Nämndbudget 2012 Nämnden för Äldreomsorg

Nämndbudget 2012 Nämndbudget 2012 Nämnden för Äldreomsorg 1

KUNGSBACKAMODELLEN P O L I T I K KF/ KS N Ä M N D MÅLKEDJAN Anger vad som ska uppnås Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Ca 30 Nämndens resultatmål K ungsbacka k ommuns vision P rioriterade mål som a vsp eg lar h ela d et kommunala uppdraget. R ikta r s ig till samtli ga a lte rnati vt en ski lda nämnder. K F:s prioriterade m ål, ne db rutna till den enskilda nämnden, samt nämndens egna mål. INRIKTNING Övergripande inriktning för arbetet Nämnde ns inri ktning fö r arbetet i förvaltning en (värderingar, förhållningsätt etc.) DIREKTIV Kompletterande anvisningar kring vilka uppgifter som skall genomföras Uppföljning av visionen utifrån mål, inriktning och direktiv. Kommunfullmäktiges direktiv till nämnden. Nämndens direktiv till förvaltningen Genomförandeplaner och överenskommelser i respektive förvaltning (aktiviteter) FÖRVALTNING UPPFÖLJNING Resultat, analys & slutsatser 2

Innehåll 1 NÄMNDEN FÖR Äldreomsorg 4 1.1 Nämndens uppdrag... 4 1.2 Verksamhetens omfattning... 5 1.3 Nämnd/styrelse... 6 1.4 Förvaltningens organisation... 7 2 VISION FÖR KUNGSBACKA KOMMUN 8 3 INRIKTNINGAR FÖR KUNGSBACKA KOMMUN 9 3.1 VÄRDEGRUND FÖR KUNGSBACKA KOMMUN... 9 3.2 VALFRIHET... 9 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES OMVÄRLDSANALYS, PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV 10 4.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES OMVÄRLDSANALYS... 10 4.2 KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL... 11 4.3 KOMMUNFULLMÄKTIGES DIREKTIV TILL NÄMND... 12 5 NÄMNDENS INRIKTNING 13 6 NÄMNDENS OMVÄRLDSANALYS 15 7 NÄMNDENS STRATEGISKA FRÅGOR 20 8 NÄMNDENS RESULTATMÅL 23 9 NÄMNDENS DIREKTIV TILL FÖRVALTNINGEN 25 10 NÄMNDENS KVALITETSDEKLARATIONER 26 11 NYCKELTAL 30 11.1 Resursmått mått och prestationsmått... 30 11.2 Effektmått... 32 12 EKONOMI med kommentarer 35 12.1 Ramfördelning driftbudget... 35 12.2 Ramfördelning investeringsbudget... 38 13 BESLUTADE INVESTERINGAR OCH LOKALPLANERING 40 13.1 Planerade investeringsprojekt... 40 13.2 Pågående investeringar lokaler och infrastruktur... 40 13.3 Planerade investeringar och reinvesteringar i inventarier mm... 40 13.4 Lokalplanering... 41 14 INTERN KONTROLL 42 15 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 43 16 POLICYS, PLANER OCH PROGRAM 45 16.1 Gällande policys, planer och program... 45 3

1 NÄMNDEN FÖR Äldreomsorg 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för personer över 65 år som till följd av sjukdom, fysisk skada eller förlust av förmågor är i behov av insatser. Lagstiftning Nämndens insatser styrs i stor utsträckning av följande lagar: socialtjänstlagen, SoL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Myndighetsutövning Nämnden bedriver myndighetsutövning genom biståndsenhetens handläggare. Handläggaren möter den enskilde, ofta tillsammans med en anhörig eller annan företrädare, och samtalar om behovet av insatser. Handläggaren skriver därefter en utredning. I utredning framgår beslut om bifall eller avslag. Den enskilde har möjlighet att överklaga avslagsbeslut i förvaltningsdomstol. Socialtjänstlagen är en ramlag. Det innebär att kommunen har det yttersta ansvaret för att tillgodose den enskildes behov genom insatser om han eller hon inte kan få behoven tillgodosedda på annat sätt. Nämnden bedriver verksamhet i egen regi och genom entreprenader med stöd av Lag om Valfrihetssystem, LOV. Verksamheter enligt hälso- och sjukvårdslagen Enligt hälso- och sjukvårdslagen bedriver kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Ansvaret för hälso- och sjukvården regleras också av en länsövergripande överenskommelse i Region Halland. Till ansvaret hör de uppgifter som ingår i legitimerad personals befattningar, exempelvis att handleda personal, förskriva och prova ut hjälpmedel/produkter samt ge stöd till träning. Rehabiliterande insatser utförs i det egna hemmet, på särskilda boenden, på korttidsplatserna och på kommunens rehabiliteringsenhet för vardagsträning. Demenssköterskan bedriver uppsökande, stödjande och handledande verksamhet. Verkställigheten sker med kommunen som arbetsgivare. 4

Verksamheter enligt SoL: Hemtjänst Särskilt boende Ledsagarservice Korttidsplatser Anhörigstöd/avlösning Dagverksamhet Trygghetslarm Demensteamet (hemtjänst) Insatser utan individuell prövning är träffpunkter, anhörigcenter, anhöriggrupper och trygghetsplatser. Den enskilde väljer om ett LOV-företag eller kommunens egen hemtjänst ska utföra hemtjänstinsatser/trygghetslarm. Undantagna är demensteamet, nattinsatser och trygghetslarmsåtgärder som alltid utförs av kommunen. 2012 drivs tre av tio äldreboenden med heldygnsomsorg av upphandlade entreprenörer. Verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Personlig assistans, kontaktperson, ledsagarservice, bostad med särskild service Personlig assistans verkställs enligt beslut som kommunens handläggare enligt LSS eller försäkringskassan enligt försäkringsbalken beslutade innan personen fyller 65 år. Det ekonomiska ansvaret kan delas mellan försäkringskassan och kommunen. Försäkringskassan kan enligt reglemente fatta beslut som innebär att kommunen självständigt har kostnadsansvar. Den enskilde kan välja om en privat utförare eller kommunen ska utföra insatsen. 1.2 Verksamhetens omfattning För 2012 disponerar nämnden 616 miljoner kronor netto, inklusive medel för internt köpta tjänster men exklusive kapitalkostnader. Ramen har anpassats nedåt med hänsyn tagen till att tidigare års verksamhet uppvisat stora överskott. Cirka 1 200 brukare har hemtjänst. Därtill kommer brukare med enbart trygghetstelefon och matdistribution, totalt cirka 650 personer. Utöver hemtjänst tillkommer också avlösning i hemmet samt ledsagning. Det finns tolv utförare inom kundval. s hemtjänst är den största utföraren. Drygt 110 personer har valt annan utförare än s hemtjänst, vilket motsvarar nio procent av antalet brukare. 5

