Kodeinpreparat (svag opioid)

Relevanta dokument
Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Avgiftning från opiater med Subutex

Smarta råd om läkemedel för äldre

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Helena Calles, Apotek Hjärtat, Solna. Med Särskilda läkemedel avses narkotika, anabola steroider, erytropoietin,

Beroendebegreppet innefattar två delar: fysiskt och psykologiskt beroende och definieras enl DSM IV. Centralt när det gäller fysiskt beroende är:

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Läkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Depressions och ångestbehandling

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

KLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

Missbruksanalyser. Missbruksanalyser. Inledning

Okloka listan NY KORRIGERAD VERSION

Kloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Läkemedelsberoende. Bensodiazepiner Bensodiazepinliknande sömnmedel. Kodein. Tramadol

Beroendesjukdom. Samsjuklighet

Oro, ångest och depression

Beroende och. Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende,

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Screening och utredning av drogproblem

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Bella Stensnäs, leg psykolog

WHO:s smärttrappa gäller än:

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

Receptbelagda opioider. Johanna Nordmark Grass GIC

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Kunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell

METABOLITLISTA LITA URINTESTER

Alkohol- och drogpolicy

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Patientinformation om beroendeframkallande

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

Nationell baskurs

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Alkohol somatisk samsjuklighet

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Behandling av depression

Bipacksedel: Information till användaren. Oxascand 5 mg tabletter Oxascand 10 mg tabletter Oxascand 15 mg tabletter Oxascand 25 mg tabletter.

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Användningen av opioider i VGR

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Äldre och läkemedel LATHUND

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Läkemedel i missbruksmiljöer

Du kan minska din risk för överdos och rädda liv

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Centralt verkande analgetika = opioider

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Kapitel 17 Psykiatri. Diagnostik

Transkript:

Läkemedelsberoende ur e4 allmänläkarperspek7v. Erfarenheter från en beroendemo4agning Per Steneryd Kodeinpreparat (svag opioid) T Kodein 25 mg T Panocod, Citodon, Treo Comp, Ardinex innehåller 30mg kodein 4 table4er = 120 mg kodein = 12 mg morfin s.c Tramadol (svag opiat) Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol Effekt både på opioidreceptorer och serotoninåterupptaget. (noradrenalin) Kan vid utsä4ning ge komplexa besvär, såväl opioidlika som mer atypiska och serotonerga 1

Starka opioider Morfin (Depolan, Dolcon7n, Spasmofen) Oxikodon (Oxycon7n, Oxynorm,Targiniq) Ketobemidon (Ketogan, Pe7din) Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl) Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic) Opiatabs7nens Gäspningar/sve4ningar/rinnande näsa Illamående/kräkning/diarré/buksmärta Influensaliknande värk/frossa Sömnstörning/irritabilitet Depression/nedsa4 stresstolerans Utdragen, ca 6 månader, nedsa4 förmåga a4 glädjas Opia7nducerad hyperalgesi (OIH) Bensodiazepiner Diazepam (Stesolid) Oxazepam (Sobril, Oxascand) Alprazolam (Xanor) Klonazepam (Iktorivil) Lorazepam (Temesta) Nitrazepam (Mogadon, Apodorm) Flunitrazepam (Rohypnol) 5 mg 15 mg 0,5 mg 0,25 mg 1.0 mg 2,5 mg 0,5 mg 2

Bensodiazepinabs7nens Oro Ångest Sömnstörning Minnesstörningar Trö4het Overklighetskänslor Nedstämdhet Koncentra7onssvårigheter Värk i muskler/muskelkramper Överkänslighet för ljud och ljus Mag- tarm symtom Vad händer om vi misstolkar de4a? Psykiska besvär med sömnstörning, depression, koncentra7onssvårigheter, irritabilitet och ångest. Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar, muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor Gastrointes7nala symtom med illamående, kräkningar, smärtor, obs7pa7on och diarré Cirkulatoriska symtom som pulsstegring, blodtryckstegring och yrsel. Sve4ningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa och gäspningar. Beroende/addic7on Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk, mo7verings- och minnessystem. Dysfunk7on i dessa circuits visar sig biologisk, psykiskt, socialt och andligt. Cykler av återfall och remission. Risk för progression, 7lltagande funk7onsstörning och för7da död 3

