Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Relevanta dokument
Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

UPPLÄGG. Moment 1 ( ): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

Respekt och relationer


Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Frågor för reflektion och diskussion

Anknytning Referenser

En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Barns introduktion i förskolan

Mentalisering och smärta

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Känslor och känslohantering

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Anknytning i förskolan;

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Leif Andersson. Anknytning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS

Eva Körner. Leg psykolog/leg terapeut Klinisk specialist. Psykologi Aveny Tel:

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Livskunskap för de allra yngsta

Barns utveckling kognitivt, motoriskt, språkligt, socialt

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Läroplan för förskolan

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen

Mentalisering och borderline

Desorganiserad anknytning


Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Anknytning I. De första åren

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Anknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Kris och Trauma hos barn och unga

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Trygga anknytningsrelationer och förskollärare

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

ATT VÄLJA INSKOLNINGSMETOD EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ INSKOLNING

Förskolan som trygg bas

Transkript:

Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att stärka deras självkänsla? Vad innebär Anknytning? Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 1

Anknytning? Anknytning är något mindre som hänger ihop med något större och är beroende av det i form av omvårdnad trygghet, tillit, närhet och beskydd Anknytning är det emotionella band vi skapar i våra tidigaste relationer till en eller flera omvårdnadspersoner Anknytning är biologisk, fysiologisk, psykologisk och neurologiskt Anknytning är en förutsättning för vår överlevnad Vi är våra relationer Anknytningsteorin idag betraktas som den viktigaste psykologiska teorin när det gäller hur människor relaterar till sig själva och andra genom närhet, omsorg och beskydd men också självständighet och upptäckarglädje Tor Wennerberg(2013) Anknytningsteorin Etologi Psykodynamisk teori Kognitiv teori Systemteori - Neurobiologisk forskning - Trauma forskning AK evolutionsbiologiska bas ger en vetenskaplig grund till varför AK behovet är grundläggande för vår arts överlevnad Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 2

Anknytningsteorin Kärlekens vetenskap John Bowlby - Trygg bas Inre arbetsmodeller Från vaggan till graven Mary Ainsworth Säker hamn, Främmande situationen Anknytningskvalitet. Trygg Otrygg anknytning Mary Main - Desorganiserad anknytning Anknytnings intervju Antonio Damasio - Neurologiska kartor. Peter Fonagy Mentaliseringsteorin holding mind in mind Rizolatti - Spegel neuroner Arbetsmodeller, DIN VERKLIGHET Utifrån dina erfarenheter inre och yttre skapas DIN verklighet och DIN sanning. Du ser allt ur DINA färgade glasögon Hur ser du på dig själv? Vad du överför till ditt barnen? Hur möter du dina kollegor? Anknytningssystemet Säkra vår överlevnad få ut så mycket närhet som möjligt av vår AKP Slå larm vid inre eller yttre hot reella eller inbillade Anknytningssystemet kan vara påslaget eller vilade Anknytningssystemets känslighet påverkas av, anknytningsskvalitet, sårbarhet, trötthet, sjukdom, stress, starka påfrestningar, dåligt näringsintag, neurologiska skador och funktionshinder. Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 3

Anknytningskvalitet Kvaliteten på det emotionella samspelet Trygg anknytning Otrygg anknytning - Otrygg undvikande - Otrygg ambivalent Desorganiserad anknytning AKP -TA Satt barnets behov först omsorg, beskydd, tröst, Emotionellt band, tillit, trygghet Känsloreglerat och känslodifferentierat, tillit, trygghet Varit lagom nära, förutsägbart, konsekvent Mentaliserat, speglat visat på empatisk förmåga Lyhörd, Intonat, svarat adekvat Reparerat och återkopplat Tillgänglig psykiskt och fysiskt Trygg bas, säker hamn Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 4

AKP -OUA Reagerat avvisande vid barnets känslouttryck Inte varit känslomässigt tillgängligt Svårt med närhet, knyta an Främst tankestyrd Svårt hjälpa barnet känsloreglera och känslodifferentiera Undvikit konfliktsituationer Inte varit en Trygg bas Säker hamn AKP-OAA Samspelet skett främst utefter förälderns behov Främst känslostyrd Svårt med separationer Agerar omväxlande utifrån egna och barnets behov oförutsägbar Fokuserat på att ha ett duktigt barn Svårt att hjälpa barnet känsloreglera, känslodifferentiera Svårt med närhetsreglering Inte varit en trygg bas och en säker hamn Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling? Jag är en hjärna käre Watson, resten är rent tillbehör! Sherlock Holmes Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 5

