Patientsäkerhetsberättelse omsorgen 2016

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning SKDN 2017/0104 Martin Westbrandt Södermöre kommundelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse omsorgen 2016 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner patientsäkerhetsberättelse för 2016 Bakgrund Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. I patientsäkerhetsberättelsen ska enligt patientsäkerhetslagen framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Lena Thor Förvaltningschef Martin Westbrandt Verksamhetsutvecklare Bilagor Patientsäkerhetsberättelse omsorgen 2016 Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, LJUNGBYHOLM Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text.

2 Patientsäkerhetsberättelse År 2016 Annika Lindqvist MAS Camilla Arvidsson MAR 1

3 Innehåll Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården 4 Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning och utvärdering 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Kvalitetsuppföljning 8 Fallprevention 9 Läkemedelshantering 9 Journalgranskning 9 Åtgärder som genomförts för öka patientsäkerhet 10 Genomförda utbildningar 10 Samverkan för att förebygga vårdskador 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Klagomål och synpunkter 12 Samverkan med patienter och närstående 12 Måluppfyllelse - resultat kopplat till egna mål och strategier 12 2

4 Sammanfattning Genom Länsgemensam ledning sker en länsövergripande samverkan kring hälso-och sjukvårdsfrågor mellan länets tolv kommuner och Kalmar läns landsting. Det finns en Länsgrupp Habilitering/Rehabilitering, som innebär ett gemensamt samarbete avseende arbetsterapi och fysioterapi/sjukgymnastik inom kommunernas och landstingets habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter. Länets kommuner samverkar genom regelbundna träffar med verksamhetschefer för kommunal hälso- och sjukvård, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering. Kvalitetsuppföljning på samtliga enheter, med frågor från ett fastställt formulär innehållande frågor om genomförandeplan, kontaktperson, social aktivitet, avvikelser och Basala hygienrutiner, genomförs årligen. Journalgranskning har genomförts på slumpvis utvalda patienter på vård- och omsorgsboende med fallincidenter under Registrering, åtgärder och uppföljning genomförs i kvalitetsregistret Senior Alert. Punktprevalensmätning Svenska HALT (Healthcare-Associated infections in Long-Term care facilities) är årliga återkommande mätningar av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Sverige med syfte att stödja det förebyggande arbetet inom området. Läkemedelsgenomgångar med PHASE 20 -Symtomskattningsskalan PHASE-20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation), 20 frågor används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller interaktionseffekter genomförs årligen. Granskning av läkemedelshanteringen sker regelbundet av apoteket. Registrering sker i Palliativa registret när patienter har insatser från den kommunala hälso- och sjukvården i livets slutskede. BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens)används vid komplicerade vårdsituationer. Avvikelser, fallskador och LISA- avvikelser rapporteras in kontinuerligt och redovisas på Ledningens genomgång varje månad med uppehåll under semestermånaderna. Seniorlots i kommunen erbjuder kostnadsfria enklare tjänster för invånare över 65 år i fallförebyggande syfte och har en uppsökande verksamhet för personer över 80 år utan hemtjänst. 3

5 Övergripande mål och strategier Patientsäkerhetslag (2010:659), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med den kommunala hälso-och sjukvården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett välplanerat ledningssystem förbättrar kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner. Ledningssystemet (SOSFS 2011:9) ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Därmed skapas förutsättningar för det faktabaserade, systematiska och ett fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete. Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården Den kommunala hälso- och sjukvården ska präglas av social inriktning, medicinsk och rehabiliterande kompetens. Säkerhet och kvalitet ska utformas och ligga på en nivå som garanterar god vård och tandvård samt medicinsk säkerhet. Hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig när behov uppstår. Varje patient ska ha en utsedd patientansvarig sjuksköterska, patientansvarig arbetsterapeut, patientansvarig fysioterapeut/sjukgymnast samt tillgång till rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. Tillsammans med övriga verksamhetsområden utveckla helhetssyn av vård och omsorg runt omsorgstagaren. Hälso- och sjukvårdspersonal ska, vid behov, handleda och utbilda övrig personal inom omsorgsverksamheten avseende medicinska och rehabiliterande insatser. Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården Att minska antalet fall och fallskador på vård och omsorgsboende och i hemsjukvården för äldre samt Att minska antalet läkemedelsavvikelser. 4

