Antagen av kommunfullmäktige SBN: 31/2009 CYKELPLAN 2010

Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-07 104 SBN: /2009 CYKELPLAN 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 LÄSANVISNING... 4 CYKELNS POSITIVA EFFEKTER... 5 BAKGRUND OCH SYFTE... 6 MÅL... 6 DEFINITIONER... 7 DAGENS CYKELVÄGNÄT... 8 INVENTERING... 8 TRAFIKSÄKERHET... 9 VÄGVISNING... 9 CYKELPARKERING... 10 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 11 HANINGES FRAMTIDA CYKELVÄGNÄT... STRATEGI FÖR ÖKAT CYKLANDE... TRAFIKSÄKERHET... STRÅKUPPBYGGNAD... DETALJUTFORMNING... CYKELPARKERING... 15 CYKELVÄGVISNING... 16 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 16 PLANENS SLUTSATSER... 18 HANDLINGSPLAN ÅR 2011-2015...19 ÅTGÄRDSLISTA CYKELPLAN 2010 20 ÖVERSIKTSKARTOR BEFINTLIGT CYKELNÄT INVENTERAT CYKELNÄT SAKNADE LÄNKAR OMRÅDESKARTOR VENDELSÖ VEGA, NORRBY, SÖDERBY BRANDBERGEN HANDEN JORDBRO VÄSTERHANINGE TUNGELSTA ÅRSTA HAVSBAD DALARÖ MUSKÖ BILAGOR: Remissredogörelse Synpunkter från barn och ungdomar MEDVERKANDE Lars Johnsson, Haninge kommun Karin Österdahl, Haninge kommun Jan Fredriksson, MarkTema AB Lena Söderlundh, Rätta, inventering och kartor

3 () FÖRORD Att cykla - många förtjänster! Det finns många skäl varför du ska välja att cykla. Det är lättare, bättre och roligare än du tror! Du främjar hälsan eftersom du bl.a. rör dig mer och under längre tid än om du gör motsvarande resa med bilen eller bussen. Du hanterar tiden mycket bra eftersom du i regel hamnar nära målet för din resa och det är lätt att finna en parkeringsplats. Ditt cyklande är en ordentlig insats för miljön; inga utsläpp av vare sig koldioxid eller avgaser. Du hanterar ditt resande på ett billigt sätt. I Haninge finns ett bra utbyggt cykelvägnät som förbinder kommunens tätorter med varandra. Det som ofta saknas är cykelvägar utmed några viktiga kommunala huvudgator. Längs med de statliga vägarna är bristerna stora när det gäller cykelvägar. Föreliggande cykelplan har varit föremål för remissbehandling. Den slutliga planen fastställs av kommunfullmäktige under våren 2010. Raymond Svensson Ordförande i stadsbyggnadsnämndens trafikutskott

4 () SAMMANFATTNING Cykelplanen sträcker sig över 20 år och tar upp behov av cykelvägar både på kommunala och statliga vägar. Planen beräknas kosta närmare 0 miljoner kr om alla åtgärder genomförs. De kommunala satsningarna som uppgår till 0 milj kr bör kunna genomföras inom 20 år. Cykelplanen påpekar vikten av ett bra underhåll av gång- och cykelvägarna och föreslår att drift och underhåll utförs på ett mer systematiskt sätt. Finansieringen av åtgärderna kan ske på flera sätt, antingen genom kommunala investeringar med möjlighet till statlig medfinansiering eller i samband med att nya områden bebyggs. Kommunen bör även vara aktiv i sökandet efter nya finansieringsmöjligheter. Några åtgärder på de statliga vägarna är mycket angelägna varför kommunen bör diskutera eventuell förskottering med Vägverket. En handlingsplan har tagits fram för de första fem åren 2011-2015 därefter bör cykelplanen uppdateras. LÄSANVISNING I cykelplanen beskrivs nuläget och det framtida cykelvägnätet. Planen innehåller en kostnadsberäknad åtgärdslista samt en handlingsplan för de fem första åren. På översiktskartor redovisas nuvarande cykelnät, inventerat nät och saknade cykelsträckor. De saknade länkarna redovisas även områdesvis tillsammans med cykelvägar som bör beaktas vid nyexploatering. Vägverket ingår i den nya myndigheten Trafikverket efter 2010-04-01. Foto Stefan Jansson www.flickr.com/steffe

5 () CYKELNS POSITIVA EFFEKTER Cykeln är ett transportmedel med många fördelar. När man cyklar får man motion och bättre hälsa. Cykelns utrymmeskrav är små i jämförelse med de flesta andra trafikslag. De är energisnåla, de bullrar inte och ger inga utsläpp. Möjligheterna för människor att dagligen vara fysiskt aktiva ökar om det finns attraktiva, säkra och trygga gång- och cykelvägar till olika resmål. I första hand är det viktigt med bra cykelvägar till skolor, arbetsplatser och andra resmål som besöks ofta. Ett väl utbyggt cykelvägnät är särskilt viktigt för barn och ungdomar. Barn är inte mogna för att cykla i trafiken innan 11- årsåldern. Det beror på att de inte har utvecklat förmågan att bedöma alla trafiksituationer som farliga och de kan inte de regler som gäller. Barns synförmåga är inte utvecklat förrän i tonåren och de kan heller inte i samma utsträckning som vuxna uppfatta varifrån ljud kommer. Det är därför viktigt att det finns ett bra cykelvägnät till skolor och fritidsaktiviteter. Dessutom är regelbunden motion mycket viktig för barn och unga, då övervikt och dess följdsjukdomar blir allt vanligare längre ner i åldrarna. viktiga. Cykelparkeringarna bör ligga närmare och mer bekvämt i förhållande till målpunktens entré än bilparkeringen. Cykelresandets fördelar kan även uttryckas i samhällsekonomiska former. Kunskapen inom området har tidigare varit bristfällig i jämförelse med de beräkningsmodeller som används för fordonstrafik. De beräkningar som genomförts utifrån olika modeller på olika platser i världen visar på en god samhällsekonomisk nytta. I Regeringens infrastrukturproposition (prop 2008/09:) anser regeringen att andelen gång- och cykeltrafik av de korta resorna ska öka. Riksdagen har vid ett flera tillfällen slagit fast detta mål. Cykelns roll bör även förstärkas i transportsystemet utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. Regeringen anser vidare att det är viktigt att Vägverket inom ramen för sitt sektoransvar stödjer kommunerna i deras arbete med cykling. Cykling har även goda förutsättningar när det gäller rekreation och turism. Regeringen anser därför att Vägverket och regionala planeringsorgan i samråd med Nutek bör utveckla säkra cykelvägar och ett antal längre leder för cykelturism av hög internationell klass. En förutsättning för en utveckling av cykeltrafiken är att cykeln ses som ett reellt alternativ till bilen av både planerare och invånare. Väl utbyggt cykelvägnät kan minska användningen av bil för korta resor, vilket bidrar till att få bättre miljö såväl lokalt som regionalt och globalt. För att detta ska kunna uppnås är det viktigt att förbättra genheten mellan viktiga målpunkter samt till och från nya och befintliga bostads- och verksamhetsområden. Cykeln har den stora fördelen att man kommer nära målpunkten och att det oftast är enkelt att parkera, så säkra och trygga cykelparkeringar är Foto Stefan Jansson www.flickr.com/steffe