Vi kan bli vår egen hjärnas skulptör Vår hjärna är plastiskt - i ständig förändring Vi kan bygga om våra nätverk Hjärnkoll Reptilhjärnan - automatiska inbyggda reflexmässiga blixtsnabba reaktioner Hot yttre eller inre fight freeze - flight omedveten nivå! Däggdjurshjärnan, känslohjärnan -Limbiska systemet omsorg värme närhet uppleva känslor Amygdala - sambandscentral för känslominnen BRANDVARNARE! Omedveten nivå! Neo cortex Människohjärnan -Planera, reflektera förutsäga, föreställa oss, problemlösa mm Långsamma reaktioner Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att stärka deras självkänsla Det är inte VAD du säger utan HUR, känslans musik kring orden, tonen, rytmen, dynamiken, atmosfären och samspelet i kommunikationens dans Therese Selinus Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 6

Kommunikation Ansiktsuttryck, öppet, tillgängligt tillmötesgående Röst tonläge melodi styrka dynamik tempo Fysisk placering, kroppskontakt, kroppsspråk - Känslomässigt engagemang, empati, spegling, mentalisering, inlevelse, autenticitet - Turtagande, respekt närhet - avstånd - Kontroll, struktur, kontinuitet, förutsägbarhet Lisa TA Tillit till sig själv och omvärlden Balans mellan närhet och avstånd Kan ta emot tröst, blir nöjd Kan känsloreglera, känslodifferentiera God självkänsla Balans mellan AKS och -UFS - Populär kamrat - Lätt att byta aktivitet - Söker stöd hos pedagogen vid behov Lennart OUA Svårt med närhet och tillit Drar sig undan, söker inte tröst Svårt att avläsa /uttrycka och förstå egna och andras känslor, Anpassar sig UFS blir lidande, påslaget AKS Bristande självkänsla - Anses ofta duktig Lyder - Söker sällan tröst vid behov - Leker gärna själv, konstruerande lekar Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 7

Love OAA Svårt med tillit Svårt med känsloreglering Barnet kan ha svårigheter att läsa av andra och att förutse beteenden och reaktioner Svårt med separationer Bristande självkänsla UFS blir lidande, påslaget AKS -Kan ha svårt i kamratrelationer -Söker hjälp för ofta blir ändå inte nöjd -Kan upplevas som osjälvständig -Leker gärna kreativa lekar och rollekar Inskolning En egen anknytningsperson Identifiera AK typen --- AKS Viloläge AK hierarki Kommunikation, samarbete Förberedelse, förutsägbarhet Låt barnet sörja Tydliga Varje barn och varje förälder är unik Tydliga mottaganden och avsked Jag vet var du är, jag kan lita på att du är där och att du möter mina behov AKP -TA Satt barnets behov först omsorg, beskydd, tröst, Emotionellt band, tillit, trygghet Känsloreglerat och känslodifferentierat, tillit, trygghet Varit lagom nära, förutsägbart, konsekvent Mentaliserat, speglat visat på empatisk förmåga Lyhörd, Intonat, svarat adekvat Reparerat och återkopplat Tillgänglig psykiskt och fysiskt Trygg bas, säker hamn Närvarande i barns lek Extra uppmärksam vid situationer då AKS kan utlösas Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 8

TA God självkänsla - Ha kunskap om AK teorin -Främja balans mellan trygghet och utforskande 1. Sätta AKS i vila 2. Ansvara för samspelet, skapa tillit 3. Reparera relationen vi avbrott 4. Känslodifferentiera och känsloreglera 5 Visa intresse, lyhördhet och engagemang 6.Skapa en miljö fysiskt och psykiskt för känslomässig trygghet 7. Skapa kontinuitet. Vara förutsägbar - En trygg bas - säker hamn 8. Skapa ett känslomässigt band till barnet 9. Erbjuda EN AKP vid inskolning 10. Tolka signaler och svara adekvat för att främja utveckling och trygghet 11. Respektera barnets integritet, temperament - närhet avstånd 12 Utmana och modellera ett otryggt AKB = Grunden till GOD SJÄLVKÄNSLA ---- Good Enough Trygghet - Utforskande Var Alltid - större, starkare, klokare och gläds av samvaron med mig När det är möjligt se mina behov före dina När det är nödvändigt - sätt gränser Trygg bas Säker hamn Stöd mig i mitt utforskande Vägled mig Skydda mig trösta mig lär mig att känsloreglera Ha uppsikt över mig, Hjälp mig Gläds med mig Ta emot mig med öppna armar Vem är jag? Självkännedom Självdistans Självkänsla Självförtroende Samspel Det du ser i andras ögon ser du i dig själv Therese_selinus@hotmail.com Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 9

TA trygg anknytning OA otrygg anknytning OUA otrygg undvikande anknytning OAA otrygg ambivalent anknytning ODO otrygg desorganiserad anknytning AKP anknytningsperson AKS anknytningssystem AKB Anknytningsbeteende UFS Utforskandesystemet Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se 10