Långsiktig ekonomisk analys 2013-2030 2015-03-30
Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunens finansiella mål DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Behovsutveckling för verksamheterna Investeringar Framskrivning av verksamheternas kostnader DEL III EKONOMISKT UTFALL Pensionskostnader Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Avskrivningar Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomiskt utjämning Kassaflöde och finansieringsbehov Finansiella kostnader och intäkter Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning Känslighetskalkyler DEL IV UTMANINGAR APPENDIX 2
DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3
Uppdrag 4
Bakgrund och uppdrag önskar genomföra en ekonomisk långtidsprognos för åren fram till och med 2030. Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov i till exempel skolor, äldreboenden och förskolor som föranleds av utvecklingen. Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin. Analysen kompletteras med uppgifter om pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter till och med 2030. Sammantaget ska investeringsbehovet för den skattefinansierade verksamheten fram till och med 2030 belysas. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska finansieras. 5
Tillvägagångssätt och metod 6
Tillvägagångssätt Framskrivningen tar sin utgångspunkt i kommunens befolkningsprognos. I denna ligger antagande om dödstal, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån denna befolkningsprognos beräknas det så kallade demografiska trycket, både på drift- och investeringsekonomin. Detta görs i fasta priser: 2013 års kostnadsnivå. Kommunens framtida kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning av lönoch prisutvecklingen (dec 2014). Kostnaderna kompletteras med uppgifter från kommunen avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämning (inkl. LSS-utjämningen). Utifrån detta erhålles en bedömning av kommunens finansiella förutsättningar för perioden. 7
Modell för strategisk ekonomisk planering Bostadsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 8
Samhällsekonomiska förutsättningar 9
Samhällsekonomin fram till 2017 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Trots en stark avslutning av den svenska ekonomin under 2013 utvecklades ekonomin under 2014 svagare än beräknat. BNP förväntas växa med cirka 3 procent i år, vilket är en nedskrivning jämfört med tidigare prognoser. Nästa år beräknas tillväxten bli bättre och uppgå till drygt 3 procent. Sysselsättningen har dock utvecklats bättre än väntat och också skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. Det är en splittrad utveckling inom ekonomins olika delområden vi ser. Inom byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har produktionen vuxit snabbt. Exporten har samtidigt varit svag vilket bidrar till att industriproduktionen backat ytterligare. Den privata konsumtionen utvecklades svagare än väntat under 2014. 2014 2015 2016 2017 BNP 1,9 2,9 3,2 2,3 Sysselsättning, timmar Relativ arbetslöshet, nivå Timlön, konjunkturlöne statistiken Konsumentpris KPIF 2,1 1,5 1,1 0,7 7,9 7,4 6,6 6,5 2,8 3,0 3,2 3,4 0,5 1,3 1,9 2,0 10
Samhällsekonomin fram till 2017 forts. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Trots den relativt svaga tillväxten har sysselsättningen utvecklats positivt. Antalet personer i arbetskraften har samtidigt fortsatt växa och arbetslösheten är kvar kring 8 procent. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt i nominella termer. Dock är den reala tillväxten stark. I år förväntas tillväxten uppgå till 2,4 procent Under 2016 2017 förväntas skatteunderlagets reala tillväxt minska något och uppgå till 1,5 procent. Den långvariga lågkonjunkturen har påverkat lönebildningen. I genomsnitt har timlönerna ökat med 2,5 procent 2013 enligt konjunkturlönestatistiken och för 2014 prognostiseras 2,8 procent. Den måttliga ekonomiska återhämtningen gör att SKL prognostiserar att konjunkturell balans nås först under 2017. Skatteunderlag, realt Skatteunderlag, nominellt 2014 2015 2016 2017 1,6 2,4 1,8 1,5 3,3 5,2 4,7 4,5 11
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Samhällsekonomin efter 2017 Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktionsfaktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna en BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna definieras som potentiell BNP. Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt i antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent. Efter 2017 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara konjunkturlös. 5500 5000 4500 4000 3500 3000 Potentiell BNP BNP Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent årligen. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå. 2500 2000 12
Samhällsekonomin efter 2017 forts. SKL prognostiserar att skatteunderlaget på lång sikt växer med 4 procent årligen. Samtidigt spås lön- och prisutvecklingen för kommunerna bli gynnsam. Timlönerna i den privata sektorn ökar snabbare än vad priset på det kommunerna köper gör. Det senare består av löner till cirka 75 procent men också av annan förbrukning som tack vare produktivitetsutvecklingen i regel ökar långsammare. Denna priseffekt är därtill bestående över tid till skillnad från det positiva bidraget från arbetade timmar. I genomsnitt kan priseffekten beräknas uppgå till ca 0,5 procent årligen (4 procent skatteunderlag minus 3,5 procent lön- och prisutveckling (0,75*4,0 + 0,25*2,0 = 3,5)). Det borde således finnas ett utrymme för ambitionshöjningar. Utrymmet kommer dock att behövas för att finansiera den framtida demografin. 2018 2019 2020 2021-2030 BNP 2,2 2,0 1,9 2,0 Timlön 4,0 4,0 4,0 4,0 Konsumentprisindex 2,0 2,0 2,0 2,0 Skatteunderlag 4,6 4,0 4,0 4,0 13
Framtidens utmaning finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering. I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. Utvecklingen i Järfälla följer riket, men försörjningskvoten är högre i utgångsläget. Andelen yngre pensionärer är den åldersgrupp bland de äldre som kommer att öka mest i Järfälla. Även grundskoleeleverna blir fler. Rapporten syftar till att ge insikt om den utmaning som vi står inför och på så vis öppna upp för politisk diskussion om den framtida utformningen av vårt välfärdssamhälle. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Alternativ 1: Framtidens befolkning men med dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år 2035. Alternativ 2: Kostnadsökningen överstiger vad demografin kräver*. Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år 2035. Kostnadsökningen blir i båda fallen större än själva befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. * Kostnadsökning utöver den demografiska utvecklingen om 1 procent årligen 14