6 () BAKGRUND OCH SYFTE Kommunfullmäktige har gett Stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att revidera kommunens befintliga cykelplan från 1983. Många åtgärder i denna cykelplan har genomförts och kommunen har ett bra cykelvägnät. Det saknas dock cykelvägar i kommunens omvandlingsområden som exempelvis Norrby, Gudö och Tungelsta. Det saknas även cykelvägar utmed flera kommunala huvudgator och gena förbindelser längs med järn och genom naturområden. På de statliga vägarna utanför tätorterna är bristerna stora. Cykelplanens syfte är att skapa ett dokument som ska leda till att kommunen satsar mer på cykeltrafik. Cykelplanen vänder sig till berörda tjänstemän och politiker. Tillägg till planen ska kunna göras löpande, men planen i sin helhet bör revideras inom en femårsperiod. Planen ska vara ett underlag vid planering av cykeltrafiken både vid översiktlig och detaljerad planering och vid projektering av nya cykelvägar, likaså planering och genomförande av drift och underhåll. MÅL Cykelplanen ska bidra till att Haninge blir en mer cykelvänlig kommun med ett ökande antal cyklister under alla tider på året. Trafiksäkerheten för cyklister ska förbättras. Haninge kommun är en ekokommun och följande mål påverkas positivt om åtgärder i cykelplanen genomförs. Mål som antagits av kommunfullmäktige Haninge ska utvecklas mot ett långtsiktigt hållbart samhälle. Utsläpp av koldioxid ska inom Haninge fram till 2020 ha minskat med procent jämfört med 2005. Kommunens verksamheter ska bidra till en bättre folkhälsa. Trafikmiljön i Haninge ska vara säker Mål som formulerats i kommunens klimatstrategi Kollektivtrafikresandet andel av det totala resandet ska öka med 15 procent mellan 2008 och 2015. Alla kommunala huvudgator har gång- och cykelvägar. Andelen barn som går eller cyklar till skolan i tätorten ska öka i relation till andelen bilåkande barn. En uthållig samhällsplanering kännetecknar Haninge CYKELPLANENS MÅL Haninge ska vara en mycket cykelvänlig kommun Trafiksäkerheten för cyklister ska förbättras Foto Stefan Jansson www.flickr.com/steffe

7 () DEFINITIONER Cykelväg (gångoch cykelväg) Väg endast avsedd för cykel- och gångtrafik plus moped klass II. Fritt liggande eller med en skyddson, oftast bestående av gräs, mot körbana för biltrafik. (Dubbelriktad) Cykelfält Särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för enkelriktad cykeltrafik och för moped klass II. Cykelbana (gång- och cykelbana) Väg eller del av väg som är avskild från körbanan med kantstöd eller motsvarande. Avsedd för gående och enkel- eller dubbelriktad cykeltrafik och trafik med moped klass II. Cykelbanan på bilden är enkelriktad och separerad från gående med olika beläggning, Bra vid platser med många gående och cyklister. Saknas i Haninge kommun. Blandtrafik Cykeltrafik hänvisas till körbanan tillsammans med motorfordonstrafik. Förekommer på lokalgator med hastighetsbegränsning till km i timmen

8 () DAGENS CYKELVÄGNÄT Det finns två regionala cykelstråk genom Haninge kommun. Det ena är Nynässtråket mellan Stockholm och Nynäshamn via Handen, Jordbro och Västerhaninge. Det andra är Vendelsöstråket mellan Tyresö och Handen. Det lokala nätet med separerade cykelvägar är inte lika sammanhängande som det regionala. De orter som har ett lokalt cykelnät är Handen, Vendelsömalm, Bandhagen, Jordbro, Västerhaninge och till viss del även Tungelsta. Alla cykelvägar används av både gående och cyklister. Se karta Översikt av befintligt cykelnät På kommunens huvudgator för bil finns idag separerade cykelvägar på 64 procent av vägsträckningen. Andelen varierar i kommunens områden,se följande tabell, Bäst standard är det i Jordbro. INVENTERING Arbetet inleddes med att fastställa vilka befintliga gång- och cykelvägar som skall ingå i det kommunala huvudvägnätet för cykel. Under hösten 2009 genomfördes en inventering av detta 54 km långa vägnät. Syftet med inventeringen är att skapa ett bra underlag för en förbättrad drift och underhåll av cykelvägarna. Se karta Inventerade cykelvägar De hinder som inventerades var bland annat större skador, bristande skyltning, trafiksignaler, kantstenar, trafikfaror och systemfel. Trafikfaror utgörs av bland annat dålig sikt, avsaknad av ljus markering längs kantsten och osäkra cykelöverfarter. Exempel på systemfel är då cykel avviker mycket från stora eller att cyklisten måste byta sida. Område Andel separerad gc-väg Vendelsö,Vendelsömalm, Vega 49 % Brandbergen, Handen 62 % Jordbro 100 % Jordbro företagspark 77 % Västerhaninge 52 % Tungelsta 50 % Det saknas ett antal viktiga länkar utmed högt trafikerade vägar. Där är trafikmiljön farlig eller otillgänglig för cyklister. Brister i barmarksoch vinterväghållning, skyltning och avsaknad av säkra cykelparkeringar försvårar även för cyklisten. Ett stort problem är buskage som hänger ut över cykelvägarna och smalnar av. Dålig sikt i korsning Inventeringen visade att många gång- och cykelbanor saknar vit markering längs med kantstenen närmast biltrafiken. Det kan vara svårt att

9 () veta om cykeltrafik är tillåten då det finns gång- och cykelbanor som saknar både markering och tydlig skyltning. Detta försvåras även av att kombinerade gång- och cykelbanor plötsligt upphör och övergår till gångbanor. Det finns även en del hinder i form av kantstenar och dålig beläggning. Därtill finns en del medvetet utplacerade hinder såsom bommar, betongsuggor och stenar som man bör överväga att ta bort eller ersätta med bättre alternativ. Vad tycker Haningeborna om kommunens cykelvägar För att ta del av kommuninvånarnas behov och synpunkter på cykelvägar i kommunen lades en enkät ut på kommunens hemsida under sommarmånaderna 2009. Enkäten besvarades av 182 personer och fördelningen mellan könen var ganska jämn. (58% kvinnor och 42 % män) Några korta fakta om de som svarade: De flesta (83 procent) cyklar flera gånger i veckan och de cyklar ganska långt. Fler än hälften har över 5 km till sitt mål och var tredje person har över 10 km till sitt mål. Var tredje fortsätter att cykla på vintern. Många tycker att cykelvägarna i de centrala tätorterna är bra men saknar vissa sträckor. De boende i Handen och Vendelsö är mest nöjda med cykelvägarna i sitt område. Brister Brister som nämns är tidskrävande och onödiga sidobyten utmed stora huvudgator i Handen och Västerhaninges centrum. Man efterlyser bättre synkronisering av trafiksignalerna. En del saknar egna banor för cyklister. Andra påpekar dålig beläggning och buskage som växer ut över gång- och cykel. Efterlängtade cykelvägar De önskemål som flest framfört är cykelväg till Årsta havsbad, till Dalarö samt cykelväg längs med Torfastleden. Därefter kommer bla Södertälje (väg 7), Vendelsö Skolväg, Bond samt förbättringar av cykelvägar mot Länna och Stockholm. Många lyfter fram möjligheten att bygga cykelvägar längs med järn, framförallt i Tungelsta men även vid Jordbro och Handen. Barn och ungdomars önskemål och synpunkter Dialog har förts vid tre öppna forum om cykling med ca 60 barn och ungdomar på fritidsgårdarna Eken och Bobus. Önskemål som ofta återkom var cykelställ vid kommunens badplatser, bättre asfalt på cykelvägarna och mer belysning. Högst prioritet i cykelplanens åtgärdslista fick ny cykelväg längs med Torvalla, därefter Sleipner och Söderbymalms, se bilaga 2 Synpunkter från barn och ungdomar. Det vore bra om liknande dialoger kunde genomföras med barn och ungdomar i Jordbro, Västerhaninge och Tungelsta. TRAFIKSÄKERHET Haninge kommun har fler antal döda och svårt skadade i trafiken jämfört med andra kommuner i länet, sett till antalet invånare. Hastigheterna är betydligt högre än acceptabelt där oskyddade trafikanter ska korsa biltrafikens huvudnät. Den vanligaste cykelolyckan är en singelolycka. En sammanställning av undersökningar visar att % av samtliga cykelolyckor med personskada kan härledas till brister i drift och underhåll. Många olyckor inträffar förmodligen även för att cykeln är i dåligt skick och saknar utrustning. VÄGVISNING Vägvisningen har brister idag även om de regionala stråken har viss skyltning. Cykelvägvisning leder cyklisterna till de stråk och länkar som är mest trafiksäkra och prioriterade utifrån drift och underhåll. Bra skyltning är en av flera viktiga delar i att skapa ett sammanhängande cykelnät. Bilden visar Tveksam skyltning

