Utredning Barn- och utbildning

DNR: KS 2010-69 Utredning Barn- och utbildning Konsekvensanalyser för utredningsspår inom område Barn & Utbildning Bilaga 2

Innehåll 1 Bakgrund... 4 2 Personalens synpunkter... 4 2.1 Förskola... 5 2.1.1 Förskolorna är kvar som idag, dvs med några större enheter (3-4 avdelningar) och några små enheter (1-2 avdelningar)... 5 2.1.2 Samla 1- och 2-avdelningsförskolor till större... 5 2.1.3 Barnomsorg på obekväm arbetstid... 6 2.1.4 Resursförskoleavdelning... 6 2.2 Grundskola Sörbygden och Kungsmarkskolan... 7 2.2.1 Fisketorps skola, Hedekas skola och Kungsmarksskolan är kvar som nu... 7 2.2.2 År F-5 på Hedekas skola, år 6-9 på Kungsmark (Fisketorp avvecklas).. 8 2.2.3 År F-9 på Hedekas skola (Fisketorp avvecklas)... 9 2.2.4 År F-6 på Hedekas skola, år 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor i kommunen)... 10 2.3 Grundskola Svarteborg... 11 2.3.1 Centrumskolan och Hällevadsholms skola kvar som nu... 11 2.3.2 År F-2 på en skola i Svarteborg, år 3-5 på den andra... 11 2.3.3 År F-3 på en skola i Svarteborg, 4-6 på den andra, år 7-9 på Kungsmark... 12 2.3.4 En skola F-5 i Svarteborg (med ändrade upptagningsområden så att några åker till Munkedal, den andra skolan avvecklas)... 12 2.3.5 F-6 på Centrumskolan och Hällevadsholms skola... 13 2.4 Grundskola Munkedal och Stale... 13 2.4.1 Bruksskolan och Munkedalskolan är kvar som nu... 13 2.4.2 År F-2 på en skola i Munkedal/Stale, år 3-5 på den andra... 14 2.4.3 År F-3 på en skola i Munkedal/Stale, år 4-6 på den andra, 7-9 på Kungsmark... 14 2.4.4 En skola i Munkedal/Stale (den andra avvecklas)... 15 2.4.5 År F-6 på Bruksskolan och Munkedalsskolan... 16 3 Rektorsgruppens synpunkter... 16 3.1 Pedagogisk kvalitet enligt rektorerna i Munkedal... 16 3.2 Pedagogisk kvalitet enligt förskolecheferna i Munkedal... 17 3.3 Avvägning för tillhörigheten för årskurs 6... 17 2

4 Elevers synpunkter... 18 4.1 Vad är viktigt i skolan? Varför då?... 18 4.2 Vad är bra med skolan nu?... 18 4.3 Vad kan göras bättre i skolan?... 19 4.4 Vilka vuxna ska finnas i skolan?... 19 4.5 Hur ska en bra lärare/personal vara?... 19 4.6 Kan du påverka din skola?... 20 4.7 Vad tycker du om skolskjutsarna?... 20 4.8 Vad kännetecknar en framgångsrik skola?... 20 5 Allmänhetens synpunkter... 20 6 Föräldrars synpunkter... 22 7 Fackförbundens synpunkter... 23 7.1 F-5 Hedekas, 6-9 Kungsmark... 23 7.1.1 Fördelar pedagogisk kvalitet:... 23 7.1.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet:... 23 7.1.3 Fördelar ekonomi:... 23 7.2 F-6 Hedekas, 7-9 Kungsmark (F-6/7-9 i hela kommunen)... 24 7.2.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet:... 24 7.2.3 Fördelar ekonomi:... 24 7.3 Grundskolan Svarteborg... 24 7.3.1 Ekonomiska fördelar:... 24 8 Ekonomi... 24 9 Sammanfattning... 24 3

1 Bakgrund I arbetet med översyn av välfärdssektorns verksamheter har styrgruppen beslutat att förvaltningen ska arbeta vidare med ett antal utredningsspår för område Barn & Utbildning. Styrgruppen har uttryckt önskemål om att så många grupper som möjligt ska få möjlighet att framföra sina synpunkter. Styrgrupp och förvaltning har genomfört detta på olika sätt. Man har tagit in synpunkter i olika form från Personal inom förskola och skola Rektorsgrupp Elever Fackförbunden Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet samt SKTF Föräldrar Övrig allmänhet Allmänheten har man träffat genom möten på bygdegrupperna. Eleverna har kommit till tals genom att bjuda in elevrådsrepresentanter från årskurs 5 till 9 från kommunens alla skolor till ett gemensamt möte med styrgruppen. Träffar med föräldrar kommer att genomföras senare under vårterminen med föräldraråden på skolorna. Personalen inom barnomsorg och skola har arbetat med en särskild konsekvensanalysmall där man redovisat fördelar respektive nackdelar ur flera perspektiv: Pedagogisk kvalitet Ekonomi Social kvalitet Transporter Organisation Miljö Även de fackliga förbunden har inbjudits att lämna synpunkter i samma mall, utifrån sitt övergripande fackliga perspektiv. Rektorsgruppen har arbetat med att ta fram en gemensam beskrivning av vad man anser vara pedagogisk kvalitet och därefter beskrivit den skolorganisation man anser bäst skulle uppfylla dessa kriterier. Detta dokument är en beskrivande analys av inkomna synpunkter från rektorer, personal, elever, föräldrar och bygdegrupper. Då olika metoder och modeller använts för att samla in synpunkter redovisas de i ett kapitel för vardera grupp. 2 Personalens synpunkter I detta avsnitt redovisas personalens synpunkter. För varje utredningsspår redovisas först en redovisning av personalens synpunkter i löpande text, därefter fördelar och nackdelar i punktform för att ge en snabb överblick. Varje rektorsområdes egna sammanställningar finns som bakgrundsmaterial, liksom en sammanställning av samtliga synpunkter i en och samma mall (i denna är dubbletter borttagna och vissa synpunkter flyttade till andra rubriker för att åstadkomma en bättre översikt och logik). 4

