FLER BOSTÄDER I ATTRAKTIVA MILJÖER Program för bostadsbyggande i Sigtuna kommun 2011-2015 Antagen i kommunfullmäktige 25 november 2010
INNEHÅLL 1 BOSTADSPOLITISKA MÅL... 3 1.1 Allmänt... 3 1.2 Nybyggnationer av hyresrätter... 4 1.3 Bygg ekonomiskt och ekologiskt hållbart... 4 1.4 Ny- och ombyggnation för alla inte bara några... 5 1.5 Alla ska ha råd att bo bra... 6 1.6 Boendesegregationen måste brytas... 6 1.7 Nya bostäder som en del av centrumutvecklingen... 6 2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 2.1 Inledning... 7 2.2 Befolkning och hushåll... 7 2.3 Bostadsbestånd...11 2.4 Arbetsmarknad och pendling...13 2.5 Flytt till och från Sigtuna kommun...14 2.6 SigtunaHem...14 2.7 Tomt- och huskö...15 2.8 Nya förutsättningar för boendeplaneringen...15 3 UTBUD AV BOSTÄDER FÖR ÄLDRE... 17 3.1 Befolkningsutveckling bland de äldre...17 3.2 Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem...17 3.3 Nyproduktion och tillgänglighet...17 3.4 Seniorboende...18 3.5 Trygghetsboende...19 3.6 Vård- och omsorgsboende...20 4 BOSTÄDER INOM HANDIKAPPOMSORG OCH SOCIALPSYKIATRI... 22 4.1 Allmänt...22 4.2 Handikappomsorg...22 4.3 Socialpsykiatri...22 5 PLANERAD NYBYGGNATION... 23 5.1 Allmänt...23 5.2 Märsta...27 5.3 Sigtuna...30 5.4 Rosersberg...32 5.5 Landsbygd...34 6 BILAGOR... 35
2
1 BOSTADSPOLITISKA MÅL 1.1 Allmänt För Sigtuna kommun är en bra bostad en social rättighet. Boendet är en grundläggande del av välfärden. En bostadsrätt eller en ägarlägenhet med stort eget inflytande över boendet, ett hyreskontrakt, en egen villa önskemålen för boendet skiljer sig åt. Med en mångfald upplåtelseformer och en blandad bebyggelse ska man kunna välja det boende som passar den egna situationen bäst. Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. Men klyftorna i boendet blir allt större. Segregationen i boendet följer med barnen och ungdomarna in i skola och gymnasium och följer de vuxna in i arbets- och kulturliv. Den största klyftan i boendet ser vi hos oss i Stockholmsregionen mellan stadskärna, villaområde och förort. Låg takt i nybyggnationen och utförsäljningar av allmännyttan har på sina håll förstärkt segregationen. Svarthandeln med lägenheter är stor. Samtidigt som bostadsbristen är stor ligger priser och hyror på många nyproducerade lägenheter ofta mycket högt. Det hindrar mängder av ungdomar att flytta hemifrån och leva självständigt. Det kan ta många år för en ung människa innan andrahandskontrakt, kompisboende och trångboddhet kan avlösas av det första egna kontraktet. Sigtuna kommun vill ge unga vuxna möjlighet att flytta hemifrån och skaffa sig en egen bostad. Det är dags att villkoren för människors boende blir mer rättvisa. Sigtuna kommun menar att skattepolitiken ska medverka till att den sociala bostadspolitikens mål uppfylls. Det är dags att bygga nytt, att bygga för framtiden och att bygga i hela landet. Det är statens och kommunernas gemensamma uppgifter att ta ett samlat ansvar för bostadspolitiken och bostadsförsörjningen. Staten har bland annat ansvar för de ekonomiska villkoren, finansieringsvillkoren för bostäderna samt de lagar och regler som gäller för bostadsbyggandet. Kommunen har genom AB Sigtunahem, en aktiv markpolitik och en genomtänkt boendeförsörjningsplanering ett direkt operativt ansvar för att förverkliga bostadspolitiken lokalt. Sigtuna kommun ligger i en region med tillväxt. Trycket på bostadsbyggande är stort och vår kommun har liksom andra kommuner ett ansvar för att möta efterfrågan på bostäder från dem som har eller får arbete i vår region. Den ökande efterfrågan på bostäder och de avskaffade investeringsstöden och räntebidragen påverkar aktörerna på bostadsmarknaden. Det gäller såväl byggföretag, kreditinstitut, bostadsförvaltare, kommuner som boende. Trots ökad takt i bostadsbyggandet de gångna åren så råder fortfarande bostadsbrist i Sigtuna kommun, liksom i hela Stockholmsregionen. För att 3
kunna möta den stora efterfrågan på bostäder krävs det att Sigtuna kommun har en hög planberedskap för bostadsbyggandet. 1.2 Nybyggnationer av hyresrätter Från och med år 2007 har investeringsbidraget för byggandet av hyresrätter avskaffats. Detta försvårar byggandet av hyresrättslägenheter i Sigtuna kommun. Utan bidragen har hyreskostnaden för en nyproducerad lägenhet stigit. Små lägenheter för unga vuxna, ensamstående och äldre ska byggas i vår kommun. Trots förändringen av bostadsfinansieringssystemet ska kommunen, vid sidan av byggnation av bostadsrätter, ägarlägenheter och villor, verka för byggande av hyresrätter de kommande åren. Byggnation ska främst ske genom kompletteringar i tätorterna men planeringen för byggnation i nya större områden ska också fortsätta, liksom kompletteringsbebyggelse på landsbygden. 1.3 Bygg ekonomiskt och ekologiskt hållbart Som ett led i omställningen till ett hållbart samhälle menar Sigtuna kommun att staten, regionerna och kommunerna bör enas om ett nytt program för ekologisk, social, teknisk och kulturell ombyggnad av samhället med syfte att långsiktigt åstadkomma en modernisering, ombyggnad och upprustning av allmännyttans miljonprogramsområden. För att uppnå det målet bör både generella och riktade åtgärder användas. Brist på utländskt konkurrenstryck och monopolliknande förhållanden har lett till onödigt höga produktionskostnader. Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen har inte heller följt med i resten av industrins utveckling. Konkurrensverket bör ägna byggsektorn särskild uppmärksamhet i syfte att öka konkurrensen i sektorn och kostnadsmedvetandet hos kommuner, byggherrar och entreprenörer. Villkoren mellan olika upplåtelseformer bör skattemässigt vara neutrala och likformiga. Ny- och ombyggnation skall bidra till ett ekologiskt hållbart boende. Det ska vara lätt att bygga klimatsmart och att bygga småskaliga energilösningar. Kommunen ska verka för att det byggs fler bostäder med passivhus-standard och att fler kommersiella lokaler som byggs miljöklassas t.ex. enligt Green Building konceptet. Kommunen ska också aktivt verka för en klimatanpassning av befintliga bostadsområden vare sig det rör flerbostadshus från 70-talet som ägs av AB Sigtunahem eller villor med direktverkande el byggda på 1970/80-talet. För att ta hänsyn till och bevara skyddsvärda natur- och kulturmiljöer skall byggnation i nya områden alltid föregås av utredningar som klargör påverkan på dessa värden. Principen om ekologisk hållbarhet bör prägla alla faser i bostädernas liv. För att minimera behovet av återkommande renoveringar bör både av ekologiska och ekonomiska skäl, miljövänliga och hållbara material användas vid byggnation. Det ska ständigt vara strävan att minska avfallet vid byggnation och så mycket som möjligt av 4