10 () - Vid Handens station är det många felplacerade cykelställ och det saknas ställ vid norra entrén vid tunnelmynningen. Den södra parkeringen används flitigt Klotter på cykelvägvisning CYKELPARKERING Det råder brist på cykelparkeringar på flera viktiga platser i kommunen och de som finns har ofta låg kvalitet. En inventering av cykelparkeringar har gjorts vid pendeltågsstationerna och vid några utvalda busshållplatser. Drygt 800 cykelställ inventerades och vid 20 procent gick det att låsa fast cykeln i ramen. Vid cykelräkningen som gjordes samtidigt (september 2009) fanns 470 cyklar parkerade vid de utvalda platserna. Var fjärde cykel stod utanför cykelställen låsta i något fast föremål. Observationer vid pendeltågsstationerna - I Hemfosa saknas det helt cykelställ - I Tungelsta är det brist på cykelställ - I Krigslida finns endast cykelställ i betong vilka behöver bytas till riktiga ställ. -Västerhaninge har många ställ men saknar låsbara närmast stationen. Många ställ är trasiga. Det behövs cykelställ i tunneln vid stationen.. - Jordbro har bäst andel låsbara cykelställ av alla stationerna. Västerhaninge station. Här finns behov av cykelställ nära ingången till pendeltåget Observationer vid busshållplatserna - Vid busshållplats Sågen saknas det parkeringsmöjlighet på den västra sidan, på den östra sidan finns ett fåtal cykelställ men ej låsbara. Det är hög beläggning och många parkerar utanför cykelställen. - Grindstugan är en mönsterhållplats med låsbara cykelställ på båda sidor om. Grindstugan har hög beläggning. - Gudö hållplats har inga låsbara ställ men är populär med hög beläggning Busshållplatser och bad som saknar cykelställ - Hållplats Brandbergens industriområde vid korsningen Söderbyleden /Vendelsö. - Hållplats Vega vid korsningen Nynäs /Nordenskiöldsväg - Hållplats Gålö i korsningen Dalarö/Gålö

11 () Det saknas även cykelställ vid badplatserna; Ramsjön, Rudan, Norrby, Dalen och Gårdens bad. Dålig beläggning Växtlighet som inkräktar på cykelbanorna och skymmer sikten i korsningar, mot belysning och trafikanordningar förekommer. Cykelparkering med äldre typ av cykelställ DRIFT OCH UNDERHÅLL För cyklister är bra drift och underhåll extra viktigt då de endast har två hjul och inte är lika stadiga som fordon på fler hjul. Cykelvägar med snö, blöta löv eller torr sand bidrar till att cykelolyckor inträffar. Det blir halt och svårare att stanna. En slät beläggning utan hål är viktig för såväl säkerhet som framkomlighet. Vid inventeringen av cykelvägarna framkom att beläggningen behöver förbättras på flera ställen. En cyklist känner tydligt av ojämnheter och även mindre hål kan orsaka fallolyckor.

12 () Vid arbeten i gata eller på cykelbanor glöms ofta cyklisterna bort och hänvisningar saknas eller är otydliga. faror främst för cyklister. Dessa hinder kan ibland vara svåra att upptäcka i tid, speciellt i mörker, och de bör tas bort. Bättre planering av gatuarbete krävs Hinder som bör tas bort eller ersättas med grind Vid vinterväghållning prioriteras de regionala stråken samt områden närmast pendeltågsstationerna. Det innebär att snöröjning startar när snödjupet är mellan 3-5 cm. Övriga cykelvägar snöröjs vid ett snödjup på 7 cm. Sandsopning brukar normalt påbörjas under mars månad och pågår under flera månader. Att sanda på vintern förbättrar underlaget för gående och cyklister samtidigt som sanden orsakar besvär då den ligger kvar länge på våren. Bättre belysning önskas av många barn och ungdomar. Det finns ett behov av att avlägsna farliga hinder på och nära cykelvägar. På flera platser finns betongsuggor och fasta järngrindar som utgör Mörk och otrygg tunnel

() HANINGES FRAMTIDA CYKELVÄGNÄT STRATEGI FÖR ÖKAT CYKLANDE Cykeltrafiken måste ses som en viktig del i det framtida transportsystemet. Kommunen ska erbjuda ett sammanhängande och gent cykelvägnät med hög tillgänglighet och tydlighet i sin utformning. Det ska binda ihop n, större arbetsplatser, skolor, affärer, fritidsanläggningar, busshållplatser och järnvägsstationer. Cykeln i kombination med kollektivtrafiken ska ses som ett alternativ till bilen. Vid viktiga bytesplatser till kollektivtrafiken ska det finnas låsbara cykelställ. Drift och underhåll ska förbättras genom ett systematiskt arbetssätt. Cykelns fördelar ska marknadsföras. Program för cykelräkning ska tas fram för att utvecklingen ska kunna följas. behov av angöring och med få sidogator. För den extra höga säkerhet som behövs på skolvägar, fordras säkrare separeringar i form av cykelbanor eller cykelvägar. Oftast finns de farligaste platserna för cyklister där bilvägar måste korsas. För att ett cykelstråk ska vara säkert är det bra om alla cykelöverfarter kan klassas som säkra. Det innebär att cykelöverfarten antingen är en planskild korsning eller att bilarnas hastighet är högst km/h. Speciellt stora risker finns där dubbelriktade cykelbanor korsar bilvägar, särskilt för cyklister som i förhållande till biltrafiken kommer från fel håll, men även för cyklister som kommer i samma riktning som bilisterna. I sådana fall är det särskilt viktigt att fysiskt fartdämpa motorfordonstrafiken. Dåligt utformade korsningar påverkar även framkomligheten negativt. Följande text är hämtat ur kommunens trafikplan, som är under framtagande. Vid planering, utformning och drift av trafiksystemet ska trafikslagens behov prioriteras i följande ordning; 1. Gående 2. Cyklister 3. Kollektivtrafik 4. Fordonstrafik TRAFIKSÄKERHET Hastigheterna är en av de allra viktigaste säkerhetsfaktorerna, särskilt för oskyddade trafikanter. Såväl antalet olyckor som svårighetsgraden ökar när hastigheterna ökar. Graden och typen av separering mellan olika trafikslag påverkar också säkerheten. Friliggande cykelväg och cykelbanor innebär högre säkerhetsnivå för de oskyddade trafikanterna. Cykelfält ökar säkerheten och framkomligheten för cyklister. Det är dock inte lämpligt där många barn cyklar. Cykelfält fungerar bäst på gator utan parkering, med litet Om behov finns av fysiska hinder mot fordonstrafik ska exempelvis eftergivliga grindar användas, eftersom dessa inte är lika farliga för

