Slutrapport för kommunikationsplattform på Internet för förskolan

Relevanta dokument
Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

PROJEKTDIREKTIV. Ny webblösning för extern och intern kommunikation / Uppdaterad Ann-Sofie Mårtensson

Slutrapport Socialförvaltningens kunskapsbank Augusti 2015

Kvalitetsredovisning Läsåret

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Det systematiska kvalitetsarbetet

Utvecklingsarbete som inspirerar

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet

IT-strategi. Sida 1 (6)

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Samverkan med vårdnadshavare för barnets bästa. Riktlinjer för kommunal förskola

ATTRIBUTLER SLUTRAPPORT

Dingle. Hotel Lab

Ipad i förskola och skola

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Slutrapport. APFy.me

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS en var

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Målkatalog för projekt ArbetSam

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Plan för Förprojektering av modellskola SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Projektplan med kommunikationsplan

Kommunikationsplan för ehälsalyftet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kollegial konsultation

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Slutrapport: Act Art for Tourism

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2

Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

Presentation på styrelsemöte 27 augusti

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. "alla ska med"

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Slutrapport projektgenomförande Metamatrix

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr:

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsredovisning förskola 2017

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

IT-strategi. Essviks skola 2015

Slutrapport Mobil dokumentation med säker inloggning Götene och Lidköping

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Pernilla Svensson, Lunds skolors ITK-team

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Upptäck fördelarna med underhållssystemet MaintMaster.

Kvalitetsrapport för

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

Digitalisering i förskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2013

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat

Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Datum: För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Förskolan Smultronstället

Årsberättelse 2013/2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Skolplan Aspero Friskolor

Slutrapport Swarmsweep

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

Välkomna till Modellskolan

PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering

Transkript:

Slutrapport för kommunikationsplattform på Internet för förskolan Lilla Edets Kommun - 463 80 Lilla Edet sid 1/6 Besökadress:, Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 97 00 Fax: 0520-65 18 36 E-post:bildningsforvaltningen@lillaedet.se www.lillaedet.se

sid- 2 - Inledning Lilla Edets kommun har med stöd av.se utvecklat och lanserat en kommunikationsplattform på Internet för förskolan. Namnet på plattformen är FLEKS och det är Sverige första lärplattform som är speciellt anpassad för att användas i förskolan. Plattformen har tagits fram i samarbete med GR Utbildning och utvecklats i open source med Drupal som grund. Källkoden för plattformen finns att ladda ned kostnadsfritt på plattformens webbplats http://fleks.lillaedet.se Projektet har uppmärksammats mycket externt, redan innan lanseringen, och rönt stor uppmärksamhet i skolsektorn. FLEKS har, som enda projekt från utbildningssektorn, gått till final i den prestigefyllda tävlingen Guldlänken. FLEKS har även visats upp på konferensen Framtidens lärande. Ett flertal kommuner har även visat intresse för att arbeta med plattformen. Mål och syfte I samband med projektstart fastställdes att syftet med projektet var att utveckla och implementera användandet av en kommunkationsplattform för förskolan i open source på internet. Plattformen ska underlätta och förbättra dokumentation och kommunikation mellan hemmet och förskolan. Den ska vara anpassad specifikt för förskolans verksamhet och genom att den utvecklas i open source ska den kunna spridas och användas av flera aktörer till låga kostnader. Ett antal mätbara mål specificerades också i samband med projektstart: Utvecklingsmål En kommunikationsplattform i open source är utvecklad, testad och konfigurerad senast 1 februari 2010 Personalen på samtliga förskolor i kommunen kan använda plattformen senast 1 maj 2010 Spridnings- och användningsmål Samtliga förskolor använder plattformen i dialog med föräldrarna senast 1 maj 2010 50 % av alla föräldrar till barn 4-5 år använder plattformen senast 1 juli 2010 Hållbarhetsmål Ett installationspaket för kommuner inklusive handledning i implementering finns tillgängligt att ladda ned via t.ex. Skolverket,.SE eller annan relevant kanal senast 1 juli 2010. Minst 5 andra kommuner i landet har påbörjat implementering av plattformen senast 1 augusti 2010. sid 2/6

