Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Relevanta dokument
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Palliativ vård ett förhållningssätt

En demensvänlig akutvårdsavdelning så gjorde vi!

God palliativ vård state of the art

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Palliativ vård - behovet

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Palliativt förhållningssätt

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Palliativt förhållningssätt

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Samtal med den döende människan

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Vägledning för en god palliativ vård

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

När mamma eller pappa dör

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Silviahemscertifiering

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Validering i Sörmland

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Palliativ vård vid olika diagnoser

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Samverkansrutin Demens

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Samverkansrutin Demens

Sammanställning 1. Bakgrund

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

April Bedömnings kriterier

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Delaktighet i hemvården

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Transkript:

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum

Förhållningssätt, möten och relationer

Bakgrund 1) Relation och kommunikation är en av hörnstenarna inom palliativ vård 2) I Sverige dör drygt 90 000 100.000 personer varje år och de allra flesta skulle ha nytta av den palliativa vårdens innehåll. (Nationella vårdprogrammet för palliativ vård 2012-2014, Socialstyrelsen 2015 )

Vi har alla ett behov av att höra till! Strang 2014

Om vi utsätts för ofrivillig ensamhet eller utanförskap, mår vi dåligt Strang 2014

Äldre och palliativ vård och omsorg Medan yngre patienter i palliativ vård oftast har en avgränsad sjukdom (t.ex. spridd cancer), så har den äldre patienten många samtidiga sjukdomar att beakta. Det kan röra sig om en lång anamnes med hjärt och kärlsjukdom, led- och muskelvärk, begynnande demens, yrsel, kanske också diabetes, utöver den palliativa huvuddiagnosen. (Peter Strang s. 1, 2015)

Palliativt förhållningssätt och Palliativ vård Palliativ förhållningsätt, är inte det samma som palliativ vård. När palliativ vård bedrivs finns resurser, kunskaper och förutsättningar för att bedriva denna typ av vård. Vid palliativt förhållningssätt förväntas personalen kunna förhålla sig till den palliativa vårdens helhetssyn och värden i sitt arbete. Det förutsätter att det finns en beredskap för att sätta in de resurser som krävs. Detta kräver i sin tur att personalen har kunskaper om palliativ vård.

En god palliativ vård En god palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna symtomlindring, mulitprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Vården skall omfatta alla, oavsett ålder och diagnos. För att underlätta planering och ansvarsfördelning och samordning mellan olika aktörer behöver hälso- och sjukvården och socialtjänsten utforma sin palliativa vård och omsorg efter de fyra hörnstenarna och ha en gemensam utgångspunkt i processen för god palliativ vård (Socialstyrelsen 2013, sid 7).

Palliativ vård och omsorg Symtomlindring Fyra hörnstenar Palliativ vård Relation kommunikation Palliativt förhållningssätt Närståendestöd Teamarbete fysisk - psykisk - social existentiell Fyra dimensioner

Kommunikation Envägskommunikation Ser inte den andra Tvåvägskommunikation (falsk) Ser den andre men möter inte personen Tvåvägskommunikation (äkta) Ser och möter den andre öppenhet - närhet - ärlighet - varsamhet - följsamhet

Vad är det som visar sig.? Genom ditt kroppsspråk Genom dina handlingar Genom ditt ordval Genom ditt bemötande

Vad är det som visar sig.? - Dina värderingar och hur du ser på dig själv och andra

Hur ser vi på patienten eller den boende? Värdegrund Helhetssyn

Jag och du, i ett möte Hur uppnår vi det? Jag - Du Martin Buber

Jag och du, i ett möte Jag - Du Jag - Det Martin Buber

Min tolkning av Buber Jag/du - kan ses som ett genuint möte där jag ser den andre, du, oreflekterat. Kännetecknas av dialog där ett verkligt möte kommer till stånd. För detta krävs perception. Jag/det - handlar om att reflektera och sätta mötet i ett sammanhang. Man konceptualiserar den information man har fått sig till del, på så sätt ökar förståelsen för personen. Flera goda möten, utvecklas till en relation, och innehåller en pendling mellan jag/du och jag/det.

Kan vi alltid mötas i ett jag Du möte?? - Avsikten från vårdarens sida bör vara det. Då ger vi patienten eller den boende möjligheten att mötas.

Mötets närhet och djup?

Professionellt förhållningssätt? P - Professionell P - Personlig P - Privat Vart går gränserna?

Förhållningssätt Att vara personlig är att vara professionell

Det officiella avståndet Umgänges avståndet Personliga zonen Intimavståndet 45 cm 120 cm 3,5 m 7,5 m (B-A Larsson 1989)

Om samtal i mötet. Om den andre är tyst, inte vill berätta och inte vill sätta upp några mål, så får vi försöka att stå ut med det och ändå lyhört visa att vi finns kvar och inte överger (Lisa Sand s. 243 2013)

Och omvänt! Om personen vill tala, berätta och har behov att få svar på sina frågor, då måste vi finnas där. Därför blir öppenheten för den andre särskilt viktig.

Skapa möjligheter i mötet Delad förståelse genom tidigare möten Samskapad förståelse av tänkbara möjligheter i en närliggande framtid P V Dåtid Nu tid Framtid Bergdahl et al 2013.

Skapa möjligheter genom berättelsen vid kognitiv svikt P V Dåtid Nu tid Framtid

Förhållningssätt vid kognitiv svikt Ett jag-stödjande förhållningssätt Stöd minnet Bekräfta Visa bilder från livet Lyssna Berätta Livsberättelsen

Viktigt att tänka på. Interna (den inre förmågan hos parterna) förutsättningar för att skapa goda möten och relationer Externa (yttre resurser) förutsättningar för att ge möjligheter till att goda möten och relationen skapas

Förutsättningar för god palliativ vård och omsorg...i resultatet framkommer att patienter önskar att få möjligheten att fokusera på att vara levande, vilket kräver en närvaron av "lyhörd vårdspersonal", och en "lyhörd vårdmiljö" samt "Lyhördhet i organisationen för palliativ vård". Med andra ord är det viktigt för patienter att bli sedda, inte bara av enskilda vårdare, utan av systemet i stort..! Sandsdalen, Tuva, et al. "Patients preferences in palliative care: A systematic mixed studies review." Palliative medicine 29.5 (2015): 399-419.

Palliativ förhållningssätt Vid ett palliativt förhållningsätt, gäller för teamet att följa patientens eller den boendes behov och symtom och vara nära, ur ett helhets perspektiv genom att hela vårdtiden kontinuerligt skapa vårdhandlingar som främjar den sjukes behov, önskemål och vilja, samt ger stöd till närstående.

Tack! elisabeth.bergdahl@sll.se