Biologi med didaktisk inriktning, BIGL01, 30hp, distans. Information om de ämnesteoretiska delarna ser du under kurserna BIGA14 (ekologi) och BIGA13 (zoologi). Detta är studiehandledning för didaktikdelarna som ni läser parallellt med de ämnesteoretiska kurserna i ekologi och zoologi. Det är till viss del även en planering, ni följer schemat för de två ovanstående kurserna! Kursansvarig: Mariana Hagberg, rum 5F 414, tel 054 700 1784 Kursadministratör: Kristina Oskarsson, rum 5F 411, tel 054 700 2160 Delkurs 1, Ekologi, populationer och interaktioner, 7,5hp (Notera att från de ämnesteoretiska delarna utgår fältövning och datalab1 och 2.) I de kurser där biologi är ingångsämne ges en allmän introduktion till lärarutbildningen där dess roll som akademisk professionsutbildning diskuteras. Skillnad mellan forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap inom biologiundervisning åskådliggörs. Biologididaktik som kunskapsområde introduceras i relation till biologi och allmändidaktik. Biologididaktiska frågeställningar med utgångspunkt från styrdokument behandlas och relationen mellan vetenskaplig disciplin och skolämne problematiseras. Beträffande ämnesstudierna börjar de med att belysa populationen som en studieenhet och vilka processer som i grunden styr populationers storlek. Därefter studeras hur populationer varierar i tid och rum och hur predation och konkurrens påverkar populationer. Kursen tar upp hur olika populationer påverkar varandra evolutionärt (samevolution), hur populationer förekommer geografiskt, övergripande faktorer som styr biologisk mångfald, utrotning och bevarande av arter och slutligen människans påverkan på ekosystem och konsekvenser på biologisk mångfald. Ovanstående teoretiska stoff studeras också genom praktiska övningar relevanta för skolan. Exkursioner och utomhusundervisning diskuteras utifrån utomhusdidaktisk teoribildning. De didaktiska mål som du ska uppnå är: - planera och utföra enklare fältundersökningar och analyser av fältdata som kan användas i skolverksamhet. Målet examineras genom fältövning plus skriftlig inlämning. 1
- diskutera hur kunskapsområdena biologi och biologididaktik relaterar till varandra. Målet examineras genom aktivt deltagande i seminarium. - redogöra för hur skolans kursplaner i biologi är relaterade till ämnets vetenskapliga karaktär och undervisningens praxis. Målet examineras genom aktivt deltagande i seminarium - redogöra för utomhusdidaktikens betydelse i ekologiundervisning. Målet examineras genom aktivt deltagande i seminarium. Uppgifter att genomföras under kursen: (motsvarar 3 hp) Tiderna är preliminära, vi bestämmer vid kursupptakten. V 36, 6/9 kl 9.30 11.30: Uppgift E1. Seminarium via Adobe connect. Den skriftliga Läs skolans kursplaner i biologi/nk, särskilt ekologiområdet, för ditt stadium (gr/gy) samt B. Andersson, Att utveckla undervisning i naturkunskap - kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik, kapitel 2, 8. 11 samt Andersson, Björn. Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression, kapitel 9, 13. Reflektera sedan över biologi som skolämne respektive universitetsämne och relatera till dess vetenskapliga karaktär. Skriv högst 1 000 ord. V40: Uppgift E2 lämnas in i Its Planera en fältstudie som lämpar sig i din kommande lärarverksamhet. och är kopplad till relevant kursplan. Utgå ifrån fältövningen i ekologdelen. Läs Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer kapitel 8 och. Teaching Secondary Biology, kapitel 9. Skriv en handledning för dina tänkta elever. Ange vad som är lärandemålen för fältstudien och hur de ska bedömas. Tänk på att koppla till relevant kursplan! V 42, 24/10 kl 9.30 11.30: Uppgift E3 Seminarium via Adobe connect. Den skriftliga Diskutera vikten för undervisning och lärande av att göra undersökningar och studier på plats i naturen tillskillnad från inne i klassrummet. Läs Reiss, Michael. Teaching Secondary Biology, kapitel 9 samt Lundegaard, Iann., Wickmann, Per-Olof och Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik och Andersson, Björn. Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression. Kapitel 9. 2