6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetslag (2010:659), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Verksamhetschef enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen för kommunens hälso- och sjukvård Kommunens verksamhetschef för Hälso- och sjukvård är verksamhetschef enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen för kommunens hälso- och sjukvård. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren, har det samlade ledningsansvaret och svarar för att hälso- och sjukvården tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet samt främja kostnadseffektiviteten. Verksamhetschefen leder arbetet och ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvårdsenheten ansvarar för all vård och rehabilitering, oavsett ålder, upp till och med sjuksköterske- arbetsterapeut- fysioterapeut/sjukgymnastnivå som utförs i vård och omsorgsboende, korttidsboende, ordinärt boende och dagverksamhet. Här ingår även hjälpmedelsinsatser. Huvudelen av sjuksköterskornas arbete riktas mot personer i vård och omsorgsboende, inskrivna i hemsjukvården, dagverksamhet och till samtliga som är i behov av sjukvård inom socialförvaltningens verksamheter. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster inom SoL arbetar i större omfattning med patienter i ordinärt boende, oavsett om de är inskrivna i hemsjukvården eller inte. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas (MAS)/ Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) uppdrag Inom kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret (MAS) i verksamheten. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering får en arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast fullgöra uppgiften som medicinskt ansvarig för detta område (MAR). Grundläggande bestämmelser om medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig för rehabilitering och deras uppgifter finns i Hälso- och sjukvårdslagen (1992: ), Patientsäkerhetsförordningen (2010: kap. 3 ) och i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av MTP-produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:1). 5

7 Struktur för uppföljning och utvärdering Analys av årlig kvalitetsuppföljning på enhetsnivå. Analys av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella kvalitetsregister Analys av avvikelser Analys av registrerade vårdrelaterade infektioner vid särskilt boende Analys av genomförda journalgranskningar 6

8 Uppföljning genom egenkontroll Källa Omfattning Frekvens Resultat Kvalitetsuppföljning Samtliga enheter 1 gång/år Antal uppföljningar Senior Alert Samtliga i Vård och omsorgsboende / hemsjukvård Minst 2 gånger/året Riskbedömningar där risk för fall konstaterats: 81% (83%) Riskbedömningar med risk för fall som har planerade förebyggande åtgärder: 94% (78%) Riskbedömningar där risk för trycksår konstaterats: 37% (39%) Riskbedömningar med risk för trycksår som har planerade förebyggande åtgärder: 96% (79%) Riskbedömningar där risk för undernäring konstaterats: 61% (69%) Riskbedömningar med risk för undernäring som har planerade förebyggande åtgärder: 96% (92%) Riskbedömningar där risk för ohälsa i munnen konstaterats: 39% (59%) Riskbedömningar med risk för ohälsa i munnen som har planerade förebyggande åtgärder: 78% (63%) Avvikelserapporter Allvarlighetsgrad och konsekvens: Mindre (1)= Obehag eller obetydlig skada som kan åtgärdas av kommunsjuksköterska Måttlig (2)= Skada som åtgärdas av kommunsjuksköterska eller läkare i öppenvård Betydande (3)= Skada som kräver akutsjukvård och eventuell slutenvård Katastrofal (4) =Skada som orsakar patienten kvarstående funktionsnedsättning eller dödsfall/självmord. HALT (Healthcare- Associated infections in Long-Term care facilities) All verksamhet Analyseras i respektive enhet minst 1 gång/månad. Allvarlig avvikelse analyseras av MAS/MAR Sammanställs varje månad och redovisas i Ledningens genomgång 6 st SÄBO Andra året mätningen görs i omsorgsför- Läkemedelsavvikelser som orsakat förändrat hälsotillstånd: Antal personer med måttlig skada: 92 Antal personer med betydande skada: 12 Fallavvikelser som orsakat höftfraktur: 8 Antal personer med skada i användning av medicintekniska produkter: 3 Antal vårdtagare inkluderade i mätningen totalt: 74 st Antal vårdtagare med förvärvade infektioner på SÄBO: 3 7