() cyklister. Det är viktigt att grindarna är försedda med reflexer och att de platser där de finns är väl belysta. För en säkrare cykling krävs även att cykeln är i bra skick och rätt utrustad med lyse och reflexer. En cykelkorg gör att man undviker att väskor åker in i framhjulet och cykelhjälm kan rädda livet om en olycka inträffar. Lokalnätet är avsett för cykling i kommundelarna till centrumanläggningar, skolor, idrottsanläggningar m m. I lokalnätet ska det vara cykelvägar längs de gator som har hastighetsbegränsning 50 km/h. På lokalgator med km/h accepteras cykling i blandtrafik. Det kan dock vara motiverat med cykelåtgärder även på vissa av dessa gator t ex vid skolor. Det ska vara enkelt att cykla och hitta i lokalnätet men kravet på hastighetsstandarden kan vara lägre. Cykelplanen ska genom att peka på saknade länkar knyta ihop det idag delvis osammanhängande nätet. DETALJUTFORMNING VIKTIGT FÖR SÄKER CYKLING Bygg fler separata cykelvägar Säkra korsningar Lägre hastighet i blandtrafik God belysning Bra beläggning Bra vinterväghållning Bra utformade och belysta cykeltunnlar Bra driftsrutiner för tex siktröjning mm Avfasade kantstenar STRÅKUPPBYGGNAD Cykelnätet består av två delar, huvudnät och lokalnät. Huvudnätet är avsett för cykling mellan kommundelarna och för resor till angränsande kommuner. Cykelvägarna ska vara gena, sammanhängande, lättorienterade och ha en enhetlig standard som medger en cykling i god fart och utan större avbrott. För att få gena cykelvägar innebär i huvudsak att nätet följer huvudnätet för biltrafik. Detaljutformningen av cykelvägar är mycket viktig för användarna. Smidiga övergångar mellan olika länkar i nätet, korsningspunkter, nollade kantstenar, stolpar och träd på rätt avstånd, tydlighet genom målning, vägvisning, skyddsremsa mot biltrafik, bra beläggning är exempel på vad som är viktigt vid utformning av cykelvägnätet och gör nätet säkert och attraktivt. ATT TÄNKA PÅ VID PLANERING Cykelväg längs med huvudgata Cykelväg förbi skola Planera in säkra avlämningsplatser Cykelväg till målpunkter som bad, idrottsplats, ridstall och stora arbetsplatser Försök skapa gena vägar med liten höjdskillnad Avsätt mark för cykelparkering

15 () Nya gång- och cykelbanor ska vara minst 3 m breda, normalt utan uppdelning mellan gående och cyklister. Ett minsta avstånd till hinder intill cykelbanan ska vara cm (träd, stolpar, elskåp m m). Där det är många gående och cyklister, exempelvis i tätorternas centrala delar, kan det vara aktuellt att separera gående och cyklister. Detta medför en ökad säkerhet och upplevd trygghet. Separeringen mellan cyklister och gående görs bäst genom att använda olika material på ytorna. Om skiljelinje används måste den vara kännbar (taktil) så att en synskadade eller synsvag person kan uppfatta linjen Om det är asfalt kan respektive del förses med gångtrafiksymbol och cykelsymbol. För att öka säkerheten på cykelbanor kan en vit linje målas längs kantstenen. Linjen ska ha en bredd på 20 cm. Linjen kan även ersättas med en rad vita plattor. Befintliga cykelbanor som saknar linje kompletteras med en heldragen vit linje och nya cykelbanor förses med vit markering. Den vita markeringen innebär en smal skyddsremsa mot biltrafiken. En tydlig vit markering är en signal att här är det en cykelbana och kan förbättra samspelet mellan bilförare, gående och cyklister. ramen, vilket minskar stöldrisken. Cykelparkeringen bör vara väderskyddad åtminstone vid större målpunkter och knutpunkter. För att det ska upplevas som tryggt att använda parkeringen ska den ligga synligt och vara upplyst. Vid viktiga målpunkter, exempelvis pendeltågsstationer, bör tillgång till cykelpumpar finnas. Cykelparkering bör ingå i alla nybyggnads- och ombyggnadsprojekt. En cykelparkeringsnorm vid bygglovgivning och detaljplanearbete tas fram. Vid kommunala arbetsplatser bör det finnas bra cykelparkeringar. De brister som framkommit vid inventeringen av cykelställ bör åtgärdas inom planens två första år. VIKTIGA PRINCIPER FÖR CYKELPARKERINGAR Högst m från målpunkt Cykeln ska kunna låsas fast i ramen Bortse inte från funktionshindrades behov Upplyst miljö Cykelsymboler Vit plattrad mot körbanan Cykelställ Hags Sagitta föreslås till Haninges standardcykelställ, se bilden. CYKELPARKERING Väl planerade och designade cykelparkeringar bidrar till att öka statusen för cykeln som färdmedel och blir ett positivt inslag i gatumiljön. Cykelparkeringen ska vara utformad så att cykeln enkelt kan låsas fast i Vid kommunens centrala delar föreslås Lappsets Bågen, svartlackerad (RAL 9005)..

16 () CYKELVÄGVISNING En åtgärd för att höja cykelnätets kvalitet och därigenom öka antalet cyklister är att se över och arbeta med enhetlig och tydlig cykelvägvisning. Särskild vikt bör läggas på de regionala cykelstråken som går genom Haninge. Bra skyltning är en av flera viktiga delar i att skapa ett sammanhängande cykelnät. Vägvisningen är ett sätt att marknadsföra cykling som ett alternativt transportsätt. DRIFT OCH UNDERHÅLL För att cyklisterna ska känna sig som en prioriterad trafikantgrupp måste drift- och underhållsåtgärderna sättas i fokus. Cykeltrafikanter är med hänsyn till både framkomlighet och trafiksäkerhet i hög utsträckning beroende av underlagets kvalitet. Tillförlitligheten till att cykelnätet fungerar oavsett väder ska vara god. Vinterväghållningspolicy tas fram där mål för snöröjning och halkbekämpning samt prioriteringsordning av de olika cykelvägarna framgår. Så här ska regionala stråk skyltas En vägvisningsplan upprättas för hela kommunen som ska ligga till grund för skyltning av stråken med den befintliga vägvisningen som grund. Vägvisningen ska inspekteras och underhållas med viss kontinuitet. Vägvisningen för fritidscykling föreslås utökas, exempelvis kan utflykterna på kommunens cykelkarta vägvisas. Sand på cykelbanan, halkrisk

17 () Det är viktigt att åtgärda de brister i underhållet som finns i cykelvägnätet idag och att kontinuerligt underhålla cykelnätet. Målsättningen bör vara att standarden ska vara minst lika bra som standarden på bilvägnätet. Träd, buskar och annan växtlighet längs cykelvägar ska hållas efter så att de inte skymmer sikten eller döljer belysning och gör mörk och otrygg. Inspektion av vägvisningssystem, skiljemålning, cykelsymboler och cykelparkeringar bör ske kontinuerligt. Det är även viktigt att cykelställ är hela och att cykelvrak tas bort. Skötseln av cykelvägar bör ha sådan standard att det är möjligt att cykla trafiksäkert hela vintern. En drifts- och underhållspolicy ska tas fram. Att förbättra drift och underhåll av cykelnätet ger stor effekt på hur attraktivt cykelnätet upplevs. NIVÅ FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL Bra skick så att risk för olycka minimeras Skrymmande vegetation tas bort Sikttrianglar hålls fria Belysning, skyltar och vägmärken hela och rena God vinterväghållning är viktigt fotograf Arash Atri

