TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2016-04-26 SKDN 2016/0049 0480-45 35 13 Södermöre kommundelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse äldreomsorg 2015 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelsen för äldreomsorg 2015. Bakgrund Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. I patientsäkerhetsberättelsen ska, enligt patientsäkerhetslagen framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Lena Thor Förvaltningschef Annika Lindquist Medicinsk ansvarig sjuksköterska Bilagor: Patientsäkerhetsberättelse äldreomsorg 2015 Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, 388 32 LJUNGBYHOLM Besök Tel 0480-45 00 00 vx
Patientsäkerhetsberättelse 2015 2016 Kalmar Annika Lindquist, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Camilla Arvidsson Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Innehåll Patientsäkerhetslagen... 4 Patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen (2010:659)... 4 Verksamhetens omfattning... 4 Ledningssystem... 4 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas (MAS)/ Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) uppdrag... 4 Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård... 5 Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården... 5 Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården... 5 Kommunikation och information... 5 Dokumentation... 6 Läkemedelshantering... 7 Läkemedel... 7 Apoteket granskar läkemedelshanteringen... 7 Kommunala förråd Läkemedel... 7 Läkemedelsgenomgångar... 8 Läkemedelskörkort... 8 Delegering... 8 Läkartillgänglighet... 9 Vårdhygien... 10 Basala hygienrutiner... 10 Kost och nutrition... 10 Nattfasta/dygnsfasta... 11 Rehabilitering inom kommunal hälso- och sjukvård... 11 Rehabiliterande förhållningssätt... 11 Arbetsteknik... 11 Resursteam stroke... 12 ADL-trappan... 12 Medicintekniska produkter (MTP)... 13 Fallprevention... 14 Skyddsåtgärd... 14 Samtycke... 15 Inventering av skyddsåtgärder... 15 Kvalitetsregister... 15 Senior Alert... 15 Det palliativa registret... 16 Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)... 16 Rapportering av händelser... 17 Avvikelser Medicintekniska produkter... 17 Fallavvikelser... 17 Fallavvikelser Omsorgsförvaltningen... 17 2
Fallavvikelser Socialförvaltningen... 18 Fallavvikelse Södermöre kommundel... 18 Avvikelser läkemedel Omsorgsförvaltningen... 18 Avvikelser läkemedel Socialförvaltningen... 19 Läkemedelsavvikelser Södermöre kommundel... 19 3
Patientsäkerhetslagen Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall. Patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) I patientsäkerhetsberättelsen ska, enligt patientsäkerhetslagen framgå: hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, vilka resultat som har uppnåtts. Verksamhetens omfattning Under 2015 har nybyggnationer och renovering av vård- och omsorgsboende fortskridit med ett stort varierande antal platser inom korttidsvård och vård och omsorgsboende som följd. I Kalmar kommun Omsorgsförvaltning fanns under slutet av föregående år 183 vård och omsorgsboende platser för äldre och 244 för personer med demens, 24 korttidsplatser för äldre och 16 för personer med demens. Därutöver finns tre träffpunkter med som besöks av c:a 30 personer med demens. I och med dessa nybyggnationer och renoveringar förändras verksamheterna på vård- och omsorgsboendena, till att bli mer enhetliga, funktionella och flexibla med utrymme för olika aktiviteter i anslutning till lägenheterna. Patientsäkerhetsberättelse för år 2015 gäller för Kalmar kommun, där kommunen har ett hälsooch sjukvårdsansvar (Omsorgsförvaltning, Socialförvaltning och Södermöre kommundel). Ledningssystem Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med den kommunala hälso-och sjukvården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett välplanerat ledningssystem förbättrar kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner. Ledningssystemet (SOSFS 2011:9) ska tydliggöra och synlig-göra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Därmed skapas förutsättningar för det faktabaserade, systematiska och ett fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas (MAS)/ Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) uppdrag Inom kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering får en arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast fullgöra uppgiften som medicinskt ansvarig för detta område (MAR). Grundläggande bestämmelser om medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig för rehabilitering och deras uppgifter finns i Hälso- och sjukvårdslagen (1992:763 24 ), Patientsäkerhetsförordningen (2010: 1369 7 kap. 3 ) och i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av MTP-produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:1) 4
MAS/MAR har ansvar för kvalitet och säkerhet i den hälso- och sjukvårdsverksamhet som kommunen bedriver enligt 18 och 18b HSL. Ansvaret gäller den vård och behandling som patienterna ges enligt HSL samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, delegering, anmälan om skador m.m. i hälso- och sjukvårdsverksamheten och att riktlinjer för medicintekniska produkter (MTP) efterlevs samt att kontakt med läkare fungerar. I Kalmar kommun gäller MAS ansvaret för Omsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen, Södermöre och enskild verksamhet där kommunen köper platser. MAR ansvaret omfattar Omsorgsförvaltningen. Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsenheten ansvarar för all vård och rehabilitering, oavsett ålder, upp till och med sjuksköterske- arbetsterapeut- fysioterapeut/sjukgymnastnivå som utförs i vård och omsorgsboende, korttidsboende, ordinärt boende och dagverksamhet. Här ingår även hjälpmedelsinsatser. Huvudelen av sjuksköterskornas arbete riktas mot personer i vård och omsorgsboende, inskrivna i hemsjukvården, dagverksamhet och till samtliga som är i behov av sjukvård inom socialförvaltningens verksamheter. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster inom SoL arbetar i större omfattning med patienter i ordinärt boende, oavsett om de är inskrivna i hemsjukvården eller inte. Ett av medicinskt ansvarigas verktyg för att styra och utveckla hälso- och sjukvården är att föreslå riktlinjer för hälso- och sjukvården som fastställs av verksamhetschef HSL. Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården Den kommunala hälso- och sjukvården ska präglas av social inriktning, medicinsk och rehabiliterande kompetens. Säkerhet och kvalitet ska utformas och ligga på en nivå som garanterar god vård och tandvård samt medicinsk säkerhet. Hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig när behov uppstår. Varje patient ska ha en utsedd patientansvarig sjuksköterska, patientansvarig arbetsterapeut, patientansvarig fysioterapeut/sjukgymnast samt tillgång till rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. Tillsammans med övriga verksamhetsområden utveckla helhetssyn av vård och omsorg runt omsorgstagaren. Hälso- och sjukvårdspersonal ska, vid behov, handleda och utbilda övrig personal inom omsorgsverksamheten avseende medicinska och rehabiliterande insatser. Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården Att minska antalet fall och fallskador på vård och omsorgsboende och i hemsjukvården för äldre samt Att minska antalet läkemedelsavvikelser. Kommunikation och information Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. En av de vanligaste avvikelserna i vården och omsorgen är brister i kommunikationen. Vid akuta situationer, när en person blir sämre är tydlig kommunikation speciellt viktig, eftersom situationen kan vara kaotisk och kommunikationen måste ske under tidspress. Kommunikationen kan ske muntligt och skriftligt och i båda fallen är det av största vikt att mottagaren uppfattar informationen korrekt så att inga missförstånd som kan leda till avvikelser ska uppstå. Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för kommunikation är SBAR, som står för: Situation, Bakgrund Aktuellt tillstånd och 5
Rekommendation. Under 2015 har flera utbildningstillfällen med SBAR tillsammans med landstinget genomförts. Samtliga sjuksköterskor har tagit del av utbildningen. Under 2011 infördes ett gemensamt digitalt informationssystem Cosmic Link mellan Länets kommuner och landstinget. I Cosmic Link finns även ett digitalt avvikelsesystem, LISA, mellan landstingets sjukhusvård, primärvård och länets kommuner. Antalet avvikelser från landstinget till Kalmar kommun omsorgsförvaltningen var 19 st. Under 2015 har en arbetsgrupp arbetat med att förbereda införandet av Cosmic Messenger. Det är ett patientsäkert mailsystem inom Cosmic där primärvård och kommuner kan kommunicera med varandra. Förbättringsområde: Öka användandet och återkopplingen till LISA. Använda SBAR som ett kommunikationsstöd vid muntlig informationsöverföring. Implementera Cosmic Messenger. Dokumentation I Kalmar kommun har de legitimerade yrkesgrupperna en gemensam journal enligt ICF. ICF står för Internationellt Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Syftet med ICF är att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd och deras konsekvenser för olika yrkeskategorier. ICF har ett nationellt gemensamt språk och på så sätt möjliggör jämförelser av data mellan olika delar av hälso- och sjukvården och att skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem. Allt som dokumenteras om patienten läses i samma journal av alla tre legitimerade yrkesgrupperna vilket medför att en helhet skapas kring patientens vård. Införandet av ICF har ökat allas kunskaper för vad en journal ska innehålla. För att styra och säkra innehållet i hälsooch sjukvårdsjournalen finns dokumentationsgrupper. En gemensam, bestående av systemansvarig sjuksköterska, sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnast, arbetsterapeuter, verksamhetschef HSL och enhetschefer i HSL samt MAS och MAR. Dessutom finns två arbetsgrupper, en med arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster, och en med sjuksköterskor. Dessa grupper arbetar med att ständigt utveckla och förbättra dokumentationen. Ett utbildningsmaterial i dokumentationen för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster och sjuksköterskor har utarbetats. All legitimerad personal, även semestervikarier, utbildas i dokumentationen. Utbildningen innehåller både information kring ICF och mer specifik utbildning kring var vi ska dokumentera olika information. I bedömningsmodulen i Procapita finns bedömningsinstrumenten Abbey pain scale, Downtown Fall Risk Index, GMF, Modifierad Nortonskala, S-COVS, SF MNA och en vårdtyngdsmätning för sjuksköterskor. Sedan hösten 2012 har Kalmar kommun tillgång till Nationell Patient Översikt (NPÖ). Innan införandet av NPÖ genomgick samtlig legitimerad personal en utbildning kring Patientdatalagen. Reglerna för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården samlas i patientdatalagen. Lagen reglerar bland annat sammanhållen journalföring, inre sekretess, patienternas möjlighet att spärra uppgifter och hur patienten kan få direktåtkomst. Förbättringsområde: All legitimerad personal ska vara uppdaterade gällande hälso- och sjukvårdsdokumentation. Använda NPÖ som stöd i särskilt komplicerade patientärenden där patienten har kontakter med flera vårdgivare. Förbereda vår journalföring för att bli producenter i NPÖ. 6