Beroende/addic7on Test. Rekrea7on. Adapta7on. Kompulsion. Individen strävar eker belöning/lindring genom substansanvändning eller vissa specifika beteenden. Sämre kontroll över si4 beteende, craving (sug), svårt avstå Nedsa4 probleminsikt i si4 eget beteende och i rela7on 7ll andra människor. Tvångsmässighet. Beroende/addic7on Beteendesyndrom där individens mo7va7on domineras av anförskaffandet och bruket av en drog. Mo7va7onal toxicity: försämring av förmågan a4 normala belöningar styr beteendet. Mo7va7onshierarkin ändras. Tillståndet kan åmöljas av e4 fysiskt beroende All7d av e4 psykiskt beroende. (Individen behöver substansen för a4 fungera normalt). Utsä4ning leder 7ll abs7nens Beroende som kriteriediagnos Minst 3 under en och samma 12- månadersperiod 1. Toleransutveckling 2. Abs7nenssymtom 3. Kontrollförlust. Mer eller längre 7d än avse4s. 4. Misslyckade försök a4 begränsa intaget/bruket. 5. Drogbruket ägnas mycket 7d. 6. Sociala ak7viteter påverkas nega7vt. 7. Drogbruket fortgår trots vetskap om a4 det orsakar fysiska eller psykiska besvär. 4

Missbruk Avvikelse från kulturellt accepterad norm. Social diagnos? Psykotropa substanser Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna - Problem i skola/arbete - Risk för fysisk skada - Problem med rä4visan - Problem i socialt samspel Läkemedelsberoende en folksjukdom? Kostnad 20 miljarder per år i Sverige Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och enkätundersökningar 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning Ca 500 svåra fall i normalstort lands7ng/ region Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav 15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol y4erligare 300 st. Jämförelse riket 5

Riskgrupper för beroende Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk sjukdom har missbruk/beroende Personlighetsstörningar ADHD Kris7llstånd Kriminalitet Lång7dssjukskrivna På beroendemo4agningen (TILMA) Öppenvårdsmo4agning Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss Opiater Sömnmedel Bensodiazepiner Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och soma7k, sekreterare Ingår i Capiokoncernen. Bedömningssamtal/Informa7on/ASI intervju Medicindagbok Stabilisering Subs7tuera vid behov Tar över förskrivningen Trappningsschema Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov) 6

Utbilda pa7enten. Skapa delak7ghet. Erbjuder informa7on 7ll anhöriga Abs7nensreduk7on: Trygghet, kon7nuitet, förutsägbarhet. NADA- akupunktur Toxprover vid start och avslutning och vid behov Ej sjukskrivning Lagom fysisk ak7vitet Ekervård erbjuds upp 7ll 1 år Återfallspreven7on Underliggande problema7k tas om hand Medicinering vid behov Atarax mot ångest Propavan, Theralen, Mirtazapin vid sömnbesvär Betablockerare mot stresspåslag SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression Antabus om alkoholproblema7k 7

På vårdcentralen Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes - Vårdprogram - Checklistor - Beroendesjuksköterska? - Definiera, fånga upp, svårighetsgrad, behandlingsplanering, uppföljning, remi4ering vid behov. Upparbetade vårdkedjor Förskrivningspolicy Uppfa4a all användning av beroendeframkallande mediciner som poten7ellt riskabel/leda 7ll vårdskada. Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk, beroende. Samsyn hos personalen. Insä4ning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan, målsä4ning, utvärdering. Journalför. Pa7enten görs delak7g. Ange på ordina7onen kan vara beroendeframkallande, för korrdsbruk. Policy fortsä4ning Ru7ner för förnyelse av recept på beroendeframkallande mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?) Iden7fiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla. Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossä4. Färdig planering som ak7veras. Obs! Ta ej över ansvaret från pa7enten. Som vårdgivare ej bli medberoende. 8

Sammanfa4ning Professionellt förhållningsä4 Förebygga beroendeutveckling Känna igen beroende Adekvat behandling åtgärder om beroende uppstå4 Avslutande diskussion Li4eratur7ps Franck, Nylander (red). Beroendemedicin B Wikander. Läkemedelsberoende, fakta och erfarenhet M Heilig. Läkemedelsboken, Narko7kaavsni4et H Ashton. Bensodiazepiner L Saxon, P Wirbing. Återfallspreven7on Tack för uppmärksamheten 9

TILMA Bedömningssamtal Socialt stöd/instabilitet Missbruk/beroende av alkohol- droger Svår psykisk sjuklighet - suicidalitet Soma7sk sjuklighet Prak7ska aspekter Mo7va7on 10