Realgymnasiet i Västerås Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola

Realgymnasiet i Västerås Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor: Malin Carnbring Vår vision Skolans vision är: Medarbetare och elever skapar framtidens skola tillsammans. Lärande är ett föredöme inom svensk skola avseende kvalitet, lönsamhet och tillväxt. Och vårt uppdrag är: Att ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden. Vi vill att eleverna ska känna att de blir sedda, att de kan känna sig trygga, men även att de utmanas och utvecklas; var och en efter egna förutsättningar. Realgymnasiet i Västerås jobbar kontinuerligt med att omsätta skolans kärnvärden Trygghet, Team, Utveckling, Framgång i praktiken. Planen gäller från Augusti 2016 Planen gäller till December 2016 År 2016 Elevernas delaktighet Skolan har ett fungerande elevråd genom vilket eleverna kan föra sin talan. Ett exempel på detta är skolans ordningsregler, som antagits av elevrådet. Skolans storlek gör att eleverna har nära kontakt med skolans personal. Eleverna har därmed en lättillgänglig möjlighet att komma med idéer och vara med och forma skolans funktion och drift. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktig sker genom lättillgänglig kontakt med mentorer, föräldramöten ht åk 1, årligt öppet hus, introduktionssamtal vid skolstart, samt att det erbjuds utvecklingssamtal för vårdnadshavare två gånger varje läsår. Flera vårdnadshavare följer skolan på facebook där vi delar med oss av olika aktiviteter och händelser.

Personalens delaktighet I Västerås jobbar personalen med ett stort förtroende av ledning, och har därför god möjlighet att vara med och påverka det fortlöpande arbetet. Både bland medarbetarna och med ledning så finns det gott utrymme för öppen kommunikation och dialog. Personalen ansvarar bland annat för aktiviteter som rör grupprocesser inom skolan som helhet, men även inom enskilda elevgrupper och/eller personalgruppen. Veckovisa möten tar upp pedagogiska utmaningar, förhållningssätt, struktur och regler, ibland styrdokument och verksamhetsplan. EHT-möten hålls varje fredag, där mentorer, kurator, specialpedagog, rektor och skolsköterska kan lägga fram och diskutera situationer som rör enskilda elever. Tre tillfällen per termin deltar skolpsykolog. Det pågår inom personalgruppen en kontinuerlig och öppen diskussion om förbättringar som rör verksamheten. Utmaningar och problem kan skifta över tid, och lärarlagets ambition är att hålla sig uppdaterad om svängningar i elevgrupperna och sedan utveckla verksamhetsplaner och insatser därefter. Förankring av planen Att implementera planen för likabehandling pågår dagligen i vardagsarbetet. Det handlar om att agera både direkt i samband med händelser, men också arbeta förebyggande. Det förs samtal kring etik och moral, trivsel, mänskliga rättigheter och demokrati, ibland samhällsaktuella problem såsom näthat och främlingsfientlighet både inom elevgrupperna men också hos personalen. Under läsårets gång utvecklas och revideras planen utifrån aktuella situationer inom verksamheten.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Elevenkät Elevråd och klassråd behandlar planen. Diskussioner och reflektioner inom lärarlaget som en del i vardagsarbetet Kontinuerliga samtal med klasserna om trivsel, trygghet och fortskridande arbete Kontinuerliga lägesanalyser av elevhälsa och scanning av skolsituationen på personalmöten Analys och utvärdering av föregående års likabehandlingsplan inom lärarlaget Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Den årliga SI enkäten visar att Real Västerås ligger över riksgenomsnittet i elevnöjdhet både om vi jämför med alla gymnasieskolor i Sverige och övriga Realgymnasier. Jämförelsetalen är 6,88 - Real Västerås, 6,81 övriga Real och 6,80 alla gymnasieskolor i Sverige. Fullständiga resultat och mätområden hittar man på. http://siris.skolverket.se/siris/ris.skolenkat.searchform Diskussioner och reflektioner inom arbetslaget: Vi har tidigare läsår upptäckt värdet av att jobba proaktivt, och vi har fortsatt jobba proaktivt även detta år. Att jobba proaktivt kan innebära en smärre höjning av arbetsbördan här och nu, men generera färre och mindre omfattande problem i det långa loppet. Det proaktiva arbetet har främst rört en större betoning av trivselregler och struktur. Om konflikter upptäcks så genomförs omedelbara samtal. Om närvaron varit låg så agerar mentorer, lärare och rektor med att diskutera vad följden av hög frånvaro kan bli. Kontinuerliga samtal med eleverna om trivsel och trygghet: Vi frågar ofta eleverna om feedback gällande åtgärder, förändringar och aktiviteter. Eleverna påvisar ofta att de är nöjda med lärarnas agerande i olika avseenden. Det som önskas av eleverna framöver är tydligare struktur och fastare ramar; framförallt att all personal agerar lika ifråga om struktur och regler. Detta gäller framförallt studiemiljön och situationen i klassrummet. På mentorstider, men också vid ordinarie undervisning och ibland även på raster, berör personalen ofta värdet av att hjälpas åt att skapa trygg och trivsam skola. Det kan handla om att vara rädd om skolans lokaler, att respektera sina kamrater och sina lärare genom att komma i tid, att försöka tänka på hur man använder språket så man inte sårar andra med mera, att skapa en god studiemiljö genom att använda teknik. Åter igen så är det aktuella händelser som styr innehållet i samtalet. Kontinuerliga lägesanalyser vid personalmöten: Varje måndag börjar veckan med ett personalmöte som behandlar, för veckan, angelägna saker. En av mötespunkterna är elevärenden, där personalen kan delge saker som rör elevhälsa, elevers hemsituation, elevers studiesituation och annat som kan vara relevant för lärarlaget att känna till. Även på tisdagar har vi personalmöten där samtlig personal deltar. En gång i månaden genomförs en elevscanning där varje kurs som eleverna läser markeras med en färg; grön, gul eller röd, beroende på hur eleven ligger till. Detta underlättar