18 () PLANENS SLUTSATSER I planen ingår både kommunala och statliga vägar. Planen sträcker sig över 20 år och beräknas kosta närmare 270 milj kr. De kommunala satsningarna, som uppgår till närmare 1 milj kr, bedöms kunna genomföras inom 20 år. Idag finns strax över 100 km cykelväg i kommunen. Planen föreslår att ytterligare 37 km cykelväg byggs i kommunal regi och km i statlig. På områdeskartorna finns förutom föreslagna åtgärder ytterligare cykelvägar utpekade, som bör beaktas vid översikts- och detaljplanering. Finansiering kan ske på olika sätt, antingen genom kommunala investeringar, med möjlighet till statlig medfinansiering, eller i samband med att nya områden bebyggs. Kommunen bör även aktivt söka nya finansieringsmöjligheter, exempelvis inom turism och EU-projekt. Till cykelplanen hör en åtgärdslista. Där redovisas alla förslag på utbyggnad och beräknade kostnader. Åtgärderna har prioriterats från 1 till 3. Prioritet 1 föreslås byggas inom planens fem första år dvs 2011-2015, prioritet 2 mellan år 2016-2020 och prioritet 3 mellan år 2021-20. Prioriteringen grundas på en samlad bedömning av biltrafikens hastighet, sammanbindning av cykelnätet och nyttan för barn och ungdomar. I följande tabell visas kostnader fördelat på prioritet och väghållare. [Tkr] Prio 1 Prio 2 Prio 3 Totalt Kommunala vägar 500 63 200 46 600 8 0 Vägverkets vägar 500 15 200 81 100 127 800 summa 60 000 78 0 127 700 6 100 I handlingsplanen, se sida 19, redovisas de kommunala åtgärderna för år 2011-2015. Planen föreslår även åtgärder på Vägverkets vägar för,5 milj kr under åren 2011-2015. Här ingår cykelvägar mellan Västerhaninge och Årsta Havsbad (väg 560), längs med Söderby (väg 551) till ridskola samt på Södertälje (väg 7) mellan Idrotts och Sorunda. Åtgärderna är mycket angelägna varför kommunen bör diskutera eventuell förskottering med Vägverket. Landsbygden och skärgården Förutom de åtgärder som föreslås i cykelplanen finns det naturligtvis behov av cykelvägar på andra platser i kommunen. Ett önskemål, som planen inte tagit ställning till är cykelvägar på Ornö. Vi föreslår att frågan utreds i samförstånd med de boende på Ornö. Det finns ytterligare behov på landsbygden exempelvis på Gålö, som är viktigt att känna till för framtida arbete. Grannkommunerna Planen föreslår tre åtgärder som sträcker sig in i Huddinge kommun och som förutsätter samarbete mellan kommunerna. Åtgärderna är ny cykelbana längs med Nynäs (regionalt cykelstråk), en friliggande cykelväg mellan Nordostpassagens förlängning och befintlig cykelväg i Länna samt cykelväg längs med Haningeleden (väg 9). I samband med Vegastadens utbyggnad är det även intressant att studera nya förbindelser mellan Lissma och Vegastaden. I Tyresö kommun föreslår vi att den stig som idag förbinder Fiol i Haninge med Gammelström förbättras, eftersom den skulle öka möjligheterna till rekreation för många människor.

19 () HANDLINGSPLAN ÅR 2011-2015 Följande åtgärder bör utföras inom planens fem första år. 1 Vägvisning av regionala cykelstråket bör ske år ett. 2 Vägvisningsplan tas fram för huvudvägnätet för cykel och skyltning görs stråkvis inom fem år. 3 Drift och underhållsplan tas fram av vägavdelningen. Huvudnätet för cykel (54 km) föreslås inventeras och åtgärdas varje år. Övriga cykelvägar delas in i driftområden som inventeras och åtgärdas inom en femårsperiod. 4 Cykelställ åtgärdas inom två år, enligt de brister och förslag som beskrivs i cykelplanen. 5 Investeringar i nya cykelvägar görs till en kostnad av totalt,5 milj kr under fem år med start 2011. Tilldelning av investeringsmedel avgör dock storleken på satsningen. Kostnader för punkt 1-4 föreslås tas inom befintlig driftbudget vilket innebär att en omprioritering från biltrafik till cykeltrafik måste ske alternativ att driftsanslaget utökas. Uppföljning Cykelplanen ska årligen följas upp med hjälp av indikatorer. Följande indikatorer, som tagits fram i arbetet med kommunens trafikplan ska användas; o Andel av biltrafikens huvudgator som har gång- och cykelväg. o Genhetskvot för cykel mellan viktiga målpunkter. o Låsbara cykelställ vid viktiga målpunkter. o Antal cykelparkeringar vid station/hållplats. o Antal cyklister som skadats i trafikolyckor under en femårsperiod. o Nivå på vinterväghållning av huvudnät för cykel. Investeringar i gång- och cykelvägar [Tkr] 2011 2012 20 20 2015 Torfastleden etapp 1 (1) 900 Söderbyleden 1 0 Söderbymalms 0 Vinter i VH 550 Skomakar 700 Tungelsta 600 Åby 600 Bond etapp 1 (2) 2 0 Allé (3) 0 V:a Strand förlängning 0 Vendelsö skolväg 1 0 Lillängs (4) 800 Torfastleden etapp 2 (5) 2 600 Gc-väg öster om Slätmossen 2 600 Torfastleden etapp 3 (6) 4 800 Allé (7) 3 200 Bond etapp 2 (8) 2 800 Hammarbergs 2 200 Summa 5 050 5 0 5 200 8 000 5 000 Noter 1. mellan Norrby och Söderbyleden 2. mellan Bondv nr 50 - Lars-Olofs väg 3. mellan Kvarn och Södertälje 4. mellan Grindstu och Tistel 5. mellan Söderbyleden och Nynäs 6. mellan Norrby och Gudöbroleden 7. mellan Södertälje och Stavs 8. mellan Lars-Olofs Väg och Österängs

ÅTGÄRDSLISTA CYKELPLAN 2010 20 () Nr Område Sträcka Åtgärd Längd (m) Kostnad (kr) Kommentar 1 Vendelsö Bond mellan Lillängs och Österängs Gång-cykelbana, 1 500 5 200 000 Breddning av körbana. 1 2 Vendelsö Lillängs mellan Bond och Grindstu Gång-cykelbana, 1 000 3 500 000 3 Breddning av körbana. 3 Vendelsö Grindstu mellan Gudöbroleden och Lillängs Bredda befintlig gångbana 780 1 150 000 2 4 Vendelsö Vendelsö Gårdsväg mellan Rättar och Vendelsö Bredda befintlig gångbana 0 0 000 2 Allé 5 Vendelsö Östra Strand mellan Vendelsö Gårdsväg och Gårdens Ny friliggande gc-väg 180 650 000 3 bad 6 Vendelsö Vendelsö Allé mellan Vendelsö Gårdsväg och Hammar/Stall Gång-cykelbana på 1 0 000 2 befintlig körbana 7 Vendelsö Norrby/Vendelsö Allé mellan Back och Hagtorns Bredda befintlig gångbana 560 850 000 2 8 Vendelsö Sågen mellan Vendelsö Skolväg och Sågdalsvändan Bredda befintlig gångbana 370 550 000 2 9 Vendelsö Vendelsö Skolväg mellan Esplanaden och Sågen Bredda befintlig gångbana 960 1 0 000 1 10 Vendelsö Lillängs mellan Grindstu och Tistel Gång-cykelbana, 2 800 000 1 Breddning av körbana. 11 Vendelsö Skomakar mellan Vårdcentralen och Lyckeby Gång-cykelbana, 210 700 000 1 Breddning av körbana. 12 Vendelsö Lyckeby mellan Skomakar och Lyckeby 97 Gång-cykelbana, Breddning av körbana. 1 500 5 200 000 3 Vendelsö Vendelsömalms mellan Gudöbroleden och Vendelsö Ny gc-väg och breddning 210 800 000 2 Skolväg av befintlig gång- bana Norrby Torfastleden mellan Gudöbroleden och Nynäs Ny friliggande gc-väg 2 100 8 0 000 1 15 Vendelsö Gc-väg mellan Birgitta och Elsebergs Ny friliggande gc-väg 0 1 000 000 3 16 Vendelsö Gc-väg mellan Henriksbergs och Klena Ny friliggande gc-väg 0 1 200 000 3 Prio

