Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Fisksätraskolan läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som skolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Rektor Kvalitetsanalysen omfattar Gabriella Pierrou Nyström Följande verksamheter ingår i analysen: förskoleklass, grundskola år 1-6 och fritidshem. Om skolan Antal elever i medeltal 150 stycken Fritidshemmet har i medeltal haft 70 barn inskrivna Huvudman: Nacka kommunala grundskolor/ Välfärd skola Skolan har en multikulturell prägel dock inte någon inriktning Till skolan hör också ett tillagningskök, förutom att servera mat till den egna skolan och förskolan har man catering till två förskolor i området. Sedan år 2010 är all mat som serveras halal. Till skolan hör också en förskola, rektor är tillika förskolechef. Beskrivning av skolans systematiska kvalitetsarbete Följande underlag används regelbundet: Inga utvärderingar av särskilt utvalda områden har genomförts under året Det systematiska kvalitetsarbetet har utgjorts av målkonferenser där klassernas resultat har följts upp med ev. insatser. Medarbetarenkäter och kundundersökningar har också varit tillgängliga för analysarbetet, nationella prov i år 3, 6 och betyg år 6 höst och vår. I förskoleklass testas barnen 2 ggr/år i fonologisk medvetenhet enligt Bornholms modellen. I år 1 på hösten gjordes en screening av läsförmågan enigt God Läsutveckling av specialläraren År 2 genomfördes testet Vilken bild är rätt? vilket vi tänker fortsätta med även om det behövs inte redovisas centralt. I år 3 gör eleverna nationella prov.
2 (9) DLS test för år 2 och 3 kommer att genomföras kommande skolår 2014-15 i början av skolåret. (planerad extra kostnad). God läsutveckling kvarstår varje HT År 4-6 Diamant Nationella prov i år 6 Så här gör skolan för att analysera resultaten och komma fram till åtgärder: Skolledningen har tagit del av det arbetsmaterial som följer med de centralt gjorda medarbetarenkäterna och kundundersökningarna, vilket baseras på det resultat som framkommit. Detta har mailats ut för att sedan hanteras på arbetslagsträffar. Förutom detta har arbetslagen diskuterat materialet. I diskussioner med arbetslagen har resultaten analyserats och lämpliga åtgärder vidtagits för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för sitt lärande. Arbetet i EHT, speciallärarresurser och läxhjälp har också resulterat i åtgärder för att ge eleverna det stöd som behoven framkallat. Hur har personal, elever och föräldrar deltagit i skolans systematiska kvalitetsarbete? Personal har fått ta del och aktivt reflektera över de undersökningar som gjort samt utvärderat utfallet av de uppställda verksamhetsmålen kontinuerligt. Eleverna har under pågående lärsår systematiskt gjort olika kunskapstester för att fånga upp var de befinner sig språkligt och matematisk. Detta har sedan blivit en del av underlag för utvecklingssamtalen med elev och förälder samt elevernas individuella utvecklingsplaner. Hur dokumenteras det systematiska kvalitetsarbetet? Vid läsårsstarten 2013-14 satte arbetslagen upp mål för in verksamhet utifrån den utvärdering som gjordes efter avslutat läsår 2012-13. Dessa mål har systematiskt utvärderats under arbetsåret. För att avslutningsvis vid terminsslut görs en utvärdering av innevarande arbetsår. Elevreslutat och kunskapsuppföljning görs kontinuerligt med hjälp av olika tester, nationella prov samt en gång per termin en målkonferens där undervisande lärare och elevhälsa är med. Dessa målkonferenser protokollförs.