Efter boöversynen finns tio äldreboenden med heldygnsomsorg. Antalet heldygnsomsorgsplatser är 538. Utöver dessa finns 69 korttidsplatser. Tre av äldreboendena drivs på entreprenad. De upphandlade företagen är Aleris och Förenade Care. Ett nytt äldreboende i Vallda Heberg med 64 platser och tillagningskök kommer att upphandlas under 2012. Vid boöversynen 2011 frigjordes 185 lägenheter som låg i anslutning till äldreboende med heldygnsomsorg eller i boenden med andra aktivitetsutrymmen. Hemsjukvård och rehabilitering ansvarar för cirka 1 200 patienter. Totalt arbetar 1 078 personer inom äldreomsorgen. Detta motsvarar 891 årsarbetare. 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. Nämnden sammanträder elva gånger per år. Arbetsutskottet sammanträder normalt två veckor före nämnd och bereder ärenden till nämnden. Arbetsutskottet består av fyra ledamöter. Minst två av nämndens sammanträden är öppna för allmänheten och inleds med en frågestund. 6

1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningschef Funktionsområde Kvarboende Hemtjänst och särskilda uppdrag - Dagomsorg - Träffpunkt - Anhörigstöd - Natt - Larm - Personlig assistans Funktionsområde Äldreboende Pool, Administration och demensteam Funktionsområde Hemsjukvård Rehabilitering och Kansli Funktionsområde Kvalitet Utveckling Säkerhet Funktionsområde Myndighetsutövning och ansvar för köpta platser 7

2 VISION FÖR KUNGSBACKA KOMMUN Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen skall fungera och finnas till hands när vi behöver den. Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter, verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Visionen beslutades av kommunfullmäktige den 13 oktober 2005. 8

3 INRIKTNINGAR FÖR KUNGSBACKA KOMMUN 3.1 VÄRDEGRUND Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är vår värdegrund Bitt. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. I kommunens kvalitetspolicy anges att grundläggande för verksamhetens kvalitet är mötet mellan invånare/brukare och kommunens företrädare. Bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet ska känneteckna den kommunala verksamheten. Det lägger grunden för en god och konstruktiv invånardialog med respekt för vars och ens personlighet och behov. 3.2 VALFRIHET Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egen regi. 9

4 KOMMUNFULLMÄKTIGES OMVÄRLDSANALYS, PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV 4.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES OMVÄRLDSANALYS Kommunfullmäktige beslutade 2011-05-03--04 att anta den omvärldsanalys som gjorts utifrån det underlag som nämnderna lämnat till kommunbudgeten. Följande områden har valts ut som särskilt intressanta att bevaka: Miljöarbetet är fortsatt betydelsefullt för vår framtid och miljöfrågorna finns med på kommunens agenda. För att skapa en god miljö i Kungsbacka krävs kontinuerliga mätningar av miljötillståndet och att miljöfrågorna kommer in och integreras tidigt i planeringsprocessen. En stark och stabil ekonomi är nödvändig för att utveckla kommunen i önskad riktning. Det krävs gemensamma ansträngningar för att undvika att framför allt ungdomar hamnar utanför arbetsmarknaden och blir beroende av försörjningsstöd. Befolkningstillväxten antas öka även fortsättningsvis. Den kraftiga tillväxten påverkar efterfrågan på kommunal verksamhet. Kungsbackas höga mål för bostadsbyggandet kvarstår. Behov finns av särskilda boendeformer för äldre-, funktionshindrade och utsatta grupper. De nya skolreformerna påverkar de kommunala och de fristående skolorna som måste anpassa verksamhet och planering. Stora arbetsinsatser kommer att krävas för genomförandet av de nya reformerna. I Kungsbacka kommer alla elever i skolår 7-9 successivt att utrustas med varsin dator senast 2013 för att öka kunskapen om och användningen av modern informationsteknologi. 10

Gymnasiereformen innebär en större konkurrens mellan gymnasieskolor, även över kommungränser. Skolorna bör därför ha en beredskap inför förändringar i elevunderlaget. Stort utbud och valmöjligheter inom olika gymnasieutbildningar är viktigt för Kungsbacka. Den snabba tekniska utvecklingen medför nya möjligheter att tillhandahålla kommunal service med högre tillgänglighet och effektivare arbetsformer. Genom 24- timmarsmyndigheten och e-tjänster kan medborgare och företag ta del av kommunens service, få insyn och ges möjlighet till inflytande. Nämnden ska i sitt planeringsarbete utgå från de trender/omständigheter som omvärldsanalysen pekar på. 4.2 KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Kommunfullmäktige beslutade den 4 maj 2011 om prioriterade mål för kommunen. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Följande prioriterade mål är adresserade till nämnden för Äldreomsorg. KF 1 Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka KF 2 Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka KF 3 Andelen av kommuninvånarna som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet ska öka KF 4 Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka KF 6 Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka KF 10 som arbetsgivare ska arbeta aktivt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män KF 11 ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna KF 14 Energianvändningen i kommunens lokaler ska minskas KF 15 Andel inköpta ekologiska livsmedel ska öka KF 16 För att öka återvinningen ska minst 35 % av matavfallet återvinnas till biogas 11

Fullmäktiges finansiella mål KF 17 Budgetföljsamhet för nämnderna KF 18 Verksamhetens nettokostnadsutveckling ska vara mindre än intäktsökningen för skatter och statsbidrag KF 19 Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper 4.3 KOMMUNFULLMÄKTIGES DIREKTIV TILL NÄMND Kommunfullmäktige beslutade den 4 maj 2011 om direktiv till nämnderna. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen Följande direktiv gäller nämnden för Äldreomsorg Nämnden för Äldreomsorg ska upprätta en plan över vilka verksamheter som kan konkurrensprövas Konkurrensutsättning enligt tidigare plan för varje nybyggt äldreboende. Vallda Heberg 2012 2013, Centrala Kungsbacka 2016 2017 Nämnden genomför konkurrensutsättning av äldreboenden som inte omfattas av omstrukturering, ny-, om eller tillbyggnad under planperioden 2012 2016 Nämnden prövar möjligheten till konkurrensutsättning genom upphandling av måltider där det enligt koncerngemensamt beslut är möjligt Nämnden prövar konkurrensutsättning av hemsjukvård och rehabilitering genom LOV efter att ha genomfört det planerade ökade hemsjukvårdsansvaret för kommunerna. Nämnden utreder möjligheten att tillämpa LOV på äldreboende med heldygnsomsorg. 12