9 valtningen Antal vårdtagare med antibiotika behandling: 4 St (1 st i förebyggande syfte) Palliativa registret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) MAS-utredning Skickade till IVO ADL-trappan Journalgranskning Samtliga i livets slutskede När symtom av oro och utåtagerande beteende uppstår All verksamhet Före och efter insats av rehab i ordinärt boende Patienter på vård- och omsorgsboende med fallincident Rapporteras 1gång/år i Patientsäker hetsberättelse n 1 gång under året Mänsklig närvaro i dödsögonblicket: 87,5 % (84,8) Lindrad från smärta: 83,1 % (87%) Lindrad från ångest: 79,2% (87%) Utförd validerad smärtskattning: 51,7 % (59,1%) Läkarinformation till patienten: 71,7% (78,3) 118 utförda bedömningar Antal: 3 Totalt antal utförda bedömningar: 1945 st Resultatet för utvärderingen baseras på mätningen av 884 patienter där både Initial och Uppföljande ADLbedömning är gjord =1768 st Resultatet visar på en minskad omsorgstyngd med 23,9 % Antal: 19 slumpvis utvalda 7 st patienter med 1 fall 4 st patienter med 2 fall 4 st patienter med mellan 2-10 fall 2 st patienter med mellan fall 2 st patienter med fler än 20 fall I 17 av fallen har personalen arbetat aktivt med fallprevention. LISA Avvikelsesystem mellan landsting och kommuner Totalt 54 st Mottagna avvikelser från landstinget: 28 st Skickade avvikelser till Landstinget: 25 st Kvalitetsuppföljningen Vara ett forum för att öka kvaliteten i verksamheten genom kontinuerliga besök och kvalitetsuppföljningar. Uppdragsgruppen ska vara ett stöd och en samarbetspartner för hela verksamheten. 8

10 Under 2016 har två controller träffat alla enhetschefer tillsammans med personal i verksamheten. Metoden har varit att ställa frågor från ett fastställt formulär innehållande frågor om genomförandeplan, kontaktperson, social aktivitet, avvikelser och Basala hygienrutiner. Resultat har redovisats för Kvalitets och miljögruppen. Fallprevention Under 2016 har boendeteamen inom omsorgsförvaltningen arbetat systematiskt och strukturerat enligt vår process Att förebygga fall och hantera fallskador på vård- och omsorgsboende. En effektiv fallprevention innefattar en analys av personens förutsättningar, omgivningens utformning och aktivitetens utförande. Först därefter kan åtgärder såsom individuell riskbedömning, översyn av läkemedel och nutrition, fysisk träning/aktivitet, kognitiv träning/stimulans, åtgärder i boendemiljön och hjälpmedel sättas in. Dessa analyser och diskussioner genomförs på våra boendeteam. Trots detta riktade arbetssätt ser vi fall där alla relevanta insatser är fullföljda, men personen fortsätter att falla. Det handlar då om de opåverkbara faktorerna som överskattad förmåga och nedsatt insikt. Vi får inte begränsa en persons möjlighet att gå/resa sig, även om vi ser ett behov av fysiskt stöd i förflyttningssituationer. Det fortgår ett stort arbete med fallprevention, både i hemsjukvården och i våra vård- och omsorgsboenden. En prevention som syftar till att våra omsorgstagare ska bibehålla sina förmågor genom ett rehabiliterande förhållningssätt och en miljö där aktivitet främjas. En ny fallprocess ska utarbetas där vi ska identifiera och ge ökade punktinsatser för högriskpatienter. Läkemedelshantering Under 2015 granskade farmaceut från Apotek AB 20 enheter i Omsorgsförvaltningen. Granskningsmetoden innebär att patientansvarig sjuksköterska väljer ut fyra patienter som har flera olika sorters läkemedel och gärna med flera olika administreringssätt. Farmaceuten tillsammans med ansvarig sjuksköterska, enhetschef och kontaktman går in till patientens rum/lägenhet och granskar innehållet i patientens läkemedelsskåp. Farmaceuten tittar på allt från om det finns en aktuell läkemedelslista, korrekt ifyllda signeringslistor, ej aktuella läkemedel ska inte finnas i skåpet, vem ansvarar för nyckelhantering m.m. till att det är rent och snyggt. Under 2016 har vi åtgärdat alla förbättringsförslag. Vi har infört en särskild pärm för alla signeringslistor, helt nya signeringslistor har skapats, särskild narkotikalista för in-och uttag finns för alla som har narkotikaklassade läkemedel. Införandet av den nya pärmen skedde under 2016 succesivt med början innan semestern. Utvärderingen av att arbeta med de nya signeringslistorna har upplevts olika. Sjuksköterskorna tycker det kräver mer administrativ tid men är överens om att de har mer kontroll på patientens läkemedelsintag. Omsorgpersonalen upplever att det är tydligare med de olika signeringslistorna och att det är lättare att kontrollera om läkemedlet är givet. Patientens medgivande krävs alltid innan besök görs av apoteksgranskaren. Journalgranskning Journalgranskning har genomförts på 19 slumpmässigt utvalda patienter som fallit på våra vårdoch omsorgsboenden. Granskningen visar att fallpreventionsarbetet är väl implementerat på våra vård- och omsorgsboende. Åtgärder som genomförts för öka patientsäkerhet Kartläggning, analys och åtgärder utifrån kvalitetsregister, avvikelserapporter och mätningar. 9