Framtidens utmaning finansiering av välfärden Möjliga (och omöjliga) lösningar SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden Effektivisering om 3 procent Höjning av momsen (på mat) Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. 15
Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget 16
Kommunernas skattebas Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms vara av stor vikt för den framtida försörjningskvoten i riket. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i antalet arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. 17
Procentuell förändring Utveckling av kommunernas skatteunderlag Skatteunderlaget varierar med konjunkturerna. Utvecklingen i Järfälla har varit likartad den i riket, men den har varit något lägre. Detta tillsammans med en snabbare folkökning än i riket har lett till en minskad skattekraft i relation till riket (se s. 19). 9,0% 8,0% 7,0% Riket Järfälla Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse för kommunens finansieringen då skillnaden utjämnas via den kommunalekonomiska utjämningen. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 18
Kornor per invånare Index (riket = 100) Kommunens skattekraft och skattesats Skatteunderlaget i relation till antalet bosatta i kommunen ger kommunens skattekraft. Järfällas skattekraft uppgick 2013 till 207 541 kronor. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. 250 000 200 000 Skattekraft 140 120 100 I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Järfälla till 108,1 procent. Sedan 2006 har kommunens skattekraft i relation till riket minskat. 150 000 100 000 80 60 Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med den av kommunen beslutade skattesatsen. Sedan 2006 har Järfällas skattesats varit både sänkts och höjts. Total är skattesatsen 2014 15 öre lägre än 2006. 50 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skattesats 19,13 18,98 18,80 18,63 18,63 18,63 18,63 18,98 18,98 19
Kommunalekonomisk utjämning 20
Utjämning mellan kommunerna Varför utjämning? De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv. Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Stora skillnader i invånarnas inkomster I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent. Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag. Men förutsättningarna för att finansiera sina utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt. Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan 334 200 i Danderyd utanför Stockholm och 139 400 kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd. 21
Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i åldersstrukturen Det finns stora regionala skillnader i åldersstrukturen. Exempelvis är 503 personer av 1 000 i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Solna kommun är 223 personer. Detta innebär att behovet av kommunal service, här grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen. Stora skillnader i den sociala strukturen I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen. Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner. 22
Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i de geografiska förutsättningarna Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. De ytstora kommunerna i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka 20 000 invånare. I andra mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter. Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader. I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden. 23
Utjämning mellan kommunerna forts. Ojämn fördelning av person med behov av LSS-insatser Den 1 februari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996. Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn. Ojämnheten har sedan legat kvar och har även förstärkts genom en specialiserad inriktning på olika typer av behov. 24
Utjämning mellan kommunerna forts. Nationella system för utjämning Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 februari 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari 2008 och 1 januari 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan 1 februari 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari 2009. 25
Utjämning mellan kommunerna forts. Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna och den är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter. Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden och vice versa. Skatt och inkomstutjämning kr per inv. 2014 Järfälla Riket Andel av riket (%) Skattekraft, kr/inv 212 586 196 651 108,1% Genomsnittlig skattesats, % 20,65% 20,65% Skatteintäkter, kr/inv 43 899 40 608 108,1% Inkomstutjämning, kr/inv 2 581 5 987 Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv Skillnad i vald skattesats, % -1,67% Skillnad i kronor, kr/inv -3 550 46 480 46 595 99,8% Totalt faktiskt utfall, kr/inv 42 930 46 595 92,1% 26
Utjämning mellan kommunerna forts. Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. LSS-utjämning Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSSkostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för varje kommun. 27
Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren, utan kanske skoleleven eller den äldre kvinna. Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har, och att personens inkomst har en mindre betydelse. 28
Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomisk utjämning vid inflyttning (2014) Skatteintäkter efter inkomstutjämning Skatteintäkter Inkomstutjämning Regleringspost Strukturbidrag Kostnadsutjämning Totalt 1-5 år 0 43 187 43 187 212 104 64 767 108 270 6 år 0 43 187 43 187 212 104 34 463 77 966 7-12 år 0 43 187 43 187 212 104 93 286 136 789 13-15 år 0 43 187 43 187 212 104 76 260 119 763 16-18 år 0 43 187 43 187 212 104 93 177 136 680 19-64 år ink 0 kr 0 43 187 43 187 212 104-31 473 12 030 19-64 år ink 250 tkr 47 450-4 388 43 062 212 104-31 473 11 905 19-64 år ink 500 tkr 94 900-51 963 42 937 212 104-31 473 11 780 19-64 år ink 750 tkr 142 350-99 538 42 812 212 104-31 473 11 655 65-79 år, gift, ink 200 tkr 80-89 år, gift, ink 200 tkr 90+ år, gift, ink 200 tkr 37 960 5 127 43 087 212 104-23 620 19 783 37 960 5 127 43 087 212 104 22 728 66 131 37 960 5 127 43 087 212 104 114 389 157 793 29
Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2013 uppgår det till 61,2 miljarder kronor. Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. 30
Miljarder kronor Statens bidrag till kommunsektorn, forts. Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att staten värdesäkrar statsbidrag efter 2018 med 3,5 procent årligen. Detta motsvarar 33 miljarder för kommunsektorn år 2030. Över tid har staten tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en värdesäkring. 120 100 80 Oförändrad Antagen utveckling För Järfälla innebär denna värdesäkring knappt 344 miljoner i ökade intäkter år 2030. Detta motsvarar 87 öre på skattesatsen. 60 40 Det finns dock skäl att ifrågasätta en framtida värdesäkring. SKL presenterar i Ekonomirapporten (okt. 2013) en sidokalkyl där statsbidragen låts vara nominellt oförändrade. För kommunerna innebär det 12 miljarder mindre i statsbidrag 2017, vilket motsvarar en skatteökning om 43 öre jämfört 2013. 20 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 31
Kostnadsutjämning Via kostnadsutjämningen omfördelas det strukturella kostnadstrycket mellan kommunerna. Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen. Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är kraftigare än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få se ett minskat bidrag alternativt ökad avgift. erhåller 2014 ett bidrag i kostnadsutjämningen på 1 769 kronor per invånare. Fördelningen per verksamhetsområde redovisas i tabellen till höger. Verksamhet 2014 Tillägg/ avdrag Barnomsorg 1 219 Grundskola 1 140 Gymnasieskola 184 Individ- och familjeomsorg 181 Äldreomsorg -2 051 Barn med utländsk bakgrund 168 Bebyggelsestruktur -46 Befolkningsförändring -97 Kollektivtrafik 440 Löner 630 Totalsumma 1 769 32
Befolkningsförändring i den kommunalekonomiska utjämningen Skatteintäkter, inkomstutjämning samt regleringspost beräknas utifrån folkmängden 1 november året innan budgetåret. För befolkningsökningen som sker under året får kommunen inga intäkter Detta samtidigt som kostnader för den ökande befolkningen kommer tämligen direkt. En kommun med kontinuerlig tillväxt skulle hela tiden få intäkter för en folkmängd som är mindre än den som kommunen har kostnader för, se figur. Sedan 2005 kompenserar man växande kommuner för denna typ av eftersläpning inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Endast de kommuner som vuxit kraftigt under en längre period får ersättning. Kommunen måste i genomsnitt ökat 1,2 procent årligen de senaste fem åren samt 1,2 procent det senaste året för att komma i fråga för ersättning. 71 000 70 000 69 000 68 000 67 000 66 000 65 000 64 000 63 000 62 000 Faktisk folkmängd Intäktsgrundande folkmängd 61 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 33
Befolkningsförändring i den kommunalekonomiska utjämningen, forts. Kommunen kompenseras för den befolkningsökning utöver 1,2 procent som skett under utjämningsåret den så kallade eftersläpningsersättningen. Ökningen upp till 1,2 procent antas kommunen kunna hantera. Av ökningen under 2014 på 1 383 personer kompenserades kommunen för 555 av dessa personer 2015. har kompenserats för en kraftig ökning åren 2011 till 2015. För 2014 uppgår ersättning till drygt 15 miljoner kronor (betalas ut 2015). 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 917 134 1032 961 912 238 155 95 1383 555 783 794 806 817 828 2010, ersätts 2011 1,2 procent Ersatta Total ökning 2011, ersätts 2012 2012, ersätts 2013 2013, ersätts 2014 2014, ersätts 2015 34
LSS-utjämning Via LSS-utjämningen omfördelas kommunernas strukturella kostnader för LSS-verksamheten. Till skillnad från den ordinarie kostnadsutjämningen används faktiskt antal beslutade insatser. bedöms ha en så kallad gynnsam struktur och betalar ett bidrag till de kommuner som har en ogynnsam struktur. Den gynnsamma strukturen förklaras av att Järfälla har relativt färre insatser jämfört med genomsnittet. De insatser kommunen har också en lägre vårdtyngd än genomsnittet (justering vårdtyngd <1). Sammantaget betalar Järfälla en avgift på 531 kronor per invånare 2014. Kr per invånare 2014 Grundläggande standardkostnad 3 757 Justering vårdtyngd 0,948 Standardkostnad 3 539 Genomsnitt i riket 4 069 Bidrag (+)/avgift (-) -531 35
Fastighetsavgiften År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder av en kommunal fastighetsavgift som fastställs av staten men tillförs kommunerna. Vid införandet neutraliserades effekterna genom att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskades med motsvarande belopp. När fastighetsavgiften infördes 2008 var den finansiellt neutral, såväl för varje enskild kommun som för staten. Från och med 2009 tillförs den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet 2008. Kommunerna erhåller således inte den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen utan det är endast förändringen mellan åren som läggs till 2008 års belopp. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften har varierat avsevärt, såväl mellan åren som mellan olika kommuner. Fastighetavgiften ökar vid ny fastighetstaxering samt vid den årliga uppräkningen av taket i avgiften. Småhus, bostadshyreshus och ägarlägenheter nybyggda 2012 och därefter är befriade från kommunal fastighetsavgift i 15 år. Sedan 2008 har Järfällas kommunens intäkter från fastighetsavgiften ökat med i genomsnitt knappt 4 procent. 36
Kommunens finansiella mål 37
Finansiella mål Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen har ett finansiellt inriktningsmål om att kommunens långsiktiga betalningsförmåga ska vara god. Det så kallade effektmålet är att soliditeten ska vara positiv, pensionsskulden inräknad. har under tidigare år haft ett långsiktigt inriktningsmål om god ekonomisk hushållning. Detta har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska vara 10 miljoner kronor. 38
DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER 39
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter kommunens befolkningprognos fram till 2030 40