5 NÄMNDENS INRIKTNING Äldreomsorgen ska erbjuda tjänster av god kvalitet, inge trygghet och upplevas som säker för brukaren. Omsorgen om de äldre ska inriktas på att de äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Äldreomsorgen ska arbeta för en värdegrund som bygger på alla människors lika värde, men unika behov. Medarbetaren ska stödja den äldre personen genom ett gott bemötande, möjliggöra valfrihet och delaktighet och skapa trygghet i vardagen. Huvudinriktningen i äldreomsorgens verksamheter ska vara kvarboende. Behoven kan tillgodoses med hjälp av hemrehabilitering, hemtjänstinsatser,social samvaro och aktiviteter, trygghetslarm, avlösning, trygghetsplatser och växelvård i den enskildes bostad eller i lägenheter anvisade av kommunen. För att skapa ett tryggt kvarboende med bra vård och omsorg krävs att äldreomsorgens alla professioner arbetar tillsammans med brukaren i fokus. Den nya inriktningen innebär att rehabiliteringsinsatser och annat stöd ska genomföras och utvärderas innan vi sätter in andra insatser. Äldreboende ska i första hand tillgodose brukare med demensdiagnos och svårt sjuka brukare. Ett professionellt bemötande kännetecknas av respekt, ödmjukhet och empati. Förutsättningar för ett gott bemötande är kunnig och lyhörd personal, och att man tar sig tid för mötet. I ett professionellt bemötande ingår också kunskaper om ett rehabiliterande förhållningssätt. De äldre ska möta medarbetare som aktivt förbättrar vården och omsorgen med förebyggande och rehabiliterande mål för den enskilde. Målsättningen är att kartlägga eventuell otrygghet och erbjuda goda och aktiva insatser för att stärka den enskildes förmågor. Den enskilde ska också få möjlighet att delta i aktiviteter i närmiljön. De äldre ska få möjlighet till ökat inflytande genom att vi i större utsträckning gör honom eller henne delaktig i planeringen av insatserna. Ökad valfrihet och anpassning till individen ställer krav på variation och flexibilitet i våra insatser. Behovet av att i större utsträckning arbeta i samråd och samförstånd kring hur omsorgen utförs blir tydligare. En förutsättning för att den äldre ska få möjlighet till ökat inflytande och känna sig delaktig i sin unika omsorg är tillgång till tydlig och saklig information. Vidare är det viktigt att de äldre känner sig trygga med att framföra sina synpunkter på verksamheten och sin omsorg. Det kräver att personalen har ett förhållningssätt som inbjuder till dialog och kommunikation. 13

Vi ska erbjuda våra äldre en trygg miljö med god omsorg och vård, där de kan känna igen sig i sin vardagssituation och känna tilltro till hur omsorgen utförs. Omsorgen ska ges med värme, glädje och respekt för den enskilde. Medarbetarna ska ges möjlighet till utveckling i en organisation präglad av öppenhet, nytänkande och flexibilitet. De ska känna till äldreomsorgens ledningssystem, den övergripande bilden av förvaltningens processer samt hur samverkan mellan olika enheter och insatser ska ske. Äldreomsorgen utvecklas genom mötet med människor, där framgång blir glädje och misslyckanden blir erfarenheter. Organisationen ska ständigt förbättras genom egna utvecklingsprojekt och genom att delta i nationella och regionala utvecklingsprojekt. Då kan vi möta och hantera nya utmaningar framgångsrikt. 14

6 NÄMNDENS OMVÄRLDSANALYS Utvecklingsarbetet inom nämndens område påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livsstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Här beskrivs några faktorer som har direkt betydelse för vår verksamhet under planperioden. Nämndens omvärldsanalys beslutades i samband med årsredovisning 2010 och underlag till kommunbudget. 6.1 Brukare Omvärldens påverkan på kommunens verksamhet under planeringsperioden Åldersgruppen 65 år och uppåt ökar. Fram till 2014 är det gruppen 65-79 år som ökar mest i Kungsbacka, men därefter ökar gruppen 80 år och uppåt förhållandevis mer. Det är de äldre-äldre som framförallt har behov av omsorg. En utmaning för framtiden är att äldre kommer ställa större krav både på kvalitet och valfrihet inom äldreomsorgen. I takt med övriga samhällsförändringar kommer även kraven från äldregenerationen på möjligheten att använda tekniska lösningar inom äldreomsorgen verksamheter. Tekniska lösningar kan också komma att underlätta, möjliggöra och säkerställa medicinsk och social rapportering och informationsöverföring och kunskapsutveckling mellan olika utbildningsanordnare, mellan huvudmän samt mellan medarbetare, de äldre och anhöriga. Omvärldens påverkan på nämndens verksamhet under planeringsperioden Lagen om valfrihet kommer under planperioden även att tillämpas på trygghetsboenden. Möjligheten att välja hälso- och sjukvårdsutförare är oprövad inom äldreomsorgen, men också något som kan bli verklighet för brukaren. Detta behöver belysas ytterligare och vägas mot olika former av upphandling. Ny teknik och nya systemlösningar kommer att skapa nya dialogformer, förbättra informationen och utöka det egna inflytandet genom att göra egna aktiva val. Utvecklingen av mobiltelefonin skapar ökade möjligheter att kommunicera. Webbaserade tjänster och sociala medier kommer att få en viktig roll inom äldreomsorgen inom några år. Nämnden kommer se över nuvarande Lokalresursplan med inriktning på alternativa boendeformer som komplement till de särskilda boendena. Äldreboenden är idag anpassade för personer med stort hjälpbehov. Trygghetsboenden kan möjliggöra att äldre kan bo tillsammans längre i livet även om en part är i behov av stora insatser 15