3 (9) Nationella mål: Kunskaper Kommunens mål: Maximal utveckling och stimulerande lärande Skolans prioriterade mål: Vi arbetar språkutvecklande i alla ämnen för att stärka svenska språket. Skolans resultat och måluppfyllelse Förskoleklass: resultat fonolek 16 stanaine ht vårterminen 25stanaine År 3: Alla elever har gjort proven, vi gjorde inga undantag för nyanlända elever. 38% elever klarade samtliga delproven i svenska., 50 % elever klarade samtliga delproven i matematik. År 6. 94 % fick högre betyg än E i Np i matematik. Se tabell nedan för betyg i NP. Alla elever presterade högre betyg på nationella provet i matematik än höstbetyg 2013 Antal elever Betyg NP ma 2014 4 3 2 1 0 A B C D E F SVA: 93 % fick högre betyg än E i Np. Se tabell nedan för betyg i NP. Alla elever presterade högre betyg på nationella provet i svenska som andraspråk än höstbetyg 2013
4 (9) Antal elever Betyg NP sva 2014 6 5 4 3 2 1 0 A B C D E F När det gäller år 6 ligger de generellt på betyg E och högre på 93-94%. Kundenkäter resultat: Kundundersökningarna visar på att Fisksätraskolans föräldrar till viss del nöjda med skolan i stort.. Enkäterna visar på att föräldrar generellt är mycket nöjda med hur skolan följer upp målen för den enskilda eleven och informerar hemmet om detta. År 2:s föräldrar var något mer nöjd är föräldrar i förskoleklass och år 5. Den dokumentation man gör kring den enskilda eleven är tydlig och man har kontinuerlig uppföljning svarar föräldrar i enkäten.. Lärares kompetens, stöd och engagemang för elevens lärande är också något som framhävs i år 5. Skolans arbete med värdegrunden är inte tydlig för föräldrar däremot tyder nästa svar på att på att föräldrarna upplever att deras barn känner sig trygga på skolan. Eleverna upplever dock att värdegrundsarbetet kunde ha varit tydligare.. Förskoleklassens mål är mer tydliga för föräldrarna när tidigare år generellt är förskoleklassens föräldrar mer nöjd med hela verksamheten är året innan. När det gäller skillnaden mellan pojkar och flickor, kan vi inte att skillnader i resultat gällande betyg och nationella prov. Den stora skillnaden ligger i antal år i Sverige och tidigare skolbakgrund från det egna hemlandet. De mål som skolan hade för årets verksamhet har till viss del nåtts, alla elever i år 6 som haft mer än två år i Sverige har klarat godkänt förutsatt att de inte har andra funktionsnedsättningar som försvårar måluppfyllelse. I vissa ämnen har alla elever klarat betyg E. Verksamheten har under året arbetat medvetet med att kompensera de utmaningar som eleverna har haft för att klara av att få godkänt. Så som språk, skiftande skolerfarenhet, stöd från hemmet, trångboddhet - vilket försvårar hemarbete, it-stöd, kort tid i Sverige.
5 (9) Analys Vi ser ett mönster vad gällande måluppfyllelse, utfall på nationella prov och betyg. Det är främst bristerna i svenska språket som gör att eleverna har svårigheter att nå målen. Detta har såklart avspeglat sig på provresultaten på t. ex de nationella proven i svenska i första hand. Vi noterar sedan flera år att i matematik vad gäller problemlösningsuppgifter så klarade eleverna inte att lösa dem. För att förbättra måluppfyllelsen har vi bytt läromedel både i matematik och i svenska, de läromedel som vi nu har arbetar mer med det svenska språket utifrån gengrepedagogiken. I slöjd, no och hhk har vi arbetat med instruerande texter (4-6). Vi dokumenterar och analyserar kontinuerligt elevernas kunskapsbehov för att rätt stöd ska kunna sättas in. F- klassen: arbetar enligt Bornholmsmodellen med tester två gånger per år, uppföljning och övningar. År 1: använder god läsutveckling. År 2: som normerande prov görs Vilken bild är rätt? som är ett läsförståelsetest. År 3: nationella prov. Nya språket lyfter. År 4: Vi analyserar det nationella provet från klass 3. År 5: Fortlöpande tester i undervisningen. År 6: nationella prov och betyg. Vi har höjt vår medvetandegrad (inspirerade av URs serie om genrepedagogik). Detta genomsyrar undervisningen i alla ämnen. Vi har arbetat med läromedlet Stjärnsvenska och Zick-Zack (läsrummet)på ett strukturerat sätt i år 4 och 5. Vi har som åtgärd att arbeta i halvklass ett eller två pass i veckan. Om en elev är i behov av stöd sätts riktade insatser in. Insatserna omfattar anpassning i klassrummet, i mindre grupp, eller enskild undervisning. Skolan arbetar systematiskt under hela året med kvalitetsförbättringar, under pågående läsår har resursförstärkningar gjorts. År 1 har delats i två grupper, för att möta upp elevernas behov av språkstärkning. Även i år 4-6 har resurser satts in under läsåret baserat på utvärderingar av hur eleven nått målen i de olika ämnena Vi har arbetat i halvklass och har delvis satt in riktade insatser Vi vill satsa på ökad läsförståelse. Majoriteten av Fisksätraskolans elever har ett annat modersmål än svenska. Detta gör att skolans pedagogiska uppdrag måste relatera sig till detta för att nå maximal utveckling. Detta har gjorts genom att göra halvklasslösningar, språkstöttning för de nyanlända barnen. Den svenskundervisning som ges på Fisksätraskolan är SVA. Det har varit en utmaning för många elever att göra nationella proven i år 3 och 6,då man i många fall har haft en kort tid i Sverige. Det gäller också många elever som är födda i Sverige men har ett annat modersmål. Den svenska som man har är ofta torftig och endast anpassad för vardagen. Ett analyserande och akademiskt språk som leder till högre studier saknas. Det kan vara så att det endast är i skolan man använder sig av det svenska språket. Andra faktorer som har varit en utmaning för att skapa en lugn och stimulerande lärmiljö är antalet elever som flyttar ut och in under terminen. I snitt har varje klass tagit emot en ny elev varje månad men också