2.1 Förskola 2.1.1 Förskolorna är kvar som idag, dvs med några större enheter (3-4 avdelningar) och några små enheter (1-2 avdelningar) Personalen inom barnomsorgen kan se vissa fördelar med små enheter. Det kan upplevas lugnt och tryggt av barn och föräldrar när barnen inte behöver knyta så många sociala kontakter. Man ser också att det kan vara lättare att styra en liten enhet och att det underlättar snabba beslut. Vidare att personalgruppen är liten och har nära till varandra. Nackdelar med detta alternativ är dock fler än fördelarna. Man lyfter särskilt fram svårigheter att samverka med andra personalgrupper samt att utbytet av tankar och idéer med andra är begränsat. En annan viktig aspekt är att med små enheter kan personal inte samverka med andra avdelningar kring öppning och stängning vilket innebär att personalen sprids ut över hela dagen. Effekten blir att det är mindre personal när det är som flest barn på en liten förskola jämfört med de förskolor som har fler avdelningar. Det begränsade antalet sociala kontakter kan också vara en nackdel, då barnen inte får så många möjligheter att träffa andra barn och vuxna. Personalen lyfter också fram ensamarbete som en nackdel liksom att administration måste fördelas på alla, vilket innebär minskad tid i barngrupp. Små enheter kan upplevas lugnt och tryggt Lätt att styra Små arbetsgrupper kan underlätta samarbete inom enheten Färre sociala kontakter inte så många att knyta an till Trånga lokaler dålig översikt för barnen Litet utbyte med kollegor om tankar och idéer Svårare att hitta lösningar till problem i personalgruppen Kan inte samarbeta runt öppning/stängning Alla måste dela på administrativa uppgifter mindre tid i barngrupp Färre sociala kontakter mindre möjlighet att träffa andra barn och vuxna Ensamarbete i större utsträckning Transporter till många ställen Sårbart vid tillfällig personalbrist 2.1.2 Samla 1- och 2-avdelningsförskolor till större Detta alternativa utredningsspår innebär att avveckla kommunens 1- och 2- avdelningsskolor och istället samla dessa i en nybyggd förskola med fler avdelningar. Det är främst i Munkedals tätort det ser ut så, med två förskolor med vardera 1 avdelning och en förskola med 2 avdelningar. Dessa skulle kunna samlas i en ny förskola med 4 avdelningar. Problematiken med små enheter finns också i Dingle och Hedekas där orternas respektive förskolor med 3 avdelningar inte kunnat täcka barnomsorgsbehovet och friliggande avdelningar skapats, två i Dingle och en i Hedekas. Personalen trycker i detta alternativ främst på fördelarna med att vara fler i ett arbetslag. Det innebär ökade möjligheter till samarbete och utbyte med kollegor, att det är lättare att ta tillvara olika kompetenser och använda dem på bästa sätt i den pedagogiska verksamheten. Vidare att avdelningarna kan turas om att öppna och stänga för att på så sätt optimera antalet personal när barnen är som flest. Fler kan dela på arbetsuppgifterna och man kan i större utsträckning hantera korttidsfrånvaro inom personalgruppen. Barnen får möjlighet att knyta fler sociala kontakter och man kan arbeta i tvärgrupper. Möjligheten att byta avdelning utan att helt byta förskola är en klar 5

fördel. Transporterna minskar när det blir färre ställen att leverera post, varor etc till. Behovet av kökspersonal minskar något. Till nackdelarna med förslaget hör att en större förskola kan upplevas stor och opersonlig. Det blir också fler viljor att ta hänsyn till. Det kan vara svårare att ha uppsikt över barnen om lokaler och utegård inte anpassas efter detta. Antalet sociala kontakter för barnen ökar, vilket av vissa kan upplevas som negativt. Ökad tillhörighet för barn och vuxna om alla är på samma ställe Mer samarbete och utbyte mellan avdelningarna Lättare ta tillvara personalens kompetenser Möjlighet till fler sociala kontakter Tillgång till fler lokaler, mer material Möjlighet för både barn och personal att byta avdelning vid behov Turas om vid öppning/stängning (fler personal när barnen är som flest) Personal kan dela upp arbetsuppgifter mellan sig Mindre sårbart vid personalbrist Minskat behov av kökspersonal (minskad kostnad) Vissa kan uppfatta en större enhet som opersonlig och otrygg Fler viljor att ta hänsyn till Svårare att ha koll på många barn på en stor gård Många sociala kontakter kan skapa otrygghet för vissa barn 2.1.3 Barnomsorg på obekväm arbetstid De fördelar personalen på förskolorna ser, är främst ur ett föräldraperspektiv där föräldrar erbjuds en utökad service och därmed ökad valmöjlighet i arbetslivet. Med en god personaltäthet ser personalen också en fördel med att barngruppen är liten. Nackdelarna för en förskoleavdelning på obekväm arbetstid är svårigheten att planera verksamheten då tiderna är oregelbundna, att det blir mer ensamarbete och ökade kostnader för personal, måltider etc. För barnens skull framhåller personalen vikten av att barnen får vara på samma ställe och inte behöver transporteras mellan förskolor. Liten barngrupp Valmöjlighet och service till föräldrar Tryggt för barnen om sammanhållen omsorg dag och kväll/natt Oregelbundna tider, svårt att planera verksamheten Störd nattsömn för barnen Ökade kostnader Mer ensamarbete Eventuella förflyttningar mellan dag- och kväll/nattförskola Lång resväg för vissa Risk för svårighet att rekrytera personal 2.1.4 Resursförskoleavdelning Förskolecheferna har initierat en utredning för att undersöka möjligheten att skapa en resursförskoleavdelning. Tanken är att anpassa en befintlig avdelning till att kunna ta emot några barn med stora särskilda behov. Ett exempel kan vara att öka bemanningen 6

