Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Relevanta dokument
Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Anna-Karin Jälminger

Bra mat för hela familjen

Bra mellanmål på fritids

Aktuella kostrekommendationer för barn

Tio steg till goda matvanor

Planering av måltiderna

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Vad väljer du till mellanmål?

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

6 h &udtips l 4 frukostar

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kost i skola och barnomsorg

Vad påverkar vår hälsa?

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11: :15. (köket)

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Mat och dryck för dig som har diabetes

Sunda matvanor för skolbarn

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

s matdagbok (Skriv barnets namn)

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Kosten kort och gott

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Kostråd energirik kost

s matdagbok (Skriv ditt namn)

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

i förskolan på Södermalm

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Mat & Hälsa Kolhydrater

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Årets Pt 2010 Tel

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Pedagogik kring mat och hälsa

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Maria Svensson Kost för prestation

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Läsa och förstå text på förpackningar

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Älsklingsmat och spring i benen

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Transkript:

Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se

Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005

Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år

Energibalans Bild: Kungsörnen

Balans i maten

Utrymmet under en vecka - vuxna Man - 16 % av energin Kvinna - 14 % av energin Lättöl (4 flaskor à 33 cl) Vin (3 glas à 15 cl) Kanelbulle (4 st à 70 g) Potatischips (100 g) Lösviktsgodis (200 g) Pommes frites McDonalds (mellan) Socker (5 bitar/dag) Lättöl (3 flaskor à 33 cl) Vin (3 glas à 15 cl) Kanelbulle (3 st à 70 g) Potatischips (100 g) Lösviktsgodis (100 g) Brie (50 g)

Se måltiderna som ett pussel

Lunch för en 4-åring

Variation och mycket exponering 4-10 åringar bör äta 400g grönsaker och frukt per dag 4 åringar äter i genomsnitt 230 g/dag (SLV Kostundersökning 2003)

Grönsakskonsumtion Ca 50% av barnen äter grönsaker i samband med vardagsluncherna Ca 25% äter grönsaker i samband med lördagslunch Källa: Kostundersökning TN, Min Matdagbok 2003

Barn och vuxna mår bra av Att äta regelbundet & varierat Att äta mycket bröd, potatis, pasta, ris, frukt och grönsaker Att äta lite mättat fett Att begränsa s k utrymmesmat Barn upp till ca 2 år Behöver mer energi- och näringstät mat Har en egen Tallriksmodell Behöver äta oftare

Anpassning till vuxna matvanor Under hela förskoleperioden sker en långsam anpassning till vuxna matvanor från mycket fett och lite fibrer till lite fett och mycket fibrer ES/AF/2005

Skolan och förskolan en hälsofrämjande arena för att förebygga övervikt Lärare och förskolelärare = folkhälsoarbetare Rinner inte av barnen idag För många barn är det för sent att börja arbeta förebyggande i skolan Ca 20% av 4 åringarna i Sverige är överviktiga (SLV Kostundersökning 2003)

Varför blir vi överviktiga? Svar: Energitäta livsmedel i kombination med för lite fysisk aktivitet Fett - boven för vuxna Socker - boven för barn

Olika åldrar, olika stort utrymme Barn 4 år 8% av energiintaget Barn 9 år 9% av energiintaget Flicka 15 år 10% av energiintaget Pojke 15 år 12% av energiintaget

Utrymme förskolebarn 4-6 år Utrymmet utgör 25% av energin för 4-åringarna i Sverige (SLV Kostundersökning 2003)

Utrymme skolbarn Exempel 1: Exempel 2: 2 glas saft (2x175g) 1 st kanelbulle (70g) 3 st tablettaskar 1,5 dl glass (10%) 2,5 dl nyponsoppa 1 läsk (33 cl) 7 st mariekex 100 g lösgodis (ej choklad) 1 isglasspinne 1 minipåse chips (40g) ES /CTN 2004

150 g godis Foto: Arne Adler

Utrymmet en gång i veckan för en fyraåring Bild: Äta, växa, må bra. TN

Utrymme förskolebarn 4-6 år Exempel 1: 8% av energin 2 glas saft (2x175g) 1 st kanelbulle (70g) 3 st tablettaskar 1,5 dl glass (10%) 2,5 dl nyponsoppa Exempel 2: 1 läsk (33 cl) 7 st mariekex 100 g lösgodis (ej choklad) 1 isglasspinne 1 minipåse chips (40g) ES /CTN 2004

Utrymmet en gång i veckan för en tvååring Bild: Äta, växa, må bra. TN

Energibalans IN UT Flicka 8 år 2 hg lösgodis cykling 5 timmar Pojke 10 år 200 g chips fotboll 4 timmar Pojke 13 år 1,5 l läsk ishockey 1 t 45 min

Finns det socker i kött? Foto: Arne Adler

Riktlinjer för barnomsorgens och skolans måltider

Riktlinjer för barnomsorgens och skolans måltider Hur ofta ska barnen äta? Måltider inom barnomsorgen och skola Planering av måltider Val av livsmedel Vad dricker man till maten?