materialen bör återvinnas. Omsorgen om de boendes hälsa ska väga tungt när valet av byggmaterial görs. För att säkerställa god biologisk mångfald även i de boendes direkta närmiljö skall den befintliga naturmiljön beaktas vid byggandet av nya bostäder. Bostäderna skall på ett enkelt och effektivt sätt göra det möjligt för de boende att leva ekologiskt hållbart. Det handlar exempelvis om låg energiförbrukning, enkel återvinning av avfall samt god tillgång till kollektivtrafik. Den dag husen skall rivas ska byggnadsmaterialen i så stor utsträckning som möjligt gå att återanvända eller återvinna. 1.4 Ny- och ombyggnation för alla inte bara några Hus och boendemiljöer måste byggas med hänsyn till de människor som ska leva i dem. Det handlar om en bostadspolitik som tillfredsställer den växande gruppen äldre och pensionärer. Personer med funktionshinder behöver också bostäder som passar hushållets behov. För särskilt den äldre befolkningen är det viktigt att bostaden är utformad så att det finns möjlighet att bo kvar även i högre åldrar. I många flerbostadshus är detta omöjligt för att det till exempel saknas hiss. Trappsteg och trånga dörröppningar gör det omöjligt att bo kvar för den som har fått sämre rörelseförmåga. När hälsan sviktar ökar behovet av trygghet i boendet. Sigtuna kommun vill göra det möjligt för seniorer att bo kvar i sina invanda boendemiljöer. Möjligheterna att vid behov flytta till en mera tillgänglig bostad eller till ett trygghetsboende ska utökas. Det är av största vikt både för den enskilde och för samhället att alternativa boendeformer för den åldrande och funktionshindrade befolkningen planeras. Seniorbostäder i hyresrätt behövs i alla kommundelar. Vid all nyproduktion ska kommunen pröva om seniorbostäder är aktuella för projektet. Ett antal äldre och funktionshindrade behöver andra möjligheter till boende, till exempel i gruppboende eller särskilt boende för äldre. En behovsplanering för särskilda boenden har upprättats i syfte att kunna möta en ökad efterfrågan. För att skapa en positiv utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt ska kommunen arbeta för att en småskalig byggnation på landsbygden kommer till stånd. I det landsbygdsprogram som kommunfullmäktige antog i april 2009 behandlas även frågan om förutsättningar för nybyggnation på landsbygden. En kommunal bostadsförmedling har inrättats med möjlighet för de privata värdarna att ansluta sig. Särskilt viktig är en väl fungerande bostadsförmedling för de allra yngsta och allra äldsta på bostadsmarknaden. Personer över sjuttio år ska ges förtur till Sigtunahems lättillgängliga lägenheter. Genom att ge unga vuxna (18-24 år) extra poäng i Sigtunahems intressebank ska denna åldersgrupps inträde på bostadsmarknaden underlättas. 5
1.5 Alla ska ha råd att bo bra För många, inte minst barnfamiljer, går en mycket stor del av den disponibla inkomsten till boendet. Bostadsbidragen har därför en viktig funktion för att grupper med låg betalningsförmåga ska kunna behålla en rimlig boendestandard. Målet måste vara att en heltidsarbetande ska klara sina boendekostnader utan försörjningsstöd. Familjestödet och bostadsbidragen bör tillsammans användas för att förbättra barnfamiljernas situation och möjligheter att efterfråga en bostad som motsvarar familjens behov. Hyrorna ska bestämmas genom förhandlingar mellan parterna inom ramen för ett robust hyressättningssystem enligt bruksvärdet. Sigtuna kommun avfärdar ett system med marknadshyror. Bristande konkurrens inom byggbranschen måste motverkas för att åstadkomma prisvärda bostäder. Allmännyttan har som en av sina främsta uppgifter att medverka till att alla människor ges möjlighet till ett gott boende till rimligt pris. Allmännyttan ska stärkas och utvecklas. Sigtuna kommun skall medverka till att AB Sigtunahem och hyresrätten har en stark ställning. Allmännyttan bör också visa vägen för hur hyresgästernas inflytande kan öka. Priset för genomsnittsvillan i länet var 2009 över 4 miljoner kronor. Sigtuna kommun vill aktivt bidra till att löntagare i normala inkomstlägen ska ha råd att bo i ett eget hus. Det kommer bland annat ske genom byggandet av så kallade Johansson-villor. 1.6 Boendesegregationen måste brytas Klassmässig, social, etnisk och ekonomisk boendesegregation skall motverkas. Särskilda satsningar skall förbättra boendemiljöerna i eftersatta bostadsområden. Människor måste kunna välja det boende som stämmer bäst med den egna situationen. Sigtuna kommun skall stimulera olika upplåtelseformer och ökad blandning av boendeformer i våra kommundelar. Kommunen ställer sig positiv till tillkomsten av ägarlägenheter och kooperativa hyresrätter som ytterligare upplåtelseformer och alternativ på dagens bostadsmarknad. 1.7 Nya bostäder som en del av centrumutvecklingen Sigtuna kommun ska vara en aktiv part i utvecklingsarbetet av både Märsta och Valsta centrum. För att centrumbildningarna ska vara levande och attraktiva krävs både en mångfald av verksamheter och bostäder. I planläggningsarbetet med centrumanläggningarna ska stort utrymme för ges för nya bostäder. 6
2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Inledning Sigtuna kommun är belägen i ett av landets starkaste tillväxtområden mitt emellan Stockholm och Uppsala. Området Märsta-Arlanda pekas även ut i Regional Utvecklingsplan För Stockholm 2010, RUFS 2010, som en av de nio regionala stadskärnorna som är viktiga för Stockholmsregionens framtida utveckling. Genom sitt geografiska läge och närheten till Arlanda flygplats utgör Sigtuna kommun en attraktiv kommun att bosätta sig i och för företag att etablera sig i. Det ger Sigtuna kommun goda förutsättningar som tillväxtkommun. Sigtuna kommun har alltsedan tillkomsten av Arlanda flygplats i början av 60-talet genomgått en kraftig expansion och förändring. Befolkningen har mer än fyrdubblats sedan dess och inom olika samhällssektorer har en omfattande utbyggnad skett. Programmet för bostadsbyggande är sedan flera år tillbaka ett återkommande inslag, i enlighet med lagstiftningen, inom kommunens ansvarsområde vad gäller bostadsförsörjningen. Enligt de bostadspolitiska mål som Sigtuna kommun eftersträvar inom bostadsplaneringen fortsätter kommunen att hålla en god planberedskap. Målen för de nyligen inrättade styrkorten anger ett mätetal som innebär att Sigtuna kommun ska ha en planberedskap på 250 lägenheter årligen. Enligt gällande översiktsplan bör bostadsbyggandet ske inom och i anslutning till tätorterna samt i goda kollektivtrafiklägen. Detta är även förenligt med de målsättningar som anges i RUFS 2010. Byggande på landsbygden är önskvärt i den mån det är förenligt med allmänna intressen samt kommunens behov av framtida handlingsfrihet angående bebyggelseutvecklingen. Bristande kollektivtrafik och service begränsar dock byggande på landsbygden. 