samt minska till 12 barn i gruppen, varav 4 platser kan erbjudas barn i behov av särskilt stöd. Personal på förskolorna ser fördelar med att personal med rätt kompetens bättre kan tillgodose barnens olika behov samt att om rätt stöd ges tidigt kan det innebära lägre kostnader senare. Det skulle innebära att personal på avdelningen som bygger upp en spetskompetens kring ett specifikt barns problematik kan använda sina kunskaper till andra barn. Miljön kan göras väl anpassad och samarbete med resursteam underlättas. Med färre barn i gruppen och mer personalresurser kan miljön bli lugn och främja en bättre lärandemiljö samt ge tid att träna barnens utveckling. Nackdelar skulle kunna vara om barn med särskilda behov flyttas till en egen avdelning utan interaktion med andra barn. Då missar barnen möjligheten till förebilder och att ta efter positivt beteende från andra samt kan komma att känna sig isolerade. En risk med att ha en särskild grupp är att utvecklingen går långsammare. Transporterna för föräldrar och barn kan öka för dem som väljer att placera sitt barn på en resursavdelning. Personal med rätt kompetens (god grundutbildning samt spetskompetens) kan tillgodose varje barns behov Rätt stöd tidigt, ger minskade kostnader på sikt Väl anpassad miljö Lugnare miljö i en liten grupp, bättre lärandemiljö Underlättar samarbete med resursteam Barnen får färre förebilder att ta efter Barnen kan känna sig isolerade interaktionen med andra barn kan minska Högre personalkostnader Lokalkostnader (initialt) Ökade transporter Svårt att hitta utbildade vikarier Det är viktigt att poängtera att det förslag som förvaltningen utreder innebär en frivillig placering, föräldrar som önskar att deras barn ska gå på en annan förskoleavdelning ska också få placera sina barn där. Resursavdelningen ska inte heller enbart ha platser för barn med särskilda behov, utan vara en blandad grupp med t ex en tredjedel av platserna avsedda för dessa barn. 2.2 Grundskola Sörbygden och Kungsmarkskolan 2.2.1 Fisketorps skola, Hedekas skola och Kungsmarksskolan är kvar som nu Att ha kvar skolorna som idag har enligt personalen fördelar som att personal har kännedom om eleverna och att de därmed blir sedda. Sörbygdens skolors läge och omgivningar lyfts fram som positiva delar. Andra fördelar är att lärare med tex NObehörighet kan undervisa även yngre barn samt att övergången mellan år 5 och 6 faller sig naturligt i Hedekas skola. Lärarsamarbetet i år 4-9 har goda förutsättningar. Nackdelarna med att ha det kvar som idag överväger dock. Om Fisketorps skola lyfts fram att den inte är anpassad efter modern undervisning enligt Lgr 11. Miljön är undermålig med stor lokalbrist, buller, dålig ventilation etc. Även utemiljön har brister. Det finns inga utrymmen för slöjd och idrott på skolan. Samverkan mellan lärare i F-3 respektive 4-5 anser personalen vara för liten, vilket ger en stor omställning för barnen i övergången mellan år 3 och 4. Man kan inte genomföra elevens val i år 3 på ett meningsfullt sätt. År 1 har undervisningsfritt 1 dag i veckan på grund av att schemaläggningen anpassats till skolskjutsarna. 7

Om Hedekas skola säger personalen att det är svårt att få behöriga lärare i alla ämnen. Att upprätthålla undervisningen med behörig personal kan bli stor. Det är svårt att upprätthålla en likvärdig undervisning trots pedagogernas skicklighet. Vidare är vissa lokaler inte fullt ut ändamålsenligt utrustade, bland annat lokaler för bild och NO. Språkvalet är kostsamt beroende på det lilla elevantalet. På sikt kan det bli svårt att erbjuda ett komplett språkval. Personalen lyfter också fram att det är begränsade möjligheter för elever att vid behov byta klass samt att kamratkretsen är relativt liten, vilket för vissa kan vara en nackdel. Personal har kännedom om eleverna och eleverna blir sedda Bra övergång mellan år 5 och 6 Bra förutsättningar för lärarsamarbete i år 4-9 Bra läge nära naturen och med uteklassrum Lärare kan följa elever under en längre period Fisketorp inte anpassad efter undervisning enligt Lgr 11 Lokalbrist Fisketorp (slöjd- och gymnastiksalar, grupprum, personalarbetsplatser, kapputrymmen etc.) Bristfällig miljö Fisketorp (buller, dålig ventilation etc.) År 1 har 4-dagars skolvecka på grund av ekonomiska skäl för skolskjutsarna För liten samverkan mellan elever och personal i år F-5 Svårt med naturlig samverkan mellan förskola och skola Svårt att få behöriga lärare i alla ämnen på grund av för litet tjänsteunderlag) Svårt ha fullt utrustade lokaler i vissa ämnen på grund av det lilla elevunderlaget Svårt att upprätthålla likvärdig undervisning Kostsamt språkval Liten kamratkrets och begränsad möjlighet att byta klass 2.2.2 År F-5 på Hedekas skola, år 6-9 på Kungsmark (Fisketorp avvecklas) I detta utredningsspår ser personalen att det blir lättare att få kompetenta lärare med behörigheter enligt den nya skollagen. Samtliga elever i år 6-9 får samma förutsättningar, bland annat kan alla erbjudas språkval fullt ut. Med betygssättande lärare på samma skolor blir betygssättningen mer rättssäker. Lärarna får lära känna eleverna under maximal tid innan betygssättning. Större möjlighet för elever att byta klass vid behov. Alla elever får nära till bibliotek. Eleverna får mer funktionella lokaler (t.ex. slöjd och idrott för F-3, NO för 6-9). Samarbete, utbyte och pedagogiska diskussioner mellan lärare underlättas. Vidare ser man att ytorna för F-3 blir större och att lokaler för skolbarnsomsorg (fritids) blir mer funktionella. På den ekonomiska plussidan finns minskade kostnader för lokaler i Fisketorp, personalkostnad för 6-9 samt administrationskostnader. Nackdelar med alternativet är enligt personalen att nationella prov sker först i år 6, vilket skulle vara det första året eleverna går på Kungsmarksskolan. Också kommande lärarutbildning verkar bli indelat i 1-3, 4-6 och 7-9. Vissa elever kan tycka att Kungsmarkskolan är stor och opersonlig. Eventuellt krävs en tillbyggnad av Kungsmark då träningsskolan nyss flyttat in i lokaler. Skolskjutskostnaderna blir högre och restiderna längre för vissa elever. Lättare erhålla behörig personal Betygsvana lärare på samma skola (ökad rättssäkerhet) Ökad möjlighet till pedagogiska diskussioner 8

