Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm

SMRÅDSHNDLING Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm Eskilstuna kommun, Södermanlands län Vägplan- och miljöbeskrivning, 2015-02-02 Projektnummer: 133586

TMLL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 1140, 631 80 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm Författare: Ida Rundbladh/ Frida Kumb, Sweco Dokumentdatum: 2015-02-02 Version: 0.1 Kontaktperson: Marcus Persson, projektledare Trafikverket 2

Innehåll 1. SMMNFTTNING 6 2. BESKRIVNING V PROJEKTET, DESS BKGRUND, ÄNDMÅL OCH PROJEKTMÅL 7 2.1. Bakgrund 7 2.2. Tidigare utredningar 7 2.3. Transportpolitiska mål 7 2.4. Projektmål 8 3. MILJÖBESKRIVNING 9 3.1. Läsanvisning 9 3.1.1. vgränsning 9 3.1.2. Osäkerheter 9 4. FÖRUTSÄTTNINGR 10 4.1. Vägens funktion och standard 10 4.2. Trafik och användargrupper 10 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 11 4.4. Miljöförhållanden 12 4.4.1. Landskap 12 4.4.2. Naturmiljö 13 4.4.3. Kulturmiljö 16 4.4.4. Mark- och vattenmiljö 17 4.4.5. Hälsa- och säkerhet 18 4.5. Byggnadstekniska förutsättningar 18 4.6. Övriga planer 20 4.6.1. Regionala planer 20 4.6.2. Kommunala planer 20 5. DEN PLNERDE VÄGENS LOKLISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 22 5.1. Fyrstegsprincipen 22 3

5.2. Val av lokalisering 22 5.3. Val av utformning 23 5.4. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 23 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER V PROJEKTET 24 6.1. Trafik och användargrupper 24 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 24 6.3. Miljö och hälsa 24 6.3.1. Landskap 24 6.3.2. Kulturmiljö 25 6.3.3. Naturmiljö 25 6.3.4. Hälsa och säkerhet 26 6.4. Risker 26 6.5. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 27 6.6. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 27 6.7. Påverkan under byggnadstiden 27 7. SMLD BEDÖMNING 28 8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBLKENS LLMÄNN HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVLITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MRK OCH VTTENOMRÅDEN. 29 9. MRKNSPRÅK OCH PÅGÅENDE MRKNVÄNDNING 30 9.1. Vägområde för allmän väg 30 9.2. Område med tillfällig nyttjanderätt 30 9.3. Område för enskild väg 30 10. FORTSTT RBETE 31 11. GENOMFÖRNDE OCH FINNSIERING 33 11.1. Formell hantering 33 11.2. Genomförande 34 11.3. Finansiering 34 4

12. UNDERLGSMTERIL OCH KÄLLOR 35 Bilaga 1 Miljöintressen 5

1. Sammanfattning Väg 953 (Mälarvägen) delen Eskilstuna Sundbyholm är en cirka 8 kilometer lång sträcka och en viktig transportlänk för lokal turism. Framför allt sommartid utnyttjar många gående och cyklister vägsträckan för att ta sig till från Eskilstuna till Mälaren vid Sundbyholm eller till de omkringliggande grön- och rekreationsområdena. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister längs med väg 953 delen Eskilstuna Sundbyholm är idag låg. Vägen upplevs som otrygg till följd av höga trafikflöden och hastigheter. Gående och cyklister är idag hänvisade till att gå eller cykla på vägrenen, då hela sträckan saknar separerad gång- och cykelväg. Trafikverkets mål med projektet är göra cyklingen attraktivare och mer trafiksäker, för att på så sätt få fler att välja cykel istället för bil. En separerad gång- och cykelväg föreslås. Från Morakorset, sektion 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, sektion 8/000, föreslås ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/enskilda vägar. Föreslagen åtgärd ger förbättrad tillgänglighet för gående och cyklister till målpunkterna i området längs med aktuell vägsträcka. Tillgängligheten för motorfordonstrafik bedöms bli oförändrad. Trafiksäkerheten bedöms förbättras för gående och cyklister. En separerad gång-och cykelväg uppskattas ge gående och cyklister en större upplevd trygghet än idag. Den ökade trygghetskänslan, som en separerad gång och cykelväg uppnår, kan ge konsekvensen att fler väljer att gå och cykla längs sträckan. Trafiksäkerheten för motorfordonstrafikanter bedöms bli förbättrad jämfört med idag då risken för olyckor med gående och cyklister minskas. Det bedöms som troligt att människor som bor i eller rör sig genom området kommer att gå eller cykla i större utsträckning än idag när gång- och cykelbanan har tagits i bruk. Åtgärderna medför därmed positiva effekter och konsekvenser för människors hälsa. En separat gång- och cykelväg medför negativ påverkan på kulturlandskapet då ytterligare en väg skapas. Risken att hittills okända fornlämningar påträffas inom anläggningsområdet betraktas som hög. En separerad gång- och cykelväg tar mark i anspråk och ger ett intrång i omgivande natur- och friluftslivsvärden. Vägrummet vidgas och riskerar bli ett mer påtagligt inslag i landskapsbilden. Kostnaden för projektet bedöms ligga inom intervallet 12-17 miljoner kronor. 6

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund Väg 953 (Mälarvägen) delen Eskilstuna Sundbyholm är en cirka 8 kilometer lång sträcka och en viktig transportlänk för lokal turism. Framför allt under sommartid utnyttjar många gående och cyklister vägsträckan för att ta sig till Mälaren vid Sundbyholm eller till de omkringliggande grön- och rekreationsområdena. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister längs med väg 953 delen Eskilstuna Sundbyholm är idag låg. Vägen upplevs som otrygg till följd av höga trafikflöden och hastigheter. Gående och cyklister är idag hänvisade till att gå eller cykla på vägrenen, då hela sträckan saknar separerad gång- och cykelväg. 2.2. Tidigare utredningar Konsultföretaget VP utförde 2012 en utredning åt Eskilstuna kommun om förutsättningar för gång- och cykelväg mellan Eskilstuna och Sundbyholm. I rapporten beskrevs en möjlighet att separera gående och cyklister med motorfordonstrafikanter längs med väg 953, samt även förslag till korsningsutformningar. En övergripande kostnadsmatris togs fram. I ett samrådsunderlag daterat 2013-05-22 studerades tre alternativ för gång- och cykelväg. De tre alternativen börjar vid korsningen mellan väg 953 och Ärstavägen och slutar vid Morakorset, strax innan ek- och bokallén. I alternativ 1 föreslogs en gång och cykelväg på befintlig väg med räckesseparering. I alternativ 2 föreslogs en gång- och cykelväg på befintlig väg med räckesseparering där också befintliga parallellvägar används i möjligaste mån. I alternativ 3 föreslogs en separerad gång- och cykelväg. Från Morakorset, sektion 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, sektion 8/000, föreslogs två alternativa lösningar: Ett där inga åtgärder genomförs på sträckan och gående och cyklister får samsas med motorfordonstrafikanter. I det andra föreslås ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/enskilda vägar. Det alternativ som valdes för fortsatt projektering och byggande var alternativ 3, separerad gång- och cykelväg. Från Morakorset, sektion 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, sektion 8/000, valde man att gå vidare med alternativet med ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/ enskilda vägar. 2.3. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till 7

utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 2.4. Projektmål Målet med projektet är att få fler att välja cykel istället för bil. Det görs genom att utreda förutsättningarna samt föreslå åtgärder som gör cyklingen attraktivare och mer trafiksäker. 8