kontinuerlig feedback och eleverna kan känna sig trygga med att klart och tydligt veta om sin studiesituation. Fortbildning för personal: Med start i november 2015 började samtliga Realgymnasieskolor i Sverige med ett fortbildningsprogram inom IT som kallas LUITO (Lärandes Utbildning inom IT för Omdefiniering). Syftet är att implementera tekniken på ett bra sätt i pedagogiken och på så vis kunna individanpassa i högre grad och på så vis kunna möta elever med kognitiva och pedagogiska svårigheter mera effektivt. Läs- och skrivsvårigheter, samt ADHD och andra diagnoser kan försvåra inlärningen, men vi tror att IT kan vara ett bra verktyg för att göra inlärningen både mera överkomlig och mera intressant. Delar av EHT-teamet har genomgått en utbildning i företaget Prestationsprinsens regi för att främja högre elevnärvaro. Analys av föregående års likabehandlingsplan inom lärarlaget: Vi har kritiskt sett tillbaka och utvärderat vårt föregående arbete. Det vi kan konstatera är att vi är duktiga på att upptäcka, hjälpa och bekräfta elever i behov av stöd och att skräddarsy individuella lösningar. Vi har blivit bättre på att arbeta proaktivt; dvs att snabbt ta till åtgärder i olika elevärenden och att jobba förebyggande. Vissa elever önskar en tydligare struktur när det gäller planering och genomförande av lektioner. Det försöker vi förbättra hela tiden, bland annat genom auskultationer lärare emellan. Övrigt: Dagordningen på våra personalmöten har fått en annorlunda struktur; och vi inleder varje vecka med att personal får dela med sig av ett positivt exempel gällande elever. På så vis så främjas en god elevsyn på skolan. Årets plan ska utvärderas senast I slutet av HT 2016. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Liknande tidigare år: Elevenkät Elevdiskussioner Utvärdering av Respektdagar Diskussion och reflektion inom lärarlaget Analys och feedback på förra läsårets likabehandlingsplan för att årets plan utvärderas Rektor, Malin Carnbring

Främjande och förebyggande insatser Namn Respektdag Skolan som fristad Trygghet, kamratanda, ta ansvar för skolmiljön, mellanmänsklig vänlighet Att eleverna skulle tänka till och tycka till hur vi kan skapa en optimal skolmiljö. Under höstens Respektdag så riktade vi in oss på temat trygghet, och att det inte är alla förunnat att få leva med trygghet, frihet, demokrati, fred och grundläggande behov tillfredsställda. Emma Johansson med mentorer. Respektdagar sker minst 1 gång/läsår

