Carina Svensson 1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases) För diagnosen lindrig egentlig depression krävs: a. att minst två av symtomen nedstämdhet, energifattigdom och minskad aktivitet dominerar under den senaste två veckors perioden. b. att detta inte kan förklaras av annan kroppslig eller psykisk störning, samt c. att minst ett av följande symtom också förekommer, eller totalt minst fyra symtom från a och c. förlust av självförtroende och självuppskattning överdriven eller obefogad självkritik och nedvärderingar av sig själv. återkommande tankar på död eller självmord, och all slags självskadande beteende upplevd nedsättning av förmågan till tankeverksamhet och koncentration, med vankelmod och beslutsångest. förändrad psykomotorisk aktivitet med antingen minskad rörlighet eller agitation vid alla slags sömproblem ökad eller minskad matlust med medföljande effekt på vikten. ICD skiljer på olika grader av egentlig depression: Måttlig depression: Anses föreligga när kriterierna för lindrig depression är uppfyllda och minst sex av symtomen från a och c förekommer. Patienten är nu så påverkad att dagliga sysslor är svåra att genomföras. Svår egentlig depression: Föreligger när alla tre symtomen från a och minst fem från c förekommer. Patienten är nu nså handikappad av depressionen att dagliga sysslor är omöjliga att genomföras. Dessutom färgas dagen (och natten) ofta av starka självförebråelser och till och med självmordstankar. Kroppsliga symtom är ofta klart noterbara. ICD-10 är ett diagnostiskt system som har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) ICD-10 är godkänt av Socialstyrelsen och används på många platser inom den svenska psykiatrin. 2. Egentlig depression med melankoli Följande kriterier beskrivs i DSM-IV för att möjliggöra diagnos av egentlig depression med melankoli: 1. Under depressionsepisoden uppträder åtminstone ett av följande två symtom: a. förmågan att känna lust eller glädje har i stort sätt försvunnit. b. reagerar inte ens tillfälligt på valigt positivt stimuli 2. Minst tre av följande symtom uppträder: a. nedstämdhet har distinkt kvalitet (skiljer sig från exempelvis sorg)
b. nedstämdheten är värst på morgonen. c. tidigt uppvaknade ( och omöjligt att somna om) d. psykomotorisk hämning eller agitation som är avsevärd e. betydande aptitlöshet och/eller viktminskning f. obefogade eller överdrivna skuldkänslor DSM-IV är ett klassificeringssystem, som läkare världen över använder för att ställa diagnoser. Den innehåller en rad kriterier och går under benämningen DSM-IV. (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, four edition). 3. Faktorer som leder till utbrändhet om de enskilt eller i kombination är tillräckligt starka. (enligt Maslach och Leiter 1999) För stor arbetsbelastning: när kraven överstiger de tillgängliga resurserna, och när vila och återhämtning inte är möjlig i tillräcklig utsträckning, då uppstår en av grundförutsättningarna för utbrändhet, nämligen utmattning. Bristande egenkontroll: detta kan gälla både själva arbetet, men också kontakterna med andra människor och den egna möjligheten att påverka. Bristande erkänsla: när arbetsinsatsen upplevs som betydligt större än det gensvar, uppskattning och erkänsla som medarbetare och chefer erbjuder. Bristande gemenskap på arbetsplatsen: detta inkluderar även en avsaknad av socialt stöd från medarbetare och chefer och en känsla av att vara ensam eller utlämnad. Orättvis behandling: när andra på ar betsplatsen får fördelar eller erkänsla som inte vilar på en saklig grund utan upplevs som orättvis. Värderingskonflikter: om arbetsgivare och arbetstagare har i grunden olika värderingsgrunder, exempelvis vad gäller hur människor behandlas eller hur arbetet ska utföras, kan denna konflikt till personen bli utbränd. 4. Socialstyrelsens förslag 2003 till diagnostiska kriterier för Utmattningssyndrom respektive tillägg med utmattningssyndrom. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer som förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtnings tid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma två veckors period: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning.
