2016-10-10 Studiehandledning Metod, design och analys (7,5 hp) Kurskod: PEA410 Höst 2016 Kursansvariga: Katarina Sipos och Marianne Teräs Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax:08-15 83 54 och didaktik 106 91 Stockholm www.edu.su.se
Inledning Studiegångar campus/distans Den här kursen ska bidra till att du fördjupar dina kunskaper i vetenskapliga arbetssätt. Kursen består av en allmän grund samt en fördjupning där du kan välja en av fem inriktningar. Kursen kan läsas som campusförlagd och/eller som distanskurs. Du som väljer att gå distansstudiegången kan förstås även delta vid campusförlagda tillfällen. Annars finner du så småningom länkar i Mondo, materialetcsom ersätter föreläsningar. Särskilda diskussionsseminarier organiseras för dig och chattfunktioner på lärplattformendär du förväntas delta. Alla deltagare indelas i basgrupper, dels i den allmänna grunden, dels inom vald fördjupning. Kontaktuppgifter Kursansvar: Marianne Teräs marianne.teras@edu.su.se & Katarina Sipos katarina.sipos@edu.su.se Kursadministration: avancerad@edu.su.se Övriga lärare: Carina Carlhed carina.carlhed@edu.su.se Gunnar Karlsson gunnar.karlssson@edu.su.se Martin Kjellgren martin.kjellgren@edu.su.se Kursens upplägg och innehåll Kursen Metod, design och analys ger dig möjligheter att utveckla en fördjupad förståelse för centrala metod- och designfrågor som aktualiseras i samhällsvetenskaplig och pedagogisk forskning. I kursen diskuteras och problematiseras relationen mellan kunskapsintresse, forskningsfrågor, val av design, datainsamlingstekniker samt olika analysmetoder utifrån relevant forskning. Du får en lista med obligatorisk litteratur, därefter rekommenderas litteratur i relation till den forskningsinriktning du väljer. Litteraturen är vald utifrån representativitet, vi vill återspegla olika forskningsområden och public status. Det betyder att du har möjlighet att sas korsläsa litteraturen; något fenomen som du läst i en anglosaxisk text möter du även i en svensk antologi. Avsikten är att du ska erinra mångfalden men också identifiera grunderna i vetenskapligt hantverkande. Kursen inleds med två tillfällen där centrala aspekter i forskningsprocessen belyses såsom; kunskapsteori, vetenskapsteori, kvalitet i forskning,forskningsetik samt pedagogiska forskningstraditioner. Därefter erbjuds du fördjupning inom en av fem (5) forskningsinriktningar: fältstudietraditioner & fallstudiedesign praxisknära design empirisk fenomenologisk psykologisk metod diskursperspektiv & textanalys kvantitativ design Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna visa: - bred och allmän kännedom om forskningsmetoder som utvecklats över tid och finns tillgängliga för forskarsamhället, samt fördjupad förståelse för de metodologiska grunder som präglar forskningen inom det aktuella huvudområdet - fördjupad förmåga att skriftligt formulera en relevant forskningsfråga i relation till en existerande forskningsdiskussion 2
färdighet att skriftligt utveckla en fördjupad och vetenskapligt förankrad beskrivning av och argumentation för val av forskningsdesign, datainsamlingstekniker och analysmetoder, med fokus på centrala forskningsmetodologiska aspekter såsom validitet, reliabilitet och generaliserbarhet i relation till den formulerade forskningsfrågan fördjupad förmåga att kritiskt reflektera kring hur forskningsetiska överväganden bör föras i relation till vetenskapliga och samhälleliga aspekter som aktualiseras i en skissad forskningsdesign SCHEMA Dag Datum Tid Sal torsdag 10/11 13-17 2403 Marianne Teräs & Katarina Sipos Seminarium Cohen kap 1, 2, 5, 10, Larsson, Hartman kap 1, 2 onsdag 16/11 13-17 2403 Katarina & Marianne Seminarium Cohen kap 6, 7, 8, 9, Åsberg, Fejes förord + kap 1 måndag 20/11 Mondo Val av forskningsinriktning/ fördjupning onsdag 23/11 13-17 2403 onsdag 30/11 10-15 2427 2511 Valbar fördjupning Fältstudietraditioner: Sipos I Praxisnära design: Teräs I Valbar fördjupning EPP metoden: G. Karlsson I Kvantitativ design: C.Carlhed I 13-17 2419 torsdag 1/12 Mondo Kursuppg 1 ForskningsPM i resp inriktning torsdag 8/12 Mondo Kursuppg 2 Gruppuppgift torsdag 8/12 13-17 2427 Valbar fördjupning Diskursperspektiv/textanalys: M. Kjellgren I måndag 12/12 13-17 2427 Carina Carlhed II onsdag 14/12 13-17 10-15 onsdag 21/12 13-17 2427 2431 2527 2436 2427 2431 2436 2527 2531 Katarina Sipos II Marianne Teräs II Martin Kjellgren II Gunnar Karlsson II Katarina Sipos III Marianne Teräs III Martin Kjellgren III Carina Carlhed III Gunnar Karlsson III 10-15 måndag 9/1 2017 Mondo Enskild Examinationsluttext IV 3