Läkemedelshantering Läkemedel Läkemedel är ett av de största riskområdena inom den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Med läkemedelshantering avses, ordination, iordningsställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. I kommunen är det den Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskan som är ansvarig för att ta fram rutiner som fastställs av verksamhetschef HSL. Apoteket granskar läkemedelshanteringen Omsorgsförvaltningen har avtal med Apoteket AB gällande kvalitetsgranskning av läkemedel enligt Socialstyrelsens föreskrifter inom särskilda boenden och i hemsjukvård. Kvalitetsgranskningen omfattar rådgivning och tillsyn av såväl läkemedlets märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring av läkemedel. Under 2015 granskades flera enheter inom omsorgsförvaltningen och Södermöre. Granskarens upptäckte flera brister i läkemedelshanteringen på flera av vård-och omsorgsboende. Förbättringsförslagen var i de flesta fall att städa medicinskåpen regelbundet, att gammal medicin kasseras, att signeringslistorna skrivs tydligt och att det skulle finnas en aktuell ordinationslista i medicinskåpet. På några av boendena hade läkemedelsskåpet placerats på undangömda ställen i lägenheten. Det fanns inte någon belysning vid skåpen vilket innebar att personalen hade svårt att läsa läkemedelslistan och på apodospåsarna. Några satt för högt upp och en del var alldeles för små och läkemedel som inte fick plats hade placerats utanför skåpet t.ex. i klädgarderoben. För att komma till rätta med de brister som framkom vid granskningen har ett helt nytt styrdokument tagits fram samt nya signeringslistor. Information om nytt arbetssätt och implementering ska vara klart till april 2016. Enhetscheferna ansvarar för att läkemedelskåpens placering är praktisk för personalen att arbeta vid. Kommunala förråd Läkemedel I samband med omregleringen av apoteksmarknaden förändrades läkemedelsförsörjningen till sjukvården. Landstinget har upphandlat tjänsten lagerhållning och iordningställande av läkemedel till verksamheter där landstinget har ett ekonomiskt ansvar. Apoteket Hjärtat hanterar beställningar till de Kommunala förråden. I de kommunala förråden som finns på Möregården, Ingelstorpsv.1, Oxhagshemmet och Norrlidshemmet finns vissa läkemedel för akuta situationer. Dessa läkemedel kan ges av sjuksköterska i kommunen till patient enligt s.k. generellt direktiv. Vilka läkemedel och i vilka situationer sjuksköterskan kan administrera läkemedel bestäms av Medicinsk Ansvarig Läkare (MAL) för varje Hälsocentral och anges enligt ordination för generellt direktiv. Dessa revideras och signeras årligen av Medicinsk ansvarig Läkare (MAL). I samverkan med Läkemedelskommittén och medicinsk ansvarig läkare (MAL) har också rutiner generella direktiv arbetats fram för att säkra den årliga vaccination av influensa som erbjuds gratis till 7
personer över 65 år. Enligt Svevac (nationellt register för vaccinationer) vaccinerades 560 (2014-598) personer inom den kommunala hälso- och sjukvården i Kalmar. Förbättringsområden: God ordning i patienternas medicinskåp God ordning och rätt utnyttjande av de Kommunala förråden Läkemedelsgenomgångar Erfarenheten visar att strukturerade läkemedelsgenomgångar minskar patienternas antal läkemedel. I det lokala samarbetet med Läkemedelskommittén poängteras vikten av en gemensam planering mellan läkare och sjuksköterska för att garantera årliga läkemedelsgenomgångar för patienter i vård och omsorgsboenden och i hemsjukvården. Läkemedelsgenomgång är en systematisk genomgång av en patients läkemedel. Då kommunsjuksköterskan övertagit läkemedelsansvar utförs genomgången i dialog mellan patient, läkare, sjuksköterska, omvårdnads- eller omsorgspersonal. Anhöriga kan erbjudas att medverka när det är lämpligt. Apotekare eller klinisk farmakolog kan konsulteras i samband med läkemedelsgenomgång. För patienter med eget ansvar för sin läkemedelshantering görs läkemedelsgenomgången av patient och läkare tillsammans. Övriga personer enligt ovan kan delta vid behov. Läkemedelskörkort Läkemedelskörkortutbildning har fortsatt under 2015 och totalt har 450 gått utbildningen varav 360 var semestervikarier. Under hösten ställdes flera utbildningstillfällen in på grund av att personal inte bokats in till de planerade tillfällena. Socialförvaltningen utbildade egen personal och semestervikarier. Det finns nu beslut på en ökad satsning för läkemedelskörkortsutbildningen för all personal inom omsorgsförvaltningen. All personal ska uppdateras vart tredje år samt få svara på ett kunskapstest efter genomgången utbildning. Utbildningens innehåll är enkel farmakologi, hur olika läkemedel administreras, alla måste kunna läsa och förstå läkemedellistan för att kunna kontrollera sig själv innan överräckande av läkemedel sker. Del 2 handlar om diabetes och insulingivning. Utbildarna består av sjuksköterskor inom verksamheten och de har även utarbetat och uppdaterat utbildningsmaterialet. Förbättringsområden: Att alla ska gå läkemedelskörkortsutbildningen samt klara kunskapstestet med 80% rätt innan delegering. Delegering Delegeringar ges enligt författningar och lokala riktlinjer. Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal enligt SOSFS 1997:14 och 2000:1. En delegering ska alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Varje enhet ska enligt Hälso- sjukvårdslagen vara bemannad med kompetent personal i den omfattning som behövs för att bedriva god och säker vård. Delegeringsmöjligheten ska användas i undantagsfall. 8