3. Miljöbeskrivning 3.1. Läsanvisning Eftersom Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning tas. Syftet med miljöbeskrivningen är att identifiera och beskriva den planerade verksamhetens förutsägbara påverkan på människors hälsa och på miljön. tt identifiera miljövärden, arbeta in miljöhänsyn i de förslag som tas fram och att beskriva konsekvenser är en integrerad del av planprocessen. Miljöbeskrivningen omfattar följande rubriker i vägplanen: Miljöförutsättningarna inom utredningsområdet beskrivs under Förutsättningar i avsnitt 4.4 Miljöförhållanden. Under Skyddsåtgärder och försiktighetsmått avsnitt 5.4 redovisas de åtgärder och försiktighetsmått som kommer att vidtas med anledning av påverkan på människors hälsa och på miljön och som omfattas av planen. Effekter och konsekvenser av den planerade verksamheten beskrivis i avsnitt 6.3 Miljö och hälsa och även 6.4 Risker. I vsnitt 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden redovisas projektets påverkan på bland annat riksintressen. I Fortsatt arbete, avsnitt 10, redovisas vilka dispenser, lov, tillstånd och anmälningar som kan bli nödvändiga vid byggande av vägen liksom behovet av eventuell uppföljning. 3.1.1. vgränsning Miljöbeskrivningen har avgränsats till det område som direkt kan komma att beröras av anläggningsarbeten i projektet, vilket preliminärt bedöms omfatta ett område på upp till cirka 20 meter från den nuvarande vägen räknat från vägkant. Påverkan som kan beröra ett större influensområde (t.ex. påverkan på landskapsbilden om träd behöver avverkas) beskrivs också. De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I projektet bedöms påverkan på landskap, naturmiljö, kulturmiljö, mark- och vattenmiljö samt hälsa och säkerhet vara relevant att studera. 3.1.2. Osäkerheter Miljöbeskrivningen avser påverkan som kan uppstå i framtiden och det finns därför alltid ett mått av osäkerhet i bedömningarna. Osäkerheten vad gäller bedömning av påverkan beskrivs där det bedöms vara relevant under respektive miljöaspekt. 9

4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 953 är en statlig väg och har idag två körfält med vägrenar. Vägbredden varierar i intervallet 6 16,3 meter. Från Skiftinge och fram till Vreta är vägbredden konstant runt ca 10 meter. Från Vreta och fram till korsningen med väg 961 varierar bredden till mellan 12-16,3 meter. Efter korsningen med väg 961 och vidare in mot Sundbyholm smalnar vägen av till mellan 6-8 meter. Vägen saknar mötesseparering men är försedd med fräst mittlinje. Från Eskilstuna till Morakorset markerar en heldragen linje gränsen mellan körbanan och vägrenen och den yta cyklisten är hänvisad till är relativt snålt tilltagen och ger ingen plats för vingelutrymme. Längs stora delar av aktuell vägsträcka är den heldragna linjen bortnött, vilket medför otydlighet om vad som är körfält respektive vägren. Från Morakorset och sista kilometern ned till badparkeringen vid Sundbyholm saknas vägren. Väg 953 smalnar av avsevärt och gående och cyklister får använda sig av den befintliga vägen och blanda sig med motortrafik. Väg 953 har högsta bärighetsklass (BK 1), med reservation för vägrenen där bärigheten idag är okänd. Hastigheten varierar mellan 50 80 km/timme längs med sträckan. 4.2. Trafik och användargrupper Trafikmängden på väg 953 uppgår till mellan 2500 3350 fordon/dygn, varav 12 procent är tung trafik. Under dagar med travevenemang i Sundbyholm uppkommer höga flödestoppar, med långa köer som följd. Väg 953 är inte en rekommenderad väg för farligt gods. Fyra busslinjer trafikerar aktuell sträcka och totalt finns det 10 hållplatser utefter väg 953. Två busslinjer, linje 203 och linje 206 trafikerar endast en del av väg 953, medan busslinje 9 och 64 (nattbuss), trafikerar hela sträckan. Utöver dessa kollektivtrafiklinjer tillkommer Travbussen de dagar i veckan Sundbyholmstravet arrangeras. Skolskjutsen i Eskilstuna kommun är kombinerad med linjetrafiken. Ett flertal elever åker med linje 203 till Vallby skola. Det finns även elever som åker taxibuss. ktuell vägsträcka är en viktig transportlänk för lokal turism. Framförallt sommartid nyttjar många oskyddade trafikanter vägen för att ta sig till Mälaren vid Sundbyholm eller till omkringliggande grön- och rekreationsområden. Gående och cyklister är hänvisade till att gå och cykla på vägrenen. Detta innebär att tillgängligheten för gående och cyklister längs aktuell vägsträcka är låg. Data från olycksdatabasen STRD, visar att det mellan åren 2003-2013 inträffat totalt 10 polis- eller sjukhusrapporterade olyckor på aktuell del av väg 953. 6 av dessa medförde lindriga personskador och 4 svåra personskador. v ovanstående olyckor var 3 10

singelolyckor, 2 Fotgängare/cykel/moped. Inga olyckor mellan fotgängare och motorfordon, eller mellan cykel och moped (motorfordon), har inträffat de senaste 10 åren. Enligt det Nationella Viltolycksrådet rapporterades 32 olyckor med vilt, mellan åren 2010-2012 för väg 953. 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Väg 953 är anlagd genom kultiverad mark, rik på kulturhistoriska lämningar, och kantas sporadiskt av mindre skogspartier eller skogsdungar, samt en slottsskog inne i Sundbyholm. Bebyggelsen mellan tätorterna Eskilstuna och Sundbyholm består av mindre byar klustrade intill vägen eller av lantbruksgårdar i varierande storlek. Det senaste decenniet har befolkningen ökat i Eskilstuna kommun. v de cirka 100 000 invånare som finns i hela kommunen bor knappt 70 000 invånare i centralorten Eskilstuna. Befolkningsprognoser pekar på att kommuninvånarantalet kommer att öka något i framtiden. Tätorten Sundbyholm består till största delen av villor eller fritidsfastigheter. I Sundbyholm bodde år 2010 omkring 500 invånare. Invånarantalet i Sundbyholm närapå fördubblades under åren 2005 till 2010. Sundbyholm är ett av kommunens mest expansiva områden och ny bebyggelse i form av bostäder, verksamheter och service ska enligt kommunens planering ges extra stor prioritet. Det finns ett antal viktiga målpunkter längs med sträckan Eskilstuna Sundbyholm. v dessa bör nämnas: Tätorten Sundbyholm. Vid Mälarens strand inne i centrala Sundbyholm finns Eskilstuna kommuns största småbåtshamn och gästhamn, med diverse restauranger och service möjligheter. Här finns också ett kommunalt bad. Sundbyholm camping. Campingen ligger vid Mälarens strand inne i Sundbyholm, nära till travbana och Sundbyholms slott. Sundbyholms travbana. Travanläggningen i Sundbyholm är en av Sveriges största, med konferensmöjligheter, restaurang, pub och gatukök. Varje år arrangeras ett 40-tal tävlingsdagar. Sundbyholms slott. Slottet som är från 1600-talet är idag en resort och konferensanläggning som erbjuder året-runt-boende och arrangerar fester, bröllop, företagsevent och musikevenemang. Sigurdsristningen. Sigurdsristningen är Södermanlands största hällristning, där betraktaren kan läsa några välkända episoder ur Sigurd Fafnesbanes saga från omkring 1000-talet. Runstenar. Eskilstuna kommun är runstensrikt. Flertalet runstenar finns uppförda intill väg 953. Cykelleder. Ett antal cykelleder finns i närheten av väg 953, vilka är viktiga målpunkter både för rekreation och för motion. 11