Valbara fördjupningsområden, fem forskningsinriktningar Empirisk enomenologisk psykologisk metod (EPP), Gunnar Karlsson Fenomenologin söker fördjupa förståelsen av människans existens, och allt kan i princip studeras fenomenologiskt, det vill säga allt som kan upplevas kan bli föremål för studier i syfte att tolka fram det väsentliga i upplevelsen. I detta metodalternativ kommer vi att diskutera EPP-metodens kunskapsteoretiska grund i fenomenologisk filosofi. EPP-metoden kan sägas vara en humanvetenskaplig metod, som utgår från att människan är ett subjekt. Intentionalitetstanken är viktig för fenomenologin i det att människan ses som en meningsskapande varelse. Världen är inte något fixt och färdigt som människan passivt bara tar emot, utan människan är en meningsskapande varelse intimt förbunden med världen. Vi kommer också att ägna tid åt att diskutera EPP-metodens teoretiska karaktär utifrån fenomenologi och hermeneutik. EPP-metoden innehåller teoretiska inslag både av fenomenologisk och hermeneutisk karaktär. En stor del av tiden kommer vi att ägna åt att träna fenomenologisk analys. Man kan tänka sig olika ingångar till det man ska studera. Om man inte har erfarenhet av att ha gjort fenomenologiska studier tidigare skulle jag rekommendera att man utgår ifrån ett fenomen eller en upplevelse som man vill fördjupa sin förståelse av. Det kan t ex röra sig om att känna glädje, sorg, känna sig utanför, känna sig som en främling, uppleva stress, känna sig hemma, känna skam, fatta beslut, sexuella upplevelser, uppleva kreativitet, upplevelsen av ledarskap, lärande, åldrande, mobbning, estetisk upplevelse, religiös upplevelse osv osv. Om vi tar som exempel att man vill fördjupa förståelsen av upplevelsen av sorg med hjälp av EPPmetoden börjar man med att be informanter beskriva en specifik situation i vilken de upplevde sorg. Det är viktigt att erhålla bra empiriska data, med vilket menas informanternas konkreta och detaljerade beskrivningar av fenomenet ifråga, i detta exempel av sorg, sörjande. Det är informanterna som ska komma med de konkreta, detaljerade beskrivningarna och sen är det den fenomenologiska forskarens uppgift att utifrån dessa konkreta beskrivningar tolka fram det som är väsentligt i dem för att vara en upplevelse av sorg (mycket kommer visa sig bara vara tillfälligt och alltså inte väsentligt för att det ska vara en upplevelse av sorg). Om jag med några få ord skulle försöka fånga det som utmärker empirisk fenomenologisk forskning väljer jag följande: intresse för det subjektiva, intresse för upplevelsen, intresse för att tolka mening och intresse för ett existentiellt, förståelseinriktat snarare än ett tekniskt förhållningssätt. Litteratur Bengtsson, J. (1999). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (red.), Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur. (ss. 9-26). (Texten finns på Mondo). Bullington, J. (2007). Psykosomatik. Om kropp, själ och meningsskapande. Lund: Studentlitteratur. (ss. 118-140). Texten finns på Mondo). Hallberg, M. (1999). Hermeneutik. I C.M. Allwood & M.G. Erikson (red:er), Vetenskapsteori fo r psykologi och andra samha llsvetenskaper.lund: Studentlitteratur. (Textenfinnspå Mondo). Karlsson, G. (1993). Psychological qualitative research from a phenomenological perspective.stockholm: Almqvist & Wiksell International. (Kap 2-7). (Texten finns på Mondo). Karlsson, G. (1993). Lathund till Psychological qualitative research from a phenomenological perspective.(texten finns på Mondo). Karlsson, G. (2005). Om empirisk fenomenologisk-hermeneutisk forskning. I A. Gustavsson & P.-J. Ödman (red:er), Den Trankellska vändningen. Ett levande hermeneutiskt arv. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (Texten finns på Mondo). 4