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Den kommunala verksamheten är i stort dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Att en kommun med stor befolkning har mer kommunal verksamhet än en liten är tämligen självklart. Två lika stora kommuner kan dock har olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnader kan förklaras av: Åldersstrukturen Socioekonomiska strukturen Graden av frivillig verksamhet Ambitionsnivån i obligatorisk verksamhet Inslag av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman) Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren. Verkligenheten är dock en annan! Många kommuner har minskat sin befolkning under ett långt antal år. Flertalet kommuner i storstadsområdena har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt den senaste 10 till 15 åren. Både minskande och växande kommuner upplever stora svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska fluktuationer av födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90-talet). Efterfrågan på kommunens tjänster behöver nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt som antalet invånare förändras. Alla invånare efterfrågar inte alla delar av kommunernas tjänsteutbud. För växande kommuner är utmaningen att expandera den kommunala verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. 41
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Efterfrågan på verksamhetslokaler bestäms inte i första hand av hur det totala invånarantalet förändras. Den beror framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan. Kommunen kan styra vilka områden som ska exploateras och därmed få samordningsvinster med befintlig infrastruktur (förskolor, grundskolor, vatten och avlopp). Kommuner med före detta fritidsstugeområden kan uppleva problem när det uppstår efterfrågan på kommunal service i dessa områden. För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta mindre än genomsnittet (marginalkostnaden). När kommunen slår i kapacitetstaket kan den extra eleven bli väldigt dyr. För de kollektiva tjänsterna bör det finnas stordriftsfördelar för vissa verksamheter där kostnaden kan öka mindre än vad som följer av befolkningstillväxten. För en kommun som växer betyder det att fler invånare är med och betalar (amorterar) på kommunens skulder (både vanliga lån och kommunens pensionsskuld). En kommun i en tätbefolkad region och som har stort markinnehav har också förutsättningar att bedriva en exploateringsverksamhet som genererar ett ekonomiskt överskott. Viktiga verktyg för att hantera expansionen är: Bokommunsbyggnadsprognos Befolkningsprognos Lokalresursplan En adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen 42
Antal personer Befolkningsutveckling Utfall 2000 2013 samt kommunens prognos till 2030 Sedan år 2000 har Järfällas befolkning ökat med cirka 8 700 personer. Befolkningstillväxten har varierat mellan åren, från 0,1 procent till 1,7 procent. Tillväxten har ökat under perioden. I kommunens befolkningsprognos planeras för en kraftig tillväxt. Fram till 2030 ska kommunens befolkning öka med omkring 46 000 invånare. Den årliga ökningstakten ligger mellan 2,4 och 3,8 procent. Mellan åren 2018 och 2024 växer kommunen som mest. Ökningstakten avtar i slutet av perioden. Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper. 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 Utfall Prognos 43
Antal personer Befolkningsstruktur Utfall 2013 samt kommunens prognos 2022 och 2030 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har variationer i ålderskullarnas storlek. Järfälla har idag en relativt jämn fördelning av befolkningen i ålder 0-64 år, något fler är i åldern kring 45 år. Personer äldre än 65 år utgör en mindre andel. Jämfört med 2013 kommer kommunens befolkning öka i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till 2030. Särskilt stora ökningar förväntas bland förskolebarn, skolbarn och (30-50 år). Bland de äldre är ökningen mer begränsad. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 2013 2022 2030 0 96 år 90 år 84 år 78 år 72 år 66 år 60 år 54 år 48 år 42 år 36 år 30 år 24 år 18 år 12 år 6 år 0 år 44
Försörjningskvot Försörjningskvoten är ett viktigt demografiskt nyckeltal. Den belyser något förenklat relationen mellan utgifter för vård, skola och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Kvoten kan definieras som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvot < 1 innebär fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten >1. Idag uppgår kvoten till 0,72. Sverige har de senaste åren haft en mycket gynnsam struktur, eftersom stora åldersgrupper (40-talister, 60-talister) har varit i arbetsför ålder. Demografiska förändringar leder dock till att allt fler ska försörjas. Kvoten år 2030 förväntas uppgå till 0,8 för riket. Utmaningen som väntar ser dock olika mellan olika regioner i Sverige! Befolkning sysselsatta Försörjningskvot = sysselsatta Befolkning 0 19, 65+ Försörjningskvot (ålder) = Befolkning 20 64 45
Kvot Försörjningskvot (ålder) 2013 till 2030 Kvoten i Järfälla uppgår idag till 0,75 och den förväntas öka till 0,80 år 2030. Utvecklingen i Järfälla förväntas därmed vara svagare än utvecklingen i riket. Detta gör att det relativa trycket på den kommunala servicen förväntas vara lägre än i riket. 0,90 0,80 Järfälla Riket En eventuellt ökad sysselsättning i kommunen, och därmed en ökade skattekraft, kommer inte påverka kommunens tillgängliga resurser nämnvärt. Detta då inkomstutjämningen justerar detta genom ett minskat bidrag i inkomstutjämningen. 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 46
Behovsutveckling för verksamheterna 47
Behovsutveckling -2013 samt antaganden -2030 I det följande redovisas utvecklingen av antalet brukare eller motsvarande för perioden 2000 till 2013 för de stora verksamheterna. Vidare redovisas valda antaganden för perioden fram till 2030. Inga antaganden om förändrade servicenivåer eller relationen mellan kommunal och fristående verksamhet har gjorts. Rådande servicenivå beräknas fortsätta. Förändringstrycket totalt påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare). Relationen mellan egen regi kontra entreprenad är intressant utifrån ett lokalförsörjningsperspektiv. En ökning av antalet brukare i egen regi kan skapa behov av nyinvesteringar. En ökning av antalet brukare i extern regi skapar inte motsvarande behov, då den externa utföraren antas lösa lokalfrågan. 48
