Locke,Raustorp et al (2008) Hur många steg/dag för viktkontroll BMI referenced standards for preliminary steps per day in adults Multipel Scleros Motl et al (2006), Gosney et al (2007) Cystisk fibros Lipidnivåer
Hur många steg kan vi förvänta oss av personer med olika sjukdomstillstånd? Expected values for steps per day in special populations Tudor Locke et al Prev Med 2009 ; 49: 3-11