Nr Område Sträcka Åtgärd Längd (m) 17 Vendelsö Befintlig stig mellan Hagtornsbadet och Västra Strand Förbättra underlaget, dränera 18 Vega Nordenskiölds Väg mellan Jökel och Nynäs Bredda befintlig gångbana 19 Vega Nynäs mellan Lignells Väg och Nordenskiölds Väg Bredda befintlig gångbana breddning därefter ny cykelbana fram till befintlig gc-väg samt ny cykelba- i Huddinge kommun. na 20 Vega Vardö mellan Nordenskiölds Väg och Brusewit Bredda befintlig gångbana Väg Kostnad (kr) Kommentar 21 () Prio 5 0 000 1 570 850 000 2 690 2 000 000 Delvis Huddinge kommun 0 0 000 2 21 Handen Gc-väg mellan Port 73 (Coop) och Söderby Parkväg Ny friliggande gc-väg 0 1 100 000 3 22 Handen Gc-väg mellan ICA-Maxi och Söderby Parkväg Ny friliggande gc-väg 154 600 000 3 Norrby Söderbyleden mellan Torfastleden och befintlig gc-väg Ny friliggande gc-väg 0 1 0 000 1 Vendelsö Huldabergs Gång-cykelbana på 470 1 500 000 3 delvis befintlig körbana och breddning Vendelsö Vendelsömalms mellan Evertbergs och Tyresta Gång-cykelbana, 410 1 500 000 3 Breddning av körbana. Vendelsö Vendelsö mellan Söderbyleden och infart till Vendelsö 49-59 Ny friliggande gc-väg 75 0 000 2 27 Handen Dalarö lokalgatan mellan Handens sjukhus och Dalarövägebana Bredda befintlig gång- 210 0 000 2 Handen Söderbymalms mellan Dalarö och befintlig Bredda befintlig gångbana 205 0 000 1 gång- och cykelbana Handen Eskils Hela Eskils kräver 700 20 000 000 Se förstudie om 2 ombyggnad Eskils Handen Dalarös norra sida mellan Eskils och befintlig Bredda befintlig gångbana 2 0 000 3 gc-väg Handen Sleipner Bredda befintlig gångbana 720 1 000 000 2 Handen Torvalla mellan Torvalla sporthall och Valla Bredda befintlig gångbana 6 950 000 2 33 Handen Gc-väg mellan Örnens Väg och Sommar Ny friliggande gc-väg 165 700 000 3 2

Nr Område Sträcka Åtgärd Längd (m) Kostnad (kr) Kommentar Handen Gc-väg öster om Slätmossens naturpark Befintlig grusväg beläggs 820 2 600 000 1 Brandb. Dalarö mellan Klockarleden och bef gc-väg på Kilowatt Ny friliggande gc-väg 0 950 000 3 Brandb. Dalarö mellan Kilowatt och väg 227 Dalarö Ny friliggande gc-väg 2 0 9 800 000 Kan stängas för 2 biltrafik om Sö- derbyleden förlängs mot Dalarö 37 Jordbro Gc-väg mellan Jordbrotorps och bef. gc-väg längs Ny friliggande gc-väg 4 1 700 000 3 med Haningeleden 38 Jordbro Väg 9 Haningeleden mellan Rudan och kommungränsen Ny friliggande gång- 1 600 6 0 000 Vägverkets väg 3 till Huddinge cykelbana Brandb. Klockarleden mellan Vattumannens Gata och bef. gc-väg Ny friliggande gc-väg 560 2 0 000 2 vid Stora Hundens Gata Brandb. Klockarleden/Brandbergsleden mellan bef. gc-väg vid Ny friliggande gc-väg 0 1 0 000 2 Stora Hundens Gata och bef. gc-väg Valfiskens Gata 41 Jordbro Silo Gång-cykelbana, 6 2 200 000 3 Breddning av körbana. 42 Jordbro Travers mellan Cement och Dåntorps Gång-cykelbana, 3 1 100 000 3 Breddning av körbana. 43 Jordbro Rör mellan Travers och befintlig gångcykelbana Gång-cykelbana, 6 2 200 000 3 Breddning av körbana. 44 Jordbro Armatur Gång-cykelbana, 800 2 800 000 3 Breddning av körbana. Landsb Väg 227 Dalarö mellan Dalarölänken och Karla Ny friliggande gc-väg 17 800 71 500 000 Vägverkets väg 3 i Dalarö 46 Landsb Väg 561 Österhaninge mellan befintlig gc-väg till Ny friliggande gc-väg 3 0 600 000 Vägverkets väg 2 Dalarö 47 V-H Gc-väg mellan Åbylunds och Björn Befintlig grusad stig byggs om till gc-väg 3 1 200 000 3 48 V-H Nytorps mellan Åbylunds och Tungelsta Bredda befintlig gångbana 1 100 1 600 000 3 49 V-H Åby Gång-cykelbana på 0 600 000 1 22 () Prio

Nr Område Sträcka Åtgärd Längd (m) befintlig körbana Kostnad (kr) Kommentar 50 V-H Väg 7 Tungelsta mellan Ring och Åbyplan Bredda befintlig gångbana 0 0 000 Vägverkets väg 2 51 V-H Vinter mellan Nynäs och Flora Ny friliggande gc-väg 220 550 000 1 52 V-H Flora mellan Vinter och Nordan Gång-cykelbana på befintlig körbana 185 600 000 2 53 Tungelsta Gc-väg mellan Tungelsta förbi Håga industriområde Ny friliggande gc-väg 580 8 000 000 3 och över järnvägsspår 54 Tungelsta Mulsta mellan Tungelsta och Gök i samband med ny väg Gång-cykelbana, Breddning av körbana. 520 1 800 000 2 55 Tungelsta Allé/Skogs/Lång mellan Stavs och Gång-cykelbana, 1 0 4 700 000 2 Mulsta Breddning av körbana. 56 Tungelsta Gc-väg mellan Å och Nederstaleden, längs med Ny friliggande gc-väg 1 850 7 0 000 2 järn 57 Tungelsta Gc-väg mellan Stabergs och önskad gc-väg längs järn Ny friliggande gc-väg 90 0 000 3 59 Landsb Väg 560 Vitså mellan Nynäs och Årsta Havsbad Ny friliggande gc-väg 5 700 22 900 000 Vägverkets väg 1 60 Tungelsta Allé mellan Södertälje och Stavs Gång-cykelbana, 9 3 200 000 1 Breddning av körbana. 61 Tungelsta Gc-väg mellan Hammarbergs och Run Ny friliggande gc-väg 0 1 600 000 2 62 Tungelsta Gc-väg mellan Allé och Hammarbergs Gång-cykelbana, 100 0 000 2 Breddning av körbana. 62 Tungelsta Hammarbergs mellan Tungelsta och ny bro Gång-cykelbana, 610 2 200 000 1 över järn Breddning av körbana. 63 Tungelsta Tungelsta mellan Kvarn och Södertälje Gång-cykelbana på 205 600 000 1 befintlig körbana 64 Tungelsta Kvarn mellan Allé och Tungelsta kyrka Gång-cykelbana på 470 1 200 000 2 befintlig körbana 65 Tungelsta Allé mellan Kvarn och Södertälje Bredda befintlig gångbana 5 0 000 1 66 Tungelsta Väg 551 Söderby mellan Lillgårds och ridskolan i Tungelsta Ny friliggande gc-väg 500 2 000 000 Vägverkets väg 1 () Prio

Nr Område Sträcka Åtgärd Längd (m) Kostnad (kr) Kommentar 67 Tungelsta Väg 551 Söderby mellan ridskolan i Tungelsta till Ny friliggande gc-väg 800 3 200 000 Vägverkets väg 3 Källbacken 68 Tungelsta Lillgårds mellan Söderby och Dubbel Bredda befintlig gångbana 485 700 000 3 69 Tungelsta Idrotts mellan Södertälje och Skol Gång-cykelbana på 0 1 100 000 2 befintlig körbana 70 Tungelsta Väg 7 Södertälje mellan Sorunda och Idrotts Ny friliggande gc-väg 1 600 6 600 000 Vägverkets väg 1 71 Landsb Väg 683 på Muskö mellan skolan och Algatan 18 Gång-cykelbana, Breddning av körbana. 3 1 200 000 Vägverkets väg 2 () Prio Följande vägar har tillkommit i cykelplanen efter samråd med kommunstyrelseförvaltningen 72 Vega Gc-väg mellan Nordostpassage och bef gc-väg vid Länna Ny friliggande gc-väg 2 920 000 Huddinge kommun 2 73 Handen Marinens väg mellan Nynäs och Rudsjöterassen Bredda befintlig gångbana 180 6 000 3 74 V-H Åker från Nynäs och mot Ribbyängar Bredda befintlig gångbana 220 8 000 3 och ny gc-väg 75 V-H Håga industriområde del av Industriv, Verkstadsv, Förrådsv Gång-cykelbana, Breddning av körbana 1 010 3 5000 2 76 Jordbro Gc-väg mellan Lager södra del och Nynäs Ny friliggande gc-väg 270 1 080 000 3 77 V-H Gc-väg mellan Verkstads och genväg öster om Håga Ny friliggande gc-väg 100 0 000 3 Summa 68 684 6 0 000