4.4. Miljöförhållanden 4.4.1. Landskap Vägen sträcker sig genom ett låglänt slättlandskap som i norr avskiljs från Mälaren av en skogsklädd förkastningsbrant och i söder av en annan. Det är ett storskaligt, flackt jordbrukslandskap som består av en lerslätt och tidigare sjöbotten. Bebyggelsen består av ensamgårdar och mindre byar och är knutna till landskapets höjdlägen, åsar och impediment. I landskapet finns inslag av trädbevuxna åkerholmar och mindre höjder vilka skapar kontrast i det storskaliga landskapet. De större vägarna, däribland väg 953, har dragits om och rätats ut för att anpassas till moderna trafikflöden, men följer i stort samma sträckningar som de äldre färdvägarna. Tillkommande infrastruktur bör kunna inpassas i den storskaliga strukturen men kan komma att påverka i första hand kulturlandskapets värden liksom upplevelsevärdet och i viss mån även möjligheten att bruka och nyttja landskapet. Närmare Eskilstuna i gränslandet mot höjderna får jordbrukslandskapet en mer mosaikartad karaktär och tätorten gör sig påmind genom småindustrier, hästgårdar m.m. Området tas successivt i anspråk för bebyggelse allt eftersom staden växer vilket innebär att jordbrukets förutsättningar försvåras. Här finns stora kulturhistoriska värden med gravfält och by/gårdsbildningar med lång kontinuitet. Här finns också rekreations- och friluftslivsvärden för stadens invånare genom Djursta- Skrapåsskogen som utbreder sig öster om Skiftinge mot E4. Friluftsintressena omfattar även Ormkullen väster om väg 953. Även i de norra delarna mot Mälaren har landskapet en mer mosaikartad karaktär. Vägen följer här Sundbyholmsåsen väst sida och från att ha varit bredare och mer storskalig smalnar den av till cirka 6 meter. Den trädklädda åsen utgör ett tydligt inslag i landskapet där den reser sig 35 meter över det omgivande jordbrukslandskapet. Sundbyholms slott och herrgård präglar också landskapet i denna del med inslag av ädellövträd, alléer och ett rationaliserat jordbruk som karaktärisiska inslag. Närheten till Mälaren och Sundbyholm som erbjuder aktivitet och service, Sundbyholmsåsen och det mångformiga jordbrukslandskapet är några av de faktorer som gör att landskapet har höga upplevelsevärden och värden för rekreation och friluftsliv. Väg 953 är trots att den är relativt bred tämligen väl anpassad till det omgivande landskapet även om den på sina ställen bryter genom mindre höjdpartier vilket innebär att skärningar och bankar skapas som påverkar upplevelsen i landskapet. Två områden av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalkens (MB) 3 kap 6, finns avsatta kring Sundbyholm: Sundbyholmsområdet (D8) är ett omväxlande kulturlandskap vid Mälarens södra strand genom vilket den mäktiga Sundbyholmsåsen löper. Södra delen av åsen är avsatt som naturreservat för att skydda åsen mot grusexploatering. I området finns ängsmarker, torrbackar, lövskog och lövskogsdungar samt kulturhistoriska miljöer som erbjuder rika naturupplevelser. Området ingår i Mälarens primära rekreationsområde, ett av 25 områden som av riksdagen utpekats som särskilt lämpat för utveckling av rekreation och turism. Kring Sundbyholms slott finns fritidsanläggningar anlagda som till exempel 12

småbåtshamn, en välordnad badplats vid en av Mälarens bästa badstränder, servering och vandrarhem. Ridö-Sundbyholmsarkipelagen (D9) i Mälaren norr om Sundbyholm, är ett mycket naturskönt och attraktivt område med möjlighet till naturstudier och friluftsaktiviteter. Områdets storlek, orördheten, ädellövskogen, den intressanta och i vissa fall säregna floran och faunan, naturhamnar och anordningar för friluftslivet ger området stora värden. Området bedöms inte beröras direkt av föreslagna åtgärder. Området kring Sundbyholm ingår även i riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt MB 4 kap 2, Mälaren med öar och strandområden (D1). 4.4.2. Naturmiljö De högsta naturmiljövärdena längs den aktuella sträckan finns i den norra delen vid Sundbyholm. Vissa värden förekommer också i det mer mosaikartade landskapet med ökad andel skog i den södra delen mot Eskilstuna/Skiftinge. Därutöver håller landskapet som i övrigt till stora delar utgörs av ett flackt jordbrukslandskap inga högre naturvärden bortsett från olika småbiotoper så som alléer, åkerholmar och småvatten vilka skapar variation och som är viktiga för många växt- och djurarter. I söder vid cirka km 0/500-1/550 går vägen genom Djursta- Skrapåsskogen som ingår i länsstyrelsens naturvårdsprogram från 1991. Området har enligt detta klass III vilket innebär att det har ett högt värde. Det består av ett område med ekhagmark, hällmarkspartier och öppna betesmarker. I anslutning till hagmarken växer en grovstammig granskog som norrut övergår i tallhed. Inom området finns flera av Skogsstyrelsen utpekade naturvärdesobjekt med löv- och ädellövskog med höga naturvärden vilka bedöms ha potential att utvecklas till nyckelbiotoper. Inga av dessa objekt finns dock inom ett sådant avstånd från vägen att de kan komma att påverkas av den planerade cykelvägen. Norr om vägen, vid Ormkullen, cirka km 1/120 1/380 finns en värdefull betesmark, enligt Jordbruksverkets databas TUV, längs den gamla vägens sträckning. Området är inte betat idag, men hyser flera hävdgynnade arter däribland backnejlika, backtimjan, gulmåra, prästkrage, olika skallrearter, ängshavre och ängsvädd. Här finns även förekomst av backsippa (VU) och ett antal rödlistade svampar registrerade i artportalen. Området bedöms i övrigt ha stora värden som ströv-/ rekreationsområde genom närheten till tätorten. I området finns även kulturmiljövärden. Sundby-området eller Sundbyholm i den norra delen utgör idag ett kommunalt naturreservat. Dock arbetar Eskilstuna kommun med att ombilda och slå samman såväl Sundbyområdet som naturreservatet Sundbyholmsåsen (öster om väg 953) till ett naturreservat. Området har såväl geovetenskapliga värden i form av Sundbyholmsåsen som kulturhistoriska, biologiska och friluftslivsmässiga värden. De biologiska värdena är bland annat knutna till åkermarkernas rika förekomst av åkerholmar liksom till en av landets nordligaste bokskogar på Sundbyholmsåsen i anslutning till infartsvägen till slottet. Längs 13