Socialförvaltningens personal får delegering av legitimerad personal som tillhör habiliteringsteamet och Södermöre har egna sjuksköterskor som skriver delegering. HSL-teamet tidigare habteamet (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) gick över till socialförvaltningens regi under hösten 2015. Alla delegeringar som skrivs av leg. personal förs in i delegeringsmodulen i procapita. Vid kontroll av hur många delegeringar det finns på varje sjuksköterska så är det ett varierande antal. Omsorgsförvaltningen har delats in i team samt ett team. Inom teamens område kan det finnas flera vård- och omsorgsboende och hemtjänstområden. För att personalen ska kunna vara rörliga och kunna vara tillgängliga i hela teamet kan sjuksköterkan delegera i tre nivåer. Delegeringen kan gälla för hela teamet, per enhet eller vara patientbunden. För att förtydliga svårighetsgraden av delegerad insats har hälso- och sjukvårdsinsatserna delats in i A, B och C. A= administrering från färdigställd dos t.ex. delad dosett eller Apodos. B= kräver mer bakomliggande kunskaper t.ex. att ge insulin och förstå konsekvenserna av lågt blodsocker eller högt blodsocker samt kunna mäta blodsockervärdet och C= avancerade insatser som kräver praktisk handledning av leg. personal vid flera tillfällen. Dessa delegeringar är oftast patientbundna. Delegeringsprocessen är sårbar eftersom det finns många svaga länkar där det kan gå fel. Förbättringsområde: Begränsa ytterligare antalet delegeringar till timanställda. Enhetscheferna har ansvar för att det finns delegerad personal på enheten vid planering av bemanning och schemaläggning. Läkartillgänglighet MAS är kontaktperson mot Hälsocentralerna och privata läkarmottagningar för lokala överenskommelser på vård och omsorgsboende gällande läkarmedverkan. Dessa följs upp årligen av MAS och av verksamhetscheferna på Hälsocentralerna. MAS och verksamhetschef och enhetscheferna för hälso-och sjukvårdsenheten i kommunen träffar verksamhetscheferna på de olika hälsocentralerna regelbundet för att diskutera gemensamma rutiner, gränsdragningsfrågor, informationsöverföring, dokumentation, sekretess m.m. Vi känner alla att dessa möten är viktiga forum för att diskutera och identifiera förbättringsområdena mellan vårdgivarna. Under 2015 har hemsjukvårdsavtalet uppdaterats och ett nytt tillägg har lagts till det ursprungliga avtalet. I det nya tillägget finns krav på att en läkare ska finnas utsedd i primärvården för patienter inskrivna i hemsjukvården. Förbättringsområde: Att sjuksköterska i kommunen och läkare i primärvården arbetar med förebyggande insatser för de mest sköra äldre t.ex. via regelbunden kontakt/ läkarbesök. Läkaren i primärvården måste vara den som ansvarar för patientens medicinska helhetsvård. 9
Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner (VRI) och smittspridning är ett växande riskområde inom all vård och omsorg. Inom vården är vårdrelaterade infektioner en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI) och minska spridning och uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier anses, såväl nationellt som internationellt, som en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Arbetet för en rationell antibiotikaanvändning är ett mycket viktigt led i att minska spridning och selektion av resistenta bakterier. Inom svensk slutenvård har punktprevalensmätningar av VRI och antibiotikaanvändning genomförts under mer än 10 år och använts i förbättringsarbete ute i vårdverksamheterna. Genom folkhälsomyndigheten erbjuds kommunerna att delta i en motsvarande mätning. Under 2015 var två av Kalmar kommuns vård och omsorgsboenden med i mätningen. Mätningen utfördes under en vecka i november på Berga Backe och Varvet. Totalt var 74 patienter inkluderade i mätningen. Tre av dessa hade bekräftade infektioner förvärvade på vård- och omsorgsboendet och tre hade under mättiden terapeutiskt behandling. En patient hade profylaktisk långtidsbehandling. Basala hygienrutiner Under hösten 2015 kom Socialstyrelsens nya föreskrifter om Basal hygien inom vård och omsorg som trädde i kraft 2016-01-01. Basala hygienrutiner omfattar handhygien, skyddskläder och klädregler. Alla chefer har under hösten fått information om vikten av att personalen följer de basala hygienrutinerna. Kalmar läns landsting har producerat en instruktionsfilm som finns tillgänglig på webben. Att visa filmen på t.ex. personalmöten är ett bra och enkelt sätt att uppdatera sin personal i basala hygienrutiner. Flera av våra patienter använder medicinsktekniska produkter även dessa kan vara en smittspridningsrisk om de inte sköts enligt gällande rutiner. Förbättringsområden: Kunskap om och god följsamhet av basala hygienrutiner. Kunskap om och god följsamhet kring rutiner vid smitta och smittade hjälpmedel Kost och nutrition Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för god livskvalitet, för att förebygga sjukdom, återvinna hälsa och för att medicinsk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga i vård och omsorg, därför har Socialstyrelsen under lång tid arbetat för bättre näringsrutiner. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. För att motverka undernäring inom vård och omsorg i Kalmar kommun har omsorgsnämnden antagit en nutritionspolicy. För att säkerställa att den enskilde vårdtagaren inom vård och omsorgsboende ska kunna garanteras en näringsrik kost har kommunen en dietist. Dietisten har en viktig funktion i utbildning av kökspersonal, omvårdnadspersonal och legitimerad personal. I samband med nutritionsproblematik såsom exempelvis palliativ vård eller där risk finns för undernäring och/eller trycksår föreligger har dietisten också en viktig funktion. Dietisten är också rådgivande för personal inom hemtjänst och hemsjukvården i ordinärt boende. 10