Samarbetet 1-5 samt förskola-förskoleklass ökar Bättre lokaler för F-3 och fritids Eleverna får tillgång till mer funktionella specialsalar Alla kommundelar får möjlighet till större språkvalsmöjligheter Samtliga elever i kommunen får samma förutsättningar Närhet till bibliotek för alla elever Mindre resor för Studie- och yrkesvägledare, skolhälsovård etc. Minskade kostnader för lokal, personal i år 6-9 samt administration Stämmer inte med kommande lärarutbildning (indelat i 1-3,4-6 och 7-9) Nationella prov sker först i år 6 Ökade skolskjutskostnader Längre resor för elever som bor norr om Hedekas Med fler och längre resor ökar risken för otrivsel och olycksrisk på bussarna samt att miljöpåverkan blir större. 2.2.3 År F-9 på Hedekas skola (Fisketorp avvecklas) Personalens synpunkter på detta alternativ är att det stöder arbetet med röda tråden (F- 9-perspektiv). Personalen ingår i samma arbetslag. Personalen har stora möjligheter att lära känna alla elever och övergångarna mellan stadierna underlättas. Skolan har ett bra läge nära natur och uteklassrum vilket kan ge god kvalitet i undervisningen i idrott, biologi och geografi. Man kan undvika en eventuell framtida brist på lokaler på Kungsmarksskolan. Två högstadieskolor ger valmöjlighet. En liten kamratkrets kan vara tryggt för de yngre barnen. Lokalkostnader för Fisketorp försvinner och administrationskostnaderna kan minskas. Som nackdelar lyfter personalen fram att alternativet minimerar framtida handlingsmöjligheter avseende lokalplanering. Det är också svårt att uppfylla skollagens krav på behöriga lärare. Det är svårt att hålla specialsalar uppdaterade till modern undervisning (t.ex. bild och NO), på grund av investeringskostnader och litet elevunderlag. På sikt blir det svårt att erbjuda komplett språkval. Det krävs en större nyeller tillbyggnad. Kostnaden för behörig personal blir stor (lärarkostnad/elev blir hög), särskilt för språkval. Möjligheten för elever att byta klass är begränsat och den lilla kamratkretsen kan vara en nackdel för de äldre eleverna. F-9 perspektivet stöds (alla lärare i samma arbetslag med gemensamt arbetsrum) Personalen lär känna alla elever och följer dem under lång tid Underlättar övergångar mellan stadierna Skolans storlek ger god överblick av eleverna (kan motverka skolk t.ex.) Naturnära läge Framtida eventuell lokalbrist på Kungsmarkskolan undviks Minskade lokalkostnad Fisketorp, minskad administrationskostnad Möjlighet för högstadieelever att välja mellan två skolor Liten kamratkrets tryggt för de yngre Svårt att uppfylla skollagens krav på behöriga lärare i undervisningen Svårt att hålla specialsalar uppdaterade med modern utrustning Svårt att upprätthålla likvärdig undervisning i vissa ämnen Svårt att på sikt erbjuda komplett språkval Hög kostnad för att upprätthålla undervisningen med ämnesbehörig personal Undervisning i moderna språk särskilt kostsam på grund av litet elevunderlag Ny- eller tillbyggnad nödvändig Begränsade möjligheter för elever att byta klass vid behov 9

Liten kamratkrets nackdel för de äldre 2.2.4 År F-6 på Hedekas skola, år 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor i kommunen) Personalen ser med detta alternativ ungefär samma fördelar och nackdelar som i förslaget F-5 på Hedekas skola, 6-9 på Kungsmark. I punktlistorna med för- och nackdelar nedan är därför båda alternativens punkter med. Svarteborgs, Munkedals och Bruksskolans rektorsområden har beskrivit för- och nackdelar med att skolorna i dessa områden blir F-6. Se deras konsekvensbeskrivningar nedan. Utöver de fördelar som listats där ser personalen i detta alternativ att organisationen anpassas till kommande lärarutbildning och kursplaner, vilket kan underlätta framtida rekrytering av behörig personal. Eleverna har gjort nationellt prov i år 6 innan de kommer till Kungsmarkskolan. Samtliga elever i år 7-9 får samma förutsättningar. Vidare ser man ett något minskat behov av avancerade specialsalar. Kungsmarkskolan lokaler kan rymma annan verksamhet. Elever från Sörbygden blir ett år äldre innan de längre resorna börjar. Utöver de nackdelar som listats i alternativet ovan ser personalen att med språkval som börjar först i år 7 får timplanen ändras på praktiska ämnens bekostnad. En annan nackdel är att betygsättning i år 6 sker på många olika skolor. Viss tillbyggnad kan bli nödvändig. Det blir inte heller samma kostnadsminskning som i 6-9-alternativet. Lättare erhålla behörig personal Betygsvana lärare på samma skola (ökad rättssäkerhet) Ökad möjlighet till pedagogiska diskussioner Samarbetet 1-6 samt förskola-förskoleklass ökar Bättre lokaler för F-3 och fritids, vid flytt från Fisketorp. Eleverna får tillgång till mer funktionella specialsalar (något mindre behov än tidigare alternativ med 6-9 på Kungsmarkskolan) Alla kommundelar får möjlighet till större språkvalsmöjligheter Samtliga elever i kommunen får samma förutsättningar Närhet till bibliotek för alla elever Mindre resor för SYV, skolhälsovård etc. Minskade kostnader för lokal, personal i år 6-9 samt administration Skolorganisationen anpassad till kommande lärarutbildning och kursplaner Nationellt prov har skett innan eleverna kommer till Kungsmarkskolan Lokaler på Kungsmarkskolan kan användas till annan verksamhet Elever från Sörbygden är ett år äldre när de längre resorna börjar Stämmer inte med kommande lärarutbildning (indelat i 1-3,4-6 och 7-9) Nationella prov sker i år 6 Ökade skolskjutskostnader Längre resor för elever som bor norr om Hedekas Med fler och längre resor ökar risken för otrivsel och olycksrisk på bussarna samt att miljöpåverkan blir större. Timplanen får ändra på grund av språkval först i år 7 Betygssättning sker på många olika skolor Tillbyggnad kan krävas Inte lika stor kostnadsbesparing som i tidigare alternativ med 6-9 på Kungsmarkskolan) 10

2.3 Grundskola Svarteborg 2.3.1 Centrumskolan och Hällevadsholms skola kvar som nu Med detta alternativ menar personalen att lärare med rätt kompetens nyttjas optimalt. Man ser ett positivt samspel mellan yngre och äldre elever. Skolorna ligger i barnens närområde vilket ses som socialt och praktiskt fördelaktigt. Eleverna har nära till skolbarnsomsorgen (fritids) och transporterna begränsas. Överlämning mellan år 3 och 4 underlättas och över tid blir helhetssynen större. Lättare att få ihop till heltidstjänster genom att undervisa i flera klasser. Till nackdelarna hör enligt personalen att kunskapskraven i den nya läroplanen ligger i år 6 (betyg sätts från år 6). Man ser också att det begränsade antalet kompisar i samma ålder kan vara en nackdel. Få pedagogerna delar på alla de ansvarsområden som ligger utanför läraruppdraget. Lärarnas kompetens nyttjas maximalt Praktiska och sociala fördelar med skola nära hemmet Befintliga lokaler utnyttjas Färre transporter Övergångar underlättas Eleverna har nära till fritids Lärare kan undervisa i flera klasser Stämmer inte överens med nya läroplanen Begränsade sociala kontakter med barn i samma ålder Få pedagoger får dela på många ansvarsområden 2.3.2 År F-2 på en skola i Svarteborg, år 3-5 på den andra Här ser personalen fördelar med ett ökat samarbete med parallellklasser och möjligheter att gruppera eleverna på olika sätt. Detta ses positivt både ur ett pedagogiskt och socialt perspektiv. Årskullar med få elever kan parallellklasser undvikas och därmed en besparing göras. Eleverna får fler kamrater i samma ålder med ett större socialt utbyte. Till nackdelarna hör att organisationen inte stämmer överens med Lgr 11 och dess uppbyggnad av kunskapskraven. Det blir större klasser och fritids finns på två ställen (syskon på olika ställen). Man ser en risk för att engagemanget från hemmen minskar om skolan ligger längre bort. Barnen får lämna hemsamhället tidigare och transporterna ökar (ökad kostnad, ökade utsläpp). Samarbetsvinster med parallellklasser Möjlighet till olika grupperingar efter behov Fler kamrater i samma ålder större social utbyte Stämmer inte överens med ny läroplan för grundskolan Större klasser Risk för minskat engagemang från hemmen Fritids på två ställen kan innebära att syskon är på olika orter Ökade transportkostnader Mindre social utbyte mellan yngre och äldre barn 11