Figur 4.4.2, Natur-, kulturmiljö- och friluftslivsvärden längs väg 593. Se även bilaga 1. 14

väg 953 finns flera träd som registrerats vid länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd. I det varierande odlingslandskapet i naturreservatet finns många fåglar så som gräshoppssångare, flodsångare, härmsångare, törnsångare, mindre hackspett, göktyta, stenknäck törnskata och brun kärrhök. Öster om Stora Lövhulta, vid cirka km 3/650, finns en åkerholme direkt väster om vägen. Åkerholmen bedöms inte omfattas av biotopskydd då den ligger intill vägen och därmed inte helt omges av åkermark. Ytterligare en åkerholme finns i närheten av vägen i det som idag används som hästbete söder om Stensätter, cirka km 4/410-4/450. På denna växer ett fåtal björkar och två granar och den är delvis skadad, möjligen kan den ha använts som täkt varför dess värden bedöms som låga. Intill vägen vid Stensätter finns det ännu en åkerholme, vid handelsträdgården cirka km 4/670-4/710, gång- och cykelvägen bedöms dock rymmas mellan vägen och åkerholmen och intrång kan därmed undvikas. Mellan Stora Tidö och Lilla Lövhulta vid cirka km 1/940 finns ett öppet dike i åkermarken som kommer att korsas av gång- och cykelvägen vilket innebär att diket behöver kulverteras. Detta gäller även diket mellan Stora Lövhulta och Stensätter, vid cirka km 3/950. Båda dikena bedöms kunna omfattas av det generella biotopskyddet. Vid Skinnartorp, ca km 6/500 är det trångt mellan vägen och gården. Vägen avgränsas från gården av vegetation som bland annat består av ett antal äldre och relativt stora träd vilka bedöms kunna ha ett visst naturvärde, de har dock inte något formellt skydd. En utsökning av förekomsten av rödlistade fågelarter inom cirka en km från väg 953 under den senaste tioårsperioden har gjorts i rtportalen och redovisas i tabell 4.4.2. 15

Tabell 4.4.2 Förekomst av rödlistade arter enligt artportalen. VU=sårbar, NT=nära hotad, EN=starkt hotad. rt Kategori rtskyddsförordningen Backsvala NT Bivråk VU x Blå kärrhök NT x Brushane VU x Busksångare NT Drillsnäppa Fjällvråk Flodsångare NT NT NT Gråtrut NT x Gräshoppsångare Göktyta NT NT Havsörn NT x Hämpling VU Jorduggla NT x Kornknarr NT x Kungsörn NT x Mindre flugsnappare NT x Mindre hackspett Nötkråka NT NT Pilgrimsfalk VU x Rosenfink NT Rördrom NT x Salskrake NT x Silltrut NT x Skräntärna VU x Storspov NT x Sånglärka NT x Sädgås NT x Tornseglare NT Vaktel NT x Ängshök EN x 4.4.3. Kulturmiljö Vägen ligger till stora delar inom ett område som utgör riksintresse för kulturmiljövården, Kafjärdenområdet (D1). I området syns tydligt hur landhöjningen har påverkat kolonisationen tillsammans med lämningar och spår från människan från olika tider. I takt med landhöjningen och att området torrlades befolkades området från äldre järnåldern och fortsatt under yngre järnåldern. Lämningar från denna tid i närheten av den nuvarande vägen är bland gravfält och runsten vid Ostra samt färdvägen mellan Sundbyholm och Sundby kyrka över Sundbyholmsåsen öster om området. Vägen används idag som motions- och gångstig. Även byarnas namn i området vittnar om deras förhistoriska ursprung. Lämningarna i området visar och att området utgjorde en centralbygd under yngre järnåldern. 16

Under medeltiden uppförs kyrkorna, där Sundby och Hammarby kyrka strax öster om den nuvarande väg 953 uppfördes under 1100-talet vid den forna Kafjärdens stränder. Förekomsten av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar är riklig i trakten (se figur 4.4.2). I tabell 4.4.3 redovisas objekt inom cirka 100 meter från väg 953. Lämningarna förekommer till stor del vid och intill befintlig bebyggelse där de första bosättningarna bildades samt på moränhöjderna som inte blivit uppodlade. Tabell 4.4.3. Registrerade kulturhistoriska lämningar längs aktuell sträcka av väg 953. RÄ-nr Lämningstyp ntikvarisk bedömning Hammarby 20:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 17:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 24:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 23:1 Husgrund, Övrig kulturhistorisk lämning förhistorisk/medeltida Hammarby 27:2 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Hammarby 27:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Hammarby 8:1 Runristning Fornlämning Sundby 16:1 Hög Fornlämning Sundby 15:1 Runristning Fornlämning Sundby 35:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Sundby 49 Boplats Fornlämning Sundby 18:4 Stensättning Fornlämning Sundby 18:3 Stensättning Bevakningsobjekt Sundby 18:2 Stensättning Bevakningsobjekt Sundby 18:1 Stensättning Fornlämning Sundby 34:1 Hägnad Fornlämning Sundby 9:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Sundby 42 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning 4.4.4. Mark- och vattenmiljö Jord- och skogsbruk bedrivs aktivt i området. Vägen passerar genom ett par markavvattningsföretag (båtnadsområden och diken) som finns i jordbrukslandskapet. Åtgärder som påverkar diken och båtnadsområdens funktion kan kräva tillstånd. Information kring de markavvattningsföretag som finns i anslutning av vägen har hämtats från länsstyrelsen i Södermanlands län. Följande markavvattningsföretag har identifierats längs vägen: Tidö-Vallby-Torshälla, 1935, torrläggningsföretag Ostra-Lövhulta-Ingespjuta, 1958, torrläggningsföretag Kalkbäcken-Sundbyån, 1923, torrläggningsföretag 17

4.4.5. Hälsa- och säkerhet Trafikmängden längs väg 953 är ca 3350 fordon per dygn (år 2010) och kan anses vara det som påverkar miljön inom utredningsområdet mest. Denna trafikmängd belastar miljön genom: Påverkan på bebyggelse genom buller, vibrationer och ljus, Påverkan på mark, vattendrag och sjöar genom luftföroreningar och via vägdagvatten, Barriäreffekter för människor. Sett utifrån områdets rådande förhållanden med trafikmängder, antal boende och den omgivande miljön bedöms miljöbelastningen i det aktuella området som låg. Projektet kommer inte att på ett betydande sätt förändra den nuvarande bullersituationen längs väg 953. Bedömning om eventuella skyddsåtgärder för vägtrafikbuller baseras på riktvärden som antagits av riksdagen. Dessa är bindande vid nybyggnation av väg eller vid väsentlig ombyggnation av väg och gäller i övrigt som planeringsmål. Projektets syfte är att förbättra situationen för oskyddade trafikanter. Omfattningen är inte sådan att åtgärderna innebär väsentlig ombyggnad. Bullerskyddsåtgärder kommer därför inte att prövas inom ramen för projektet. Intill den befintliga vägen, på den östra sidan finns uppgift om två deponier i kommunens översiktsplan 2030, den ena vid Stora Tidö har BKL 4 och den andra vid Sundbyholm har riskklass 2. Stickprov kommer att tas längs hela sträckningen för att undersöka eventuell förekomst av föroreningar i mark. 4.5. Byggnadstekniska förutsättningar Enligt SGU:s generella jordartskarta består marken längs den studerade sträckan till större delen av glacial- och postglacial lera, se figur 4.5.1, 4.5.2 och 4.5.3. Även mindre områden av sandig morän med moränryggar och berg i dagen finns längs sträckan, främst i södra delarna av sträckan mot Skiftinge, i norr mot Sundbyholm samt kring Lövhulta. I norr mot Sundbyholm återfinns även en del områden med postglacial sand. Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.1, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång- och cykelväg (km cirka 0/000-3/000) 18

Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.2, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång-och cykelväg (km cirka 3/000-6/000) Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.3, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång- och cykelväg (km 6/000- slut) Information om ledningar har inhämtats från Ledningskollen. Följande information erhölls från ledningsägarna: Geomatikk Sverige B Skanova har teleledningar som berörs. Eskilstuna Strängsnäs Energi B har ledningar för V, belysning, el höglågspänning, opto som berörs. Stokab har optiska fiberkablar parallellt med väg 952 vid vägskälet med väg 953, busshållplatsläge Hammarby vägskäl. Telenor B har teleledningar som berörs Vattenfall Eldistribution B har en 44000 volts ledning i området, vilken passerar över väg 953 (luftledning), för att ca 200 meter från aktuellt objekt förläggas i marken. 19

4.6. Övriga planer 4.6.1. Regionala planer I den Regionala länsplanen för åren 2010-2021, har regeringen avsatt 917 MSEK att fördela på diverse olika infrastruktursatsningar. 59 MSEK är öronmärkta för åtgärder inom Gång- och cykelvägar inkl. turistcykelleder. Regionförbundet Sörmland har på uppdrag av regeringen arbetat fram en Regional Utvecklingsplan (RUP), allmänt kallad Sörmlandsstrategin, vilken är en samlad strategi för länets regionala tillväxtarbete. Utöver Sörmlandsstrategin, återfinns ett antal fördjupningsdokument som ska komplettera de förslag till handlingsplan som tas upp i RUP. Dels Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Planer och satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik, dels Regional cykelstrategi för Sörmland komplett version med fördjupade analyser. Ett av de regionala målen är en ökad satsning på gång- och cykelvägar samt vidare satsning på turistcykelstråken. Det övergripande målet i Regional cykelstrategi för Sörmland, är att alla cykelvägar och turistcykelleder ska vara trygga och säkra. I cykelstrategin för Sörmland är aktuellt objekt utpekad som Starkt stråk. En cykelväg eller en turistcykelled utpekad som starkt stråk, ska hålla hög trafiksäkerhetsstandard och upplevas som tryggt genom att inte ledas längs smala vägar med höga motorfordonshastigheter och flöden utan vägren eller separering. 4.6.2. Kommunala planer Eskilstuna kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 29 augusti 2013. Därefter har processen kring översiktsplanen överklagats hos förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten har den 26 november 2014 meddelat dom i ärendet. Domstolen avslår överklagandet. Den nya översiktsplanen gäller fram till år 2030. En ny trafikplan antogs i Eskilstuna kommunfullmäktige i november 2012. I den finns en strategidel och en handlingsplan som aktivt ska bidra till ett mer attraktivt och hållbart Eskilstuna. Trafikplanen omfattar all trafik. En cykelplan antogs av Eskilstuna kommunfullmäktigt i augusti 2013 och är en förlängning av trafikplanens arbete. Syftet är att skapa en attraktiv och välfungerande cykelinfrastruktur så att fler väljer cykeln i framtiden. Cykelplanen innehåller en långsiktig strategi för hållbara resor och ska verka för att öka cyklandets attraktivitet samt skapa en bättre attityd gällande cykling. Cykelvägen mellan Eskilstuna och Sundbyholm finns med som utpekat stråk i cykelplanen. Projektet berör följande kommunala stadsplaner, detaljplaner, byggnadsplaner och områdesbestämmelser: Stadsplan för del av Ärsta inom stadsdelen Sal-Skiftinge i Eskilstuna, antagen i stadsfullmäktige 9 november 1967. Stadsplanen berörs i anslutningen till befintlig gång- och cykelväg i Eskilstuna. Berörda områden är planlagda som gata respektive park. Befintlig gång- och cykelväg ligger inom område planlagt som park. Projektet samstämmer därmed med stadsplanen. Stadsplan för STG.395 m.fl. öster om Gamla Sal inom stadsdelen Skiftinge, antagen 13 februari 1969. Stadsplanen berörs i korsningen väg 953/ Ärstavägen/ 20

Dalgången. Berört område är planlagt som gata. Projektet samstämmer därmed med stadsplanen. Detaljplan för del av Skiftinge 3:1, del av, m.fl Djursta, upprättad 17 september 2012. Detaljplanen ligger i anslutning till den sydligaste delen av projektet då Mälarvägen är planlagd som huvudgata i cirka 500-600 meter. Detaljplanen är inte direkt berörd av projektet. Detaljplan för Stora Tidö 7:2 (del av) och 1:18 m fl, upprättad 15 mars 2006. Detaljplanen berörs i anslutning till projektet cirka 1 km nordost om Eskilstuna. Korsning vid anslutning till bostäderna vid Lövhult är detaljplanelagd som gata. Projektet samstämmer därmed med detaljplanen. Byggnadsplan för Vretatorp 2:1 m fl inom Sundby socken, antagen 1 juli 1976. Detaljplanen berörs vid infarten till Ostra allé. Korsningen är planlagd som väg. Projektet samstämmer därmed med detaljplanen. Områdesbestämmelser för Ostra Knall- Stentorp mm, antagen 22 maj 2001. Områdesbestämmelserna gäller sydligaste delarna av Sundbyholm. Gräns för områdesbestämmelserna går i väg 953. Projektet samstämmer med områdesbestämmelserna. Detaljplan för del av Sundbyholm 2:1, antagen 24 mars 1994. Detaljplanen berörs vid infarten till Sundbyholm. Del av tänkt cykelstråk som använder befintlig väg är planlagt som lokalgata. Projektet samstämmer med detaljplanen. Detaljplan för Sundbyholm norra del av Sundbyholm 2:234 m fl, upprättad 23 maj 2008. Detaljplanen berörs i Sundbyholm. Planerat cykelstråk går genom område planlagt som naturmark och ansluter till väg som ligger i område planlagt som lokalgata. Projektet samstämmer med detaljplanen. Detaljplan för del av Ostra 10:1 m.fl. Ostra och Stensätter, antagen 28 augusti 2014. Planen är överklagad. Detaljplanen berörs ett par kilometer söder om Sundbyholm. Planerad cykelväg berör mark som är planlagd som tomtmark samt korsar mark som är planlagd som lokalgata. Projektet samstämmer inte med detaljplanen. 21