2.2 Befolkning och hushåll Befolkning Inom Sigtuna kommun bor merparten av kommunens cirka 39 450 (30 juni 2010) invånare i tätorterna Märsta, Sigtuna stad och Rosersberg. Drygt 5 600 invånare är bosatta inom kommunens landsbygdsområden. Kommunen eftersträvar ett variationsrikt utbud av bostäder som svarar mot de olika kommundelarnas behov och efterfrågan. Befolkningsutvecklingen i Sigtuna kommun har under en längre period varit positiv. Diagrammet nedan visar, utifrån ett indexperspektiv, att kommunen under 2000-talet ligger högre än både rikets och länets befolkningsutveckling. En förutsättning för att denna utveckling ska kunna fortsätta är naturligtvis att det fortsatt produceras nya bostäder som ska kunna möta den ökande efterfrågan som finns. 7
Riket Länet Sigtuna kommun 114 112 110 108 106 104 102 100 98 96 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 (30/6) Figur 1 Utveckling av invånarantalet år 2000-2010 (30 juni) i Sigtuna kommun, Stockholms län och i riket (index år 2000 = 100) Under år 2009 har kommunens folkmängd ökat med 849 invånare (+ 2,2 procent) till 39 219. Fördelningen av var invånarna är bosatta framgår tydligt nedan. Märsta är centralorten med cirka 60 procent av kommunens invånare. Under första halvåret 2010 har befolkningen ökat till 39 449 invånare. Män Kvinnor Summa 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd Totalt Figur 2 Fördelning av män och kvinnor fördelat på kommundel (31 december, 2009) Både ortsvis och sett totalt i hela kommunen är könsfördelningen relativt jämn. Kommunens invånarantal kommer att fortsätta att växa även de närmaste fem åren enligt framtagen prognos. Ökningen inom olika åldersgrupper och totalt framgår av tabellen nedan. Det totala invånarantalet beräknas öka till nästan 42 000 invånare till år 2014. 8
Ålder 2009 (31 dec) 2014 0-6 3 600 3 876 7-15 4 349 4 660 16-24 4 999 5 105 25-64 20 597 21 582 65-79 4 471 5 280 80-1 203 1 465 Totalt 39 219 41 967 Tabell 1 Sigtuna kommuns befolkning fördelat i åldersgrupper I Stockholms län behöver kommunerna och andra aktörer se sin roll i ett regionalt sammanhang. Analyser över flyttmönstren inom Stockholms län visar på en stor stabilitet över tid. Mönstret har sett ut på samma sätt sedan slutet på 80-talet. För länets befolkning är det vanligare att man flyttar inom sin lokala bostadsmarknad jämfört med att flytta mellan marknaderna. Det är dubbelt så många som flyttar inom sin lokala bostadsmarknad. För hushåll med barn är det tre gånger vanligare att flytta inom sin lokala bostadsmarknad. Den lokala bostadsmarknaden för en sigtunabo är liktydig med kommunerna Sigtuna, Upplands Väsby och Sollentuna. Det finns endast marginella skillnader mellan kvinnor och mäns flyttmönster. Analysen visar också att sigtunabon flyttar som genomsnittsstockholmaren. Unga vuxna, mellan 20-29 år, är mest flyttbenägna. När det gäller Sigtuna kommun specifikt utgör gruppen unga vuxna som flyttar en andel på nästan 32 procent. För äldre, 65 år och uppåt, är den siffran 3 procent. I genomsnitt byter cirka 11 procent av stockholmarna bostad inom länet varje år. Bostäder I Stockholmsregionen påbörjades det under 2006 och 2007 cirka 24 000 bostäder. Det är ett genomsnitt på 12 000 bostäder per år. Dessa siffror nästintill halverades 2008, då 6 400 bostäder påbörjades. Siffrorna fortsatte att dala under 2009, då endast 5 100 lägenheter färdigställdes. I prognosen för 2010 och 2011 ser det ljusare ut och kommunerna har lämnat mer optimistiska siffror i, den av länsstyrelsen årligen framtagna, Bostadsmarknadsenkäten. Utifrån dessa siffror kan länsstyrelsen utläsa att antalet påbörjade lägenheter för 2010 och 2011 beräknas hamna på 7 000 respektive 8 000. År 2008 färdigställdes 564 bostäder i Sigtuna kommun, vilket är det högsta antalet på många år. Under 2009 blev det en rejäl nedgång i bostadsbyggandet, då endast 69 bostäder färdigställdes. Av dessa var antalet bostadsrätter noll till antalet. Bakgrunden till det var den finansiella nedgång som drabbade inte bara Sigtuna kommun utan stora delar av världen. Bostadskonsumenter tänker sig ordentligt för innan ett köp. Flera bostadsprojekt avsedda att upplåtas med äganderätt eller bostadsrätt har kommit i något av ett väntläge. Vissa bostadsprojekt med avsikt att utgöras av bostäder upplåtna med bostadsrätt har även omvandlats till hyresrätter. Däremot hyser bostadskonsumenten uppenbarligen ingen större tveksamhet inför att flytta in i en hyreslägenhet. 9
RUFS 2010, Regional utvecklingsplan för Stockholm, betonar vikten av att samtliga kommuner ska kunna bidra till Stockholmsregionens bostadsförsörjning och det finns prognoser för hur beredskapen bör se ut fram till 2030. Enligt styrkort för kommunfullmäktige i Sigtuna kommun är målet att det ska färdigställas 400 nya bostäder varje år och det uppfyller målen som RUFS har satt med marginal. Med bakgrund därav får det anses att antalet lägenheter som planeras för kommande femårsperiod ligger på en ambitiös nivå och att Sigtuna kommun fortsätter att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen i regionen. Under perioden 2011-2015 planeras för totalt 2472 lägenheter i Sigtuna kommun, det vill säga i genomsnitt 494 lägenheter per år. Med hänsyn till bostadsbristen i Stockholmsregionen är detta mycket positivt och angeläget. Ökningen av antalet nya hyresbostäder i byggandet har varit särskilt påtaglig under de senaste åren. Den bostadsbrist som råder i Sigtuna kommun sedan flera år tillbaka har medfört att en rad olika detaljplaner som möjliggör nya bostadsprojekt har tagits fram med syftet att råda bot på problemet. Det innebär att det finns en mycket god planberedskap för bostadsbyggande inom Sigtuna kommun. Hushåll Hushållsbildningen påverkas av faktorer som inkomst- och prisutvecklingen samt tillgången till bostäder. Bostadsutgifterna har ökat kraftigt