från äldreomsorgen. Nytt tillägg om nationell värdegrund för äldreomsorgen i Socialtjänstlagen 2011 lyfter brukarens inflytande på omsorgen och specificerar att kompensation ska utgå till en person om ett beslut eller garanti om bistånd inte verkställs. Nämndbeslut med riktlinjer måste utformas och beslut om ersättningsmodell skapas. Ett nationellt bedömningsinstrument för biståndsbedömning håller på att utformas av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Detta ska vara klart 2012. Bedömningsinstrumentet leder sannolikt till behov av revidering i nämndens rutiner och riktlinjer. Äldres hälsa har med hjälp av ny teknik och bättre sjukvård förbättras under de senaste åren. Äldres psykiska hälsa och välmående kan förbättras om vi erbjuder möjligheter till aktiviteter för att bryta ensamhet och isolering. Fler träffpunkter behöver startas upp där det bor många äldre, Innehållet ska utformas efter de äldres önskemål. Behov av förebyggande hälsovård och avancerad sjukvård i hemmet kommer att påverka kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar framöver. Nya boendeformer kommer att öka möjligheten till kvarboende samtidigt som det innebär en ökad möjlighet till social samvaro. Samordning och uppföljning tillsammans med andra aktörer av vård och omsorg till våra mest sjuka äldre måste förbättras. Friskvård och hälsofrämjande aktiviteter behövs tidigt för att bibehålla god hälsa även på äldre dar, samt för att möta den demografiska utvecklingen. 6.2 Medarbetare Omvärldens påverkan på kommunen under planeringsperioden För att äldreomsorgen ska vara konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare erbjuds en kontinuerlig kompetensutveckling och spetskompetensutveckling på flera områden, där förbättringsarbetet utvärderas mot verksamhetens mål. Ansvar och delaktighet kommer att tydliggöras i individuella överenskommelser och uppdrag. En regelbunden och systematisk uppföljning av arbetsmiljön kartläggs. Sjukfrånvaron har minskat under senaste året. Friskvårdsbidraget är fortsatt en möjlighet att stimulera till hälsofrämjande aktiviteter. Teknisk utveckling och verksamhetsstöd för dokumentation och kunskapsöverföring är självklart för en ung generation. Kvalitetsstarka tekniska investeringar kommer att vara en framgångsfaktor för nya medarbetare. Delaktighet i regionala utvecklingsprojekt med fokus på förbättringar som ger återverkningar i organisationen stimulerar motivationen. Att fånga upp långsiktiga 16

metoder för kunskapsbevarande och kunskapsspridande insatser ska uppmärksammas i organisationen, och uppmuntra små forskningsprojekt som kan förbättra omsorgen. Projektet "Attraktiv tid" är ett led i att skapa möjlighet till heltidsanställning. Hur påverkar detta i sin tur nämndens verksamhetsområde under planeringsperioden Generationsväxling inom vård- och omsorgsområdet kommer att underlättas om en kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling sker. Vi behöver också planera för att ge medarbetare bra teknik- och forskningsstöd som är effektiva i kvalitetssäkring, informationsöverföring, dokumentation och kunskapsutveckling (evidens). Vi behöver möta behovet av kunskap för demens och stroke bland brukare. Nationella riktlinjer för dessa områden kommer att bidra till likvärdig omsorg för dessa målgrupper. Nämnden kommer via stimulansmedel att arbeta med utveckling och utbildning inom områdena. Bibehålla och utveckla ett ledarskap som lyfter medarbetarna. BITT ska fortlöpande uppmärksammas i linje med kommunens värdegrundsarbete. 6.3 Process Omvärldens påverkan på kommunen under planeringsperioden Hur påverkar detta i sin tur nämndens verksamhetsområde under planeringsperioden? Öppna jämförelser växer mer och mer. Trenderna går mot att redovisa effekterna av insatta resurser. Både anhöriga och brukare har behov av mer lättillänglig information och jämförelser på kungsbacka.se Användandet av sociala medier växer. Olika former av tjänster med hjälp av sociala medier kommer att utvecklas. Hänsyn måste tas till de äldres behov och förutsättningar. Lagen om valfrihet gör att fler och fler brukare kan välja annan utförare än kommunens. Det innebär att hemtjänsten i egen regi måste profilera och förbättra sina tjänster. En plan för personalomställning ska framarbetas. Kundval på våra äldreboenden innebär att vi måste se över inriktning på våra boenden och tydligt beskriva vad vi erbjuder på de olika ställena. Det ska vara attraktivt att välja de kommunala äldreboendena inte bara utifrån geografisk placering utan också utifrån innehåll i verksamheten. 17

Lagen om valfrihet innebär också att hemsjukvården och rehabilitering framöver behöver se över sin egen organisation till de externa utförarna för att säkerställa patientsäkerheten och att alla utförare handläggs lika i det som rör området. 6.4 Ekonomi Omvärldens påverkan på kommunen under planeringsperioden Resurstilldelningen måste spegla de olika åldersgrupperna framöver och inte gruppen 65 år och uppåt som helhet. Förebyggande verksamhet och hälsofrämjande insatser, så att sjukdom skjuts upp, ses enligt allt fler studier som mycket kostnadseffektivt. Ohälsa och vårdbehov är förutom befolkningsprognos därmed viktiga parametrar när kostnadsutvecklingen för äldreomsorgen i framtiden ska uppskattas. Måluppfyllelse av kommunfullmäktiges mål 21 om ekologiska livsmedel innebär 0,5 miljoner kronor i ökade kostnader. Det tidigare riktade statsbidraget för anhörigstöd (1,2 miljoner kronor 2010) blir från 2011 ett generellt bidrag. Statsbidragen inom Kost- och nutrition, Rehab samt Läkemedelsgenomgångar upphör från 2011. I förra budgetpropositionen fanns medel avsatta för Sammanhållen vård och omsorg om äldre samt Omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare under åren 2011-2014. I Sverige innebär Lagen om Valfrihet att brukaren har möjlighet att välja utförare. I England införs nu en reform där den enskilde får en personlig budget som han kan använda till att köpa omsorgstjänster, utifrån behov. Om detta kan få genomslag även här är än så länge svårt att förutse. 18

Hur påverkar detta i sin tur nämndens verksamhetsområde under planeringsperioden? Nämnden måste bevaka hur brukarnas behov av omsorg förändras framöver. Målgruppen behöver inte bara kartläggas utifrån ålder utan också efter funktionsnedsättning, sjuklighet till exempel demens och stroke, samt andra aspekter för att utveckla resursfördelningen inom äldreomsorgen. Gruppen med personlig assistans och hemtjänst kommer att öka. Nybyggnation av äldreboenden påverkas av möjligheterna att bo kvar i egna hemmet i och med olika former av anpassade bostäder och förebyggande omsorg såsom Träffpunkter. Lagen om valfrihet och Lagen om Offentlig Upphandling ställer stora krav på nämnden som beställare och uppföljare. Utvecklingen går mot upphandling med fast pris och kundval även inom äldreboenden. 19