5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Fyrstegsprincipen I samrådsunderlaget studerades alternativa lösningar utifrån fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att i steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och tidigt ta fram en rad olika åtgärdsalternativ inför fortsatt planering. De fyra stegen sammanfaller därmed delvis med Miljöbalkens hänsynsregler. 1. Tänk om- Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Möjliga åtgärder är till exempel att påverka attityder för ökat cyklande eller uppmuntra till ökat avstånd. Dessa åtgärder anses inte på egen hand kunna förbättra trafiksäkerheten men kan bidra till att förbättra miljön tillsammans med andra åtgärder. 2. Optimera- Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Möjliga åtgärder är till exempel att centrera bebyggelse till befintliga tätorter för att öka nyttan av befintliga gång- och cykelvägar eller involvera vägföreningar längs med sträckan för att kunna nyttja mindre vägar till gång- och cykeltrafik. Dessa åtgärder ses inte som rimliga alternativ eftersom de endast på kort sikt tillgodoser behoven men motverkar projektmålet om ökad andel cyklande sett över längre tid. 3. Bygg om- Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Möjliga åtgärder är till exempel att anlägga separat gång- och cykelväg längs hela eller delar av sträckan, anordna belysning, anlägga säkra passager för oskyddade trafikanter vid korsningspunkter eller anlägga cykelparkeringar i anslutning till busshållplatser. Dessa alternativ anses kunna uppfylla projektets mål samt vara ekonomiskt rimliga i förhållande till nyttan. 4. Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/ eller större ombyggnadsåtgärder. Möjlig åtgärd är till exempel att anlägga separat gång- och cykelväg längs hela eller delar av sträckan eller att anlägga nya planskildheter. Dessa åtgärder har valts bort då de inte är ekonomiskt rimliga i förhållande till nyttan. I samrådshandlingen föreslås åtgärder inom steg 4 för att uppnå projektmålen om ökad attraktivitet och säkerheten för gående och cyklister längs med aktuell vägsträcka. 5.2. Val av lokalisering Inom ramen för samrådsunderlaget studerades tre alternativ för gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägens sträckning löper längs väg 953 i samtliga studerade alternativ. 22

5.3. Val av utformning Gång-och cykelvägen föreslås vara separerad längs med väg 953 på nordvästra sidan från korsningen väg 953/ Ärstavägen/ Dalgången fram till Morakorset. Väg 953 och gång- och cykelvägen separeras med ett dike. vståndet mellan väg 953 och gång- och cykelvägen varierar mellan cirka 3-6 meter. Gång- och cykelvägen föreslås byggas med 3,0 meters bredd. Vägen anpassas till topografin. Längs vägsträckan finns ett antal trånga passager. Vid dessa anpassas gång- och cykelvägen till rådande förhållanden och gång- och cykelvägen placeras på väg 953 med en räckesseparering. Gång- och cykelvägen längs väg 953 föreslås ansluta befintlig gång- och cykelväg vid korsningen väg 953/Ärstavägen/Dalgången. En trafiksäker passage i plan föreslås över Ärstavägen. Passagen föreslås placeras cirka 10 meter in på Ärstavägen. Passagen ansluter gång- och cykelvägen längs väg 953 till befintlig gång- och cykelväg på Ärstavägens västra sida. Från Morakorset fram till badparkeringen i Sundbyholm föreslås ny gång- och cykelväg kombinerat med befintliga grusvägar/enskilda vägar. 5.4. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Miljöfrågorna har påverkat utformning och lokalisering inom delar av den föreslagna gång- och cykelvägens sträckning. I flera fall har olika aspekter vägts mot varandra. Miljöhänsyn i projektet har bland annat skett genom att: Befintlig parallellväg används som gång- och cykelväg vid Stora Tidö för att undvika påverkan på kulturmiljövärden och jordbrukets förutsättningar att bruka marken. Gång- och cykelvägen läggs i ny sträckning samt längs befintliga vägar genom naturreservatet Sundbyholm för att påverka värdena i reservatet så lite som möjligt. På sträckor där utrymmet mellan bebyggelse och vägen är begränsat placeras gång- och cykelvägen så nära den befintliga vägen som möjligt för att boendemiljön ska påverkas så lite som möjligt. 23

6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Studerad sträcka av väg 953 ger idag begränsad tillgänglighet och bristande trafiksäkerhet för gående och cyklister. Tillgängligheten till omkringliggande friluftsliv och besöksmål för dessa trafikantgrupper är begränsad. En utbyggnad av en gång- och cykelväg skulle förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för dessa grupper. Det föreslagna alternativet ger förbättrad tillgänglighet för gående och cyklister längs med aktuell vägsträcka jämfört med idag. En utbyggnad kommer att förbättra tillgängligheten till målpunkterna i området för gående och cyklister. Jämfört med idag bedöms trafiksäkerheten förbättras för gående och cyklister. Förslaget med en separerad gång- och cykelväg bedöms ge gående och cyklister en större upplevd trygghet än idag. Den ökade trygghetskänslan, som en separerad gång och cykelväg uppnår, kan ge konsekvensen att fler väljer att gå och cykla längs sträckan. Tillgängligheten för motorfordonstrafik bedöms bli oförändrad. Trafiksäkerheten för motorfordonstrafikanter bedöms bli förbättrad jämfört med idag då risken för olyckor med gående och cyklister minskas. Sammantaget uppskattas de föreslagna åtgärderna medföra förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Det bedöms som troligt att människor som bor i eller rör sig genom området kommer att gå eller cykla i större utsträckning. Åtgärderna medför därmed positiva effekter och konsekvenser för människors hälsa. 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling Påverkan på de lokala tätorterna och den regionala utvecklingen är positiv. 6.3. Miljö och hälsa 6.3.1. Landskap Föreslagen gång- och cykelväg sträcker sig genom ett vidsträckt jordbrukslandskap med ett stort inslag av värdefulla natur- och kulturmiljöer med höga rekreations- och friluftslivsvärden. En separerad gång- och cykelväg, tar mer mark i anspråk för väganläggningen och innebär intrång i det omgivande landskapet. Vidgningen av vägrummet och tillkomsten av exempelvis räcken på delar av sträckan innebär att det finns en risk att vägen kommer att blir ett mer påtagligt inslag i landskapsbilden. Gångoch cykelvägens sträckning och utformning har i möjligaste mån anpassats till det omgivande landskapet och dess värden både i plan och i profil. Konsekvenserna bedöms därför som små. 24