de senaste åren. Det ökande antalet småhushåll tillsammans med högre relativa bostadskostnader, särskilt för nyproducerade lägenheter, gör att efterfrågan på smålägenheter från både nya och befintliga hushåll har stigit och väntas fortsätta stiga. Samtidigt är bilden komplex för den nuvarande bostadsbrist som råder i länet. Bristen på bostäder gäller främst samhällsklasser där inkomsten är låg medan de mer välbärgade hushållen har lättare att finna bostad. Att få en tydlig bild av hur det ser ut i dagsläget är svårt då det inte finns någon tillfredsställande statistik över antalet hushåll eller hushållens sammansättning i Sverige. Den senaste folk- och bostadsräkningen är från tidigt 1990-tal, vilket är en brist då tendenser i hushållsbildning också kan tänkas ha betydelse för behovet av bostäder. Antalet ensamhushåll eller sammanboende kan till exempel ha stor påverkan på hur många bostäder som krävs för att tillfredsställa marknaden. Just nu pågår arbetet med att skapa ett lägenhetsregister som kommer att underlätta framtida arbete med bostadsplanering. Nyproduktionens fördelning på lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer måste återspeglas i ett långsiktigt behovsperspektiv. Det är väsentligt att kommunens bostadsbestånd innehåller ett varierat utbud av lägenheter till storlek, upplåtelseform och prisläge. Genom ett varierat utbud motverkas ensidig hushållssammansättning och rörligheten på bostadsmarknaden underlättas, samtidigt som möjligheterna till kvarboende inom området ökar när något hushåll vill byta lägenhetsstorlek. 10
För att skapa en samsyn i regionen rörande bostadsbyggandet finns det sedan några år tillbaka en grupp där förutsättningar och problem knutna till bostadsbyggandet diskuteras. Gruppen utgörs av representanter för Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret, Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms stad. 2.3 Bostadsbestånd Antalet lägenheter i kommunen uppgick den 1 januari 2010 till 16 796. Bebyggelsen är till dominerande del modern. Knappt 1 procent av lägenheterna i bostadsbeståndet har sådan standard att de inte betecknas som fullt moderna. Antalet hushåll som enligt norm kan betecknas som trångbodda utgör cirka 2,5 procent av det totala antalet hushåll i kommunen (trångboddhet enligt normen innebär fler än två boende per rum, kök och ett rum oräknat). Fördelningen av småhus respektive flerbostadshus ser olika ut i de olika kommundelarna. Märsta har en betydligt större andel flerbostadshus än småhus. Sigtuna har en jämnare fördelning mellan de två hustyperna, men en något större andel småhus än flerbostadshus. I Rosersberg är det jämnt fördelat mellan de två bostadsformerna medan småhus dominerar på landsbygden. Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd Totalt Figur 3 Bostadsbestånd (1 januari, 2010) Målsättningen är att det totala bostadsbeståndet i Sigtuna kommun ska bestå av en tredjedel vardera av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. I Sigtuna kommun är, enligt regionplanekontoret och länsstyrelsen, upplåtelseformen hyresrätter klart vanligast, 47 procent av det befintliga bostadsbeståndet, medan äganderätter och bostadsrätter utgör resterande del uppdelat på ungefär lika stora andelar, vilket är förenligt med hur det ser ut totalt i Stockholms län. Fördelningen av de olika boendeformerna ser olika ut för Sigtunas kommundelar. Den vanligaste bostadsformen i Märsta är hyresrätt tätt följt av bostadsrätt. I Sigtuna stad är den vanligaste upplåtelseformen äganderätt tätt följt av hyresrätt. På landsbygden är äganderätten den dominerande bostadsformen. I Rosersberg är cirka 11
hälften av alla bostäder äganderätter och endast en liten del är hyresrätter. Sigtuna kommuns olika kommundelar skiljer sig gentemot varandra. 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 5 030 3 678 3 562 3 360 1 166 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5- rok Figur 4 Lägenhetsstorlekar i befintliga bostadsbeståndet i Sigtuna kommun I Sigtuna kommun är den vanligaste storleken på lägenhet 3 rum och kök (rok) vilket visas i figuren ovan. Näst vanligast är 5 rok eller större medan den minst vanliga lägenhetsstorleken är 1 rok. Om man ser till hur fördelningen är inom respektive lägenhetsstorlek finns de mindre, 1 3 rum och kök, till en mycket stor andel i flerbostadshus och de större än tre rum och kök finns i småhus. Antalet färdigställda lägenheter i kommunen perioden 2000-2009 fördelade efter hustyp och upplåtelseform redovisas i följande tabell. Färdigställda lgh Hustyp Lägenhetsform År Totalt Flerbostadshus Småhus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 2000 15 8 7 7 0 8 2001 201 40 161 113 24 64 2002 165 46 119 119 46 0 2003 125 42 83 83 0 42 2004 125 99 26 26 59 40 2005 134 93 41 41 20 73 2006 180 85 95 71 54 55 2007 160 132 28 28 0 132 2008 564 412 152 152 122 290 2009 69 32 37 35 0 34 Tabell 2 Antalet färdigställda lägenheter i kommunen 2000-2009, fördelade efter hustyp och upplåtelseform År 2000 var antalet färdigställda lägenheter i kommunen ovanligt lågt med enbart 15 färdigställda lägenheter. Året därpå ökade antalet färdigställda lägenheter till 201. Mellan 2002 och 2007 har antalet färdigställda 12
lägenheter legat någonstans mellan 125 och 180 för att sedan öka kraftigt år 2008 till 564 färdigställda lägenheter. Flerbostadshus var 2008 den vanligaste hustypen och hyresrätten den vanligaste upplåtelseformen. I finanskrisens fotspår sjönk, efter att 2008 varit ett rekordår, antalet färdigställda bostäder år 2009 till endast 69 stycken totalt, 32 lägenheter i flerbostadshus och 37 småhus. Nedanstående diagram redovisar antalet färdigställda lägenheter och flyttningsnetto under åren 2000-2009. Flyttningsnettot är ett resultat av årliga ut- och inflyttningar i kommunen. Som framgår av diagrammet har kommunen haft ett positivt flyttningsnetto under hela perioden. År 2007 var flyttningsnettot som högst och uppe i omkring 600 personer för att 2008 sjunka till omkring 400 personer. 2009 var flyttningsnettot åter uppemot 600 personer i kommunen. Diskrepansen mellan flyttningsnetto och färdigställda bostäder har under senare år ökat. Färdigställda lägenheter Flyttningsnetto 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 5 Antalet färdigställda lägenheter och flyttningsnetto i kommunen åren 2000-2009 2.4 Arbetsmarknad och pendling Genom sitt geografiska läge mellan Stockholm och Uppsala tillhör Sigtuna kommun ett av landets starkaste tillväxtområden. Arlanda flygplats sätter sin prägel på både samhällets struktur och kommunens näringsliv. Såväl det internationella perspektivet, som inriktningen på kommunikationer, ger mycket tydliga effekter på sysselsättningen. Nära hälften (46 procent) av arbetstillfällena i kommunen finns på och omkring flygplatsen. Stockholm Airport City utvecklas i samarbete mellan Sigtuna kommun, Arlandastad Holding och Swedavia. Den gemensamma visionen är att skapa en flygplatsstad utifrån svenska förutsättningar i ett globalt perspektiv, där innehåll och utformning ska få företag och människor att växa. På en tjugoårsperiod beräknas denna utveckling ge 30 000 nya arbetstillfällen i kommunen. Stockholm Airport City tillsammans med den starka utvecklingen inom Rosersberg, där många företag främst inom logistikområdet väljer att förlägga delar av sina verksamheter, gör att den framtida arbetsmarknaden i Sigtuna kommun ser ljus ut. 13