V 44, 30/10 kl 9.30 11.30: Uppgift E4 Seminarium via Adobe connect. Den skriftliga Vad är biologididaktik? Förklara ämnet biologi utifrån dina tidigare skolerfarenheter och utifrån kursens ämnesteoretiska delar, förklara därefter ämnesområdet biologididaktik. Diskutera därefter hur de båda ämnesområdena relaterar till varandra. Läs kapitel 1, 2 och 7 i B. Andersson Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Skriv ca 1000 ord. Litteratur: Andersson, Björn. Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur, 2008. Kapitel 1,2, 7, 8 Andersson, Björn. Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur, 2008. Kapitel 9,13 ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur, 2011. Kapitel 2, 8, 11, Lundegaard, Iann., Wickmann, Per-Olof och Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur, 2004. Antal sidor: 209. Reiss, Michael. Teaching Secondary Biology, kapitel 9.London: Hodder Education, 2011. Delkurs 2, Zoologi, systematik och morfologi, 7,5hp, (Notera att från de ämnesteoretiska delarna utgår dugga.) Delkursen inleds med en översikt över djurrikets huvudgrupper på basis av grundläggande embryologi och anatomi. Under kursens gång avhandlas ett urval av de flercelliga djurgrupperna med avseende på släktskap och systematisk indelning. Dessa djurgrupper innefattar: svampdjur, nässeldjur, plattmaskar, rundmaskar, ringmaskar, blötdjur, leddjur, tagghudingar samt kordater. Jämförande och funktionell anatomi hos dessa djurgrupper behandlas, samt embryologi med fokus bland kordaterna. Dissektioner utförs på utvalda typdjur. Mångfald och viss art- och gruppkännedom inom de studerade djurgrupperna belyses genom preparat- och mikroskopistudier. I den didaktiska delen behandlas teorier för hur elevers vardagsföreställningar, svårigheter och motivation påverkar lärandet. Mera konkret innebär det att du samtidigt med det biologiteoretiska innehållet studerar motsvarande ämnesdidaktiska innehåll. 3
De didaktiska målen som du ska uppnå: - med hjälp av mikroskop särskilja djurgruppers byggnadsplaner och visa hur detta kan användas i undervisning. Målet examineras genom aktivt deltagande i seminarium. - redogöra för elevers svårigheter att förstå biologi samt visa förmåga att relatera detta till biologididaktiska teorier. Målet examineras genom aktivt deltagande i seminarium. Uppgifter att genomföras under kursen: (motsvarar 3,5 hp) V 37, 13/9 kl 9.30 11.30: Uppgift Z1. Seminarium via Adobe connect. Den skriftliga En muntlig presentation, via Adobe Connect, av en evertebratdjurgrupp, (Cnidaria, Platyhelmintes, Nematoda eller Annelida) som du under kursen har studerat via olika läromedel t. ex. kurslitteraturen, webben mm och eventuellt via mikroskopi på innedag. Ni arbetar två och två. Omformat (transponera) sedan innehållet till att passa för den åldersgrupp som du senare i din profession kommer att undervisa. Läs gärna Reiss, Michael. Teaching Secondary Biology, kapitel 8, 8.1, 8.2. Presentation innehåller alltså 2 delar: 1. Beskrivning av evertebratdjurgruppen 2. Anpassat till ett tänkt undervisningstillfälle för en viss åldersgrupp. V 41, 9/10 kl 9.30 11.30: Uppgift Z2. Seminarium via Adobe connect. Den skriftliga Skriv en laborationshandledning till en dissektion av ett djur. Du utgår då från dina erfarenheter när du själv har dissekerat på universitet och anpassar innehållet till relevant åldersgrupp. Uppgiften diskuteras under seminarium via Adobe connect. V 43, 24/ 10, kl 9.30 11.30: Uppgift Z3. Seminarium via Adobe connect. Den skriftliga Diskutera elevers svårigheter att förstå biologi. Läs Andersson, Björn. Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. kapitel 11 och Andersson, Björn. Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression. Kapitel 1, 2, 13 och ämnesdidaktik, kapitel 2, 8, 11. Skriv en reflektion omfattande ca500 ord och förbered att diskutera under ett seminarium via Adobe connect. Litteratur: Andersson, Björn. Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer, kapitel 11 Lund: Studentlitteratur, 2008. 4
Andersson, Björn. Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur, 2008. Kapitel 1, 2, 13 ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur, 2011. Kapitel 2, 8, 11, Reiss, Michael. Teaching Secondary Biology, kapitel 8, 8.1, 8.2 London: Hodder Education, 2011. 5