7 NÄMNDENS STRATEGISKA FRÅGOR Nämndens strategiska frågor beslutades i samband med årsredovisning 2010 och underlag till kommunbudget. 7.1 Vision Koppling till visionen "Utvecklingen ska präglas av variation, valfrihet och verksamhet". "Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla" "Utvecklingen ska präglas av variation" " ska vara en attraktiv arbetsgivare" Strategisk fråga Genom olika former av samhällsplanerade insatser göra till en attraktiv kommun även för den ökande äldre generationen Genom förebyggande insatser, bostadsplanering, teknikutveckling Fördjupningsutbildning/KY-utbildningar (evidensbas) 7.2 Omvärldsanalys Koppling till omvärldsanalysen Lagen om valfrihet (LOV) och Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) Befolkningstrenden visar att de yngre äldre, åldersgruppen 65-79 år, som ökar mest fram till 2014. Därefter kommer åldersgruppen 80 år och uppåt att öka förhållandevis mer. Från 80 år ökar också behovet av vård och omsorg. Strategisk fråga Skapa likvärdiga förutsättningar för verksamhet i kommunal och extern regi. Detta ställer stora krav på nämnden som beställare och uppföljare/utvärderare. Förvaltningen måste också säkerställa att organisationen är anpassad för beställar-/utförarmodell. Avtalsarbetet måste säkerställas juridiskt vilket kan ske genom avrop av spetskompetens. En ökad omfattning av upphandling innebär i anspråkstagande av ökat ekonomi- och teknikstöd. Resurstilldelningen från kommunfullmäktige till Äldreomsorg måste spegla de olika åldersgrupperna framöver och inte grupperna 65 år och uppåt som helhet. 7.3 Förändringsområden Koppling till förändringsområde Nya riktlinjer för skyddsåtgärder, brandskydd påverkar fysisk planering av äldreboenden. Behov av juridisk utveckling av avtalstecknande vid upphandling. Strategisk fråga Förändringar vid fysisk planering ny- och ombyggnadtion av äldreboenden. Möjligheter till avrop av juridisk kompetens vid avtalsskrivning. 20

Koppling till förändringsområde Nationell värdighetsgaranti i Socialtjänst Strategisk fråga Nytt regelverk och revision av avgiftssystemet. 7.4 Strategiska frågor för nämnden Öka brukarinflytandet vad gäller tjänst och person samt delaktigheten i planeringen av insatser. Utveckla upphandlingen (fast pris och kvalitetskrav) inför kommande upphandlingar. Genom olika former av insatser för äldre göra till en attraktiv kommun även för den ökande äldre generationen. Kungsbackas äldreomsorg ska vara en attraktiv arbetsgivare som satsar på kompetensutveckling. Utveckla evidensbaserad äldreomsorg som bygger på fördjupad kunskap kring effekterna av beslutade insatser. Kunskapen om effekterna måste systematiseras och analyseras. Ändrade behov hos äldre innebär andra krav på äldreomsorgen. Fler sociala aktiviteter exempelvis träffpunkter, men även goda möjligheter till allmän kommunikation ökar möjligheten till kvarboende. Planera för den fysiska utformning (ombyggnation och nybyggnation) av våra äldreboenden enligt de nya riktlinjerna om skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen av demensboenden kommer att spela en avgörande roll gällande trygghet och bemanning, särskilt nattetid. Långsiktiga jämförelser kring produktivitet och brukarnytta. Kommunens engagemang i projekt Kostnad per brukare (KPB) ger förutsättningar för en analys och strukturerad jämförelse med ett växande antal kommuner. Äldreomsorgens kvalitetsledningssystem KUL behöver fortsätta utvecklas och implementeras på varje enhet inom äldreomsorgen. Kvaliteten ska nå ut till brukarna som möts av våra insatser och tjänster. Samverkan mellan funktionsområdena inom äldreomsorgen är avgörande för att ett koncerntänk och vi-känsla ska uppnås. Införa nytt avgiftssystem grundat på vad verkställigheten utför. Utveckling av äldres hälsa med hjälp av ny teknik och sjukvård. Förebyggande och bevarande insatser (fysiska, sociala, kulturella) samt motverka nedsatt hälsa, ensamhet och isolering. Förebyggande hälsovård och utveckling av avancerad sjukvård. Utveckling av nya boendeformer för att öka möjligheterna till kvarboende samtidigt som det innebär en ökad möjlighet till social samvaro och närheten till service. 21

Utveckla personalresursstyrning för att säkerställa hushållning av personalresurserna. För effektiv bemanning behövs en mer flexibel organisation. Kompetensförsörjning och åtgärder för minskad sjukfrånvaro är andra utvecklingsområden. Skapa likvärdiga förutsättningar för verksamhet i kommunal och extern regi. Utvecklingen går mot fastprisupphandling och kundval även inom äldreboende. Detta ställer stora krav på nämnden som beställare och uppföljare/utvärderare. Skapa en organisationsutveckling för beställar- /utförarmodell. Fortsätta utveckla stödet till anhöriga. Konkurrensutsätta maten för ökad valfrihet och kvalitet. Kost- och nutritionsprogrammet ska utgöra basen i upphandlingsunderlagen. Revidera äldreomsorgens kvalitetsdeklarationer. Utveckla en modell för ackreditering och kundval av äldreboenden, liknande LOV-modellen. 22

8 NÄMNDENS RESULTATMÅL. Resultatmål Kopplat till KFmål Mätning Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Utfall 2010 Andelen brukare som fått bedömning enligt Senior Alert ska öka KF 1 Trygghet Andel brukare som fått bedömning av totala mängden brukare i äldreomsorgen. Antal brukare på äldreboenden som erhållit en riskanalys i Senior Alert under 2011 och blivit bedömda som undernärda ska minska KF 1 Trygghet Andelen undernärda brukare av totala mängden brukare på äldreboenden som registrerats i Senior Alert. 2011 är utgångsvärde Brukardelaktighet i omsorgsplan, omvårdnadsplan och rehabplan ska öka KF 2 Inflytande Andel av totala mängden planer som är signerade av brukaren. Egen mätning. 80 90 100 100 2011 är utgångsvärde Andelen brukare som upplever att de kan påverka vilken slags mat de får ska öka KF 2 Inflytande Socialstyrelsens nationella brukarenkät. Fråga 7:3 8,5 8,6 8,7 8,8 5,3 ( 4,6 för äldreboende och 6,0 för hemtjänst) Andelen brukare som upplever en hög grad av god information ska öka KF 3 Bemötande/ Tillgänglighet Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 69 70 71 72 65 äldreboende 67 hemtjänst 23