2.3.3 År F-3 på en skola i Svarteborg, 4-6 på den andra, år 7-9 på Kungsmark Personalen menar att detta alternativ följer den nya läroplanen och stämmer överens med kunskapskraven. Det är en fördel om parallellklasser kan skapas. Man ser också en fördel i att fler pedagoger med samma utbildning finns på samma skola. För fritids är detta alternativ en fördel. Eleverna får större möjlighet att hitta jämnåriga kamrater. Nackdelarna är risken för stora klasser och de stora svårigheterna att täcka alla ämnen med behöriga lärare. Det är svårt att få ihop hela tjänster för F-3 och lärare i år 4-6 kan inte täcka hela timplanen på en skola. Språk och NO anges som särskilt svårt att få ihop. Personalen ser också ökade transportkostnader, främst för elever med också för personal (reseersättning för resor mellan skolorna). Risken finns att åldersgrupper isoleras och inte har samma utbyte mellan yngre och äldre. Bra om det blir parallella klasser Arbetslagsmässig fördel med fler pedagoger med samma utbildning på skolan Bryten mellan stadierna följer Lgr 11 Stämmer överens med kunskapskraven i Lgr 11 Möjlighet till fler sociala kontakter med jämnåriga Svårt att täcka timplanen med behöriga lärare (särskilt språk och NO) Lärare måste undervisa på flera skolor Svårt få hela tjänster för lärare i år F-3 Risk för större klasser Högre transportkostnader Färre sociala kontakter mellan yngre och äldre elever Barnen får lämna hemsamhället tidigare Risk för minskad inflyttning om det blir olika skolor 2.3.4 En skola F-5 i Svarteborg (med ändrade upptagningsområden så att några åker till Munkedal, den andra skolan avvecklas) I detta förslag ser personalen fördelar med att pedagogerna kan undervisa i de ämnen de är behöriga i och att utbytet mellan pedagoger kan främjas (t.ex. mellan parallellklasser). Samspelet mellan yngre och äldre elever är en annan fördel. Materialinköp kan samordnas. Nackdelarna är risken för större klasser och ökade lokalkostnader då utbyggnad behövs. Personalen ser också en risk för att en större skola innebär oroligare arbetsmiljö. Man ser en risk i att utflyttningen ökar från den ort där skolan avvecklas. Ökade transporter med ökade kostnader och utsläpp till följd. Pedagoger med behörighet Ökat utbyte mellan pedagoger Gemensamma inköp Positivt samspel mellan yngre och äldre elever Risk för stora klasser Stora investeringskostnader för att bygga nya lokaler Ökad utflyttning Fler transporter (ökad kostnad, ökade utsläpp) Risk för oroligare miljö på en större skola 12

2.3.5 F-6 på Centrumskolan och Hällevadsholms skola Detta förslag hänger ihop med förslaget ovan F-6 på Hedekas skola, 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor i kommunen), just på grund av det som står inom parentesen. En fördel med detta alternativ är att det stämmer överens med kunskapskraven i den nya läroplanen. Organisationen stöder också att nationella prov genomförs i år 3 och 6. Samspel mellan yngre och äldre elever möjliggörs och transporterna begränsas maximalt. Personalen ser vidare att detta alternativ stöder indelningen i kommande lärarutbildning (1-3, 4-6 samt 7-9). Med små lärarlag kan arbetet vara flexibelt och beslut fattas snabbt Som nackdelar lyfts fram att det kan bli nödvändigt att slå ihop klasser i olika årskurser. Med alltför små klasser är risken att de sociala kontakterna blir alltför litet. I Hällevadsholms skola uppstår platsbrist med detta alternativ (förskolan använder delar av skolans tidigare lokaler). Stämmer överens med Lgr 11 Positivt samspel mellan yngre och äldre elever Begränsar transporterna maximalt Naturligt lärarbyte Små lärarlag ger flexibilitet och snabba beslut Begränsat antal sociala kontakter i små klasser Platsbrist i Hällevadsholms skola 2.4 Grundskola Munkedal och Stale 2.4.1 Bruksskolan och Munkedalskolan är kvar som nu Personalen i dessa områden ser många fördelar med att ha kvar organisationen som nu. Man ser att det underlättar arbetet med röda tråden och att det som skolorna byggt upp får vara kvar. Personalens kompetens används på ett bra sätt. Åldersblandningen ger variation för elever och personal och möjliggör åldersblandade grupper för att skapa repetition för vissa elever och utmaningar för andra. Material kan användas över årskursgränserna. Olika åldersgrupper underlättar också för särskola och träningsskola att arbeta integrerat. Vidare ser personalen fördelar med att följa barnen under flera år samt möjligheter till bra övergång mellan förskola och förskoleklass. Nuvarande skolor anses vara lagom stora, där alla känner alla samtidigt som det finns möjlighet till många sociala kontakter. Med fritids på samma ställe som skolan är gör att barnen inte behöver byta miljö. Skolornas omgivningar med närhet till skog och aktiviteter framhålls som positiva. Personalen ser också en fördel i att rektor finns tillgänglig på skolan. Inga tillkommande kostnader för transporter. Nackdelar som personalen ser är att det går emot Lgr 11 där det talas mer om en traditionell stadieindelning med 1-3, 4-6 och 7-9. Man ser också att särskolans elever inte känner att de hör till och inte fullt ut accepteras vilket påverkar den dagliga verksamheten. Att det är olika rektorer för verksamhet inom samma skola är också en nackdel. Personalen upplever också att det är svårt att ha full uppsikt över barnen. Arbetet med röda tråden stöds Personalen känner varandra väl Ålderblandningen positiv både pedagogiskt och socialt Material kan användas över årskurserna för repetition och utmaning 13