Teckenförklaring Befintligt cykelnät Cykelvägar, huvudstråk TYRESÖ KOMMUN Befintlig, mindre väg Vendelsö Regionalt cykelstråk HUDDINGE KOMMUN Handen Jordbro Västerhaninge Tungelsta Haninge cykelplan 2010 Översikt av befintligt cykelnät NYNÄSHAMNS KOMMUN 2009-11-16 Skala 1:80 000

Teckenförklaring Inventerat cykelnät, huvudstråk TYRESÖ KOMMUN Regionalt cykelstråk Inventerade hinder Ogen gång- och cykelväg Systemfel Trafikfara (>6 m) Skador Inget (>6 fönster m) Trafikfara HUDDINGE KOMMUN æ æ æ æ æ Skador Trafiksignal Cykelställ saknas æ Vendelsö Skylt saknas Kantsten Övriga hinder Handen æ æ æ æ æ Jordbro Västerhaninge æ æ Tungelsta æ Haninge cykelplan 2010 Inventerade cykelvägar 2010-03-08 Skala 1:42 0 i format A3

Teckenförklaring Cykellänkar som saknas, huvudstråk Cykling i blandtrafik Haninge cykelplan 2010 Översikt över saknade länkar 2010-03-08 Skala 1:60 000

Tutviken Västerängsv Hög Finnedals Mastv Finnedal Kajuta Terräng Evabergsv. Trafikplats Handen Norrby Söderby Dalen Vendelsömalm Vendelsö Gudö Lyckebyn Österäng Lycksjöhagen Forsen Nationalpark Lyckeby mosse Nordankärrs- Ramsjön Rams- Källtorp bergsv Lycksjön Haningevallen berget Ungfars mosse Gitarrv Å Gudöån Luta Banjov Bälg Tutviks Å Basun Dragspelsv. Hak Humla Tutviks Spelmans Munspelsv Trumpetv Nålv Cittrav Karlav Bi Karla Gudö Kilv Mygg Bond L Vikv Håkans Jägar Bond Frej Lillängs Godsägar Torpar Lars Olofs Väg Högdals Kärrängsv. - Bond Bond Österängs Österängs Norrängs Söderängs Forsa Trollstigen Tomtestigen Vik Strand Badv Ek Övre Vikv. Östra Stjärnv Päronv Apelvrets Petunia Vendelsö Gårdsväg Rättar Stall Hammarv Hästskov Arosv Löt Hovslagar Lupinstigen Kyrkviken Befintligt cykelnät Drevviken Lötkärrsv Grindstu Törn Oxhags Vendelsö Allé Smålands Brov Slinger Målpunkter Fläderstigen Kaprifolstigen Vidjestigen Grindstu Sågdalsvändan Västra Strand Läkt Backv Virkes Rönn Platåv List Dalkjuse Gräns Alp Almv Sågen Spånv Ginst Kvickrots Gudöbroleden Plank backe Barkv Hagtorns Atlet Norrby Strandstig Flodv grens Hell Stig Kärrväg - Tistel Storängs Blomsterhagen Kärrkavlev Nedre Oxhagen Lyckås Kard Vendelsö Skolväg Daggkåpe Kanal Klöverhagen Beteshagen Tulpanv Norrby Badstrandsv Norrby Krokusv Slåtterhagen Slöjd Norrby Bergsväg Snickar Vinterväg Norrby Konvaljev Sjöviksv borrev. Norrby Gamla Lyckeby Lyckeby Skeppar Norrby Skogsväg Skans Backstig Skomakar Skans Skomarkar Mast Djurgårds Florav Blåsippev Styrmansv Bygde Lyckeby Älvstigen Kvarnsjö Jungmv Wemev Matrosv. Ladu-gårdsv Lyckeby Kaptens Vendelsö Skolväg Viltdamms Krok Mellan Ekdals Ryttarv Sjömans Källtorps Esplanaden gårds Båtmansv Hårsv Vendelsömalms Torfastleden Gymnos Viltängs Lärarinnev Ryttar Vendelsömalms Lärjunge Torgöts Väg Älvsnabbsv ultron Hjälmvids Backe Lycksjö Källtorps Folkskolev. Smultron Kart Hassel Pil Buskv Birgitta Mårtensbergsv Mårtensbergs Gudöbroleden Ristarv Alfabetsv Utsiktsbacken Källtorps vret Elsebergsv. Lyckeby Sälgv Skolråds Järnåldersringen Sturebergsv Klena Terminsv Järnåldersringen Violabergs Klena Torfastleden Historiev Mariebergsv Lisebergs Helenebergsv Götabergsv Lorensbergs Fornpasset Söderbyleden Söderby Gård Tyresta ringen Lage- Torabv Mariebergsv Huldabergs Myrmalms- Henriksbergs Helge- Myrmalmsringen Annebergs Ragnebergs bergsv Haninge cykelplan 2010 Gustavs- Henriksbergs Ramskogsv. Sveabergs Vendelsö Teckenförklaring Cykellänkar som saknas Lisebergs Evertsbergs Tyresta Vendelsömalms bergsv, huvudstråk Regionalt cykelstråk, huvudstråk Cykling i blandtrafik Beaktas vid planering Planerad utbyggnad Ridanläggning Badplats Järnvägsstation Centrum Skola Brodd- Kling- Norrby- Norrby- Gammel- 2010-03-08 Klarabergs Ramsdals Kvist Fredriksbergs Skala 1: 000 i format A3 Söderbytorpsg Söderbyleden väg 73 Gren Verktygs