Öka förebyggande och rehabiliterande insatser i ordinärt boende (FRI-index) KF mål Hälsosam kommun Mäter fyra områden Andel utskrivningsklara brukare med rehabiliteringsbehov som rehabiliteras i det ordinära boendet ( av totalen) = xx% * * * * 2011 är utgångsvärde Genom insatser från samtliga professioner förväntas andelen utskrivningsklara som går till korttidsboende inte överstiga 25 procent Beläggningsgrad på träffpunkt. Antal utförda avlösningstimmar inkl växelvård (utförda/beviljade) Minska sjukfrånvaron med en procentenhet KF 11 Attraktiv arbetsplats Egen statistik 5,2 4,2 3,2 2,2 6,5% 24

9 NÄMNDENS DIREKTIV TILL FÖRVALTNINGEN Direktiv till förvaltningen 1 Förvaltningen får i uppdrag att synliggöra nämndens hälso- och sjukvårdsansvar, samt att förbereda kommande kommunaliseringen av hemsjukvård genom att förtydliga genomförandeplaner och uppföljning. 2 Förvaltningen får i uppdrag att utveckla rehabiliteringen i kvarboende med syfte att stärka tidiga och aktiverande insatser för de äldre. 3 Förvaltningen ges i uppdrag att göra en översyn av samtliga platser inom äldreboenden, såväl inom kommunal som privat regi. Översynen ska visa fysiska förutsättningar och möjligheter med hänsyn till gällande regelverk för skyddsåtgärder för personer med demens. 4 Förvaltningen får i uppdrag att säkerställa och möjliggöra parboende på äldreboenden samt ta fram ekonomisk fördelningsmodell och informationsrutiner. 5 Förvaltningen får i uppdrag att utveckla behovsbedömnings och uppföljningsmodeller för insatser på äldreboenden. I beslut om särskilt boende framgår inte omfattningen av brukarens insatser utan detta ska framgå av den enskildes omsorgsplan. För att se till att brukaren får sina behov tillgodosedda i boendet ska biståndshandläggaren följa upp beslutet årligen eller vid behov. Detta innebär en kvalitetssäkring för brukaren. Klart Datum 25

10 NÄMNDENS KVALITETSDEKLARATIONER Beslut/verkställighet äldreboende Vi garanterar att du ska få beslut inom en månad efter att du ansökt om äldreboende. Vid ansökan från annan kommun gäller två månader. Om du beviljats äldreboende ska du erbjudas en lägenhet inom tre månader. Du lovar att bidra med uppgifter som behövs för planering och dokumentation. Kontaktperson äldreboende Vi garanterar att du ska få en namngiven kontaktperson när du flyttar in på ett äldreboende. Om du inte är nöjd med din kontaktperson har du rätt att byta. Omsorgsplan äldreboende Vi garanterar att vi gör en omsorgsplan tillsammans med dig och din närstående inom fyra veckor efter det att din omsorgsinsats påbörjats. Omsorgsplanen ska följas upp minst två gånger per år eller vid behov. Träffar äldreboende Vi garanterar att alla som får hjälp och service från äldreomsorgen ska erbjudas träffar där information ingår minst två gånger per år, och vid större förändringar. 26

Aktiviteter och social samvaro äldreboende Vi garanterar att du ska erbjudas aktiviteter utifrån dina behov och önskemål minst tre gånger per vecka. Hälso- och sjukvård äldreboende Vi garanterar att du får träffa en sjuksköterska inom tre dagar från det att du flyttat in på äldreboendet. Personalkontinuitet äldreboende Vi garanterar att antalet personer som utför vård och omsorg hos dig ska begränsas. Kontaktpersonen är den som i första hand ska värna om personalkontinuiteten hos dig. Överenskommelsen dokumenteras i din omsorgsplan som följs upp minst två gånger per år eller vid behov. Beslut/verkställighet hemtjänst Vi garanterar att du när du ansökt om hemtjänst ska få ett beslut hem till dig inom 14 dagar. Insatserna ska därefter påbörjas inom 48 timmar. Du lovar att bidra med uppgifter som behövs för planering och dokumentation. Kontaktperson hemtjänst Vi garanterar att alla som får någon form av personlig omsorg ska ha en namngiven kontaktperson. Om du inte är nöjd med din kontaktperson har du rätt att byta. 27

Omsorgsplan hemtjänst Vi garanterar att vi gör en omsorgsplan tillsammans med dig och din närstående inom fyra veckor efter det att din omsorgsinsats påbörjats. Omsorgsplanen ska följas upp minst två gånger per år eller vid behov. Träffar hemtjänst Vi garanterar att alla som får hjälp och service från äldreomsorgen ska erbjudas träffar där information ingår minst två gånger per år, och vid större förändringar. Aktiviteter och social samvaro hemtjänst Vi garanterar att äldreomsorgens träffpunkter i varje kommundel ska erbjuda aktiviteter eller social samvaro fem dagar i veckan. Trygghetslarm hemtjänst Vi garanterar att vi besvarar ditt larm inom fem minuter. Den som svarar ser till att du får den hjälp du behöver. Personalkontinuitet hemtjänst Vi garanterar att antalet personer som utför vård och omsorg hos dig ska begränsas. Kontaktpersonen är den som i första hand ska värna om personalkontinuiteten hos dig. Överenskommelsen dokumenteras i din omsorgsplan som följs upp minst två gånger per år eller vid behov. Avlösning hemtjänst Vi garanterar att du som vårdas av en anhörig i hemmet och inte kan vara ensam hemma ska få hjälp med avlösning. Vi erbjuder tre former av avlösning: Planerad avlösning planeras minst två veckor i förväg. Vi försöker se till att samma person från hemtjänsten kommer hem till dig. 28

Ej planerad avlösning innebär att du får avlösning inom 48 timmar. Vi kan inte garantera att det blir samma person från hemtjänsten som kommer hem till dig. Akut avlösning får du om det uppstår en akutsituation, till exempel om din anhörig blir akut sjuk. Avlösningstiden kan inte användas till andra hemtjänstinsatser. Vi garanterar dig plats på en korttidsenhet vid ett specifikt datum om du ansöker minst sex veckor i förväg. Vi kan inte garantera att du får en plats på just den korttidsenhet du önskar komma till. 29