6.3.2. Kulturmiljö Förslaget medför negativ påverkan på kulturlandskapet då ytterligare en väg skapas. Genom att gång- och cykelvägens sträckning så långt möjligt anpassats till terrängen samt att den i huvudsak kommer att placeras i direkt anslutning till befintlig väg bedöms påverkan ändå som relativt begränsat. Inga nya skärningar eller bankar skapas och intrånget i brukbar mark kan minimeras. Till stora delar kommer kända fornlämningarna och övriga kulturhistoriska lämningar kunna undvikas. Dock kommer påverkan inte helt kunna undvikas i miljön vid runstenen, Hammarby 8:1, som står cirka 9 meter från vägkanten. Gång- och cykelvägen planeras här att förläggas parallellt med vägen. Runstenen hittades ursprungligen på en åker och sprängdes då den ansågs vara ett hinder för jordbruket. Den restaurerades senare och restes på sin nuvarande plats år 1961. Gång- och cykelvägen innebär dock inte att själva runstenen behöver flyttas från sin nuvarande plats och genom särskild försiktighet under byggskedet kan påverkan på stenen undvikas. Risken för att hittills okända fornlämningar påträffas inom anläggningsområdet bedöms dock som hög med hänsyn till hur landskapet ser ut och vad som är känt kring lokaliseringen av fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i det aktuella området. Detta gäller särskilt i området kring korsningen mellan vägarna 953 och 952. Förslaget medför dock bättre möjligheter för gång- och cykeltrafikanter att stanna för att ta del av kulturmiljön utan att trafiksäkerheten minskar. 6.3.3. Naturmiljö Värdena inom naturreservatet vid Sundbyholm bedöms inte påverkas av anläggandet av gång- och cykelvägen då den på denna sträcka planeras i kanten av skogen på åkermark samt längs befintliga vägar i de västra delarna av Sundbyholm. Vid Stensätter kommer det sannolikt att ske ett intrång i den åkerholme som ligger i betesmarken till följd av den planerade gång- och cykelvägen. Intrånget sker dock inte till följd av gång- och cykelvägen utan på grund av att den träningsanläggning för travhästar som idag ligger där cykelvägen planeras föreslås flyttas åt väster. Omläggningen av träningsanläggningen innebär att den östra delen av åkerholmen behöver tas i anspråk och att en av granarna behöver avverkas. Då markskiktet på denna del av åkerholmen redan sedan tidigare är påverkat och åkerholmens naturmiljövärden är små bedöms konsekvenserna som små negativa. De öppna diken som kommer att beröras vid anläggandet av gång- och cykelvägen påverkas genom att diket kulverteras under gång- och cykelvägen. Borttagandet av dessa biotoper bedöms innebära små negativa konsekvenser då åtgärderna endast påverkar en kort sträcka sett till det totala dikets längd och det sker i direkt anslutning till befintlig väg. vverkning av träd och buskar vid passagen förbi Skinnartorp kommer inte att kunna undvikas. Sannolikt kommer det krävas att något eller några av de större träden, vilka bedömts ha ett visst naturvärde, avverkas. Då det rör sig om enstaka träd och det i den omgivande miljön finns fler äldre och grova träd bedöms påverkan ändå som begränsad och konsekvenserna bedöms bli små negativa. 25

Gång- och cykelvägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på förekommande skyddsvärda fågelarter i vägens närhet under driftskedet. Däremot kan det finnas skäl att inte genomföra särskilt störande arbeten under anläggningsskedet som exempelvis sprängningsarbeten under häckningssäsongen, vår/sommar, för att undvika negativ påverkan på fågellivet. 6.3.4. Hälsa och säkerhet Gång- och cykeltrafik medför i allmänhet inte att bullerstörningar ökar för boende intill vägen. I detta planeringsskede bedöms därför att inga bullerskyddsåtgärder kommer att behöva utföras. En ny gång- och cykelväg ökar tillgängligheten och trafiksäkerheten samt minskar vägens barriäreffekt för oskyddade trafikanter på sträckan Eskilstuna- Sundbyholm. Detta kan leda till ökad rörlighet för barn, bättre folkhälsa och främja mer miljövänliga färdsätt. Om de planerade markundersökningarna visar att det finns föroreningar i den mark som kommer att tas i anspråk för gång- och cykelvägen kommer dessa hanteras på lämpligt sätt. Därmed bedöms det inte finnas någon risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppstå. Människors hälsa påverkas bland annat av omgivning och boendemiljö. Tack vare det omgivande öppna landskapet bedöms inte fordonsmängderna i området utgöra risk för att gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet ska överskridas. En ny gång- och cykelväg kan bidra till minskade luftutsläpp. 6.4. Risker De objekt som orsakar risker kallas för riskobjekt. De objekt som ska skyddas mot risker kallas skyddsobjekt. Vägen sträcker sig genom ett bördigt jordbrukslandskap som brukats sedan förhistorisk tid. Kända fornlämningar finns i anslutning till vägen, vid bebyggelse samt vid Sundbyholmsåsen. Ytterligare okända lämningar kan komma i konflikt med vägutbyggnaden. Betesmarken vid Ormkullen sydväst om Stora Tidö, åkerholmarna vid Stora Lövhulta och Stensätter, redovisade öppna dikena i åkerlandskapet, alléträd och miljön kring naturreservaten samt fornlämningar kan påverkas av planerade åtgärder och utgör skyddsobjekt i området. Planerade åtgärder bör utföras så att miljöförhållandena i dessa områden inte försämras. Samtliga ovanstående områden är känsliga för till exempel olyckor med farligt gods samt föroreningar eller påverkan i samband med byggnation. Längs vägen finns ett antal busshållplatser. De utgör både risk- och skyddsobjekt genom att bussar stannar och släpper av passagerare samt är viktiga för en fungerande kollektivtrafik. Passagerna för oskyddade trafikanter vid dessa busshållplatser utgör konfliktpunkter ur trafiksäkerhetssynpunkt. Konflikter mellan fordonstrafik och oskyddade trafikanter kan uppstå vid korsningspunkter längs sträckan. 26

Åtgärderna bedöms kunna genomföras utan större påverkan på bostadsmiljöer. 6.5. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) I den samhällsekonomiska bedömningen uppskattas uppnådd nytta enligt projektmålen och de transportpolitiska målen jämfört med anläggnings- och driftkostnader. 6.6. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ndra ombyggnader och omläggningar eller pågående verksamheter bedöms inte ge större konsekvenser än projektets egna konsekvenser. 6.7. Påverkan under byggnadstiden Vägen kommer inte att stängas av under ombyggnadstiden, men begränsad framkomlighet och störningar i trafiken kommer att uppstå. Inga provisoriska omledningsvägar planeras. 27

7. Samlad bedömning Tabell 7.1 redovisar en samlad bedömning av de olika åtgärdernas effekter med utgångspunkt från de transportpolitiska målen. Tabell 7.1, Samlad bedömning av åtgärdens effekter. Övergripande mål Samhällsekonomiskt effektiv Långsiktigt hållbar Neg. Pos. - 0 + Funktionsmål Tillgänglighet; gång- och cykeltrafik Tillgänglighet; kollektivtrafik Tillgänglighet; fordonstrafik Jämställdhet Hänsynsmål Transportkvalitet; bärighet Transportkvalitet; vägytor, väglag Säker trafik; antalet dödade och svårt skadade, totalt Säker trafik; antalet dödade och svårt skadade, oskyddade trafikanter God miljö; intrång vegetation/ naturmark God miljö; Gestaltning Positiv regional utveckling Kostnadsbedömning (tkr) 12000-17000 28