6 (9) tappat elever. De gör att den gruppdynamiken hela tiden måste arbetas med, 30 % av eleverna är nyanlända dvs det har lite eller inga kunskaper i svenska. När det gäller boende så har också många av Fisksätraeleverna en temporärt boende, man är inneboende i ett rum i Fisksätra, bor i ett lägenhetshotell i annan kommun eller ort. De flesta eleverna bor mycket trångt och eget rum är få förunnat. År 2013-14 har varit ett tungt år på skolan, det har varit svårt att få till arbetsro i klasserna. Noterat är att ju fler nyanlända barn som är i klasserna desto svårare har det varit att få arbetsro. Att rekrytera erfarna pedagoger har inte heller varit enkelt, ledarskapet har i vissa fall inte fungerat hos de rekryterade pedagogerna. Starka sidor Fisksätraskolans pedagoger har stor kompetens när det handlar om att undervisa SVA elever. Möjlighet att ge undervisning i mindre grupper för största möjliga måluppfyllelse. Lokalerna är väl anpassade för verksamheten. Elever och föräldrar har stort förtroende för skolan. Det finns ett mycket starkt etiskt och socialt engagemang för skolans elever bland medarbetare. Hur verksamheten ska utvecklas Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Eleverna utvecklar inte ett akademiskt språk som hjälper dem till högre studier Tydlig struktur för nyanlända elever introduceras i det svenska skolsystemet Kompetensutveckling till alla pedagoger Struktur och ordning Skapande skola Se över hur språkstimulans ges i alla ämnen, använda sig av beprövad kunskap såsom gengrepedagogiken. En tydlig struktur utarbetas vid intagningen av elev, där mentor, speciallärare, sva-lärare och rektor ingår. Alla pedagoger kommer under 2014-15 starta en fortbildning. Gäller både pedagoger på skola och fritidshem. Bland annat matematiklyftet, nyanländas lärande etc. Fritidshemmet kommer att ha all sin planering en förmiddag i veckan för att det ska finnas en tydlig struktur i skolsamverkan. Förskoleklassen förlägger sin lunch senare till kl 12.00 samt tiden i förskoleklass. I syfte att stärka språkutvecklingen. Samlad skoldag för år f-3 gemsam slut och starttid. Fisksätraskolans samarbete med Fisksätra museum fortsätter även läsår 2014-15. Poesi och musik år 1-3, samt drama år 4-6 Även det i syfte att stärka språkutvecklingen.
7 (9) Nationella mål: Elevernas ansvar och inflytande Kommunens mål: Reellt inflytande Skolans prioriterade mål: Elevernas delaktighet i sitt lärande Föräldrar delaktighet i det egna barnets lärande Skolans resultat och måluppfyllelse Skolan har elevråd med representanter från alla klasser, elevrådet har möte en gång per månad. Klasserna har klassråd en gång i veckan, klassrådet diskuterar de ämnen som tas upp på elevrådet. Elevrådet har letts av rektor, varje möte har haft ett tema som varit känt för klasserna innan mötet. Föräldrar bjuds in till föräldramöte en gång per termin, samt öppet hus då skolan bjuder in till olika typer av aktiviteter. Varje vecka får föräldrarna hem ett veckobrev från respektive klasslärare. Där får föräldrarna information om vad vi arbetar med i skolan samt hur det går allmänt i klassen. Vi skriver även om olika utflykter och annat som händer på skolan. Rektorn skriver dessutom ett informationsbrev till föräldrarna som utkommer en gång i månaden. Föräldrarna är alltid välkomna att besöka skolans verksamhet. Eleverna erbjuds elevens val där eleverna får välja på olika språkförstärkande aktiviteter, simträning och läxhjälp. Eleverna ges möjlighet att påverka innehållet i olika temaarbeten. Vi samtalar med eleverna vad de tycker är intressant och försöker lägga in det i våra temaarbeten. Modersmålsundervisning erbjuds till de som önskar. De enkätsvar som gett visar på att vi dock inte varit så tydliga för eleverna om vilket inflytande de har på sitt eget lärande. Föräldrar i år 5 och i förskoleklassen anser att de har den informationen som önskas medan föräldrar i år 2 inte upplever samma tydlighet Analys Enkäterna visar att både elever och föräldrar känner sig trygga och nöjda med det arbete som bedriv spå skolan. Vi behöver fortfarande arbeta med hur vi tydliggör elevernas delaktighet i sitt lärande. Vi ser på enkätsvaren att föräldrar är i stort sätt nöjda med skolan, år 2:s föräldrar är mest nöjda. Bäst tycker man att skolan har varit på att hur vi förmedlar den enskilda elevens kunskapsinhämtande, Iup arbetet samt att man anser att lärarna är kompetenta. Minst nöjd är man med skolans värdegrundsarbete, möjlighet till inflytande samt fritidshemmets samarbete med skolan. Dock är vi inte tillfreds med föräldrars deltagande i skolan. Det har varit svårt att få föräldrar att komma till föräldramöten. Till förskoleklassen kom inte en enda förälder och i vissa fall har det varit svårt att få föräldraratt komma till också till utvecklingssamtalen. Föräldraråd har inte funnits på flera år på skolan. Analysen av detta är att många föräldrar har brister i språket vilket gör att man inte tycker att det är värdefullt att delta. Men det kan också finnas en kulturell förklaring. Dvs. att i det egna hemlandet så är inte föräldrar inte så aktiva med skolkontakter då allt fungerar i skolan.