11 NYCKELTAL 11.1 Resursmått och prestationsmått 30

Nyckeltal Utfall Utfall Medel Budget Plan för Kba Kba riket budget 2009 2010 2010 2011 2012 Antal anställda totalt 1078 1059 Antal årsarbetare 891 877 varav undersköterskor 520,9 Antal månadsanställda 1087 varav kvinnor 95% varav män 5% Brukardelaktighet i aktuell omsorgsplan 79% i.u Antal brukare med hemtjänst 952 964 1150 1160..varav egen regi 879 860 1030 1030..varav privat regi 73 104 120 130 Andel som får hemtjänst % av befolkningen 80-w 31% 30% 37% 38% Andel av kommunens omsorgstagare som valt annan utförare än kommunens 8% 11% 11% 12% Kostnad per brukare i ordinärt boende 143 419 * Kostnad per invånare 65 -w åri ordinärt boende 12 706 * Antal platser i äldreboende 781 708 538 538..varav på entreprenad 256 221 196 196 Antal korttidsplatser 70 68 68 68..varav på entreprenad 34 35 10 10 Andel som bor i särskilt boende % av befolkningen 80-w år 23% 22% 16% 16% Beläggningsgrad i särskilt boende 95% 95% 96% 96% varav permanentboende 95% 95% 96% 96% varav korttidsboende 97% 97% 97% 97% Kostnad per brukare i särskilt boende 473 360 * Kostnad per invånare 65-w år i särskilt boende 28 579 * * Räkenskapssammandraget är inte publicerat för 2010. Nyckeltal överensstämmer inte med äldreomsorgens resultat i SKL`s projekt Ensolution. En kvalitetssäkring av underlaget pågår. 31

Under 2011 genomförs en förändring då cirka 185 platser i serviceboende förs över från särskilt boende till ordinärt boende. Detta är anledningen till den stora förändringen i antalet hemtjänstbrukare. 11.2 Effektmått Redovisa de mått som tagits fram i samband med KUM-projektet, som avser nämndens uppföljning av verksamheten. 32

Nyckeltal Utfall Kba Utfall Utfall Riket Kba Kba 2008 2009 2010 2010 Budgetföljsamhet 1,40% 3,4 2,6 Andel personalkostnad i 66% 60% * relation till bruttokostnad Antal medarbetare med sysselsättningsgrad 100% 32 32 33% 75-99% 44 44 43% Mindre än 75% 24 24 24% Andel kvinnliga chefer i relation till manliga medarbetare Andel manliga chefer i relation till kvinnliga medarbetare 3% 3 Räknas om från bokslut 11% 14 Räknas om från bokslut Andel medarbetare per chef 30 27 31 Antal uppföljningssamtal 94% i.u 96% Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 8,2 7,2 6,50% varav kvinnor i.u i.u varav män i.u i.u Arbetsmiljöindex 7,3/7,4/ 7,3 i.u 7,2/7,5/ 7,5 Medarbetarskapsindex 6,9/7,8/ 7,7 Ledarskapsindex 7,6 /7,4 /7,0 Motivationsindex 8,4/ 8,1/ 8,0 Nationellt jämförbara frågor 70 /67 /67 i.u 7,0/8,1/ 8,1 i.u 7,0/7,6 / 7,6 i.u 7,9/8,2/ 8,2 i.u 63 /67 / 67 Jämställdhetsindex i.u i.u i.u Friskvårdsbidrag 44% 37% 42% varav kvinnor i.u i.u varav män i.u i.u * Uppgifter saknas 33

Nyckeltal Utfall Utfall Utfall Riket Kba Kba Kba 2008 2009 2010 2010 Omsorgs- och serviceutbud 64% 74% 70% 72% hemtjänst Omsorgsutbud äldreboende 77% 76% 74 72% Nöjd kund-index hemtjänst i.u 75 75 72 Nöjd kund-index äldreboende i.u 77 77 75 Patienter med hemsjukvård i.u 1210 1289 i.u Patienter med rehabilitering (arbetsterapeuter) i.u 816 670 i.u Patienter med rehalilitering (sjukgymnast) i.u 684 629 i.u Antal avvikelser 3 och 4 i.u 119 i.u Antal gynnande biståndsbeslut från ansökan om boende i.u 250 200 i.u * Uppgifter saknas 34

12 EKONOMI med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 2011-05-03 --04 att tilldela nämnden för Äldreomsorg 616770 tkr 1 (exklusive kapitalkostnader) varav 98925 tkr avser interna kostnader för tjänsteköp från förvaltningen för Service. 11491 tkr avser volymförändringar och 2896 tkr avser nettoprisförändringar. Utöver tilldelad ram tillkommer preliminärt 10800 tkr i ramjustering för löneavtalet 2011 samt cirka 2000 tkr i index för serviceförvaltningens tjänster. Ramökningen för serviceförvaltningens tjänster motsvaras av en lika stor kostnadsökning. Den av fullmäktige beslutade ramen innehåller ett effektiviseringskrav som motsvarar 20000 tkr jämfört med den ram som avsatts i långtidsplanen för år 2012. De externa kostnaderna som nämnden kan fördela till verksamheterna uppgår till 517845 tkr exklusive ramtillskott för 2011 års löner men inklusive interna kostnader utöver köp från serviceförvaltningen enligt beställning. Utökade beställningar hos serviceförvaltningen, köp av platser från förvaltningen för funktionsstöd med mera ligger inom ramen 517845 tkr. Förvaltningschefen svarar inför nämnden för att tilldelad ram hålls och att den planerade verksamheten utförs med planerad kvalitet. Verksamhetscheferna har motsvarande ansvar gentemot förvaltningschefen och enhetscheferna gentemot verksamhetscheferna. Verksamhetsområde äldreboende ersätts med schablonbelopp för tillhandahållen plats. Hyror med mera ges som anslag. Verksamhetschefen beslutar om fördelning mellan de olika boendena. Kvarboende ersätts för beviljad och utförd hemtjänsttimme. Beloppet är fastställt av nämnden. Övriga verksamheter inom kvarboende är anslagsfinansierade. Myndighetsutövningen är anslagsfinansierad. Här budgeteras även kostnaden för hemtjänsttimmarna samt anslag för egen personal. Hälso- och sjukvårdsverksamheten är anslagsfinansierad. Kvalitet, utveckling och säkerhet är anslagsfinansierad. 12.1 Ramfördelning driftbudget Äldreomsorgens fem verksamhetsområden är indelade i resultatenheter, där varje enhetschef ansvarar för budget och ekonomiskt utfall. Beslut om 35