Nattfasta/dygnsfasta Tiden från dagens avslutade måltid till nästkommande dags första måltid benämns ibland som nattfasta. I Kalmar kommun föredrar vi att använda begreppet dygnsfasta dvs. vi måste titta på alla dygnets timmar. Enligt rekommendationer från Socialstyrelen bör inte fastan överstiga 11 timmar under ett dygn. Under 2015 startade ett gemensamt arbete tillsammans med landstinget i nutritionsfrågor. Syftet är att identifiera dessa patienter med risk för malnutrition så tidigt som möjligt i vårdkedjan. Det räcker inte med att konstatera risk för undernäring och åtgärda det under en kort vårdtid på sjukhuset. För att nå resultat måste det finnas en tydlig kommunikation mellan olika vårdgivare oavsett var patienten befinner sig i vårdkedjan. En viktig åtgärd för att förhindra undernäring är att personalen som är nära patienten är uppmärksamma på olika signaler som kan påverka att personen inte vill/kan äta. De måste känna till att de kan erbjuda näringsrika mellanmål, beställa smoothies från köket, passar på att erbjuda nattmål till den som vaken, sitta med vid måltid vid oro, anpassa måltidsmiljön m.m. Det är i vardagssituationerna tillsammans med patienten vi kan nå de goda resultaten. Kvalitetsregistret Senior Alert används för att kunna identifiera och åtgärda undernäring inom äldreomsorgen. Boendeteam möten pågår i samtliga vård och omsorgsboenden där olika professioner är med för att följa upp arbetet. Förbättringsområde: Att personal tidigt uppmärksamma nedsatt aptit hos omsorgstagaren och att de känner till hur man kan bryta fastan dag som natt. Dygnsfastan ska inte vara längre än 11 timmar på vård och omsorgsboenden. Rehabilitering inom kommunal hälso- och sjukvård Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster i Kalmar kommun arbetar enligt processen Rehabilitering hälso- och sjukvård som återfinns i verksamhetshandboken. Rehabiliterande förhållningssätt All personal i Kalmar kommun arbetar med ett rehabiliterande förhållningssätt som innebär att: - Uppmuntra individen till att göra det man klarar själv. - Stödja individen i det den inte klarar själv, och utföra de sysslorna tillsammans med individen utifrån dennes förutsättningar. - Motivera och uppmuntra till att göra egna val och stödja till att behålla intressen, vanor och ansvar för sin vardag. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster arbetar tillsammans med sjuksköterskor, omvårdnadspersonal, enhetschefer och biståndshandläggare i hem- och boendeteam. Här vilar ett stort ansvar på arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast att handleda och bekräfta omvårdnadspersonal i ett rehabiliterande förhållningssätt. Arbetsteknik En bra arbetsteknik är en förutsättning inom vård- och omsorgsarbete, där det ofta förekommer tunga arbetsmoment. Arbetsmiljön blir bättre och patientsäkerheten stärks med en personal med god kunskap om arbetsteknik. 11
För att höja kompetensen kring förflyttningsteknik har nu samtliga fast anställda arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster genomgått en tredagars utbildning i Modern arbetsteknik. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster genomför årligen en halvdagsutbildning/introduktion i förflyttningsteknik för semestervikarier. I år utbildades 253 st. semestervikarier. Dessutom har 13 ordinarie omsorgspersonal haft en halvdagsutbildning i grundläggande arbetsteknik. Under 2015 har också 8 anhöriganställda och 4 personal från resurscentrum deltagit i utbildning i förflyttningsteknik under 4 x 3 timmar. Eftersom några helt saknade annan vårderfarenhet utarbetades ett eget koncept utifrån gruppens behov. Resursteam stroke För att tillvarata och utveckla Rehabenhetens kompetens gällande hemrehabilitering för strokepatienter samt att säkerställa en optimal och likvärdig hemrehabilitering för strokepatienter finns sedan 2013 ett resursteam stroke. I teamet ingår arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter med mångårig erfarenhet av strokerehabilitering varav en sjukgymnast med specialistkompetens inom neurologi. Resursteamet ska kopplas in på samtliga nyinsjuknade strokepatienter och andra nytillkomna hjärnskador. Under 2015 har resursteam stroke sammanställt ett material om stroke och strokerehabilitering. Materialet utgår bl. a. från de nationella riktlinjerna för strokesjukvård, och beskriver olika symtom övergripande behandlingsprinciper, bilder på övningar/träningsexempel och tips på egenträning för patienter. Materialet är tänkt att vara ett kompletterande stöd för fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter i Kalmar kommun. ADL-trappan Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster utvärderar sina insatser för patienter i ordinärt boende med hjälp av ADL-trappan. ADL-trappan är ett vetenskapligt beprövat och enkelt mätinstrument som mäter omsorgstyngd kopplat till aktiviteterna städning, matuppköp, transport, matlagning, badning/duschning, på- avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens, födointag. Mätning görs före och efter avslutad insats, i syfte att se om patientens självständighet har påverkats. Mätningen registreras i journal. Under perioden 150214-160213 gjordes sammanlagt 1016 ADL-trappor. 52 patienter av underlaget var i den initiala bedömningen oberoende (0). Dessa patienter var i behov av rehabinsatser som t.ex. hjälpmedel, bostadsanpassning, träning/instruktion för att bibehålla sitt oberoende. Dessa får även (0) i Uppföljande bedömning och räknas alltså inte in i resultatet.12 personer har blivit oberoende i samtliga 10 aktiviteter. Resultat av mätning ADL-trappan: 12