Namn Frukost varje vardagsmorgon mellan 7:45 och 8:05 Gemenskap och närvaro Syftet med frukosten är att försöka få fler elever att komma till skolan och i tid. Dessutom lär de bättre om de lär med mätt mage. Lärargruppen har kontinuerliga diskussioner om frukosten har gett någon önskad effekt på närvaron, vilket är villkoren för att fortsätta med detta. Vid de tillfällen vi prövat närvaron har följderna varit så pass goda att vi valt att fortsätta med frukostinsatsen. Vi bjuder på frukost varje vardagsmorgon för att främja närvaron och gemenskapen mellan elever i olika klasser, och mellan elever och personal Skolpersonal tillsammans med elevråd. Fortlöpande under hela läsåret Namn Elevhandboken Trygghet och trivsel i allmänhet. Främja ordning, tydlighet och struktur Eleverna har fyllt i kontrakt som gäller skolan regler gällande ordning, riktlinjer för CSN-bidrag, obligatorisk närvaro, Realgymnasiets kärnvärden, drog- eller alkoholpåverkan under skoltid och vad som kan föranleda avstängning. Mentorer Uppdateras och signeras av alla elever vid varje läsårs start.

Namn Mentorstider Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Personlig utveckling, struktur och ansvarstagande Mentorstider har varje mentor med sin/sina klasser. Innehållet kan dock variera. Klassråd sker en gång per månad, där eleverna får ta upp, för dem, aktuella saker. Det kan handla om planering av studenten, synpunkter på verksamheten, förslag på aktiviteter, insamling av pengar. Mentorn använder även tiden för att informera om aktuella saker. Det kan handla om praktiken, närvaron, matkorten/lunchställen, personalen. Mentorer Mentorstiderna är schemalagda varje vecka och fortlöper under hela läsåret Namn Hänsynstagande vid gruppsammansättning Elevers trygghet. Målet är att skapa en skola där så många som möjligt, helst alla, känner sig trygga och känner att de har kamrater att samarbeta med, luncha med, tala med och ha roligt med. När vi sätter ihop projektgrupper tar vi alltid hänsyn till vilka elever som trivs ihop, vilka som inte trivs ihop, vilka som haft en konflikt tidigare, vilka som är flexibla att samarbeta med många. Handhavande mentor, pedagogisk personal Fortlöpande under alla läsår

Namn Anställning specialpedagog och elevassistent. Trygghet, skolmiljö, pedagogiska förbättringar Skapa trygghet och goda förutsättningar för alla elevers måluppfyllelse. Skolan har anställd en specialpedagog som deltar vid EHT och hjälper till att bedöma och komma med förslag på insatser kring vissa elever. Skolan har även anställt en elevassistent Rektor Fortlöpande under hela läsåret Namn Elevhälsoteam Elevhälsa Att snabbt upptäcka, utreda och skapa förutsättningar och möjligheter för eleverna att nå målen. Elevhälsoteamet består av mentorer, skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor. EHT träffas en gång i veckan och tar upp elever i de olika klasserna som på ett eller annat sätt bedöms ha det svårt. Åtgärder diskuteras mellan de olika professionerna. På EHT lyfts även elevscanningen en gång/månad. Hela EHT Fredagsförmiddagar; fortlöpande under alla läsår

Namn Undervisning Mänskliga rättigheter, allas lika värde, demokrati, humanism, konflikthantering, etik och moral och diskrimineringsgrunderna Ge eleverna insikt och skapa ödmjukhet inför demokratiska frågor och att leva tillsammans med andra i ett samhälle. Ovanstående områden har tagits upp i olika form av flera av våra lärare i olika kurser, sammanhang och tidpunkter. Samhällskunskapen är ett ämne där teman såsom mänskliga rättigheter diskuteras och behandlas ofta. I kursen kommunikation får eleverna lära sig värdet av skickligt (medkännande) tal och att lösa konflikter genom att förstå andras perspektiv. I religionsundervisningen behandlas etiska dilemman och moraliska frågor. Vi ska utveckla arbetet med kamratbedömning, där eleverna får lära sig att ge varandra feedback på ett professionellt och trevligt sätt. All pedagogisk personal Fortlöpande under hela läsåret

Namn Elevscanning Studieläge och kurser Att synliggöra elever som har svårigheter knutet till inlärning och kursmål Det finns ett dokument på skolans databas. I det dokumentet fyller alla lärare i varje kurs och elev med en färg en gång i månaden. Grön färg innebär att eleven är i fas. Gul färg innebär att det finns någon enstaka restuppgift och/eller att läraren bedömer att det som lämnats in behöver utvecklas för att nå upp till betyg E. Röd färg innebär att eleven riskerar att inte uppnå kunskapskraven och därmed få ett F i betyg. All pedagogisk personal I början av varje ny månad; fortlöpande under alla läsår Namn Friluftsdag Trygghet, gemenskap, trivsel, aktivering och motion Aktivera eleverna, bygga vidare på goda relationer Hösten 2016 genomför vi Krogen i skogen för de elever som läser Idrott och hälsa 1. Våren 2016 Utförsåkning eller en dag på isen, där alla elever på skolan erbjuds att delta, obligatoriskt för åk 1. Robert och Peter VT 2016