Länna Terräng Söderby Gård Evabergsv. Mellanberg Trafikplats Handen Norrby Expressv Asplunds Väg Gräsvreten Hermanstorp Söderby Kvarntorp Vendels Solsätra Kolartorp Vega Kolartorps Allé Sten Vendelsömalms Kulfångsgatan Bäckvändan Dammträsk Söderhagen Björk- dalen Västra Str Läkt Virkes Dalkjuse Gräns Alp Plank Barkv Hagtorns Atlet Norrby Strandstig Flodv backe grens StigHell Kärrväg Norrby- Blomsterhagen Daggkåpe Kanal Klöverhagen Beteshagen Tulpanv Norrby Norrby Norrby Bergsväg Snickar Krokusv Slåtterhagen Slöjd Konvaljev Norrby Skogsväg Djurgårds Wemev Vendelsö Skolväg Mellan Torfastleden Källtorps Vendelsömalms Vendelsömalms Lärjunge Torgöts Väg Lärarinnev Hjälmvids Backe Folkskolev. Kart Mårtensbergsv Mårtensbergs Gudöbroleden Ristarv Alfabetsv Elsebergsv Skolråds Järnåldersringen Sturebergsv Klena Terminsv Järnåldersringen Violabergs Klena - Historiev Mariebergsv Helenebergsv Lorensbergs Fornpasset ringen Myrmalms- Lagebergsv Torabv Huldabergs Henriksbergs Helge- Myrmalmsringen Annebergsvä Mariebergsv Ragnebergs bergsv Gustavs- Henriksbergs Sveabergs Evertsbergs Lisebergs Tyresta Vendelsömalms bergsv Klarabergs Fredriksbergs Söderbytorpsg Söderbyleden Gren Albatross Albatrossv Albatrossv Träffgatan Kuskens G Brandbergsleden Valfiskens Gata Vågens Gata Gata Skorpionens Norra Kronans Gata Brandbergsleden - Jungfruns Gata Lejonets Gata Smultron Markörg Badstrandsv Vinterväg Florav Bygde Gymnos Älvsnabbsv Söderbyleden Norrby gårds väg 73 Sjöviksv Norrby- Norrby Backstig Blåsippev Sjö Ladu-gårdsv Gammel- Båtmansv Hårsv Smultron Torfastleden Söderbymalms Bäverv Anläggar Verktygs Söderbymalms Söderhagsudden Gamla Norrby Vendelsö Norra Vägen väg 73 Mård Söderbymalms Iller Vallhagsv Utter Hagst Dalarö Uthags Hjälmsäters Väg Gamla Söderhags Vega Nynäs Spärr Nynäs Hallstens Väg Västra Täckeråkers väg Allé Kvarntorps Hällstigen Mjölnare Grips väg Elevator Kvarntorps Kvarnstigen Turbin Söderby Parkväg Gudöbroleden Vendelsö Dalarö Park Malmv Käll Lek Polar Nordostpassagen Kjellm V Nordenskiölds Väg Lignells Väg Beringssunds Tromsö Palanders Väg Dicksons Väg Jökel Hallstens Väg Brusewit Väg Kvarnstv Vattenfalls Bergknalle Ås Kolartorps Sipp Kolartorps Allé Kolartorps Allé Kolartorps Getporsv Ler Pipv Folkparken Tallbacks Dammv Sotargränd Oscars Väg Fraser Ishavs Vardö Stybbv Måsö Ängs Vardö Nordenskiölds Väg Timmer Granit ind.omr. Dalen Nordqvists Väg Olsängs Odlingsv Brusewit Väg Olsängs Hermanstorps Mila Kolarbacken Glimmer Kolarslingan Solsätra Gräsvrets Hermans Backe Rökärrs Teckenförklaring Befintligt cykelnät, huvudstråk Regionalt cykelstråk Cykellänkar som saknas, huvudstråk Cykling i blandtrafik Beaktas vid planering Målpunkter Ridanläggning Badplats - Järnvägsstation Centrum Skola Björkdalen Björkdals Vegastaden (planerat ) Haninge cykelplan 2010 Vega, Norrby, Söderby 2010-03-08 Skala 1:12 000 i format A3

- Tyresta by Ryttar Buskv Pil Hassel Ryttarv Utsiktsbacken Lyckeby Sälgv Ekdals Lycksjö Svartbäckens By vändan Svart- Svartbäcksgränsen Tyresta Viltängs Elsebergsv. Birgitta Sturebergsv Violabergs Källtorps vret Lisebergs Götabergsv Ramskogsv. Annebergs Sjömansväge Källtorps lltorps Granebo- Svartskogs Kuskens G Valfiskens Gata Tyresta Kvist Gren Näver Ramsdals Albatrossv Torabv Sveabergs Lisebergs Helenebergsv Mariebergsv Mariebergsv Vendelsömalms Folkskolev. Lärarinnev Vendelsömalms Lorensbergs Evabergsv. Mårtensbergsv Klena Klena Historiev Skolråds Terminsv Alfabetsv Lärjunge Mårtensbergs Gudöbroleden Hjälmvids Backe Kart Torgöts Väg Ristarv Järnåldersringen Järnåldersringen Fornpasset Smultron Älvsnabbsv Söderbyleden Torfastleden väg 73 Brandbergsleden Albatrossv Norra Kronans Gata Vågens Gata Skorpionens Skyttens Gata Gata Lilla Stenbockens Lodjurets Gata Hundens Gata Klockarleden Gata Vattumannens Gata Fredriksbergs Vendelsömalms Söderbytorpsg Evertsbergs Klarabergs Albatross bergsv Gustavs- Söderbyleden Helge- Myrmalmsringen Ragnebergs bergsv Lagebergsv Henriksbergs Henriksbergs ringen Valla Dalarö Vädurens Gata Fiskarnas Gata Stora Björnens Gata Torvalla Kilo- Oxens Gata Klockarleden Söderbyleden watt Dalarö Vendelsömalms Lejonets Gata Tvillingarnas Jungfruns Gata Kulfångsgatan Träffgatan Brandbergsleden Väg 73 Gata Söderbymalms Mård Bäverv Norra Vägen Iller Söderbymalms Anläggar Söderbymalms Hantverkar Dalarö Eskils Verktygs Trafikplats Handen väg 73 Gudöbroleden Vendelsö Utter Dalarö Park Vikinga Brage SmedvMalmv Midgårds Eskils Idun Vikinga Tyresta Huldabergs Stora Hundens Gata Markörg Myrmalms- Söderby Gård Vendelsö Söderby Parkväg Jordbrolänken Dalarölänken Trafikplats Jordbro bin Elevator tra Täckeråkers väg Allé Kvarntorps Hällstigen Nynäs Mjölnare Grips väg Tyr Nationalp Friluftsområde Kälkbacke Tyresta Naturreservat Lycksjöhagen Lillgården Träsket Lycksjön Lyckeby mosse Ungfars mosse Högstalund Nordankärrs- Svartsjön Ramsjön Källtorp Svartbäcken berget Forsla kärr Skutan Ramsdalen Brandbergen Vendelsömalm mm- Söderby Torvalla IP Slätmossens naturpartk den - Målpunkter Cykellänkar som saknas Befintligt cykelnät Planerad utbyggnad Skola Ridanläggning Badplats Järnvägsstation Centrum Beaktas vid planering Cykling i blandtrafik, huvudstråk Regionalt cykelstråk, huvudstråk Teckenförklaring Haninge cykelplan 2010 Brandbergen 2010-03-08 Skala 1: 000 i format A3

Solsätra Kolarsling Mellanberg Trafikplats Handen Fredriksbergs Stybbv Sten Vendelsömalms Kulfångsgatan - - Fiskarnas Gata Haninge kommunhus Lodjur Trafikplats Jordbro Bra Nedre Rudasjön Rudan träsk Torvalla IP pdalen Trylen Kolartorp Övre Rudasjön Haninge centrum Handen vändan Bäck- Björkdalen Friluftsområde Slätmossen väg 73 bergsv Gustavs- Jungfruns Gata Söderbytorpsg Söderbyleden väg 73 Verktygs Vendelsö Träffgatan Markörg Söderbymalms Norra Vägen Söderbymalms Mård Bäverv Utter Brandbergsleden Lejonets Gata Iller Anläggar Söderbymalms Gata Väg 73 Tvillingarnas Hantverkar Söderbyleden Oxens Gata Eskils Vädurens Gata Dalarö Klockarleden Eskils Stora Björnens Gata watt Torvalla Kilo- Dalarö Valla Dalarölänken Vendelsö Gudöbroleden Dalarö Park Kolartorps Allé Vikinga Brage Idun Jordbrolänken Käll Smedv Malmv Midgårds Runstens Vikinga Eskils Utgårds Sleipner Getporsv Folkparken Lek Nynäs Poseidons torg Poseidons gr Oden Ås Kolartorps Sipp Kolartorps Valla Pipv Tallbacks Dammv Stations Handenterminalen Rudsjöterrassen Marinens väg Arkens väg Nynäs Arkens väg Örnens väg Vallagränd Sommarv. Haninge Vinterv Hägg Tranbv Tuv Anna Marias väg Bergsv Kolartorps Allé Ler Sotargränd Rudan Ängs Rudan Timmer Kolartorps Allé Granit Glimmer Haningeleden Rökärrs Björkdals Lillsjö Björkdalen Slätmossens naturpartk Silo Teckenförklaring Befintligt cykelnät, huvudstråk Regionalt cykelstråk Cykellänkar som saknas, huvudstråk Cykling i blandtrafik Beaktas vid planering Planerad utbyggnad Målpunkter Ridanläggning Badplats - Järnvägsstation Centrum Skola Haninge cykelplan 2010 Handen 2010-03-08 Skala 1:10 000 i format A3