Antal Förskola Under perioden sedan 2000 har det skett en successiv ökning av antal barn i åldern 1 till 5 år. Antalet inskrivna barn har ökat i takt med åldersgruppen. Ökningen av antalet inskrivna barn i kommunala förskolor har varit något svagare än ökningen totalt sett. 12 000 10 000 Antal personer 1-5 år Förskolebarn, inskrivna Förskolebarn i kommnens förskolor Fram till 2030 fortsätter antalet barn i ålder 1 till 5 år att öka, ökningen är särskilt kraftig efter 2020. Givet en oförändrad inskrivningsgrad ökar antalet barn i förskolan med ca 4 500 barn. Med oförändad andel barn i kommunal regi förväntas ökningen för de kommunala förskolorna uppgå till cirka 3 150 barn. 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 Utfall Prognos 49
Antal Grundskola Under 2000-talet har antalet folkbokförda grundskoleelever i kommunen inte förändrats i större utsträckning, men en viss ökning skedde i slutet av perioden. Då vi har skolplikt följer antalet elever åldersgruppens utveckling. I de kommunala skolorna har det varit en minskning, vilket tyder på att fristående skolor har ökat sin andel under perioden. Fram till 2030 ökar antalet folkbokförda elever med cirka 7 500. Givet en oförändrad andel i kommunala skolor förväntas ökningen för de kommunala skolorna uppgå till cirka 6 350 barn. 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Grundskoleelever (folkbokförda) Grundskoleelever i kommunens skolor Antal personer 7-15 år Hur mycket av denna ökning som kräver nyinvesteringar är avhängigt om det finns ledig kapacitet i befintligt bestånd. 2 000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Utfall Prognos 50
Antal Gymnasieskola Antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökade kraftigt fram till 2008 för att därefter minska. Förändringen av antalet elever i kommunen har följt utvecklingen av åldersgruppen. Antalet elever som studerar i kommunens gymnasium har sedan 2008 minskat. Utvecklingen vänder kring 2015 och fram till 2030 kommer antalet ungdomar i åldern 16-18 att öka igen. Ökningen uppgår till totalt 1 740 elever, varav drygt 600 i kommunens egna gymnasium. 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Gymnasieelever (folkbokförda) Antal personer 16-18 år Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium Genom samverkansavtalet inom länet rör sig eleverna fritt mellan kommunerna och här antas att marknaden kan hantera ökning av antalet i elever utan investeringar från kommunens sida. 1 000 500 0 2000 2002 2004 2008 2006 Utfall 2010 2012 2014 2016 2018 2024 2022 2020 Prognos 2026 2028 2030 Anm. Uppgifter om egna elever i egna skolor redovisas inte av Skolverket åren före 2007 51
Antal Äldreomsorg särskilt boende Under perioden har antalet personer i åldern över 65 år ökat med knappt 4 500 personer (höger skala i diagrammet). Antal 65+ i särskilda boendeformer Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi Antal personer 65+ (höger skala) Antalet äldre i särskilda boenden minskade under några år på 2000-talet, men antalet har ökat under de senaste åren. Antalet kommunala platser har ökat under 2000-talet. Under perioden fram till 2030 förväntas antalet personer 65+ öka i Järfälla med 4 900 personer. Antalet 65+ i särskilda boendeformer förväntas öka med cirka 290 personer. Omkring 150 av dessa platser antas ordnas i kommunal regi. 800 700 600 500 400 300 200 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 100 2000 0 0 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 Utfall Prognos 52
Antal Omsorg för personer med funktionshinder LSS-boende Under perioden har antalet vuxna i boende med särskild service ökat. Antalet barn i boende med särskild service har minskat något under perioden. Givet att antalet LSS-insatser växer i takt med befolkningen förväntas antalet vuxna i boende med särskild service öka med 100 personer. Antalet barn i boende med särskild service förväntas öka med 6 personer fram till år 2030. 300 250 200 150 Boende, vuxna i boende med särskild service Boende, barn i boende med särskild service 100 50 0 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 Utfall Prognos 53
Investeringar Lokaler, infrastruktur och övrigt 54
Allmänt om strategisk lokalförsörjning Järfälla är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt den närmaste 15 till 20 åren. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunen budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utmaningen med ändamålsenliga lokaler. 55
Miljoner kronor Investeringsutgifter -2030 2013 års priser Kommunen står inför ett stort utbyggnadsbehov inom förskola och grundskola som en följd av befolkningsökningen. Det handlar om knappt 11 000 nya platser inom förskola och grundskola. För omsorgen rör det sig om cirka 250 nya boendeplatser. Utöver de investeringar som är föranledda av utvecklingen av antalet barn och unga tillkommer investeringar i övriga verksamheter såsom kommunal teknik, kultur och fritid. Tillsammans med kommunens tjänstemän har en bedömning av kommunens framtida investeringsnivå tagits fram. Under perioden 2014 till 2025 uppskattas det totala investeringsbehovet till knappt 15 800 miljoner kronor i 2013 års priser. Lokaler Infrastruktur Övrigt TOTALT 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 56
Allmänt om exploateringsekonomi * Markexploatering avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår att bygga gator, grönområden, VA-anläggningar med mera. Kommunens roll i markexploateringen kan vara flera: Markägare till den mark som ska exploateras Byggherre för exploateringsprojektet Huvudman med ansvar för till exempel gator, vatten och avlopp Nyttjare av de tomter som produceras för egen verksamhet, exempelvis förskola eller skola Slutlig ägare till tomter som upplåts med tomträtt *) Denna text bygger på Rådet för kommunal redovisnings idéskrift Redovisning av kommunal markexploatering Finansieringen av ett exploateringsprojekt kan ske på olika sätt: Skattemedel Genom markförsäljning till byggherre Genom tomtförsäljning Genom uttag av gatukostnadsersättning Genom uttag av anläggningsavgifter för vatten- och avlopp etc. Det kommunalekonomiska utfallet av ett exploateringsprojekt, därmed behovet av finansiering med skattemedel, är avhängigt vilken roll kommunen har och kommunens policy när det gäller uttag av olika ersättningar och avgifter. För exploateringsekonomin gäller generellt att utgifterna kommer före inkomsterna. Detta kan skapa ett behov av finansiering. 57