2. Påtaglig nedsatt förmåga att hantera krav eller utföra saker under tidspress. 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet. 4. Sömnstörning. 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet. 6. Fysisk symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär, yrsel och ljudkänslighet. D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbetet, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (inte pga. drogmissbruk eller medicinering)eller någon somatisk sjukdom/skada (tex. diabetes, infektionssjukdom) F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom endast som tilläggspecifikation till den aktuella diagnosen. Specificerar om: Med depressiva symtom ( fyller ej kriterierna för egentlig depression eller dystymi) Med ångestsymtom ( fyller ej kriterierna för generaliserat ångestsyndrom) Med blandad ångestdepressiv symtombild. Med akut symtomdebut. Med kopplingar till påfrestningar i arbetslivet. Specifikation som tillägg vid egentlig depression, dystymi och generaliserat ångestsyndrom: Med utmattningssyndrom A. en eller flera identifierbara stressfaktorer som förelegat under minst sex månader. Det finns ett samband i tid mellan påfrestningarna och tillkomsten av symtomen enligt kriterium B och C. B. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden. C. Minst fyra av följande symtom har funnits i stort sett varje dag under minst två veckor: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar. 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller utföra saker under tidspress. 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet. 4. Sömnstörning. 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet. 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär, yrsel och ljudkänslighet. 5. Förebygga sömnproblem enligt American Sleep Disorder Association samt Buckwroth and Dishman 2002.
Undvik konsumtion av koffein 3-4 timmar innan sänggåendet. Sluta röka Undvika alkoholhaltiga drycker 4-6 timmar innan sänggåendet. Regelbunden motion befrämjar sömnen, för vissa människor kan motion dock motion innan läggdags ge motverkande effekt. Minst 6 timmar motionsfritid innan läggdags rekommenderas. Ett mörkt, tyst och komfortabelt sovrum är viktigt. Undvik större måltider omedelbart innan sänggåendet. Mjölkprodukter och lättare snacks kan dock vara positiva Försök endast sova när du känner dig sömnig. Vakna alltid vid en viss tid på morgonen och gå upp snarast möjligt. Använd sovrummet endast för sömn (och sex) Undvik tupplurar under dagtid. 6. Identifikation för träningsberoende enligt Grove och Zillman 2004. Ökad träningstolerans (det krävs allt större mängd träning för att uppnå positiva effekter) Abstinensbesvär (ett missat pass ger upphov till ångest/oro, nedstämdhet aggression, skuldkänslor och kroppsliga symtom). Överdriven tids investering (träningen upptar merparten av den vakna tiden, även när personen inte är aktiv tänker han/hon på aktiviteten) Allt annat är oviktigt (träningen prioriteras på bekostnad av allt annat inklusive familj, vänner och arbete). Negativa effekter (akuta eller överbelastningsskador, nedsatt immunförsvar och andra negativa effekter av för mycket träning i kombination med dålig återhämtning uppstår). Bortseende från de negativa effekterna (trots att personen är medveten om den överdrivna träningens negativa konsekvenser kan han/hon inte sluta, träningsbeteendet har blivit tvångsmässigt). 7. Copingstrategier Enligt Lazarus och Folkman 1984 finns det fyra copingstrategier för att hantera (bemästra) stressfulla situationer. Problemfokuserad coping - Strategier som direkt försöker lösa eller minimera den stressfyllda situationen. Systematisk problemlösning.// Skapa en handlingsplan och sedan följa den. Agera kraftfull.// Stå för egna åsikter och respektera andras. Söka aktivt socialt stöd // Söka hjälp eller stöd från personer som aktivt kan bidra till att stressen minskar. Emotionsfokuserad coping - Strategier för att minimera fysiska och mentala effekter av stressen.