80-85 procent av all pendling över länsgränserna inom östra Mellansverige har Stockholms län som utgångspunkt eller mål. Men endast 1 procent av Stockholms läns invånare pendlar över länsgränsen. Stockholms arbetsmarknadsregion omfattar för närvarande Stockholms län och Uppsala län (förutom Älvkarleby kommun) samt kommunerna Strängnäs Gnesta, och Trosa. Regionförstoringen gör att orter i utkanten av regionen integreras och med bättre pendlingsmöjligheter kan de få tillgång till en större arbetsmarknad. Detta möjliggör i sin tur större frihet för val av exempelvis bostadsort och arbetsplats. Enligt prognoser för Sigtuna kommun år 2014 förväntas inpendlingen att öka och utpendlingen att minska, se tabell nedan. 2008 Prognos 2014 Arbetstillfällen 26 812 29 000 Varav Arlanda 12 467 13 300 Förvärvsarbetade invånare 18 794 19 500 Andel förvärvsarbetande invånare 51% 57% med arbetsplats i kommunen Utpendling 9 251 8 200 Inpendling 15 852 17 700 Tabell 3 Arbetstillfällen, förvärvsarbetande och pendling Etableringen av nya företag och efterfrågan på mark är fortsatt hög i Sigtuna kommun. Enligt prognos för sysselsättningsutvecklingen till år 2014 bedöms arbetsplatstillväxten i kommunen bli fortsatt positiv. 2.5 Flytt till och från Sigtuna kommun Flyttningsnettot har de senaste åren, som visas ovan, varit högt för Sigtuna kommun. Var de nya invånarna flyttar från är intressant för att kunna urskilja flyttmönster i området. Av det totala flyttningsnettot kommer cirka 40 procent från Sverige och framförallt då Stockholms län. Det betyder att cirka 60 procent kommer från andra länder. Följande tabell redovisar de vanligaste kommunerna och härkomstländerna för de som flyttar till Sigtuna kommun. Vanligaste kommunen Andel Vanligaste landet Andel Stockholm 19 % Irak 28 % Upplands-Väsby 14 % Polen 11 % Järfälla 11 % Thailand 8 % Haninge 8 % Somalia 8 % Tabell 4 Ursprung för de som flyttar till Sigtuna kommun 2.6 SigtunaHem Det till hundra procent kommunägda bostadsföretaget AB Sigtunahem är verksamt på en marknad som är rörlig och expansiv. Företagets bostadsbestånd är totalt 5 300 bostäder inom kommunens största delar; Sigtuna, Märsta och Rosersberg. Av dessa är 250 bostäder kategoriboende dvs. äldreboende, gruppboende samt servicelägenheter. I de resterande 5 050 bostäderna bor det i genomsnitt 2,04 personer per bostad vilket innebär att runt 10 300 av kommunens cirka 39 500 invånare har sitt hem i 14
någon av Sigtunahems bostäder. Därmed bor ungefär var fjärde kommuninvånare i Sigtunahems bostäder. Efterfrågan på bostäder är stor. I Sigtunahems intressebank för ny bostad fanns i oktober 2010 närmare 12 000 aktiva sökande som är intresserade av att skaffa sig en egen bostad i Sigtuna kommun. Vid samma tidpunkt var det totala antalet personer som fanns registrerade i intressebanken 22 794 stycken, vilket är en ökning med cirka 20 procent jämfört med år 2009. 2.7 Tomt- och huskö I Sigtuna kommun finns en tomt- och huskö med cirka 600 medlemmar som betalar en årlig avgift. Medlemmarna i kön erbjuds dels tomter som kommunen disponerar för försäljning och dels färdigproducerade småhus med äganderätt eller bostadsrätt. 2.8 Nya förutsättningar för boendeplaneringen Lägenhetsregistret I dag saknas det viktiga uppgifter som behövs för att redovisa hushållsoch bostadsstatistik. Den senaste undersökningen gjordes 1990 alltså för 20 år sedan. Lantmäteriet håller tillsammans med landets kommuner och fastighetsägare på och upprättar ett lägenhetsregister. I registret finns uppgifter om bl.a. varje lägenhets bostadsarea. I dag är alla personer folkbokförda på den fastighet där de bor. Detta kommer att ändras så att man i stället blir folkbokförd på sin bostadslägenhet. När arbetet med lägenhetsregistreringen är klar ska Skatteverket komplettera folkbokföringen och utifrån det tar Statistiska centralbyrån fram ny statistik som motsvara 90-talets folk- och bostadsräkning. Statistiken behövs för såväl hela landet, som kommuner och delar av kommuner och kommer att underlätta planeringen av nya bostäder. Ny lag Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Regeringen har tagit fram en proposition för inrättandet av ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som förtydligar definitionen av bolagen och ställer nya krav på hur verksamheten bedrivs. Lagen ska träda i kraft i januari 2011. Förutsättningarna för kommunala bostadsaktiebolag och privata hyresvärdar blir likvärdiga och ska ge förutsättningar för en bättre fungerande bostadshyresmarknad. Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. Bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Lagen förändrar även förutsättningarna vad gäller hyreslagstiftningen. Kollektivt förhandlade hyror ska vara normerande, oavsett avtalspartner. Vidare föreslås en ny skyddsregel mot kraftiga hyreshöjningar. Det ska främst råda bot i de fall där kraftiga höjningar gjorts pga. att hyresvärden ansett att hyran varit för låg i förhållande till bruksvärdet. 15