Karlsson, G. & Sjöberg, L. G. (2009). The experience of guilt and shame: A phenomenological-psychological study. Human Studies, 32, 335-355. (Texten finns på Mondo). Lübcke, P. (1987). Vår tids filosofi. Stockholm: Forum. (Valda delar). (Texten finns på Mondo). Kvantitativ design, Carina Carlhed Att ha kunskap om kvantitativa metoder och veta hur man planerar och genomför kartläggningar och enkätundersökningar är idag en eftersökt kompetens inom arbetslivet. Genom den egna erfarenheten av att ha gjort en enkätundersökning kan du också förstå hur man kan bedöma kvaliteten på andras kartläggningar och undersökningar. Fördjupningen inom kvantitativ design innebär att du får möjlighet att orientera dig om olika slags kvantitativa designer som kan användas för olika ändamål (longitudinella studier för att mäta förändring över tid, tvärsnittsstudier som kartläggningar, attitydundersökningar eller experimentella studier av effekter av metoder eller åtgärder t.ex. klassrumsforskning eller arbetsmiljöforskning).det bör också påpekas att kvantitativa datainsamlingstekniker används även inom andra ansatser t.ex. fallstudier, fältarbeten där det kan utgöra en del av flera datainsamlingar. Vi kommer att koncentrera oss på den vanligaste kvantitativa designen nämligen Survey-design med andra ord enkätundersökningar och kartläggningar. Tonvikten ligger på att designa och planera en enkätundersökning utifrån ert intresseområde och i relation till de kvalitetskrav som finns. Vi kommer även att ha en workshop i form av en datalabb där ni får prova på att analysera kvantitativa data. Litteratur Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Cohen et al (2013). Research Methods in Education, kap 4, 8, 10, 13, 14, 16, 34, 35 Referenslitteratur: Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Taylor, C.S. (2013). Validity and validation. New York : Oxford University Press Finns som e-bok. Kvantitativ analys I - Från enkät till datablad Filmen visar hur man lägger in data från pappersenkäter i ett datablad i SPSS. https://media.medfarm.uu.se/play/kanal/188/video/3950 Kvantitativ analys II - Omkodning av variabler Filmen visar hur man kodar om kontinuerliga variabler till kategorivariabler i ett dataset där data kommer från en enkät. https://media.medfarm.uu.se/play/kanal/188/video/3951 Kvantitativ analys III - Sambandsanalys Filmen visar hur man utifrån ett enkätmaterial gör enklare sambandsanalyser med Cramer's V, Kendall'stau och Pearson's r. https://media.medfarm.uu.se/play/kanal/188/video/3952 Att hitta offentlig statistik på webben Filmen visar hur man hittar till ett urval statistikdatabaser och ger en introduktion till hur man söker fram data. Databaser som visas är Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsens databas, Universitetskanslerämbetets databas samt Kommun- och Landstingsdatabasen. https://media.medfarm.uu.se/play/kanal/188/video/3935 5
Diskursperspektiv och textanalyser, Martin Kjellgren Det som i första hand skiljer ut text- och diskursanalys från annan samhällsvetenskaplig metodik är materialets beskaffenhet och hur det samlas in. I stället för att själv skapa ditt källmaterial genom intervjuer eller enkäter, måste du, när du arbetar med text- och/eller diskursanalys, hitta befintligt material som du kan studera och analysera. Vilken typ av material du väljer policydokument, lagtexter, offentliga utredningar, brev av officiell eller privat karaktär etc. beror helt på vad du vill ställa för fråga, men att arbeta med redan befintliga texter innebär också att du måste vara beredd på att formulera om din frågeställning utifrån vad du faktiskt hittar. Genom fördjupningen om textanalys får du möjlighet att orientera dig om olika typer av dokument och texter, var de kan hittas och på vilka sätt de kan analyseras. Vad skiljer exempelvis diskursanalys från olika typer av kontextualisering? Vad innebär källkritik, och vad innebär ett källkritiskt förhållande i relation till metodiken? Vad får valet av textanalys som metod för konsekvenser för den teoretiska förankringen? Vi kommer också diskutera offentlighetsprincipen och dess begränsningar, samt forskningsetiska principer kopplade till användningen av skriftliga dokument. I fördjupningen ingår en workshop där ni i grupp får studera ett antal kortare texter, pröva olika frågeställningar och analysmetoder för att se vad de ger för utfall vid tolkningen. Litteratur Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur (valda delar) Källtexter: 1946 års skolkommission (1948). 