Kartläggning Kartläggningsmetoder Kommunikation och samtal Vi har löpande kommunikation och samtal med elever Enkät Reals egen, samt kommunens hälsoundersökning Liv och Hälsa Ung i åk 2 Elevhälsoteamet träffas varje vecka och diskuterar elevärenden och elevhälsa Elevscanning varje månad för att kartlägga om någonting kommit upp Personalen är ofta nära eleverna och har en god relation. Eleverna kommer därför ofta och pratar med oss om någon särskild situation uppstått. Informationen kartläggs och följs upp av EHT, mentorer och/eller rektor Områden som berörs av kartläggningen Självupplevd trygghet, elevernas upplevelse av skolsituationen, Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat elevenkäter, deltagit på mentorstider samt haft möjlighet till påverkan genom elevrådet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalens främsta involvering i kartläggningen är genom EHT, planeringsmöten och personalmöten. På lovdagar sker löpande utvärderingar av verksamhetens olika planer och områden. Resultat och analys Den främsta kartläggningen på Realgymnasiet i Västerås sker i det vardagliga muntliga samtalet med enskilda elever eller elevgrupper. I de flesta fall där personal fått vetskap om någon form av problem i elevgruppen så är det för att eleverna kommer och pratar med personalen om det. Den största styrkan för Realgymnasiet Västerås är det förtroende som eleverna har för skolans personal. Ska man vara kritisk så kan man ställa sig frågan om det finns något mörkertal, där situationer inte kommer till personalens kännedom. Dock hävdar ofta eleverna att de upplever att det alltid finns en vuxen på skolan som de kan prata med. Historiskt sett så har Realgymnasiet Västerås få diskrimineringar eller kränkningar utifrån DO:s diskrimineringsgrunder. De gånger någon elev fått utstå verbala påhopp eller påhopp via nätet så har det generellt handlat om skolsituationen såsom grupparbeten som inte fungerar, svartsjukedrama, ridteknik där någon ger ojust kritik om den andres sätt att rida osv. För att främja god stämning vidare har vi diskuterat huruvida vi ska starta ett trygghetsråd på Realgymnasiet i Västerås.

Rutiner för akuta situationer Policy Realgymnasiet Västerås ska bedriva en skola där alla elever kan känna sig trygga och där ingen ska behöva bli kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Varje elev ska få möjlighet att utvecklas; var och en efter individuell förmåga. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom en god relation med eleverna och högt i tak gällande kommunikationen så får personalen veta mer om strömningar i det vardagliga arbetet. På så vis är det lättare att få reda på problem i elevgruppen och därmed åtgärda dessa. Personalen rör sig ofta ute bland eleverna vilket underlättar upptäckten av eventuella problem. Föräldrar kan även ringa och delge oss om något hänt bortom vår vetskap. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Malin Carnbring; malin.carnbring@realgymnasiet.se ; 0101398622 Mentor Maria Rullis Lundgren; maria.rullislundgren@realgymnasiet.se ; 0101398628 Mentor Anna Holmberg; anna.holmberg@realgymnasiet.se ; 0101398627 Mentor Angelica Nordenwall; angelica.nordenwall@realgymnasiet.se ; 0101398638 Skolsköterska Agneta Fröjdman; agneta.frojdman@realgymnasiet.se ; 0101398630 Kurator Linda Johansson; linda.m.johansson@realgymnasiet.se ; 0101398633 Speciallärare Carina Gerebo; carina.gerebo@realgymnasiet.se ; 0101398634 Eller vem som helst i personalen som eleven har förtroende för. Rutin vid kränkande behandling Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Åtgärder samma dag 1. a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 3. Rektor informerar elevhälsan. 4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 5. Rektor beslutar om eventuell konferens.

6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Uppföljning Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsprogram med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning, så kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Anmälan till huvudmannen Rektor dokumenterar klagomål samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till affärsområdeschef och huvudman. Ansvarsförhållande Rektor är ytterst ansvarig