Utbyggnad tunnelbana har slutit ett avtal med staten och Stockholms läns landsting avseende utbyggnad tunnelbanan till Barkaby. Enligt avtalet ska kommunen medfinansiera utbyggnaden med 800 miljoner kronor. Dessa ska succesivt betalas ut under åren 2016 till 2021. Utöver detta kommunen förskottera 333 miljoner kronor. Dessa kommer betalas tillbaka givet att kommunen uppfyller avtalet när det gäller bostadsbyggande. Kommunen har kostnadsfört medfinansieringen 2014. Kostnaden har i redovisningen matchats mot framtida intäkter från den mark som staten överlåtit till kommunen. År Med-finansiering För-skottering 2016 80 2017 144 2018 144 2019 144 2020 144 200 2021 144 133 2022 2023 2024 2025-167 2026 2027 2028 2029 2030-167 S:A 800 0 58
Framskrivning av verksamheternas kostnader Utifrån 2013 års utfall 59
Demografisk framskrivning Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet kan uppskattas genom en så kallad demografisk framskrivning. En demografisk framskrivning ger en uppskattning av hur efterfrågan av kommunens verksamhet kommer att utvecklas, givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunens tjänster. Utifrån kommunens redovisade kostnader 2013 tas de olika åldersgruppernas genomsnittliga användande och kostnad för de olika verksamheterna fram (se bild 61). De framtagna kostnaderna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos. Utnyttjandemönstret antas vara konstant över tid, det vill säga: servicenivå, andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, resurstilldelning Antagandet om konstant utnyttjandemönster kan ifrågasättas. Det finns många icke demografiska faktorer som påverkar efterfrågan på kommunala tjänster, till exempel politiska reformer. Historiskt sett har sambandet mellan den faktiska efterfrågan och den demografiskt betingade efterfrågan varit svagt. Kommunernas kostnader har historisk ökat snabbare än vad har varit motiverat av demografin. Det har handlat om ambitionshöjningar både från kommunernas sida och från staten (genom olika reformer). 60
0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 kr per person Demografisk framskrivning - kommunal kostnad per ålder 350 000 Kommunal grundkostnad Barnomsorg och skola Övriga kostnader Äldreomsorg 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 61
Index (2012=100) Framskrivning av förskola, grundskola och gymnasieskola Den prognostiserade befolkningsutvecklingen resulterar ett ökat kostnadstryck för skolverksamheterna på mellan 50 och 115 procent. För samtliga verksamheter är utvecklingstakten svagare i början av perioden. 250 200 Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Gymnasieskola Ökningen inom förskolan och grundskolan tilltar under periodens senare del. I denna beräkning ligger antagande om en oförändrad inskrivningsgrad. Ökningen inom gymnasieskolan tilltar efter 2015 men mattas återigen av under periodens senare del. 150 100 50 0 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 62
Index (2012=100) Framskrivning av äldreomsorg och omsorg för personer med funktionshinder Befolkningsprognosen resulterar ett ökat kostnadstryck på knappt 80 procent inom äldreomsorgen fram till 2030. Under samma period ökar kostnaderna för omsorg till personer med funktionshinder med knappt 70 procent. Framskrivningen tar sin utgångspunkt i 2013- års servicenivåer. Förändras andelen äldre i boende på grund av en förändrad efterfrågan kommer utvecklingen bli en annan. Några antaganden kring förändrad sjuklighet bland de äldre har inte gjorts. Hur stor del av volymökningen inom LSS Järfälla antas kunna tillgodoräkna sig via ett förändrat utfall i LSS-utjämningen är svårbedömt då det beror på utvecklingen i övriga kommuner. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2013 2014 Äldreomsorg Funktionshindrade 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 63
Framskrivning av övriga kostnader Övriga kostnader antas öka med knappt 70 procent under perioden. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts. Totalt ökar dessa kostnader med 653 miljoner kronor i fasta priser under perioden. Här kan man diskutera hur mycket av dessa verksamheter ska tillåtas växa framöver. Merparten av dessa verksamheter är så kallade kollektiv tjänster där ökad befolkning inte nödvändigtvis behöver betyda ökade kostnader. 2013 2022 2030 Totalt mkr Politisk verksamhet 100,0 132,9 166,5 21,2 Infrastruktur och skydd 100,0 132,9 166,5 164,7 Kultur och fritid 100,0 133,0 167,2 95,2 Övrig utbildning 100,0 128,6 160,2 84,4 Särskilt riktade insatser 100,0 134,5 161,6 41,2 Individ- och familjeomsorg 100,0 137,2 180,2 246,2 Totalt övrigt 100,0 133,8 169,8 653,2 64
Index (2013=100) Sammantaget kostnadstryck -2030 Per verksamhet Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till 83,5 procent under perioden. Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Funktionshindrade Totalt 240 Grundskola Äldreomsorg Övrigt Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till 2030. Ökningstakten är något svagare i början av perioden. De klart största ökningarna sker inom förskolan och grundskolan. 220 200 180 160 140 120 100 80 60 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 65
Procentuell utveckling Demografisk framskrivning Totalt i fasta priser (2013) Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med drygt 83 procent under perioden 2013 till 2030 (jfr ökningen av totalbefolkningen på 66 procent). 90 80 70 Årlig förändring Ackumulerat Kostnaderna ökar till största delen på grund av att kommunen växer. Till viss del ökar de på grund av en tyngre struktur, vilket syns i att den totala kostnaden per invånare ökar. 60 50 40 Den årliga förändringen ligger mellan 2,4 och 4,1 procent. 30 20 2013 2022 2030 Kostnad kr/inv. 51 642 53 157 56 913 Index 100,0% 102,9% 110,2% 10 0 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 66
DEL III EKONOMISKT UTFALL Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Löpande priser 67
Pensionskostnad 68