5000 4000 Initial bedömning 4529 (5228,2) timmar 3000 2000 Uppföljande bedömning 3625 (3353,4) timmar 1000 0 Initial bedömning Uppföljande bedömning Minskning med 904 (1874,8) timmar = 20% (35,9%) Förbättringsområde: Utarbeta och erbjuda en utbildning i säkerhet vid lyftförflyttning för omvårdnadspersonal. Medicintekniska produkter (MTP) Medicintekniska produkter, MTP, används inom omsorgen. Dessa skall användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna provas ut individuellt och förskrivs av arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast eller sjuksköterska. Det finns tydliga rutiner för ansvar, underhåll och kontroll av medicintekniska produkter. I dessa ingår att arbetsterapeut och/eller fysioterapeut/sjukgymnast håller i en årlig genomgång av de vanligaste förekommande tekniska hjälpmedlen för omvårdnadspersonalen. I den årliga genomgången ingår information om rutin kring hjälpmedel som varit kontakt med smitta. Funktionskontroll skall göras före varje användning och utförs av personal som använder hjälpmedlet. All omvårdnadspersonal har ett ansvar för att veta hur ett hjälpmedel fungerar, och riskerna som finns kring användandet, innan man använder det. I ansvaret ingår också att rapportera om ett hjälpmedel inte fungerar optimalt, är trasigt eller slitet. När produkten lämnas ut skall en bruksanvisning följa hjälpmedlet. Ansvarig förskrivare utbildar och instruerar berörd patient och eller personal i hur hjälpmedlet ska användas. På tekniska hjälpmedel, som lyftar, görs en regelbunden besiktning av tekniskt utbildad personal. Sedan införandet av Senior Alert förskriver sjuksköterskorna antidecubitusmadrasser. Detta har inneburit att fler patienter har fått tillgång till denna tryckavlastning/-fördelning i ett tidigare skede. I samband med ny - och ombyggnationer utrustas sängarna på vård- och omsorgsboenden med tryckavlastande madrasser upp t.o.m. sårgrad två. Under 2015 gjordes förtydligande ansvarfördelningen mellan landstinget och kommun av hjälpmedel för kognition- och kommunikationssvårigheter. Kognitiva hjälpmedel är nu kommunens ansvar. I rehabenheten finns en hjälpmedelsgrupp, en elrullstolsgrupp och nu även en kognitionsgrupp där förskrivare, MAR, rehabchef och verksamhetschef HSL ingår. Dessa tre grupper verkar för att tillvarata och sprida befintlig kompetens samt förskriva likvärdiga hjälpmedel över hela kommunen. HSL- teamet har representanter i hjälpmedelsgruppen och kognitionsgruppen. Förbättringsområden: Förtydliga förskrivningsanvisningar kring kognitiva hjälpmedel. Skapa rutiner kring förskrivningen av kognitiva hjälpmedel 13
Fallprevention Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna blir ofta allvarliga. Äldre personer i vård- och omsorgsboende löper större risk att falla än de som befinner sig i hemmet, eftersom de ofta är sjukare och har sämre funktionsförmåga. En effektiv fallprevention innefattar åtgärder såsom individuell riskbedömning, översyn av läkemedel och nutrition, fysisk träning/aktivitet, kognitiv träning/stimulans, åtgärder i boendemiljön och hjälpmedel. Fallprevention kräver ofta att flera yrkesgrupper med olika kompetens till exempel omvårdnadspersonal, fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor, samverkar. Genom att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, att stödja och stärka den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga, skapas förutsättningar för bibehållen/ökad självständighet och trygghet. Det är relationen mellan utförandet av aktiviteten, omgivningens utformning och individens förutsättningar som avgör om ett fall inträffar eller inte. Var för sig eller i kombination med varandra kan dessa faktorer orsaka fall. Faktorerna kan vara påverkbara eller icke påverkbara. I arbetet med fallprevention är ett systematiskt och teambaserat arbetssätt avgörande för utfallet. Under 2015 har boendeteamen inom omsorgsförvaltningen arbetat systematiskt och strukturerat, enligt vår process Att förebygga fall och hantera fallskador på vård- och omsorgsboende med fallprevention. Trots detta riktade arbetssätt ser vi ingen minskning av fall på våra vård- och omsorgsboenden. Överskattad förmåga och nedsatt insikt är två stora svåra faktorer vi arbetar mot. Personer som inte har insikt i sin nedsatta funktion, som ännu har viss förmåga att resa sig och förflytta sig står för ett flertal av fallen. Alla möjliga insatser är fullföljda, men vi får inte begränsa en persons möjlighet att gå/resa sig, även om vi ser ett behov av fysiskt stöd i förflyttningssituationer. Förbättringsområden: Fortsatt gott samarbete och upprätthållande av god fallprevention. Skyddsåtgärd Hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Verksamheten ska utgå från respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskildes säkerhet måste tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Många av de personer som är i behov av insatser från omsorgsförvaltningen behöver en hög grad av omsorg för att inte komma till skada. Som ett komplement till de insatser som vi kan erbjuda används ibland individuellt förskrivna hjälpmedel för att skydda den enskilde från att komma till skada, så kallade skyddsåtgärder. Till skyddsåtgärder räknas till exempel bälten, grenselar, sänggrindar och rörelselarm. 14