Ny plan- och bygglag Det finns en ny plan- och bygglag (PBL) som kommer att träda i kraft i maj 2011. I korta drag kommer den nya plan- och bygglagen innebära ett antal nya förutsättningar för kommunens arbete med planering och bygglov. Planprocessen förenklas med ett antal justeringar av lagen. Bland annat slopas kravet på program före plan. Även utställningsförfarandet av detaljplan kommer att förenklas och istället kallas granskning. Förtydligande kommer att ske vad gäller kravet på att behov av grönområden, torg och lämpliga platser för utevistelse nära bostadsområden alltid ska beaktas samtidigt som bestämmelsen om att grönområde går före t.ex. parkering om det inte finns utrymme för båda stärks. Därtill kommer det att införas bestämmelser om att det ska krävas detaljplan om byggnader bedöms ha en betydande miljöpåverkan, då ska inte bygglov anses vara tillräckligt. Den nya lagen ska även tillse att den som ansöker om bygglov ska få besked inom tio veckor. Det ställs också högre krav på tillsynsverksamheten i kommunernas byggnadsnämnder. Förköpslagens upphörande Under 2010 upphörde förköpslagen att gälla. Den innebar att en kommun hade rätten att i vissa fall träda in i en köpares ställe sedan denne förvärvat en fastighet eller en tomträtt. På så vis kunde kommunerna komma över mark för framtida exploatering av t.ex. bostäder. När detta verktyg försvunnit innebär det att kommunerna har att förvärva mark på samma villkor som vilken annan aktör som helst på marknaden. Sigtuna kommun har tidigare vid flera tillfällen använt sig av förköpsrätten. Tillämpningen av lagen innebar kostnader för kommunerna och för andra myndigheter men även administrativa kostnader för fastighetsmäklare och banker. På grund av dessa kostnader och bland annat på grund av bristande användning av förköpslagen ute i kommunerna beslöt riksdagen att upphäva lagen. 16
3 UTBUD AV BOSTÄDER FÖR ÄLDRE 3.1 Befolkningsutveckling bland de äldre Sigtuna kommuns befolkning växer och det gäller även andelen invånare över 65 år. År 2009 utgjorde den gruppen 14,5 procent av befolkningen och prognosen fram till år 2014 är att andelen ökat till 16,1 procent, för att sedan falla något. Allmänt är också trenden att åldersgruppen över 65 år har allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Andelen inom åldersgruppen 80 år och äldre ligger däremot stabilt och ökar endast från 3,0 procent till 3,4 procent fram till 2014, och en ökning kommer först efter 2020. Kommunen har haft förebyggande hembesök i åldersgruppen 80+ som inte har kontakt med socialförvaltningen. Där framkommer en bild av aktiva och engagerade äldre som upplever sin livssituation som positiv. 3.2 Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem En grundläggande trygghet för den enskilde är att bostaden ska kunna fungera även om man får någon typ av funktionshinder eller då man blir äldre och får balans- och/eller rörelsesvårigheter eller liknande. Bostadsbeståndet i Sigtuna kommun är relativt modernt och har överlag en god tillgänglighet. Det finns dock en stor andel av de äldre bostäderna i flerbostadshus som är byggda i tre våningsplan och inte har hiss. De är byggda innan det fanns krav på hiss för trevåningsbebyggelse. Där är naturligtvis tillgängligheten sämre. Enkla anpassningar för att förbättra tillgängligheten inom den egna bostaden kan göras efter ansökan hos kommunen. Som exempel kan nämnas åtgärder som att ta bort trösklar, bredda en dörr och göra duschplatsen mer tillgänglig. En klar och tydlig trend under senare tid är att behov och efterfrågan på kvarboende ökar, då det blivit fler som ser som möjlighet att bo kvar hemma även om det krävs relativt omfattande ombyggnadsåtgärder för att kunna klara det. Kommunens kostnader för bostadsanpassningsbidrag visar därför en kraftig ökning, men å andra sidan är det stora kostnadsbesparingar som görs så länge det går att skjuta upp en flytt till särkilt boende. Samtidigt sker en spännande utveckling vad avser teknik som hjälpmedel för att tryggare kunna bo kvar hemma. Teknik som i vardagen underlättar kommunikation med såväl hemtjänstpersonal som anhöriga. Sigtuna kommun ligger långt fram i den tekniska utvecklingen. 3.3 Nyproduktion och tillgänglighet Antalet nyproducerade bostäder inom Sigtuna kommun har ökat under 2000-talet. Mellan 2011-2015 ligger antalet planerade lägenheter inom ett intervall om cirka 365-675 lägenheter per år. För närvarande finns en stor planberedskap i kommunen, det vill säga det finns flera färdiga detaljplaner med byggrätter där byggherren förbereder byggstart. Inom flera av dessa nya bostadsområden har också viss exploatering redan påbörjats. Sammantaget innebär detta för den enskilde att det finns ett 17
relativt stort utbud av nya, moderna och tillgängliga lägenheter för det fall att den nuvarande bostaden inte fungerar tillräckligt väl. Samtliga nyproducerade lägenheter har en mycket god tillgänglighet då lagstiftningen ställer krav på att bostäderna ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detsamma gäller för tomtmarken och utemiljön. Det innebär att man ska kunna bo kvar i sin lägenhet även om man exempelvis skulle bli rullstolsburen. Det finns några få undantag då lägenheter inom nyproduktionen inte har fullgod tillgänglighet. Flerbostadshus i två våningsplan har inte lagkrav på installation av hiss och det bedöms som regel inte heller vara ekonomiskt rimligt att göra det. Andra våningsplanet i ett sådant hus har därmed inte fullgod tillgänglighet. 3.4 Seniorboende Inom Märsta och Sigtuna stad finns redan idag några exempel på bostadshus där inriktningen är så kallat seniorboende. En seniorbostad är i grunden en helt vanlig lägenhet i ett flerbostadshus. Det skulle också kunna vara ett boende i mindre radhus, men det är mindre vanligt. Upplåtelseformen kan vara hyresrätt eller bostadsrätt. Det som bland annat kännetecknar boendet är att de som bor där i regel är ett par eller ensamstående, inga barnfamiljer, och där någon i hushållet är över 55 år. I praktiken är de som flyttar in äldre än så. Oftast ingår i konceptet en del gemensamma utrymmen för samvaro, motion och liknande, utifrån utgångspunkten att de som bor i huset tillbringar mycket tid hemma och vill ha förutsättningar till aktiv social samvaro på hemmaplan. Vanligt förekommande är att något övernattningsrum finns för besökare. Bostaden är ofta mer utrustad med till exempel säkerhetsutrustning som säkerhetsdörrar än vanliga lägenheter. Ett läge nära kommunikationer och service är ofta viktigt. Det finns en efterfrågan på att bo i seniorboende och därför är kommunens målsättning att öka utbudet av bostäder i seniorboendeform. I Sigtuna stad finns två projekt för seniorboende under planeringsperioden 2011-2015. Det är Rådmansängen och dels Ragvaldsbo. På Rådmansängen, före detta Sigtuna IP, finns nu en detaljplan framtagen som bland annat medför att 23 lägenheter i flerbostadshus i tre våningsplan med hiss planeras byggas. Planerad byggstart är 2011 och upplåtelseform blir hyresrätt. Vid Ragvaldsbo avses cirka 55 lägenheter uppföras som seniorbostäder i flerbostadshus varav 3/4 avses upplåtas med bostadsrätt och 1/4 med hyresrätt. Vid dessa bostadshus planeras ett vård- och omsorgsboende att byggas samt ett Seniorernas hus, en byggnad som ska kunna nyttjas av boende i seniorbostäderna, vård- och omsorgsbostäderna och intresseorganisationer exempelvis pensionärsorganisationer. 18