11 Fortsatt arbete utifrån resultat i kvalitetsregistren, både avseende Senior Alert och Palliativa registret samt BPSD registret. Startat samarbete med primärvården med SWEDEM -SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som startade 1 maj Syftet är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Läkemedelsgenomgångar enligt PHASE 20 -Symtomskattningsskalan PHASE-20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation), 20 frågor används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller interaktionseffekter. Nya rutiner för avvikelser inom hälso- och sjukvården, läkemedelshantering och fallprevention utvecklades under Fortsatt arbete pågår för att säkra innehållet i hälso- och sjukvårdsjournalen. Genomförda utbildningar Specialistutbildning för sjuksköterskor inriktning Äldre Palliativ vård högskoleutbildning sjuksköterskor Sårvårdsutbildning sjuksköterskor Kognitiv rehabilitering för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster Diabetesinformation för sjuksköterskor Förflyttningsteknik för omvårdnadspersonal Läkemedelskörkort för omvårdnadspersonal Basala hygienrutiner - utbildning på samtliga enheter Kostombud har utbildats av dietist på samtliga enheter på vård- och omsorgsboende Fördjupad utbildning i ICF dokumentation av systemansvarig Samverkan för att förebygga vårdskador Regelbundna samverkansträffar med förvaltningschef och verksamhetschef för hälso- och sjukvård i omsorgsförvaltningen och verksamhetsansvariga i landstinget. Regelbundna samverkansträffar mellan verksamhetsansvarig för hälso- och sjukvården i kommunen, MAS och verksamhetsansvariga i primärvård. 10

12 Länsgemensamma arbetsgrupper för kommunerna samt mellan kommuner och landstinget fortsätter t.ex. Smida vårdkedjan, Vårdriktlinjer och Egenvård. Meddelandefunktion, Cosmic Messenger, mellan hälso- och sjukvård i kommun och primärvård har införts. Vårdplanering och överrapportering mellan kommun och landsting samt inom kommunen. Styrgrupp för hem- och boendeteam där förvaltningschef för omsorgsförvaltningen, verksamhetschef för hälso- och sjukvården, MAR, enhetschef rehab, enhetschef för sjuksköterskor och enhetschef för biståndshandläggning ingår. Arbetsgrupp för hem- och boendeteam där enhetschef rehab, enhetschef för sjuksköterskor, enhetschef för hemtjänst/boende, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, sjuksköterska och omvårdnadspersonal ingår. Regelbundna hem- och boendeteammöten i hemtjänst och vård- och omsorgsboenden. 11

13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Benägenheten att rapportera avvikelser gällande läkemedel och fall förefaller vara god. Risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada rapporteras och följs upp i journalsystemet. Vid allvarliga händelser där individ drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada kontaktas MAS/MAR omgående. Risker och händelser dokumenteras av leg personal i hälso- och sjukvårdsjournalen. De analyseras och återkopplas vid hem- och boendeteam. Avvikelsestatistik rapporteras på Ledningens genomgång varje månad. Vid allvarliga händelser där individ drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada sker Lex Maria anmälan. Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter som kommer direkt till verksamheterna hanteras och dokumenteras av enhetschef inom hälso- och sjukvård. Vid risk för vårdskada rapporteras vidare till MAS/MAR. IT stöd för klagomål/synpunkter finns. Klagomål och synpunkter som kommer från Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tas emot och utreds av MAS/MAR. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med närstående kring individens säkerhet sker främst vid vårdplanering, exempelvis vid risker för fall och medicinering. Måluppfyllelse - resultat kopplat till egna mål och strategier Samtliga individer som bor på vård- och omsorgsboenden riskbedöms i kvalitetsregistret Senior Alert. Individer inom ordinärt boende erbjuds bedömning utifrån kvalitets registret Senior alert. Läkemedelsgenomgångar görs på samtliga individer inom vård- och omsorgsboende och i hemsjukvården. Antalet registrerade höftfrakturer efter fall har minskat från 15 st 2015 till 8 st Läkemedelsavvikelser som orsakat förändrat hälsotillstånd var under st. 12