Kommunens pensionskostnad Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar för dagens pensionärer (avseende intjänande före 1998), dels för de nuvarande anställdas intjänande. Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och uppgår till 1 763,1 miljoner (inklusive löneskatt) vid utgången av 2013. Det totala pensionsåtagande för kommunen uppgår till 2 058 mnkr, inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som ansvarsförbindelse, dels som avsättning i balansräkningen Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2013 till 294,6 mnkr (inklusive löneskatt). 69
Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Kommunens pensionskostnad antas öka i takt med den allmänna löne- och pris-utvecklingen samt ett ökat antal anställda. I prognosen ligger ett antagande om en årlig ökning av antalet kommunalt anställda med 3,5 procent. Den totala skulder förväntas uppgå till knappt 450 miljoner kronor 2030 enligt en långtidsprognos från KPA. Utbetalningar från den gamla skulden ökar något fram till 2024 för att sedan minska. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Avgiftsbestämd ålderspension Gamla utbetalningar Totalt 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 70
Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 71
Mijoner kronor Intäkter från skatter Årlig förändring miljoner kronor och procent Skatteunderlaget och därmed utvecklingen av kommunens skatteintäkter antas följa skatteunderlaget i riket justerat för kommunens kraftigare befolkningsökning. I beräkningen har vi antagit oförändrad skattekraft och skattesats för perioden fram till 2030. Att den årliga förändringen blir allt större beror på att beräkningarna redovisas i löpande priser. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2022 2030 Procentuell förändring 2,9 5,1 5,1 5,5 6,1 7,2 6,5 72
Kronor per invånare Kostnadsutjämning 2014 2030 Kommunens bidrag från kostnadsutjämningen ökar under perioden. Ökningen sker framförallt i slutet av perioden när kommunens försörjningskvot stiger och närmare sig den i riket. Kommunen erhåller stora ersättningar i delmodellen för befolkningsförändringar (eftersläpningsersättning) vilket håller upp bidraget i början av perioden då kommunens försörjningskvot sjunker. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt Grundskola Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändring Totalt Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte i denna beräkning utan den antas vara oförändrad. 2 000 0-2 000-4 000-6 000-8 000 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 73
Mijoner kronor Kommunalekonomisk utjämning, 2014 2030 Inkomstutjämning Fastighetsavgift LSS-utjämning Kommunens bidrag från inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft i kommunen. Införandebidrag Regleringsbidrag/-avgift Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 2 000 Strukturbidrag Kostnadsutjämning Regleringsposten Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är att det sker en viss urholkning av statens bidrag till kommunsektorn. 1 500 1 000 Fastighetsavgiften 500 Intäkterna från avgiften antas följa inflationen. Ingen effekt av nya bostäder. LSS-utjämning 0 Relativt oförändrat läge gentemot riket -500 Kostnadsutjämning 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Se sid 73 74
Utveckling av intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Totalt och bidrag till förändring 2014 2015 2016 2017 2018 2022 2024 2026 2028 2030 Skatteintäkter 2,5% 4,4% 4,4% 4,6% 5,1% 6,0% 6,0% 5,8% 5,7% 5,6% Inkomstutjämningsbidr ag/-avgift 0,3% 1,5% 1,7% 1,6% 0,4% 0,6% 0,6% 0,5% 0,5% 0,5% Kostnadsutjämning -1,6% 0,6% 1,2% 0,7% -0,3% 0,0% 0,4% 0,5% 0,7% 0,9% Regleringsbidrag/- avgift -0,5% -0,6% -0,3% -0,6% -0,6% -0,2% -0,2% -0,2% -0,2% -0,2% Strukturbidrag 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Införandebidrag 2,5% -0,9% -0,6% -0,5% -0,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% LSS-utjämning -0,3% -0,4% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% Fastighetsavgift 0,0% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Totalt 3,3% 4,8% 6,4% 5,8% 4,4% 6,4% 6,7% 6,7% 6,7% 6,7% 75
Avskrivningar 76
Miljoner kronor Kommunens avskrivningar 2013 2030 Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden. Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar Avskrivningar totalt Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. För tillkommande investeringar har antagits en genomsnittlig avskrivningstid på 44 år. 450 400 350 Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har ökade investeringsvolymer de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av. Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid. 300 250 200 150 100 Avskrivningar minskade 2014 jämfört med 2013 då kommunen gick över till så kallade komponentavskrivning. Detta påverkar de årliga avskrivningarna nedåt genom längre avskrivningstider. 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 77
Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 78
Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 6 och 8 procent på grund av demografin samt löne- och prisutvecklingen. 9,0% 8,0% Intäkter Nettokostnader Kostnadsökningen är lägre under början av perioden på grund av den lägre löneökningstakten i samhällsekonomin. När sedan konjunkturen vänder och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer löner att stiga och sätta en press uppåt på kommunens kostnader. 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% Det underliggande demografiska trycket är också starkare under perioden 2019 2023. Några kostnadsökningar utöver demografi, pris och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte lagts in. 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 79
Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Intäkterna uppvisar ett liknande mönster och ökar årligen mellan 4 och 8 procent. Högre löneökningstakt ger en starkare utveckling av skatteunderlaget. Samtidigt ger en snabbare befolkningsökning en starkare ökning av intäkter. Kommunen kompenseras delvis för den starka befolkningsökningen 2015 2030 via eftersläpningsersättningen inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Kompensationen betalas dock ut året efter det att befolkning (och kostnaderna) ökat, se åren 2018-2019. Trots antaganden om värdesäkring på 3,5 procent av statsbidragen sker en urholkning av statens bidrag till kommunerna. Urholkningen består dels av icke full löne- och priskompensation, dels av kommunernas uppdrag blir allt större då den så kallade försörjningskvoten ökar. Värdesäkringen motsvarar cirka 0,5 procent i årlig ökningstakt. Sammantaget ökar intäkterna svagare än kostnaderna vilket sätter ett tryck på kommunens resultat. De totala nettokostnaderna ökar med 234 procent under perioden fram till 2030. Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ökar med 179 procent fram till 2030. Under perioden uppstår således en obalans mellan kostnads- och intäktsutvecklingen. 80
Kostnader och intäkter - effektiviseringsbehov Gapet mellan intäkter och kostnader innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera det demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar), en full löneoch prisuppräkning samt uppnå det finansiella resultatmålet. 360% 340% 320% 300% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 333,5% För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt målet kan kommunen Succesivt höja skatten med 4,64 kronor jämför med utgångsåret Årligen effektivisera i genomsnitt med 1 procent Kombinera ovanstående i olika utsträckning 280% 260% 240% 220% 200% 180% 160% 140% 278,7% 120% 100% 80% 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 81
Finansiellt gap samt behov av effektivisering -2022-2030 Totalt Gap uttryckt i skattesats för att nå resultatmål Genomsnittlig effektivisering 2,87 4,46 4,64 1,5 0,7 1,0 Det årlig effektiviseringsbehovet är olika stort olika år. Fram till 2022 när kommunen växer som snabbast är behovet större. När sedan tillväxten avtar blir behovet något lägre. Detta ger att effektiviseringsbehovet för enskilda år kan både bli mindre och större. I beräkningarna ligger en konjunkturlös ekonomi efter 2018. Det kommer med all säkerhet att uppstå även hög- och låg- konjunkturer åren efter 2018. 82
Kassaflöde och finansieringsbehov 83
Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och årets avskrivningar. Kommunens planerar för ett resultat på 10 miljoner kronor. Resultatet ska uppnås exklusive realisationsvinster från exploateringsverksamheten. För att uppnå detta krävs en årlig effektivisering på i genomsnitt 1,0 procent. Om kommunens planerade investeringar är större än den likviditet som kommunen skapar via resultat och avskrivningar uppstår ett finansieringsbehov. Finansieringsbehovet kan lösas genom en kombination av följande: 1. sälja tillgångar (finansiella och/eller materiella) 2. ta upp lån till motsvarande belopp 3. höja resultatmålet och öka den egna finansieringen (dvs. öka den årliga effektiviseringen) 4. omprioritera/minska investeringsutgifter över tid. 84
Finansiering av investeringar m.m. De samlade investeringarna under perioden uppgår till 16,7 miljarder i löpande priser. Utöver detta ska kommunen medfinansiera tunnelbanan med 0,9 miljarder. Den totala utgiften uppgår till 17,6 miljarder under perioden. Samtidigt skapar kommunen via den löpande verksamheten (resultat + avskrivningar) ett överskott motsvarande 5,3 miljarder. Finansieringsbehovet blir således 12,3 miljarder kronor. En viss del av denna finansiering är tänkt att ske genom markförsäljning för motsvarande 3,5 miljarder. Resterande finansiering uppgår till 8,7. Mdkr Investeringar 16,7 Medfinansiering tunnelbana 0,9 Totalt utgift 17,6 Resultat plus avskrivningar (-) 5,3 Finansieringsbehov 1 12,3 Markförsäljning (-) 3,5 Finansieringsbehov 2 8,7 85
Miljoner kronor Finansiering av investeringar m.m. Utgifterna är inte jämt fördelade under perioden. I början och i mitten av perioden är utgifterna som störst. För samtliga år överstiger utgifterna den egna finansieringen (löpande verksamheten plus markförsäljning). I det följande har vi antagit att kommunen löser den resterande finansiering genom upptagande av ny lån motsvarande 8,7 miljarder kronor. Finansieringsverksamheten Försäljning mark Löpande verksamheten Investeringsverksamheten (inkl utbetalning tunnelbana) 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 86
Miljoner kronor Långfristiga lån 2014 2030 Kommuner har i utgångsläget långfristiga skulder på 1,7 miljarder kronor. Givet att kommunen väljer att lösa finansieringsbehovet på 8,7 miljarder uppgår skulden till 10,5 miljarder 2030. Skuldökningen är som störst i början av och mitten av perioden. 12 000 10 000 8 000 Lån till banker och kreditinstitut 6 000 4 000 2 000 0 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 87
Kassaflödesanalys givet resultat 10 miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Årets resultat 248 233 186 105 224 224 224 224 224 224 224 224 224 224 224 224 Justering ej likvidietspåverkande poster -42-5 59 149 39 49 66 82 105 129 149 170 187 207 230 250 Löpande verksamheten 206 229 245 254 263 273 290 306 329 352 373 394 411 431 454 474 Investeringar -1 364-1 161-706 -539-833 -898-1 040-978 -1 240-1 293-1 061-1 070-1 110-1 132-1 174-1 081 Försäljning av materiella tillgångar 250 235 185 100 225 225 225 225 225 225 225 225 225 225 225 225 Investeringsverksamheten -1 114-926 -521-438 -608-673 -815-753 -1 015-1 068-836 -845-885 -907-949 -856 Nyupptagna lån 909 779 427 339 503 784 841 447 686 716 276 452 474 477 495 195 Ökning av långsiktig fordran 0 0 0 0 0-223 -152 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Minskning av långsiktig fordran 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 188 0 0 0 0 188 Finansieringsverksamheten 909 779 427 339 503 560 690 447 686 716 463 452 474 477 495 382 Medfinansiering tunnelbana 0-83 -152-155 -158-161 -164 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Årets kassaflöde 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 88
Finansiella kostnader och intäkter 89
Miljoner kronor Finansiella kostnader och intäkter Kommunen redovisar 2014 ett positivt finansiellt netto på grund av en värdeöverföring från Järfällahus AB. 300 Finansiella intäkter Finans. kostn. I takt med att kommunens upplåning ökar för att finansiera investeringarna ökar räntekostnaderna. 200 År 2030 förväntas de uppgå till drygt 310 miljoner kronor vilket motsvarar 80 öre på skattesatsen. 100 I beräkningar har antagit en succesiv ökning av räntenivån till 3 procent. 0-100 -200-300 -400 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 90