3.5 Trygghetsboende Under senare år har en typ av boende blivit vanligare som benämns trygghetsboende och som syftar till att uppfylla behoven hos den grupp äldre som inte är i behov av vård- och omsorgsboende, men som för sin trygghets skull vill flytta till ett slags gemenskapsboende. Den äldre har då inte det omfattande vård- och omsorgsbehov som gäller för plats i vårdoch omsorgsboende, utan anses klara av att bo i sin egen bostad rent funktionellt. Trygghetsboendet ska ses som ett något förstärkt seniorboende och kan upplåtas till personer som fyllt 70 år. Det är ingen biståndsbedömd insats utan upplåtelse av bostad med eget hyreskontrakt. I trygghetsboende har lägenheterna god tillgänglighet, kan ha ett mer avancerat larm eller andra tekniska stödfunktioner som underlättar i det dagliga livet och bidrar till ökad trygghet. Det ska finnas gemensamhetsutrymmen med möjlighet att exempelvis äta gemensamt, ta promenader och ha samvaro med andra. I trygghetsboendet får man hjälp av hemtjänst och nattpatrull utifrån de behov och biståndsbeslut man har på samma sätt som i annat ordinärt boende. Trygghetsboende kan vara ett alternativ för den som har hemtjänstsinsatser och börjat fundera på att flytta för att få närmare till andra eller har behov av anpassad lägenhet. Intresse finns och förfrågningar har gjorts för denna boendeform, men det är svårt att veta hur den faktiska efterfrågan är innan det finns något konkret att erbjuda. Under planeringsperioden 2011-2015 är ambitionen att kunna utveckla trygghetsboende i det befintliga punkthuset på Arhem i Märsta (cirka 20 lägenheter), samt på Klockargården (18 lägenheter) och Lönngränd (20 lägenheter) i Sigtuna stad. I samband med omändringen av Klockargården erbjuds boende där plats på annat vård- och omsorgsboende. I nyproduktion planeras trygghetsboende i Rosersberg 25 lägenheter 2013, Märsta 25 lägenheter 2014 och Valsta 25 lägenheter 2014. Antal platser trygghetsboende 2010 2011 2012 2013 2014. 2018 Sigtuna stad Lönngränd 0 20 20 20 20 20 Klockargården 0 0 18 18 18 18 Summa 0 20 38 38 38 38 Märsta Märsta 0 0 0 0 25 25 Arhem 0 20 20 20 20 20 Summa 0 20 20 20 45 45 Valsta-Rosersberg Rosersberg 0 0 0 25 25 25 Valsta 0 0 0 0 25 25 Summa 0 0 0 25 50 50 Totalt 0 40 58 83 133 133 Tabell 5 Förändringar av antalet platser i trygghetsboende 19
3.6 Vård- och omsorgsboende När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende erbjuder kommunen plats inom vård- och omsorgsboende (särskilt boende). Biståndsbeslut behövs för detta. Detta är en boende- och vårdform där det ges service, omvårdnad och tillsyn. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Vård- och omsorgsboende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Det består vanligtvis av ett rum med pentry (trinett) samt hygienutrymme. Hyresgästen betalar bruksvärdeshyra precis som för en vanlig lägenhet. Utöver hyra betalas för den mat och omvårdnad som erhålles. Man får själv möblera sin lägenhet i vård- och omsorgsboendet, med undantag av sängen. På ett vård- och omsorgsboende finns gemensamma samvaroutrymmen avsedda för de som bor där. Antal platser i vård- och omsorgsboende (inkl. kortvårdsplatser) 2010 2011 2012 2013 2014. 2018 Sigtuna stad Hemskogen 56 56 56 56 56 56 Ragvaldsbo 0 0 0 0 21 21 Tallskogen 14 14 0 0 0 0 Klockargården* 18 18 0 0 0 0 Summa 88 74 56 56 77... 77 Märsta Ärlinghem 70 70 70 70 70 70 Arhem 0 0 44 44 44 44 Summa 70 70 114 114 114... 114 Valsta-Steninge Ymerplan 72 72 72 72 72 72 Summa 72 72 72 72 72. 72 Totalt 230 230 242 242 263 263 * Klockargården ändras om till trygghetsboende Tabell 6 Förändringar av antalet platser i vård- och omsorgsboende Idag finns en rad olika vård- och omsorgsboenden inom Sigtuna kommun, men det finns visst behov av ytterligare platser på grund av en växande befolkning där andelen äldre ökar. Äldre- och omsorgsnämndens planering av vård- och omsorgsboenden de kommande åren framgår av tabellen ovan och figuren nedan. Behovet av platser avser företrädesvis personer med demenssjukdom. Den planerade utbyggnaden motsvarar behovet. Arhem får en enhet med åtta lägenheter avsedd enbart för korttidsvård vilket frigör motsvarande antal lägenheter på andra boenden. 20
Sigtuna stad Märsta Valsta-Steninge 300 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014. 2018 Figur 6 Förändringar av antalet platser i vård- och omsorgsboende I Sigtuna stad finns Hemskogen med sina 56 platser. Verksamheten i Tallskogen upphör 2011-2012 i samband med att Arhem är ombyggt. Det nya tillskottet i Sigtuna stad blir i Ragvaldsbo med möjlighet för 42 lägenheter, detaljplanen är antagen i kommunfullmäktige och möjliggör nya platser för vård- och omsorgsboende. En första etapp om 21 lägenheter beräknas stå klar 2014. I samband med att Ragvaldsbo blir klart ändras Klockargårdens inriktning från vård- och omsorgsboende till trygghetsboende. I Märsta finns Ärlinghem med sina 70 platser. Arhem är nu föremål för ombyggnad vilken planeras vara klar 2012. Efter ombyggnaden finns 44 platser för vård- omsorgsboende på Arhem, varav åtta lägenheter är avsedda för korttidsboende. Det kommer att finnas en möjlighet att utöka med ytterligare ett 30-tal platser då behov uppstår. I Valsta öppnade under våren 2010 vård- och omsorgsboendet Ymer med 72 platser, och samtliga boende från Mjölner och Arhem flyttade dit. 21