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, SOU 1948:27 Kap. 1, s. 1-17. Tillgänglig på Internet: http://weburn.kb.se/metadata/718/sou_704718.htm Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten. Gifwen Stockholm i Råd- Cammarenthen 2. Decembr. 1766. (1766). Stockholm (valda delar) Tillgänglig via Mondo Läroplanskommittén (1992). Skola för bildning: huvudbetänkande, SOU 1992:94 Stockholm: Allmänna förl. Kap. 1 s. 29-57. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-7264929 Tryckfrihetsförordning (1949:105) (valda delar) Tillgänglig på Internet: https://lagen.nu/1949:105 Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) (valda delar) Tillgänglig på Internet: https://lagen.nu/1991:1469 Praxisnära design, Marianne Teräs Utveckling av kompetenser och praktiker både i skolan och i arbetslivet är ett aktuellt ämne. Hur kan man förbättra olika praktiker via forskning? Vilka metoder finns det för att genomföra förändring och vilka forskningsfrågor och vilket kunskapsintresse grundas i praktiknära forskningsdesign? Fördjupningen inom praxisnära design innebär att du får möjlighet att bekanta dig med bland annat aktionsforskning (AF) och design-based research (DBR). Hur ser forskningsprocessen ut när man planerar, genomför och analyserar forskning där utveckling och förbättring är fokus? Hur kan man välja metod och hur försäkras aktivt deltagande av informanter? Dessa frågor ska vi utforska. Vi ska även genomföra ett mindre arbete och testa denna orientering i en workshop. 6
Litteratur AF: Cohen et al. 2011. Research methods in education. Chapter 18: Action research (s. 344-361) Rönnerman, K. 2011. Aktionsforskning-kunskapsproduktion i praktiken. I Lärare som praktiker och Forskare. Utges av Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet om praxisnära forskningmodeller. http://www.lararstiftelsen.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/102958ce01d5 4BC2C1257842002E6C26/$file/SAF_Forskning_nr_5.11.pdf DBR: Brown, A. Design Experiments: Theoretical and Methodological Challenges in Creating Complex Interventions in Classroom Settings. Journal of the Learning Sciences, 2(2), 141-178, DOI: 10.1207/s15327809jls0202_2 Barab, S. 2014. Design-based research: A methodological toolkit for engineering change. In K. Sawyer The Cambridge handbook of the learning sciences (s. 151-170). Second edition. Cambridge: Cambridge University Press. Cohen et al. sidor: 330-331 The design experiment Fältstudietraditioner: etnografi & fallstudier, Katarina Sipos Den här inriktningen handlar huvudsakligen om forskning som fokuserar vardagslivet. Att identifiera vardagliga mönster i sociala samspel sker genom forskarens fältnärvaro. Inom fältstudietraditioner fokuseras frågor som hur det är att ingå i en viss miljö, kultur, arbetsplats, skola eller förening. Vad betyder det att ingå i just detta sammanhang? Hur sker möten mellan olika aktörer? Det är grundläggande frågor i fältstudier. Samtidigt kan experiment designas inom ramen för dessa traditioner. Olika fall kan också designas utifrån olika kriterier. Grunden i fältstudiedesign är metoder såsom deltagande observationer och intervjuer/samtal och en viss tid på fältet; närvaro på plats och informella samtal med ingående aktörer är centrala inslag för att beskriva så autentiska siutationer som möjligt. En dimension är att forskningen grundas i att återspegla vardagen såsom den framstår för olika människor. Men till skillnad från journalistik finns etiska och metodologiska regler