Övergång förskola-förskoleklass underlättas Personalen följer eleverna i flera år Trygghet med en liten skola, särskilt viktigt för barn i behov av särskilt stöd Eleverna har lagom många kamratrelationer Syskon går på samma ställe Många kan gå/cykla till skolan, färre transporter För kommande expansion (främst Stale) är det viktigt att skolan ligger nära Rektor finns tillgänglig Närhet till natur, bra utemiljö Stöder inte Lgr 11 Särskolans elever hör inte till Träningsskolans elever inte accepterade på Kungsmarkskolan Olika rektorer gör att det blir olikheter inom samma skola Svårare att arbeta inkluderat när det är olika rektorer Svårt att ha full uppsikt över barnen Många onödiga transporter/bussturer 2.4.2 År F-2 på en skola i Munkedal/Stale, år 3-5 på den andra Med detta alternativ ser personalen inga pedagogiska fördelar. Man kan dock se fördelar med att eleverna får fler kamrater i samma ålder och att transporter möjligen kan samordnas då eleverna åker åt samma håll. Bruksskolans naturnära läge framhålls som en fördel. Till nackdelarna hör att arbetet med röda tråden försvåras, liksom kommunikationen mellan stadierna och personalen. Årskurs 6 fattas om man ska följa Lgr 11. Man ser klara nackdelar för barn i behov av särskilt stöd som är beroende av en trygg miljö. Det blir ett extra skolbyte för eleverna. Risken finns att särskolans elever blir segregerade från andra elever. Fritids är på två ställen, där syskon ska lämnas/hämtas på olika platser. Personalen framhåller också att ute- och innemiljö behöver anpassas samt att transporterna blir fler. Fler kamratrelationer med barn i samma ålder Viss samordning av transporter Bruksskolan har ett naturnära läge Arbetet med röda tråden försvåras Kommunikationen mellan stadier/personal försvåras Följer inte Lgr 11 Ökade kostnader för transporter samt ökad miljöpåverkan Syskon går på olika fritids Längre skoldagar Extra stora nackdelar för barn i behov av särskilt stöd (otrygghet) Risk att särskolans elever segregeras från jämnåriga kamrater. Ytterligare byte av skola 2.4.3 År F-3 på en skola i Munkedal/Stale, år 4-6 på den andra, 7-9 på Kungsmark Detta förslag följer Lgr 11, vilket ses som en fördel av personalen. Det ger också en samlad högstadieskola med samlad kompetens och ändamålsenliga lokaler i t.ex. NO. Det blir en jämnare grupp åldersmässigt och ett lugnt klimat för de yngre barnen. Eleverna får ett extra år på sig (år 6) att mogna och bli trygga individer innan de börjar 14

på Kungsmarkskolan. Fritidsverksamheten kan bättre anpassas efter barnens ålder, behov och önskemål om aktiviteter. Personal kan samordnas i större utsträckning liksom användning av material. Miljön är väl anpassad för F-6 och 7-9. Med tanken att de yngre barnen går på Bruksskolan och de äldre på Munkedalskolan får de yngre en bra gård och nära till naturen, de äldre får närmare till passande aktiviteter i Munkedal (pingis, bibliotek, ishall etc.). Nackdelar som personalen ser är att arbetet med röda tråden försvåras, liksom kommunikationen mellan stadier och personal. Det blir fler överlämningar och extra otryggt för barn i behov av särskilt stöd. De positiva effekterna av att yngre och äldre barn träffas går förlorad. Det finns risk för längre skoldagar. Att syskon hamnar på olika fritids ses som en nackdel liksom risken att särskolans elever blir segregerade från andra barn. Det blir också fler transporter. Följer Lgr 11 Samlad kompetens på en högstadieskola Ändamålsenliga lokaler för NO Jämnare grupp åldersmässigt Lugnt klimat för de yngre barnen Eleverna i år 6 får ett år till på sig att mogna och bli trygga individer Lättare att anpassa fritidsverksamheten för barnen Samordningsmöjligheter kring personal och material Miljön är anpassad efter barnens ålder Försvårar arbetet med röda tråden Försvårar kommunikation mellan stadier och personal Fler byte av skola och överlämningar Minskad kontinuitet är extra stor nackdel för elever i behov av särskilt stöd Kostnader för anpassning av ute- och innemiljö Mindre kontakt mellan yngre och äldre elever Ökade transporter 2.4.4 En skola i Munkedal/Stale (den andra avvecklas) Personalen ser få fördelar med detta förslag. En är att all kompetens finns samlad på samma ställe. På sikt tror man att det är lönsamt rent ekonomiskt. Två rektorer som kan fördela arbetet och ansvara för olika delar ser man som en annan fördel. En av personalgrupperna anser att förslaget skulle innebära kaos på alla områden. Nackdelarna som den andra personalgruppen framhåller är att det skulle öka lokalbehovet med nybyggnation som följd. Man anser att fritidshemmets lokaler måste fördubblas och att utemiljön också måste anpassas och utökas. Man ser vidare att det ökade antalet relationer kan skapa otrygghet för vissa elever och att det blir svårare att observera det sociala samspelet under raster. Man ser också en risk om det bara blir en rektor på enheten med ökad arbetsbörda som följd. Man tror inte att skolskjutsarna ökar så mycket då bussarna redan idag går till Kungsmarkskolan. All kompetens på ett ställe Lönsamt på sikt Bra om två rektorer att dela på ansvar och arbetsuppgifter Ökat lokalbehov Behov av anpassningar i utemiljön 15

Många elever kan leda till otrygghet och svårighet för personalen att observera vad som händer på raster Fler sociala kontakter och relationer Ökad arbetsbörda om det blir en rektor för skolan Tuffare arbetsklimat 2.4.5 År F-6 på Bruksskolan och Munkedalsskolan Detta förslag hänger ihop med förslaget ovan F-6 på Hedekas skola, 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor i kommunen), just på grund av det som står inom parentesen. Personalen ser många likheter i för- och nackdelar med förslaget om att ha det som nu. De för- och nackdelar som angivits där gäller i mångt och mycket även här. Därför är de punkterna med i listorna nedan. Övriga fördelar som personalen kan se med detta alternativ är att det följer Lgr 11 och att arbetet med röda tråden kan löpa på i år 1-6. Det ger en möjlighet att arbeta åldersintegrerat och samlar en bred kompetens på samma ställe. Man anser vidare att det kan få bort en del av det vi och de -tänkande som finns mellan särskola och skola idag. All kompetens på ett ställe Lönsamt på sikt Bra om två rektorer att dela på ansvar och arbetsuppgifter Ökat lokalbehov Behov av anpassningar i utemiljön Många elever kan leda till otrygghet och svårighet för personalen att observera vad som händer på raster Fler sociala kontakter och relationer Ökad arbetsbörda om det blir en rektor för skolan Tuffare arbetsklimat 3 Rektorsgruppens synpunkter Som kort beskrevs i början av dokumentet har rektorsgruppen arbetat i två steg. Man har börjat med att arbeta fram en gemensam beskrivning av vad man anser vara pedagogisk kvalitet utan att i det läget tänka skolorganisation. Hänsyn har tagits till den pågående reformen med ny skollag och ny läroplan. Nästa steg har varit att beskriva en skolorganisation som bäst uppfyller dessa kriterier, också i detta steg utan att tänka på hur den befintliga organisationen i Munkedal ser ut i nuläget. 3.1 Pedagogisk kvalitet enligt rektorerna i Munkedal Vad är en optimal grupp? Det beror på syfte och vilka som ingår. De som ingår påverkar genom sitt förhållningssätt, sin utbildning. Men ca. 15 stycken är en bra storlek plus vissa sammanslagningar i vissa situationer. En grupp kan vara för liten, t.ex. vid idrott och språkval. I övrigt kan följande beskrivning ge en bild av kvalitet: En gemensam plattform (värdegrund)som grundas utifrån våra styrdokument. Utbildad personal utifrån barnens ålder som är engagerad i den verksamhet man verkar. 16