8 (9) Många föräldrar har inte heller en uppfattning att deras åsikter kan påverka skolan, här har skolan ett demokratiuppdrag. Starka sidor Ett starkt engagemang finns bland skolans medarbetare att skapa samarbete med föräldargruppen men också att ge eleverna redskap att påverka sitt eget lärande. Hur verksamheten ska utvecklas Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Föräldrars närvaro Föräldraskola Elevers inflytande Göra föräldramöten obligatoriska, förbereda med information om vilka föräldrar som inte behärskar svenska och önskar hjälp med att få mötena tolkade Ha föräldraskola för nya i Sverige för att utbilda dem i det svenska utbildningsväsendet samt vilka förväntningar skola och hem kan ha på varandra. Fortsätta det arbetet med att ge eleverna inflytande över sitt eget lärande utifrån Lgr 11 både i skolan och på fritidshemmet Nationella mål: Bedömning och betygssättning Målområdet avser skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning, alltså inte vilka prov- och betygsresultat skolan har. I området ingår också elevers ansvarstagande för sina studier och egen bedömning samt informationen till elever och föräldrar. Skolans prioriterade mål: Att ge eleven stöd i arbetet att nå målen för respektive årskur Arbeta med pedagogernas kompetens till likvärdig bedömning samt lgr 11. Skolans resultat och måluppfyllelse Pedagogerna har fortsatt arbetet med kompetensutveckling i bedömning genom kommunens nätverk men också i arbetslaget på skolan. Pedagoger som undervisar i förskoleklass till år 6 har deltagit i gemensamma pedagogiska möten där kunskap och bedömning varit på agendan. Iup:er har skrivits i Schoolsoft, där också Skolverkets matriser finns tillgängliga. En viss tvekan har funnits över hur mycket it-stöd som finns tillgängligt hemma hos eleverna. Vilket resulterat i att Schoolsoft inte används full ut av pedagoger, elever och förädlrar. Även föräldrars språkkunskaper samt brist på egen utbildning eller kännedom om det svenska skolsystemet har försvårat kommunikation mellan hem och skola. Skapande skola har varit ett av de projekt som skolan bedrivit, i år 2-3 språkutveckling genom poesi och musik och år 4-5 har det handlat om filosofiska samtal. Allt i syfte att främja språkutvecklingen.
9 (9) Analys Som tidigare nämnts så är elevens betyg avhängig hur mycket tid man befunnit sig i det svenska skolsystemet samt hur mycket tid man fått för språkutveckling. I mindre grupp, stöd i form av studiehandledning etc. Organisationen för samrättnings gjordes i år 4-6 dock inte i år 3. Något som bör ses över. Överlag behöver vi på skolan bli bättre att analysera våra resultat och hitta former för att delge dessa till varandra. Starka sidor Ett starkt engagemang finns bland skolans medarbetare att arbeta med att förbättra måluppfyllelsen. Hur verksamheten ska utvecklas Språkutveckling som En röd tråd från förskolan till år 6 hur språkutvecklingen ska gynnar läsförståelse arbetas med. I alla pedagogiska verksamheter och ämnen. Ett särskilt språkutvecklingsuppdrag kommer att läggas på Fisksätraskolans förstelärare. Kontinuerlig uppföljning, användande av Bornholmsmodellen, god läsutveckling för att följa kunskapsutvecklingen. Analys av resultat och metoder kotinuerligt. Genrepedagogik för att undervisningen styr explicit i de "skolgenrer" elever möter. Öka måluppfyllelsen i Arbeta mer med problemlösning i mindre grupper, halvklasser så matematik långt som möjligt. Även här är ett språkligt förhållningsätt nödvändigt Nyanländas mottagande Skapa rutiner för hur vi tar emot nyanlända och hur vi anpassar undervisningen till den kunskapsnivån där eleven befinner sig. Detta ska göras i samverkan med Nacka språkcenter