Samtycke Insatser från hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke. Ett samtycke kan vara uttryckligt, konkluderat eller presumtivt. Samtycket kan när som helst återkallas. För att ett samtycke till en viss åtgärd ska tillerkännas rättslig relevans måste det föreligga vid tidpunkten för åtgärdens genomförande. Inventering av skyddsåtgärder Under december månad 2015 genomförde enhetscheferna SoL och LSS en inventering av befintliga skyddsåtgärder i Omsorgsförvaltningen, Söder möre kommundel och Socialförvaltningen. Vid inventeringen framkom att vi använder en del skyddsåtgärder, framför allt sänggrindar och rullstolsbord. Många av de åtgärder som betraktades som skyddsåtgärd av inrapporterande personal, var inte dokumenterade av legitimerad personal som skyddsåtgärder. Det är svårt att utläsa vad som är en skyddsåtgärd, utan mer ingående information kring patienten. Samma hjälpmedel/åtgärd kan vara antingen skyddsåtgärd, t.ex. ett rullstolsbord med knäppe som ska förhindra att en person reser sig upp, och ett rullstodsbord utan knäppe fyller en annan funktion, t.ex. möjliggöra att ha ett vattenglas framför sig. För att få bättre insyn i hur följsamheten kring våra riktlinjer för skyddsåtgärder fungerar, borde inventering av skyddsåtgärder ingå vid tillsynandet av en verksamhet. Förbättringsområde: Utbildningssatsning kring dokumentation av insatta skyddsåtgärder. Controllerfunktion tillsynar även skyddsåtgärder på enheter. Kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister skapar en möjlighet att göra hälso- och sjukvården säkrare. För den kommunala vården och omsorgen har framförallt fyra kvalitetsregistren varit av intresse: Svenska Palliativregistret, Senior Alert och på det senaste året har Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) och munhälsobedömning (ROAG) som tillkommit Senior Alert syftar till att få in omvårdnadsfakta och utveckla nya förebyggande arbetssätt inom områdena fall, trycksår och undernäring. Dessa områden är starkt sammanflätade och det är framförallt individer med komplexa vårdbehov som löper risk att utveckla trycksår, undernäring och har ökad fallrisk. Det första steget innebär att omsorgspersonal gör riskbedömningen utifrån Senior Alerts blanketter för mätning av risk för trycksår, fall, munhälsa och undernäring. Resultatet lämnas till sjuksköterska för kännedom och ev. förslag på åtgärd. Behov av åtgärder ordineras av patientansvarig sjuksköterka (PAS), arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast, som tillsammans med omsorgspersonal utför och följer upp planerade insatser. En administrativ personal registrerar riskbedömningarna i kvalitetsregistret. Under 2015 (mätperioden var okt. 2014- sept. 2015) gjordes totalt 452 riskbedömningar och 428 av dessa föll ut i någon risk. (Procental inom parantes är 2014) Risk för fall 83% (82 %) varav 78% (91 %) hade en åtgärdsplan. Risk för trycksår 39% (39%) varav 79% (94%) hade en åtgärdsplan och Risk för undernäring 69% (69%) varav 92% hade en åtgärdsplan. Riskbedömning av ohälsa i munnen 59% (59%) varav 63 % (84%) hade en åtgärdsplan. 15
Antal utförda riskbedömningar 2015 Senior Alert totalt 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 131001-140930 141001-150930 Totalt antal bedömningar 792 452 Med någon risk 746 428 Totalt antal bedömningar Med någon risk Förbättringsområden: Hitta samarbetsformer för att stärka vårdkedjan för patienter som faller ut i risk. Förbättra dokumentationen kring alla preventiva åtgärder. Det palliativa registret syftar till att steg för steg förbättra vården i livets slutskede oavsett vårdgivare. Det sker bl.a. genom att identifiera brister i den nuvarande vården t.ex. bristande läkarkontinuitet och smärtlindring. Med hjälp av innehållet i registret kan vården studeras den sista veckan innan dödsfallet för att kunna göra vården värdig och välfungerande. Under 2015 kom registreingen över 70% i Kalmar kommun. Bedömd munhälsa 68,7% (69,9 %) Utan trycksår vid dödsfallet 89,8% (87,4 %) Mänsklig närvaro vid dödsfallet 83,7% (88,7 %) Utförd validerad smärtskattning 52,4 (48,3%) Förbättringsområden: Munhälsobedömning och att använda smärtskattningsinstrument t.ex. VAS (Abbey pain) Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). BPSD är ett kvalitetsregister där verksamheten registrera personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat. Detta gör att varje enhet kan följa sin verksamhet. Registreringen ska leda till lärande och förbättringsarbete. För BPSD finns ingen generell behandlingsmetod utan som vid all annan behandling måste symtomen identifieras, tolkas och ses i sitt sammanhang innan olika åtgärder sätts in. Behandlingen kan omfatta bemötande och omvårdnadsstrategier och i vissa fall läkemedel. Resursteamet demens utbildade 24 personer i BPSD under 2015. Förbättringsområde: Att alla enheter som vårdar personer med demenssjukdom ansluter sig till BPSD- registret 16
Rapportering av händelser En av hörnpelarna i arbetet med att förbättra verksamhetens kvalitet och säkerhet är att systematiskt identifiera, rapportera, analysera, åtgärda, återföra och utvärdera avvikelser (negativa händelser och tillbud) såväl som risker samt återföra resultat till medarbetarna. Med en fungerande avvikelse och riskhantering ökar hela organisationens säkerhetsmedvetande och lärande genom att den egna verksamhetens risker fortlöpande följs upp och förebyggande åtgärder sätts in. För att våga rapportera är det viktigt att alla medarbetare känner sig trygga med avvikelsehanteringen och dess syfte. De ska utan tvekan rapportera händelser som berör deras egna eller kollegernas agerande i förhållande till en enskild individ. Ansvaret för en fungerande avvikelsehantering ute på respektive enhet/lag har enhetschefen. De lokala riktlinjerna för avvikelser inom hälso- och sjukvård finns tillgängliga för all personal i Verksamhetshandboken. I riktlinjerna beskrivs vad som ska rapporteras och hur avvikelser ska hanteras inom Kalmar Kommun (Omsorgsförvaltning, Socialförvaltningen och Södermöre). Enskild verksamhet rapporterar årligen en sammanställning av avvikelser till MAS. Ingen Lex Maria under året. Avvikelserapporterna registreras i