8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits. Hänsynsreglerna omfattar krav på att verksamhetutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Verksamheten ska förläggas på lämplig plats, hushållning med råvaror ska ske, bästa möjliga produkter och teknik ska användas och verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön. De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser. Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens femte kapitel. vsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga högsta tillåtna förorenings- och störningsnivåer som människor eller miljö tål. Fastställda miljökvalitetsnormer finns idag för upprätthållande av luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller. I detta projekt är trafikmängden relativt måttlig, landskapet öppet och det finns inte några stora föroreningskällor i närheten. Därmed finns det inte någon risk för att normerna för luftkvalitet ska överskridas. ktuellt projekt berör inte något utpekat fiskeller musselvatten varför inte heller dessa miljökvalitetsnormer påverkas. Vad gäller kraven på åtgärdsprogram avseende omgivningsbuller gäller detta vägar med betydligt större trafikmängder än vad som är aktuellt på väg 953. Tillförseln av vägdagvatten till yt- eller grundvatten förändras marginellt genom anläggandet av föreslagen gång-och cykelväg. Förutsättningarna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för intilliggande yt- och grundvattenförekomster, Kafjärdsgraven, SE658714-154381 respektive Badelundaåsen-Eskilstuna-Västerås, SE660221-154640 bedöms därför inte påverkas. Intrånget i brukningsbar jordbruksmark är relativt begränsat och kommer i huvudsak att göras i anslutning till befintlig väg varför konsekvenserna bedöms vara små, även om de för den enskilda markägaren kan vara något större. Värdena i riksintresseområdet för kulturmiljö kommer i sin helhet inte att påverkas. Genom att gång- och cykelvägen ökar tillgängligheten för oskyddade trafikanter mellan Eskilstuna och Sundbyholm längs väg 953 kan den sägas bidra positivt till att öka tillgängligheten till riksintresseområdet för friluftsliv och naturreservatet. 29

9. Markanspråk och pågående markanvändning 9.1. Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för väganordningar samt vägdiken, omgrävning av befintliga diken, slänter och släntavrundning. Säkerhetszonen ingår också i vägområdet. Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad och fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ut marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister avgörs i domstol. realer för vägområde för vägrätt med allmän vägrätt respektive inskränkt vägrätt kommer att beräknas i kommande granskningshandling. Eventuell förekomst av vägområde inom detaljplan kommer att undersökas i vägplaneprocessen. Vägområde inom detaljplan förekommer. Detta kommer hanteras i samråd med Eskilstuna kommun i den fortsatta vägplaneprocessen. 9.2. Område med tillfällig nyttjanderätt Område med tillfällig nyttjanderätt omfattar område som behövs för byggande av väganordning. I projektet behövs område med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden för tillfälligt upplag av massor. realer för område med tillfällig nyttjanderätt kommer att beräknas i kommande granskningshandling. 9.3. Område för enskild väg Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen. 30

10. Fortsatt arbete När planförslaget är klart annonserar Trafikverket om detta och ställer ut förslaget för granskning. De markägare som är direkt berörda kommer att meddelas med brev när granskningstiden börjar. llmänhet, myndigheter och andra intressenter har även möjlighet att lämna synpunkter. Vid behov arbetas därefter eventuella revideringar in i planförslaget. Efter det skickas det färdiga förslaget för fastställelseprövning. Syftet med fastställelseprövningen är att kontrollera att projektet har drivits enligt gällande lagstiftning, att tillräckliga samråd har hållits och att hänsyn har tagits till miljö, markägare med mera. När vägplanen är fastställd och har vunnit laga kraft kan byggnationsfasen startas. Som ett första steg i byggnationsfasen tas ett förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenör fram. Därefter kan byggnationen påbörjas. Dispenser, lov, tillstånd och anmälan kommer att bli nödvändiga vid byggande av väg. I vissa delar innebär fastställd vägplan (tillstånd för projektet) att tillstånd finns. Separata prövningar krävs enligt tabell 10.1. Tabell 10.1, Åtgärder som kräver tillstånd, dispens, anmälan eller samråd. Typ av ärende ktuellt Lagstiftning nmärkning nsvarig myndighet Tillstånd för ingrepp i fornlämning Dispens för biotopskydd Dispens från artskyddsförordning en Dispens för markavvattning Omprövning av dikningsföretag En känd fornlämning berörs För åtgärder som inte fastställs i vägplanen, ex. omläggning av travbana som berör ex. åkerholmar Några skyddade arter bedöms inte beröras av åtgärderna Inom Södermanlands län råder förbud mot markavvattning Bedömningen är att berörda dikningsföretag inte påverkas och inte behöver omprövas Lagen om kulturminne n m.m. Miljöbalken 7 kap Miljöbalken 7 kap, rtskyddsför ordningen, 4-9 Miljöbalken 11 kap 31 Tillstånd krävs för arkeologiska åtgärder Biotopskyddsdispens behövs inte för åtgärder som fastställs i vägplanen Detta projekt bedöms inte medföra någon tillståndspliktig markavvattning Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen

Typ av ärende ktuellt Lagstiftning nmärkning nsvarig myndighet nmälan om markförorening eller miljöskada ktuellt främst under byggtiden. Miljöbalken 10 kap Om markförorening påträffas eller miljöskada inträffar Kommunal miljönämnd Samråd ktuellt främst under byggtiden. Miljöbalken 12 kap 6 Kan vara aktuellt för etableringsplatser inom naturmiljövärde n och för uppläggning av massor utanför vägområdet (som inte är anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet) Länsstyrelsen Projektet miljökonsekvenser bedöms inte vara av sådan art och dignitet att de behöver följas upp efter att de planerade åtgärderna är genomförda. De skyddsåtgärder som fastställs i vägplanen följs fortlöpande upp under kommande projekterings- och byggskede. Det sker bland annat genom att en miljöchecklista upprättas som ska följas projektet under kommande skeden. 32

11. Genomförande och finansiering 11.1. Formell hantering Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. Därefter kan beslut om att fastställa vägplanen tas, förutsatt att vägplanen kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Fastställandebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 33

Figur 11.1, Formell hantering. 11.2. Genomförande Projektets planerade genomförandetid redovisas i tabell 11.2. Tabell 11.2, Tidplan ktivitet Planerad tidpunkt Informationsmöte februari 2015 Samrådshandling finns tillgänglig februari/ mars 2015 Granskning av vägplanen april 2015 Fastställelseprövning juni 2015 Upphandling av entreprenör för byggande kan genomföras tidigast då vägplanen vunnit laga kraft. 11.3. Finansiering Nedan redovisas beräknade anläggningskostnader inklusive byggherrekostnader. Prisnivå februari 2013. Kalkylerna är gjorda med ett osäkerhetsintervall eftersom detta är ett tidigt skede i planeringsprocessen. Kostnaden för sträckan mellan Eskilstuna och Morakorset bedöms ligga inom intervallet 12-16 miljoner kronor. Sträckan Morakorset badplatsen Sundbyholm: Kostnaden bedöms ligga inom intervallet 0,5-1 miljoner kronor. I Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2010-2021 finns det inga medel avsatta för aktuellt objekt. Det finns dock en åtgärdspott i länsplanen med rubriken Effektivisering av transportsystemet, där bland annat posten Gång- och cykelåtgärder inklusive turistcykelstråk ingår. För perioden 2010-2021 är 59 miljoner kronor avsatta till denna post, med krav på att respektive kommunen står för minst 50 % av finansieringen. 34