omdisponering av budgetmedel fattas av förvaltningschef, med undantag för följande områden: Resursfördelningsmodellen inom äldreboende(pris per plats) innehåller en rörlig del. Verksamhetschefen för hemsjukvård och rehabilitering beslutar om omdisponering av budgetmedel som rör delegerade HSL-insatser för den timbaserade verksamheten inom äldreboende. Kvarboende Hemtjänstens budget baseras på utförd prestation. Utförarna, egen regi och externa hemtjänstutförare, får en ersättning för den tid som brukarna fått biståndsbeslut för. Ersättningen per hemtjänsttimme täcker verksamhetens totala kostnader. Från och med 2010-04-01 är priset per hemtjänsttimme enligt nämndens beslut 323 kr för omsorg i tätort och 338 kr för omsorg i övriga områden, för servicetjänster i tätort 293 kr och övriga områden 308 kr. I och med att egen regi sedan införandet av kundval får intäkter, är nettokostnaden under verksamheten kvarboende +/-0. Nettokostnaden för den del av hemtjänsten som styrs av socialtjänstlagen (SoL) syns numera under biståndsenheten. På motsvarande sätt finns budgeten för delegerade sjukvårdsinsatser som hemtjänsten utför under hemsjukvård och rehabilitering. Hemtjänst nattetid samt installation och avinstallation av larm ingår inte i kundval och hanteras som särskilda uppdrag inom kvarboende. Dessa verksamheter är anslagsfinansierade liksom de särskilda uppdragen dagomsorg och träffpunkter. Även LSS-verksamheten är anslagsfinansierad. Förändringar 2012 Äldreboende Nämnden har antagit en ny resursfördelningsmodell, vilket innebär att fler platser är ramstyrda, det vill säga har ett fast pris per plats. Förändringar 2012 Tölö Smedja övergår i kommunal drift 2011-10-01. Effekt 2012 2500 tkr Administratör 0,67 tjänst 300 tkr Minskad intäkt (bokförs centralt) på grund av att förvaltningen för Funktionsstöd sagt upp en korttidsplats 600 tkr Generell besparing -14000 tkr 36

Hemsjukvård och rehabilitering Budgeten för hemsjukvård och rehabilitering är anslagsfinansierad. Delegerade HSLinsatser som utförs av hemtjänsten baseras på antal timmar. Förändringar 2012 Metodutvecklare en tjänst 500 tkr Hjälpmedel 500 tkr Effektivisering 1500 tkr Kvalitet, utveckling och säkerhet Äldreboenden som drivs på entreprenad, liksom övriga köpta platser är ramstyrda och har ett fast pris per plats. Bistånd och administration anslagsfinansieras. Förändringar 2012 Indexuppräkning enligt entreprenadavtal 2400 tkr Attraktiv tid 800 tkr Reserv 1100 tkr Minskade kostnader Magna Cura -1000 tkr Biståndsenheten Förändringar 2012 Volymökning 7 000 tkr Kostnadsökning för omstrukturering, boöversyn 2 600 tkr Avgiftshandläggare 0,5 tjänst 250 tkr Bosamordning 0,5 tjänst 250 tkr Minskad biståndstid när bud/inköp ska upphandlas - 1000 tkr Utförd tid avseende avlösning och aktivering - 4500 tkr 37

FörvaltningsgemensamtFörändringar 2012 E-handel 1 000 tkr Telefoni 1 000 tkr IT 500 tkr E-hälsa 500 tkr Administrativa lokaler Borgmästaren, fyra rum 150 tkr Åtgärder inom personalområdet 160 tkr Ekologiska livsmedel 150 tkr Kvarvarande besparingsbeting -2259 tkr Ökade brukarintäkter -1500 tkr Nämndsbudget Bokslut Budget Budget Ramfördelning/ Anslagsbindningsnivå 2010 2011 2012 Kvarboende -38 564-46 437-54 866 Äldreboenden -248 709-256 247-261 614 Hemsjukvård och rehabilitering, Myndighetsutövning, Pool och administration samt Kansli -323 069-84 468-84 999 Kvalitet, utveckling och säkerhet -130 553-113 405 Bistånd -137 661-142 469 Förvaltningsövergripande funktioner 25 617 24 131 30 808 Återlämnat 12 mkr 12 000 Nämnd och Äldreomsorg gemensamt -726-948 -955 Summa nämndsbudget -585 451-620 183-627 500 12.2 Ramfördelning investeringsbudget Kommunfullmäktige beslutade 2011-05-03 04 att fastställa investeringsbudgeten för nämnden för Äldreomsorgen till motsvarande 11 892 tkr. Av det totala beloppet 38

avser 900 tkr investeringar för nya lokaler och resterande belopp, 10 992 tkr, avser investeringar i maskiner, inventarier etc. Kommunfullmäktiges beslut avser respektive investeringsprojekt, se bilagor blankett 4 a och 4 b. Omdisponering mellan investeringsprojekt beslutas av kommunstyrelsen. Budgetansvaret för investeringar ligger centralt hos förvaltningschefen. Respektive enhet ansöker om anslag hos förvaltningschefen. 39

13 BESLUTADE INVESTERINGAR OCH LOKALPLANERING Kommunfullmäktige beslutade 2011-05-03 -- 04 att fastställa investeringsbudget perioden 2012 2016. I nämndbudgeten beskrivs de investeringsprojekt som är planerade att genomföras under 2012. Budgeten kan avse investeringar för nya lokaler och infrastruktur och investeringar i maskiner, inventarier etc. 13.1 Planerade investeringsprojekt Nytt äldreboende Vallda ( 4 600 tkr) genomförande Medel för investeringar i form av inventarier och utrustning. Medlen kommer knappast att förbrukas under 2012. Lokalerna kommer sannolikt inte att disponeras förrän tidigt 2013. Driftstart blir troligen andra halvåret 2013. 13.2 Pågående investeringar lokaler och infrastruktur Pölabo, ombyggnad till administrativa lokaler för kommunsjuksköterskor (900 tkr) Budgeterade medel kommer inte att användas. Pölabo är återlämnat till förvaltningen för service. 13.3 Planerade investeringar och reinvesteringar i inventarier mm Återinvesteringar inklusive datorer (6 392 tkr) Exempel på återinvesteringar är sängar, tvättmaskiner, möbler med mera i våra befintliga lokaler. Då vi i dagsläget har 538 platser på äldreboende och 69 platser för korttidsboende, dagverksamhet, träffpunkter, samt omfattande administrativa lokaler för cirka 1 100 anställda är återinvesteringar vanliga. Kraven på nyinvesteringar har också ökat på grund av nya hygienföreskrifter, vilket gör att vi nu har tredubblat antalet tvättmaskiner jämfört med för två år sedan. Prioriterade lokalprojekt redovisas under rubrik 13.4 Lokalplanering.. 40