Procapita avvikelsemodul av legitimerad personal. Allvarliga avvikelser rapporteras direkt till MAS/MAR efter tillämpning av en särskild allvarlighetsmatris. Omsorgsnämnden får rapporter halvårsvis. Avvikelser Medicintekniska produkter Omsorgsförvaltningen I Omsorgsförvaltningen 2015 har 14 avvikelser gällande skada/risk för skada för patienten registrerats i avvikelsemodulen för medicinteknisk produkt/hjälpmedel. Avvikelserna har handlat om produktfel, handhavandefel och att hjälpmedlet ej varit förskrivet på patienten. I två av fallen har patienten kommit till skada, varav en har fått uppsöka akutvård. Båda fallen handlade om handhavandefel. Socialförvaltningen I Socialförvaltningen har 2015 två avvikelser gällande skada/risk för skada för patienten registrerats i avvikelsemodulen för medicinteknisk produkt/hjälpmedel. I båda fallen handlade det om personal som justerat/anpassat ett hjälpmedel på eget bevåg. Legitimerad personal har upptäckt och kunnat åtgärda innan patient har kommit till skada. Södermöre kommundel I Södermöre kommundel har tre avvikelser gällande skada/risk för skada för patienten registrerats i avvikelsemodulen för medicinteknisk produkt/hjälpmedel. I två av fallen var det produktfel och i det tredje fallet användes hjälpmedel som ej var förskrivet på patienten. Ingen patient kom till skada. Fallavvikelser Fallavvikelser Omsorgsförvaltningen Under 2015 har vi haft 1730 inrapporterade fall. Alla fall är kopplade till 500 personer, dvs flera personer faller ofta. 400 personer är 80 år eller äldre. 974 fall är registrerade i SÄBO, 98 fall på korttidsboende och 658 fall ordinärt boende och 29 utomhus. I det förebyggande arbetet med att 17
förhindra fall måste många faktorer identifieras och säkerhetsställas. Detta görs idag på ett systematiskt sätt genom Senior Alert. Med hjälp av Senior Alert går personalen tillsammans igenom de orsaker som kan påverka fallrisk t.ex. läkemedel, risk för undernäring, rätt hjälpmedel, miljön runt den enskilde, se över dygnsrytm i förhållande till sömntablett och hjälp med att komma till toalett efter sänggående m.m. Därefter sätts lämpliga åtgärder in. Det finns ett flertal fall där redan samtliga relevanta åtgärderna är utförda, men patienten faller ändå. Det handlar då om icke påverkbara faktorer, som till exempel överskattning av den egna förmågan. 2000 1500 1000 500 0 Fall Ingen synlig skada/påverkan Höftfraktur 2014 1630 951 13 2015 1730 661 15 2014 2015 Fallavvikelser Socialförvaltningen Antalet registrerade fallolyckor i socialförvaltningen under 2015 är 120 stycken. Det är en ökning med 58 procent jämfört med 2014. Även mellan 2013 och 2014 ökade antalet rapporterade fall. Hälften av de rapporterade fallen är kopplade till ett mycket fåtal enskilda individer som finns inom särskilt boende socialpsykiatri. Dessa personer är alla över 65 år. I hälften av de rapporterade avvikelserna har fallet inte lett till någon synlig skada eller påverkan för den enskilde. Det är positivt att fallen rapporteras och fortsatt angeläget att socialförvaltningen analyserar bakomliggande orsaker och arbetar med förebyggande åtgärder för att begränsa antalet fallolyckor samtidigt som regler kring tvångs- och begränsningsåtgärder följs. Fallavvikelse Södermöre kommundel Antalet registrerade fall i Södermöre under 2015 var totalt 373 stycken. 120 var ingen synlig skada/påverkan medan 1 styck ledde till en höftfraktur. Avvikelser läkemedel Omsorgsförvaltningen Av de 618 läkemedelsavvikelser som är registrerade 2015 (c:a 0,06 % av samtliga givna doser av läkemedel) är utebliven dos det vanligaste, 80% av alla läkemedelsavvikelser var utebliven dos. Omsorgsförvaltningens kvalitetsmål med att minska läkemedelsavvikelserna är inte uppfyllt för 2015. Orsakerna till att det blir fel är oftast att rutinerna inte följs t.ex. personalen läser inte på vad som står på läkemedels-påsen/dosetten till vem som ska ha läkemedlet, vilken tid medicinen ska ges eller glömmer signera efter given dos. 18
700 600 500 400 300 200 100 0 Läkemedel Oförändrat hälsotillstånd 2014 479 251 2015 618 306 2014 2015 Förbättringsområde: Alla som behöver hjälp med sina läkemedel ska få rätt läkemedel, i rätt dos och i rätt tid. Avvikelser läkemedel Socialförvaltningen Antalet registrerade fall av läkemedelsavvikelser har ökat med en större andel än tidigare år. Under 2015 har 159 läkemedelsavvikelser rapporterats jämfört med 95 stycken under 2014. Det är en ökning med 67 procent. En större andel av de rapporterade avvikelserna har inte resulterat i något förändrat hälsotillstånd för den enskilde jämfört med tidigare år. Tre särskilda boenden är överrepresenterade vad gäller läkemedelsavvikelserna och avser också ett fåtal personer. En tredjedel av de rapporterade avvikelserna berör ett mycket begränsat antal personer. Genom riskoch händelseanalyser vid överrepresentation på brukar- och/eller boendeenhetsnivå kan behov av förebyggande insatser tydliggöras. Apotekskontroll (kvalitetsarbete utifrån läkemedelshantering)kommer att göras i april-maj 2016 på ett 20-tal verksamheter inom funktionsnedsättningsområdet. Personal och enhetschef medverkar vid kontrollen. Läkemedelsavvikelser Södermöre kommundel Totalt 351 läkemedelsavvikelser varav 185 på Björkhaga äldreboende Förbättringsområde: Förbättra uppföljningen av läkemedelsavvikelser ute i verksamheterna. Avvikelser som utretts av MAS/MAR har inneburit allt från telefonkontakt med verksamheterna till genomgång av redogörelser, granskning av journaler, samtal med berörd personal och patient/närstående. Utredningarna har oftast lett till att personalen får påminnelser om gällande rutiner och vid några tillfällen har rutinerna ändrats. 19