Järn Inte ens hälften av 4 åringarna får i sig tillräckligt med järn (SLV Kostundersökning 2003)

Bra mellanmål i förskolan, skolan eller hemma tillägg Riktlinjer 2004 Exempel på mellanmål under två veckor (10 dagar): Mjölk/fil/yoghurt, frukt, smörgås m pålägg 8 ggr Kräm/soppa (hemlagad), mjölk smörgås m pålägg 1 ggr Fest : Juice/saft/glass smörgås m pålägg, frukt 1 ggr Bild: Äta, växa, må bra. TN

Byggstenarna

Utrymmet en gång i veckan för en fyraåring Alt 1 Alt 2 1 minipåse chips 1 minipåse chips 7 Mariekex 7 Mariekex 1 isglasspinne 1 isglasspinne 1 hg smågodis socker 1 läsk 33 cl socker från 2x2 dl fruktyoghurt från 3x1,5 dl chokladdryck

Källa: Svensk köttinformation

Bild: Tillämpad näringslära, SLL

Vatten är bästa måltidsdryck för alla Endast Vatten serveras som måltidsdryck i förskolan Till soppor och vegetariska måltider serveras vatten eller mjölk (Riktlinjer för barnomsorgens måltider 1996) Vatten serveras som måltidsdryck i skolan men lättmjölk bör finnas som ett komplement (Riktlinjer för skolluncher 2001)

Bild: Tillämpad näringslära, SLL

Livsmedelsval mjölk, fil, yoghurt

Livsmedelsval mjölk, fil, yoghurt Förskola Skola Mellanmjölk Lättmjölk (1,5 %) som dryck (0,5 %) som dryck Standardfil eller yoghurt (3%) Mellanfil Standardmjölk Standardmjölk (3%) till matlagning (3%) till matlagning

MATFETT Förskola Skola 80 % till smörgås 40 % till smörgås 80 % som extra Inget extra fett matfett till de yngsta 80 % flytande margarin Samma eller olja till matlagning Dressing med olja några gånger i veckan Samma

Fett i rumstemperatur Hårt Mjukt Mest mättat Mest omättat Ost Smör Falukorv Olja Lax Flytande margarin Bild: Äta, växa, må bra. CTN

Bild. Van den Berg Foods

Bröd, gröt och flingor Havregryn, risgryn, mannagryn, polenta, Flingor (corn flakes) och musli Bröd av olika sorter Brödmix på en vecka: - knäcke 4 skivor - grovt bröd / kavring 3 skivor - rågsikt / limpa / vitt bröd 8 skivor

PÅLÄGG till frukost & mellanmål Bra mix för en vecka: Ost mager (10-17%) 3 smörgåsar Leverpastej (nyckelhålsmärkt) 3 smörgåsar Messmör 2 smörgåsar Köttpålägg, korv, kaviar 2 smörgåsar ägg, makrill, banan

Frukost för en 4-åring (10 dagar) gröt, mjölk, bär/mos/sylt, smörgås* 6 ggr fil, flingor/musli, bär/mos/sylt, smörgås* 2 ggr mjölkchoklad, frukt/grönsaker, smörgås* 2 ggr *) smörgås med pålägg Bild: Äta, växa, må bra. TN

Frukt och grönt för barn 4-6 år frukost: paprikaring 10g extramål: ½ äpple 50g lunch: morot / broccoli 60g mellanmål: apelsin 100g middag: tomat /gröna bönor 60g ger ca 300 g / dag Rekommendation 4-10 år är 400g

Mat - inte bara näring Social funktion Kultur, religion Trygghet Gemenskap Genus / kön Maktmedel Tröst / fiende Bild: Äta, växa, må bra. TN

Olika ansvarsområden Föräldrar och andra vuxna : När man ska äta Vad som serveras dvs. vad som görs tillgängligt Barnet : Vad man vill äta Hur mycket Om man vill äta! Bild: Äta, växa, må bra. TN

Viljan att äta måste finnas hos barnet! Respekt för barnet

Tips till föräldrar Servera frukt och grönsaker till varje måltid (även till mellanmål) Låt barnen röra på sig så mycket som möjligt, helst utomhus. Byt Tv/datatid mot rörelsetid. Underlätta för barnen att röra på sig genom att ha kläder och skor som passar för t ex utelek även på förskolan och fritids. Säll krav på att förskolan eller skolan följer riktlinjer för måltider inom barnomsorg och skola. Skilj på vardag och fest. Begränsa läsk, godis, chips, glass etc till högt en gång i veckan. Mellanmjölk är ett bra val för barn i åldern 1-5 år. För barn som börjat skolan passar det bäst med lättmjölk. Planera och servera maten så att barnen alltid har möjlighet att äta enligt Tallriksmodellen eller byggstenarna. Undvik tjat om mat. Låt barnen äta i fred och belöna eller trösta inte barnen med mat eller godis. Vuxnas ansvarar för att servera bra mat men överlåter till barnet att bestämma vad och hur mycket han / hon kan äta

Bra www-adresser! www.halsomalet.se www.folkhalsoguiden.se www.slv.se