Avslappning// Öva sig att använda avslappningstekniker. Motion// Fysiskt aktivera sig för genom detta minska stressens negativa effekter. Be en bön till högre makt// Söka spirituellt stöd och tröst hos högre makt. Omdefinierande coping - Strategier som förändrar upplevelsen av problemet. Kognitiv omstrukturering förändra negativa tankar eller minskar optimala men automatiska reaktionsmönster. Stärka självförtroendet. // Hitta vägar som öka tilltron till att situationen är hanterbar och går at bemästra. Undvikande copingstrategier.- Strategier som verkar distraherande. Ignorerande Vägrar att tänka på problem eller låtsas som om det ens inte existerar. Flyktbeteende. Strategier som innebär att annat ockuperar tankarna, som överdriven mat konsumtion, rökning, sprit eller andra droger. 8. Hälsosam livsstil 11 faktorer som bidrar till hälsa och välbefinnande enligt Cobin m.fl. 2004. Regelbunden fysisk aktivet (minst tre men helst fler pass i veckan) Väl sammansatt kost (kontrollerad fetthalt, innehållande fiber och vitaminer) Stresshantering (känna igen och hantera stressfulla situationer) Undvikande av destruktiva beteende (rökning, överdriven alkoholkonsumtion) Säker sex ( använda kondom, ej sex med okända) Aktivt säkerhetsbeteende (medveten om riskfaktorer, genomtänkt strategi för att minska risker, defensiv körstil) Behärska först hjälpen (andning, blödning, chock) God personlig hygien (duscha, använda tvål, bakterier dödande medel vid behov). Söka och följa medicinska råd (regelbundna hälsokontroller, följa läkares ordination vid sjukdom). Vara informerad konsument (undvik farliga och ohälsosamma produkter). Bidra till att skydda miljön (återvinning, ekologiskt miljötänkande). 9. WHO s och Världsbankens DALY-mått (Disability Adjustged Life Years, Murray och Lopez 1996) ger en presentation om uppfattningen om vilka sjukdomar som betyder mest ur perspektivet funktionsförlorade levnadsår. DALY-måttet används även för att rangordna de sjukdomar som kostar samhället mest pengar och den enskilde mest lidande. Enligt Wasserman 2003b ser följande DALY s i Världen ut, för båda könen, i alla åldrar: År 1990 sjukdom/skada År 2020 sjukdom/skada 1. Infektioner i de nedre luftvägarna 1. Ischemiska hjärtsjukdomar tex. lunginflammation. tex. hjärtinfarkt 2. Diarrésjukdomar 2. Egentlig depression 3. Perinatala sjukdomar/dödsfall 3. Trafikolyckor
4. Egentlig depression 4. Cerebrovaskulära sjukdomar tex. slaganfall(stroke) 5. Ischemiska hjärtsjukdomar 5. Kroniska obstruktiva lungsjukdomar 10. Motionsfaktorer som påverkar positiv sinnestämning och ökar efterlevnaden. Enligt Berger 1996, Berger och Motl. 2001 Turner m.fl. 1997. Följande rekommendationer anses viktiga för att maximera chansen att påverka sinnestämningen positivt och öka efterlevnaden. Att aktiviteten upplevs som rolig. Att den är lätt att planera in och enkel att genomför utan vare sig dyr utrustning eller andra speciella förutsättningar. Att aktiviteten är enkel och förutsägbar (tex. promenader, jogging, löpning) Att den mestadels består av aerobiskt muskelarbete som ger upphov till rytmisk andning. Forskningsresultat visar dock att även styrkeinriktad motion kan vara väl så effektiv som konditionsinriktad motion. Att intensiteten är låg till måttlig och gärna upplevs meditativ Att den pågår under en längre tid, minst 30 minuter, men helst upp åt en timme. Att aktiviteten genomförs så ofta som möjligt, helst varje dag. Att miljön är lugn och trevlig, gärna kontemplativ. Att varje form av tävlingsinslag undviks, eftersom jämförelser med andra och stress i samband med utförandet kan inverka negativt på sinnestämningen.