Projektbeskrivning sid- 3 - Projektet genomfördes i fyra faser som delvis har löpt in i varandra. Varje fas har haft ett antal aktiviteter som genomförts för att uppnå de för projektet uppsatta målen. De fyra faserna var: 1. Planering, förankring och kravspecifikation 2. Utveckling och testning 3. Implementering 4. Utvärdering och avslut. Under första fasen togs en projektplan fram och förankrades runt om i kommunen. Framtagandet skedde i nära samråd med ansvariga förskolerektorer. Samarbetet med GR Utbildning klargjordes. En referensgrupp för projektet skapades. Referensgruppens uppgift var att ta fram önskemål på funktioner för plattformen och prova dess funktioner. I referensgruppen ingick projektledare, IT-pedagog, representant från GR Utbildning, samtliga förskolerektorer, en specialpedagog för förskolan samt fem personalrepresentanter från våra olika områden. Referensgruppen träffades regelbundet och var de som tog fram och prioriterade bland de funktioner som skulle utvecklas och fattade beslut om den slutgiltiga kravspecifikationen för plattformen. Referensgruppen tog fram tre tydliga krav på den slutgiltiga produkten. Dessa var: Få men bra funktioner Pedagogiken ska vara styrande, inte tekniken Gränssnitt och grafik ska vara anpassat för barn Plattformen fick namnet FLEKS Förskolorna i Lilla Edets Kunskaps-System och till detta bildades även ett koncept med en maskot som heter just Fleks och även tillhörade ord som att fleksa och en fleksare. När kravspecifikationen var beslutad vidtog ett tekniskt utvecklingsarbete av själva plattformen. Huvudansvaret för utvecklingen hade GR Utbildning där referens- och projektgruppen fungerade som bollplank och vissa tester av funktioner. Rent teknisk utvecklades FLEKS i Drupal som är ett färdigt Content Management System. Till Drupal byggdes en del tillhörande moduler och funktioner i PHP. En del andra program som ffmpeg och cron användes också. Under den tredje fasen, implementering, så startade den med ett releaseparty för FLEKS. Samtliga förskolor i kommunen utrustades med lämplig teknisk utrustning. Införskaffandet utgjorde en komplettering som innebär att vid projektslut så har varje avdelningen en egen bärbar dator med trådlös uppkoppling samt digital- och videokamera. En omfattande utbildningsinsats av all förskolepersonal vidtog där man nivågrupperades efter tidigare erfarenheter och kunskaper. En gemensam studiedag för samtliga förskolor har genomförts två gånger. Det första tillfället handlade om utbildning och introduktion till systemet medan det andra fokuserade på användandet av FLEKS som pedagogiskt redskap. Kommunens IT-pedagoger har regelbundet besökt förskolorna för att stötta i implementeringen av FLEKS ute på förskolan. sid 3/6

sid- 4 - Fas 4 i projektet har bestått av utvärdering och avslut av FLEKS som projekt. En hemsida för FLEKS finns på fleks.lillaedet.se där man kan ladda ned ett installationspaket för kommuner som själva vill starta upp arbetet med FLEKS. Förberedelser för att övergå från projekt till reguljär verksamhet har skett under våren och från och med hösten är FLEKS en naturlig del i inskolningen av nya barn på förskolan. Leverabler Inom ramen för projektet FLEKS har Sveriges första lärplattform, för förskolan så finns ett färdigt installationspaket med instruktioner att ladda ned kostnadsfritt på fleks.lillaedet.se. Resultat Måluppfyllelse Nedan presenteras i korthet hur måluppfyllelsen har varit på de sex projektmål som sattes upp för projektet i samband med projektstart. Utvecklingsmål En kommunikationsplattform i open source är utvecklad, testad och konfigurerad senast 1 februari 2010 Målet uppnått, men något försenat. Plattformen var färdig 14 februari. Personalen på samtliga förskolor i kommunen kan använda plattformen senast 1 maj 2010 Målet uppnått. Spridnings- och användningsmål Samtliga förskolor använder plattformen i dialog med föräldrarna senast 1 maj 2010 Målet delvis uppnått. Inte riktigt alla förskolor har kommit igång med arbetet ut mot föräldrarna utan man arbetar fortfarande internt med FLEKS. 50 % av alla föräldrar till barn 4-5 år använder plattformen senast 1 juli 2010 Målet inte uppnått, se ovan. Spridningen av FLEKS ut i föräldraledet har ännu inte blivit så omfattande ännu som förhoppningen var. Hållbarhetsmål Ett installationspaket för kommuner inklusive handledning i implementering finns tillgängligt att ladda ned via t.ex. Skolverket,.SE eller annan relevant kanal senast 1 juli 2010. Målet uppnått. sid 4/6