för observationer, och metoder för intervjuer och analyser. Fallstudiemetodik behandlas även inom ramen för denna fördjupning. Vad är ett fall, grad av öppenhet och forskarens roll diskuteras. I denna fördjupning har du möjlighet att utforma en forskningsfråga, pröva den, beskriva och värdera den. Det betyder att du gör en pilot- eller en förstudie inom ramen för kursen. Fördjupningen handlar om att skapa förutsättningar för ett kvalitativt hantverkskunnande där du fokuserar reflexivitet. Fokus är på deltagande observationer och olika slags intervjuer. Frågor som forskarens roll, närhet och distans till praktiken, generalisering av empiri, etiska ställningstaganden är centrala i forskningstraditioner där man eftersträvar autenticitet. Litteraturen är mindre omfattande i denna fördjupning då fokus är hands-on. Du har således inom ramen för denna fördjupning genomfört en avgränsad pilotstudie sammanställd i en mindre rapport. Litteratur Assarsson, Liselott & Sipos Zackrisson, Katarina (2005). Iscensättande av identiteter i vuxenstudier. (diss). Linköpings universitet. Swepub. Kap 1, 3 + appendix. Finns som pdf. Cohen et al (2011). Research Methods in Education. Kap 21, 23, 28, 30-33. May, T. (2003). Qualitative Reseach in Action.London: SAGE. (valda delar) 7
Larsson, Staffan (2009). A pluralist view on generalization. International Journal of research & Method in Education 32:1.Finns som pdf. + egen vald artikel i samråd med lärare Examination och betygsättning I kursen ingår en examinationsuppgift (betyg A-F) samt två kursuppgifter (betyg godkäntunderkänt). 1.) Den första uppgiften utgörs av ett kortfattat individuellt skriftligt arbete, en forskningsplan (PM) där du med utgångspunkt i relevant forskningslitteratur utvecklar och diskuterar design- och metodresonemang utifrån en egen pedagogisk forskningsfråga. Tanken är att denna plan ska utvecklas under kursens gång och mynna ut i en slags pilot/ministudie där du har prövat och analyserat din design och metod. Detta PM (max 3 A4 TNR 12) läggs i Mondo, under mappen Uppgifter senast den 1/12 till lärare inom vald fördjupning. Betygsättningen är godkänd/icke godkänd på detta skriftliga arbete. Instruktioner inför PM ges i relation till vald fördjupning. 2.) Den andra uppgiften är en gruppuppgift (betyg godkänt-underkänt) där ni i er basgrupp (6 studerande) väljer en av sex avhandlingar (finns som länkar i mappen kursmaterial) som diskuteras utifrån dimensioner såsom: syfte, teori, metod, etik samt resultat i relation till transparens. Styrkor & svagheter Ni diskuterar och sammanfattar i Mondo (max 2 A4 TNR 12) senast den 8/12. Alla i basgruppen deltar aktivt. Närmare instruktioner ges i Forum. Examinationsuppgiftens sluttext sker enskilt inom ramen för den forskningsfördjupning som du valt och meddelas av respektive lärare (max 10 A4 TNR 12). Examinationsuppgiften lämnas senast den 9/1. Här används en sjugradig målrelaterad betygsskala där betygen A, B, C, D och E i fallande ordning utgör godkända betyg, Fx innebär att komplettering är nödvändig och F innebär underkänd. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: 8
med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Vid SU kontrolleras inlämnade texter mot en databas. Betygskriterier A Studenten ska på ett uttömmande, självständigt och mycket tydligt sätt ha redogjort för utmärkande drag i det valda fördjupningsalternativet, samt ha genomfört den tillämpade uppgiften på ett mycket stringent, genomtänkt och intressant sätt. I uppgiften att redogöra för och tillämpa det valda fördjupningsalternativet inbegrips argument för forskningsdesignen, insamling av data, ställningstagande i frågor kring validitet och reliabilitet, samt reflektion över relevanta forskningsetiska aspekter. För detta betyg krävs också att studenten i det skriftlig individuella arbetet har besvarat frågorna på ett adekvat sätt. B Studenten ska på ett i stort sett uttömmande, självständigt och tydligt sätt kunna ha redogjort för utmärkande drag i det valda fördjupningsalternativet, samt ha genomfört den tillämpade uppgiften på ett