Pedagogiska ledare som ges förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap och utvecklingsarbete i praktiken. Kompetensutveckling för all personal. Ändamålsenliga lokaler och läromedel t.ex. datorer. Grupp och klasstorlekar i de olika verksamheterna påverkar kvaliteten. Personaltäthet utifrån elevernas behov. Kunniga politiker som är väl insatta i styrdokumenten, som i sin tur kan fatta sådana beslut som ger verksamheten goda förutsättningar att utveckla kvaliteten. Tid för olika personalkategorier att kunna planera sin verksamhet. Rätt kompetens måste tillföras för att möta elever i behov av särskilt stöd. Exempelvis elevhälsa och samverkan med IFO. En god samsyn mellan skola och föräldrar. 3.2 Pedagogisk kvalitet enligt förskolecheferna i Munkedal Det kan vara god kvalitet med en avdelning, men kan bli bättre med flera avdelningar utifrån ekonomi, personal. Personal som pratar med varandra utvecklar sin verksamhet. Är man fler finns större förutsättningar att man höjer kvaliteten. Med fler personal (avdelningar) kan fler administrativa aktiviteter fördelas på fler. Inget socialt umgänge på en avdelning, då man sitter ensam på rasterna. På enavdelningar är det svårt att klarar sig utan vikarier. På fleravdelningar kan man ha mer/högre personaltäthet när det är flest barn. Med flera avdelningar kan man bättre möta elever med särskilda behov. Lättare att hantera personalens planeringstid på fleravdelningar. En del kommuner bygger jätteförskolor med 10-12 avdelningar. Vi tror det är bättre med 4-6 avdelningar. Gruppstorlek viktig och skall ses över. Lokalerna skall vara anpassade för verksamheten (tangering med skolan). Bra med närhet till skolan för samverkan. Gångavstånd. Rektorer och förskolechefer måste samverka. Avstånd negativt, t.ex. Fisketorp förskola. Intresse har skapats för vad vi gör i förskolan, från skolans sida. Jobba mer ämnesöverskridande. Smidigare övergång mellan förskola och skola än dagens förskoleklass Montessori till Önnebacka 3.3 Avvägning för tillhörigheten för årskurs 6 Ett grundläggande avgörande för skolans fortsatta organisation och indelning, som måste göras, är placeringen av årskurs 6. Skall vi ha kvar dagens indelning där 6:orna är kvar på högstadiet, eller gå tillbaks till det tidigare där 6:orna tillhörde mellanstadiet. Det finns argument för båda åsikterna. Här följer rektorernas uppställning av för- respektive nackdelar för båda lösningarna. F 5 samt 6 9 (som idag). Förskoleklassen blir mer integrerad i skolan. Det är som tidigare vilket betyder att skolan idag är organiserad utifrån detta vad gäller lärartilldelningen. Eleverna kan få språkvalet redan i åk 6. Eleverna får tillgång till ämneslärare redan i åk 6. Samordningen vid t.ex. musik underlättas. Minst krävande om det måste till en omorganisation. Ämneslärare in redan i åk 6, vilket ställer krav på legitimation och behörighet. Minst krävande (Kan behöva rivas) 17

Socialt är de ofta fortfarande unga och kan behöva vara kvar ett år till på mellanstadiet. Mer samarbetet mellan enheter Följer inte den nya kursplanen 1 3, 4 6, 7 9. Nationella prov i åk. 6. F 6 samt 7 9. Förskoleklass integrerad i skolan. Lättare att följa kursplan 1 3, 4 6, 7 9. Kommande lärarbehörighet följer kursplan Nationella prov. Lättare att följa upp kvalitetsuppföljning Inte rum fullt ut Språk Ämneslärare behövs Samverkan behövs när ämneslärare behöver resa istället för elever Montessori (inte företeelsen) 4 Elevers synpunkter Styrgruppen har genomfört ett möte med att elevrådsrepresentanter från år 5-9 på kommunens skolor. Vid mötet fick eleverna en kortare information om vad välfärdssektorn arbetar med och är organiserad samt hur kommunens ekonomi ser ut. Därefter samtalade styrgruppens medlemmar med eleverna i olika grupper för att få deras synpunkter på ett antal frågor, som redovisas i varsitt avsnitt nedan. Frågorna hade skickats ut till eleverna en vecka innan, så de hade tid att höra med övriga elever på respektive skola. 4.1 Vad är viktigt i skolan? Varför då? Eleverna tycker att det är viktigt att man lär sig något och att alla mår bra, trivs och är snälla mot varandra. Man tycker att det är viktigt med bra och kompetenta lärare som visar både fackkunskap och social kompetens, visar förståelse och har respekt. Eleverna vill gärna göra andra saker än bara ha traditionell undervisning för att få mer variation. Man tycker det är viktigt att få stöd när man behöver det. Eleverna anser också att maten ska vara nyttig och smaka bra. 4.2 Vad är bra med skolan nu? Eleverna tycker att personalen är bra, men att de är för få. Lärarna lyssnar på eleverna och undervisningen fungerar bra, man får vara med och planera och påverka. Eleverna tycker att det är bra när de får frihet och att man kan få slappa när man arbetat hårt. Hedekas skolas elever tycker att det är bra med en liten skola där alla känner alla. Många elever tycker att deras skolgård är bra. Eleverna tycker det är positivt att man har elevråd och vängrupp. Man gillar också att skolan har miljöstation. De flesta tycker att maten i sig är ok, men har synpunkter på bemötande och att det ibland är smutsigt. Hedekas elever är nöjda med maten. Beträffande maten ansåg eleverna generellt att den kunde bli lite bättre, t ex sågs potatisen ganska dålig och salladen kunde ibland se trist och oaptitlig ut. Maten kan också vara kall och även ibland ta slut i förtid. Vissa elever serverades soppa på långa skoldagar vilket kändes som för lite mat för att orka hela dagen. 18