sid- 5 - Minst 5 andra kommuner i landet har påbörjat implementering av plattformen senast 1 augusti 2010. Målet uppnått. Uppmärksamhet externt Projektet har genererat mycket stor uppmärksamhet både lokalt och nationellt. FLEKS gick till final i den prestigefyllda tävlingen Guldlänken som varje år utser Sveriges mest innovativa e-tjänst för offentlig sektor. FLEKS har även uppmärksammats i tidningen Datorn i Utbildningen och på en lång rad bloggar och hemsidor om IT som pedagogiskt verktyg. Föreläsningar om projektet och plattformen har genomförts i en rad olika sammanhang bland annat konferenserna Framtidens lärande och Offentliga rummet. Samtliga utbildningschefer i Göteborgsregionen har tagit del av projektet och förfrågningar från en rad olika kommuner kommit som en följd av detta. Utvärdering och analys Utvärdering av resultat I samband med projektstart identifierades två osäkerhets- och riskfaktorer som kunnat påverka resultatet av projektet. Dessa var låg datorkompetens och dålig kvalité på plattformen. Den senare av de två har inte påverkat projektet alls. Kvalitén på själva produkten, plattformen, överträffar alla de högt ställda förväntningar som fanns. Plattformen har precis de funktioner som efterfrågas av verksamheten och svarar upp mot de tre grundläggande kraven som referensgruppen satte upp i samband med att utvecklingen påbörjades. Bedömningen är att det är just plattformens kvalité och enkelhet som gjort att projektet blivit lyckat. Den andra riskfaktorn, låg datorkompetens, har påverkat projektet. Bland personalen har erfarenheten och kunskapen kring IT i allmänhet och IT som pedagogiskt redskap i synnerhet varit lägre än vad som först befarades. Det har inneburit att kompetensutvecklingen har fått ett delvis annat fokus och att införande och spridning tagit längre tid än vad som kunde förutses vid projektstart. Det är en förklaring till att spridningen och delar av målen inte uppfyllts fullt ut. Införandet av FLEKS i kommunen har sammanfallit med ett antal andra förändringsprocesser inom barnomsorgen t.ex. neddragningar och omorganisationer. Detta har delvis påverkat införandet, men inte i så stor utsträckning som först befarades. Förslag på förbättringar För själva plattformen har en rad olika förbättringar noterats sedan införandet. Vi önskar dels förbättra de som redan finns t.ex. genom säkrare inloggning, tydligare administrationssida och en bättre dokumenthanteringsfunktion. Detta är framförallt nödvändigt om användandet av FLEKS ökar markant till fler kommuner och större verksamheter. Inom ramen för plattformen finns det även möjlighet att utveckla en lång rad nya och användbara funktioner, som idag inte finns till. Det är dels relativt enkla funktioner som möjligheten för föräldrar att kunna kommentera inlägg, både i portfolio och på bloggen. En efterfrågad tjänst i sammanhanget är möjligheten att skicka SMS till föräldrarna med information som man lägger upp på anslagstavlan. sid 5/6

sid- 6 - Det finns också goda möjligheter att stärka det pedagogiska arbetet i FLEKS ytterligare. Här finns t.ex. idéer om att kunna koppla olika inlägg i portfolion till olika mål i läroplanen. Kring det pedagogiska arbetet finns stora möjligheter till utveckling. Det är viktigt att koppla arbetet i FLEKS till det arbete som bedrivs i den vanliga verksamheten på förskolan så att IT integreras naturligt i arbetet. Här krävs fortsatt kompetensutveckling och inspiration för personal samt kanske även ytterligare teknisk utrustning med fler kameror för barnen etc. Framtida arbeten I framtiden har Lilla Edets kommun en vision om att FLEKS sprids och utvecklas till det självklara valet av lärplattform i förskolan runt om i Sverige. Det skulle i sådant fall öppna möjligheterna för samarbete mellan kommunerna kring hur man arbetar med IT som pedagogiskt redskap i förskolan. Redan nu har kommunen tillsammans med GR Utbildning, startat upp FLEKSnet som är ett nätverk av kommuner som arbetar i FLEKS. Tanken med nätverket är att medlemmarna ska kunna utbyta erfarenheter och gemensamt finansiera utveckling och uppgraderingar av FLEKS. Vi tror även att det kan finnas ett internationellt intresse för FLEKS och söker samarbetspartners i Europa för att kanske göra en internationell version av FLEKS samt genomföra erfarenhetsutbyten med förskolor i t.ex. Danmark eller Polen. Kontaktuppgifter För ytterligare kontakt eller frågor kring FLEKS kontakta: Anders P. Pettersson Utvecklare Bildningsförvaltningen Lilla Edets kommun anders.p.pettersson@lillaedet.se 0520-659 706 sid 6/6