4 BOSTÄDER INOM HANDIKAPPOMSORG OCH SOCIALPSYKIATRI 4.1 Allmänt Inom Sigtuna kommuns handikappomsorg är samtliga gruppbostäder och servicebostäder fullvärdiga lägenheter. Det vill säga de är utrustade med de grundläggande funktionerna som kök och badrum utöver sov- och vistelserum. 4.2 Handikappomsorg Under planeringsperioden 2011-2015 finns inget behov av nya gruppbostäder för handikappomsorgen. De behov som kan uppstå beräknas kunna lösas genom omflyttning och ändrad inriktning i befintliga gruppbostäder. Framtida behov är framförallt mindre lägenheter med rimlig hyresnivå i det ordinära bostadsbeståndet där den boende erbjuds individuellt utformat kvalificerat boendestöd. Bedömningen är att det finns behov av 1-3 lägenheter med sådant boendestöd per år. I tabellen nedan visas handikappomsorgens bostäder fördelat på kommundel, flertalet av dessa bostäder finns i Märsta. Märsta Sigtuna Solbrinken 5 Garnsviken 5 Vänorten 5 Trollberga 5 Arenberga 6 Brännbo 5 Odenbacken 6 Pilsbo 5 Dalen 6 Norrbacka 5 Sätuna 6 Södergatan 6 Valsta 5 Vikingavägen 5 Totalt 55 20 Tabell 7 Antal boende inom handikappomsorgens olika grupp- och servicebostäder 4.3 Socialpsykiatri Socialpsykiatrins två gruppbostäder, Tilgärdet i Sigtuna stad och Stockholmsvägen i Märsta med tio bostäder vardera, motsvarar i stort sett behoven av regelrätta gruppbostäder. Det finns behov av olika former av serviceboende där flera lägenheter grupperas med tillgång till gemensamhetsutrymmen och med boendestödspersonal som utgår härifrån. Beräknat behov är 3-5 lägenheter per år där den boende kan erbjudas ett individuellt utformat kvalificerat boendestöd. Dessa lägenheter tas i anspråk i det ordinarie lägenhetsbeståndet. 22
5 PLANERAD NYBYGGNATION 5.1 Allmänt Programmet för bostadsbyggande i Sigtuna kommun visar hur den planerade byggnationen av bostäder ser ut för åren 2011-2015. Under de kommande fem åren redovisas ett planerat bostadsbyggande om 2 472 bostäder, cirka 495 nya bostäder per år. Eller uttryckt i ett mått som brukar jämföras kommuner emellan cirka 12,5 lägenheter/1 000 invånare. Denna siffra kan, både regionalt och nationellt, anses vara väldigt hög och visar på Sigtuna kommuns höga ambitioner för bostadsförsörjningen. De flesta tillkommande bostäderna blir i Märsta (Steningehöjden ingår i Märsta-området) där cirka 75 procent av nyproduktionen sker. Till Sigtuna stad lokaliseras cirka 8 procent av nyproduktionen och till Rosersberg cirka 10 procent. Av de nya bostäderna är det cirka 7 procent som uppförs på landsbygden, se nedanstående figur. 10% 7% 8% Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd 75% Figur 7 Planerat bostadsbyggande 2011-2015 fördelat på kommundel De nytillkommande bostäderna 2011-2015 kommer att bli i olika hustyper samt varierande husutformningar och lägenhetsstorlekar. Av den totala volymen nya bostäder under perioden utgörs 29 procent av hyresrätt, 38 procent av bostadsrätt, 29 procent av äganderätt och 4 procent av ägarlägenheter. Ägarlägenheter är en ny form av direkt ägande av en lägenhet/fastighet som gjordes möjlig via lagstiftning år 2009. Ägarlägenheter kan fritt överlåtas och hyras ut i andra hand. Upplåtelseformerna är varierade och är fördelade enligt följande figur de kommande fem åren. 23
800 700 600 500 400 300 Ägarlgh Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 200 100 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 8 Sigtuna kommuns planerade bostadsbyggande 2011-2015 fördelat på upplåtelseform Märsta fortsätter att växa och ett större antal bostadsprojekt pågår. Ett nytt stort projekt är Steninge Parkstad som ligger i anslutning till anrika Steninge slott. Här planeras exploatering med blandad bebyggelse i samspel med slottet och dess kulturmiljö samt de naturvärden som finns i omgivningen. Bland de större projekten, utöver Steninge Parkstad, finns Steningehöjden samt Märsta Port som tillsammans står för en stor del av den planerade byggnationen i Märsta mellan 2011-2015. Värt att framhålla är att det finns planer för två stycken centrumutvecklingar i Märsta, dels Valsta centrum och dels Märsta centrum. Båda projekten handlar om att utveckla de kommersiella ytorna men också om att exploatera för fler bostäder i direkt anslutning till centrumhandel och service. I Sigtuna stad håller en av de större exploateringarna, Björkbacka, på att gå mot sitt slut. Ragvaldsbo och Rådmansängen är de två största exploateringsprojekten som planeras bebyggas inom kommande femårsperiod i Sigtuna. Nybyggnation av bostäder i Rosersberg har under många år varit i stort sett omöjligt på grund av flygbuller. Den översyn av det så kallade influensområdet för Arlanda flygplats som pågått en längre tid har inte riktigt kommit i mål ännu. Länsstyrelsen lade 2008 fast influensområdets utbredning i en karta, men ännu saknas den tolkning som behövs för att 24
vägleda hur planering av nya bostäder ska hanteras inom hela influensområdet. För att påskynda ett klargörande för byggnation av nya bostäder i Rosersberg utförde kommunen år 2008 tillsammans med LFV Arlanda (numera Swedavia) och Länsstyrelsen i Stockholms län en fördjupad studie av hur flyget påverkar Rosersberg. Bullerkurvor räknades då fram för en utbyggnad till fyra rullbanor på Arlanda flygplats. Resultatet av den studien visar att de aktuella bostadsprojekten väster om järnvägen kommer att ligga utanför området för FBN 55 db(a). Däremot berörs områdena av flygbuller överstigande FBN 55 db(a) för nu tillståndsgiven verksamhet för trebanesystemet. Det vill säga det finns ett tillstånd att flyga som medför FBN 55 db(a) eller därutöver, men eftersom Swedavia konstaterar att de aldrig kommer att kunna flyga på ett sådant sätt så bör koncessionen omprövas. Utöver att 55 db(a) ekvivalentnivå inte får överstigas vid bostadshusets fasad gäller också för nya bostäder att 70 db(a) max inte får överstigas vid uteplats. Den fördjupade studien visar att planerad bebyggelse väster om järnvägen inte överskrider riktvärden för maxbuller. Dock bör avgränsningen norr om Slottsvägen närmare studeras då det där tangeras ett överskridande av riktvärdet. Däremot visar studien att strax öster om järnvägen sker ett överskridande av riktvärdena. På landsbygden finns det fem projekt. Ett av dem är Granby där det i anslutning till det befintliga fritidshusområdet byggs nya villor. I Lövstaholm håller planarbetet på att slutföras för ett område med hästnära boende med ett mindre antal villor, samma gäller för projektet Lunds gård. Dessutom prövas förutsättningarna för att bygga bostäder i lantlig miljö inom och i anslutning till Herresta i Odensala. Slutligen finns projektet Eneby, beläget mellan Sigtuna och Märsta, som ska innehålla ett mindre antal bostäder med en inriktning mot ekologiskt hållbart boende. Följande tabell redovisar byggstart för planerade projekt i Sigtuna kommun för åren 2011-2015. För de projekt som ligger i slutet av perioden finns större osäkerhet eftersom de okända faktorerna är fler då planeringen ännu inte kommit så långt. Bland de fem åren utmärker sig bland annat åren 2013-2014 där planerad byggstart visar på cirka 625-675 bostäder årligen. 25