stringent, genomtänkt och intressant sätt. I uppgiften att redogöra för och tillämpa det valda fördjupningsalternativet inbegrips argument för forskningsdesignen, insamling av data, ställningstagande i frågor kring validitet och reliabilitet, samt reflektion över relevanta forskningsetiska aspekter. För detta betyg krävs också att studenten i det skriftlig individuella arbetet har besvarat frågorna på ett adekvat sätt. C Studenten ska på ett tydligt sätt ha redogjort för utmärkande drag i det valda fördjupningsalternativet, samt ha genomfört den tillämpade uppgiften på ett genomtänkt sätt. I uppgiften att redogöra för och tillämpa det valda fördjupningsalternativet inbegrips argument för forskningsdesignen, insamling av data, ställningstagande i frågor kring validitet och reliabilitet, samt reflektion över relevanta forskningsetiska aspekter. För detta betyg krävs också att studenten i det skriftlig individuella arbetet har besvarat frågorna på ett adekvat sätt. D Studenten ska ha redogjort för utmärkande drag i det valda fördjupningsalternativet, samt ha genomfört den tillämpade uppgiften på ett i stort adekvat sätt. I uppgiften att redogöra för och tillämpa det valda fördjupningsalternativet inbegrips argument för forskningsdesignen, insamling av data, ställningstagande i frågor kring validitet och reliabilitet, samt reflektion över relevanta forskningsetiska aspekter. För detta betyg krävs också att studenten i det skriftlig individuella arbetet har besvarat frågorna på ett adekvat sätt. E Studenten ska ha redogjort för utmärkande drag i det valda fördjupningsalternativet, samt ha genomfört den tillämpade uppgiften om än med vissa brister. I uppgiften att redogöra för och tillämpa det valda fördjupningsalternativet inbegrips argument för forskningsdesignen, insamling av data, ställningstagande i frågor kring validitet och reliabilitet, samt reflektion över relevanta 9
forskningsetiska aspekter. För detta betyg krävs också att studenten i det skriftlig individuella arbetet har besvarat frågorna på ett adekvat sätt. Fx Studenten har redogjort för utmärkande drag i det valda fördjupningsalternativet men med inte oväsentliga brister, samt ha genomfört den tillämpade uppgiften på ett bristfälligt sätt. I uppgiften att redogöra för och tillämpa det valda fördjupningsalternativet inbegrips argument för forskningsdesignen, insamling av data, ställningstagande i frågor kring validitet och reliabilitet, samt reflektion över relevanta forskningsetiska aspekter. Frågorna i det skriftlig individuella arbetet har besvarats på ett inadekvat sätt. F Studenten har redogjort för drag i det valda fördjupningsalternativet och genomfört den tillämpade uppgiften på ett sätt som visar att denne inte har tillgodogjort sig kursen och intebehärskar ämnet. Frågorna i det skriftlig individuella arbetet har besvarats på ett inadekvat sätt. Kursutvärdering Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursutvärderingen läggs antingen ut på Mondo eller skickas på mejl till samtliga registrerade studenter. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur (utöver denna se respektive forskningsfördjupning) Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education. London: Routledge. (valda delar). Finns som e-bok tillgänglig via biblioteket, för tillfället på detta vis: Sök fram EBSCO ebook Collection i vår databaslista http://www.sub.su.se/databaser-a-o/ och logga in med ditt universitetskonto. Sök sedan titeln på plattformen. Om ett par veckor kommer den finnas tillgänglig som e-bok direkt i SUs bibliotekssökning. Fejes, A. & Thornberg, R. (2014). Handbok i kvalitativ analys. Malmö: Liber. (valda delar). Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. (valda delar). Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, vol 25, pp.16-35. Finns som pdf. ca 15 s Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning, 6, nr 4, pp. 270-292. Finns som pdf. Ca 20 s Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (kap. 1, 2, 4, 8) Att ladda ned via denna länk: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ca 70 s 10