4.3 Vad kan göras bättre i skolan? Hedekas skolas elever saknar att kunna välja mellan fler språk. Man vill också ha bättre lokaler (t ex NO), fler instrument, större idrottshall. Man vill också ha fler idrottstimmar. Eleverna önskar att det fanns fler datorer och bättre teknisk utrustning. På vissa skolor är det dålig ventilation och blir väldigt varmt på sommaren. Eleverna pratar också om att de vill ha mer personal och att de ska ha bra utbildning. Man påpekar också att vissa lärare har olika regler, t.ex. olika regler för sina respektive andras elever. Att motverka mobbning är en annan viktig sak som eleverna på Kungsmark tar upp som kan förbättras alla elever är överens om att det handlar om att förebygga tidigt. Mobbning uppstår ofta som en följd av jobbiga hemförhållanden och/eller svårigheter att hänga med. Eleverna önskar mer tid till elever som behöver stöd. Man ser gärna mer tid till de elever som är duktiga och behöver utmaningar. Eleverna vill också att maten serveras på ett mer tilltalande sätt och att man ser till att den räcker till alla. Gärna att maten är mer anpassad efter elevernas ålder, att man undviker pulvermos och såser samt att det finns mer kryddor. Eleverna efterlyser också bättre bordsskick från elevernas sida och trevligare bemötande från vissa av måltidspersonalen (man upplever att vissa svarar lite snorkigt ). Hedekaseleverna är nöjda med måltidssituationen. Klasserna bör göras mindre. Använda nyare/uppdaterade undervisningsböcker. Toaletterna anses ganska ofräscha på högstadiet vilket gör att somliga väljer att hålla sig hela dagen. Detta problem tycks inte vara lika stort på låg/mellanstadierna. 4.4 Vilka vuxna ska finnas i skolan? Eleverna svarar att de tycker att det ska finnas lärare, rektor, elevassistenter, kanslist, kurator, lokalvårdare, måltidspersonal, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, bibliotekarie (helst heltid), vaktmästare, rastvakter och fritidspersonal. Extra vuxna t ex klassmorfar eller liknande känner de inget behov av Eleverna vill att skolpersonal ska vara rättvis och rätt utbildade. De ska ställa rimliga krav på eleverna och behandla tjejer och killar lika. Man tycker att killar får skäll oftare än tjejer, även när det inte är motiverat. Detta upprör alla, inte minst tjejerna! Det fanns en antydan att man inte respekterade vuxna personer som man inte haft i klassrummet och då spelade det inte så stor roll om det går vuxna i korridorerna när man inte vet vad de går för. 4.5 Hur ska en bra lärare/personal vara? Här har eleverna många synpunkter: Agera när något händer Rolig men bestämd (lagom stäng!) Ta alla på allvar, förstående Utbildad och kunnig Lugn (det skapar harmoni i klassen) Man ska kunna lita på läraren Skötsam Inte gnällig! Använda vårdat språk Lägga ner lika mycket tid på duktiga elever som på övriga Rättvis 19

Trevlig och omtänksam Idérik Bra på att lära ut Sportig Glad Van vid barn 4.6 Kan du påverka din skola? Eleverna tycker att de kan påverka sin skola genom att vara aktiva på klassråd, elevråd, miljöråd, kompisgrupp/vängrupp och skyddsronder. Livskunskapslektionerna är bra tillfällen att påverka. Eleverna talar också om det egna ansvaret, att själv inte störa under lektionerna, säga till om någon bråkar och anteckna i elevdagboken (en slags loggbok där eleverna skriver till läraren och vice versa). Man säger också att en del saker kan eleverna bestämma om, andra inte. Slutligen pratar eleverna om att man kan påverka miljön genom att källsortera och genom skolgårdskvällar kan barn, föräldrar och personal tillsammans göra skolan finare. Ibland kommer rektorerna ut i klasserna vilket tycks vara uppskattat. Exempel på vad eleverna anser sig kunna påverka är maten, utsmyckningar, caféet på högstadiet och vilka böcker som skall skaffas till biblioteken. 4.7 Vad tycker du om skolskjutsarna? Eleverna vill inte ha för långa skolskjutsar, helst vill man att ingen ska behöva åka mer än 30 minuter. Det är ofta trångt på bussarna, vissa får stå, och man kan behöva vänta på en annan buss långt senare vilket gör att det tar mycket längre tid att komma hem efter skolan. Det kan också vara ont om tid att hinna med bussen (Kungsmarkskolan på eftermiddagen) och långa väntetider innan skolan börjar på morgonen. Eleverna tycker att chaufförerna är väldigt olika, vissa är bra medan andra upplevs som sura. Man efterlyser fräschare bussar och bättre ordning. Man skulle vilja att kompisar fick åka med gratis och tycker det är dåligt att man inte får åka med om man glömmer sitt busskort. Eleverna tycker att det är bra att det finns bälten i bussarna (även om de används lite dåligt?). 4.8 Vad kännetecknar en framgångsrik skola? I den här övningen redovisades vad forskningen kommit fram till kännetecknar en framgångsrik skola. Eleverna fick betygssätta sin egen skola efter hur väl man tycker att skolan uppfyller kriterierna: Skolan har höga förväntningar på eleverna Lärarna berättar ofta för eleverna hur det går för dem Rektorn anställer bra lärare Skolan arbetar på ett bra sätt mot mobbning Det finns tillräckligt med personal Föräldrarna får möjlighet att samverka med skolan på ett bra sätt Rektorn har koll på läget och ger bra stöd till elever och personal Alla grupper hann inte genomföra denna punkt, men de som ändå hann tycker att Munkedals skolor hamnar på en godkänd eller lite bättre nivå på de flesta punkter. På någon skola tycker man inte att rektor har full koll på läget eller ger bra stöd. Någon elev ansåg också att det inte finns tillräckligt med personal på sin skola. 5 Allmänhetens synpunkter Vid träffarna med allmänheten besöktes flera bygdeföreningar; Valbo-Ryr, Hedekas, Torreby, Hällevadsholm, Dingle, Bärfendal och Munkedal. Deltagarantalet varierade från ca 10 till ca 80 personer. De flesta deltagarna var äldre personer varför fokus ofta kom 20