Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.



Relevanta dokument
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Lokal anvisning

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Multiresistenta bakterier

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

VRE - hygienrekommendationer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

MRSA. Information till patienter och närstående

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Multiresistenta bakterier

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll: Inledning sid 1

MRSA vårdhygieniska aspekter

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

MRSA. Information till patienter och närstående

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

MRSA. Information till patienter och närstående

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

MRSA. Information till patienter och närstående

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

MRSA. Information till patienter och närstående

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Rutiner vid skabb på särskilda boenden och korttidsboenden. Bakgrund. Smittspridning. Definition av utbrott. Smittväg.

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Mässling - hygienrekommendationer

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Influensa A och B samt RS-virus

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Hygienkonferens. Hösten 2016

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Basala hygienrutiner

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

HYGIENOMBUDSUTBILDNING

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Clostridium difficile diarré (CD)

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Vårdhygien rutin och ansvar

Lokal anvisning

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Transkript:

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande datum: Uppdaterad 2013-11-13 Omfattning Dokumentet gäller i särskilda boenden, korttidsboenden och för personer med omfattande omvårdnadsbehov och/eller hemsjukvård i ordinära boende. Det avser personal och studerande i kommunal vård och omsorg i Västerbottens län. Detta är ett komplement till Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. Bakgrund Staphylococcus aureus tillhör vår hudflora men finns ofta mer långvarigt i näsa/svalg. Den ger framförallt upphov till hudinfektioner men kan även orsaka svåra infektionstillstånd t.ex. blodförgiftning. Meticillinresistens medför att de antibiotika som vanligast används (betalaktamantibiotika) vid behandling av hud- och mjukdelsinfektioner alla är verkningslösa. Bakterierna har en förmåga att överleva länge i omgivande miljö. Utbrott och på kommunala boenden har beskrivits. Alla brukare har rätt till samma omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av MRSA. Smittvägar Smittspridning i vården sker genom kontaktsmitta via händer eller föremål som kontaminerats. Både brukare och personal kan smittas. Provtagning av brukare Följande brukargrupper ska kontrollodlas för MRSA se provtagningsanvisningar på www.vll.se/provtagningsanvisningar Brukare som flyttar till särskilt boende och korttidsboende - Brukare som under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats på vårdinrättning utanför Sverige, (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning eller tandvårdsklinik). - Brukare som under senaste 6 månaderna behandlats polikliniskt för sår/hudskador utanför Sverige. - Brukare som under de senaste 6 månaderna vårdats eller behandlats vid svensk vårdenhet med MRSA problem, se Vårdhygiens hemsida www.vll.se/vardhygien under rubriken Svenska enheter med MRB problem.

Brukare med omfattande omvårdnadsbehov och/eller hemsjukvård i ordinära boende. - Brukare med sår och som under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats på vårdinrättning, (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning eller tandvårdsklinik) eller polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige ska screeningodlas för MRSA. Provtagningen bör om möjligt planeras så att resultat finns innan brukaren flyttar till boendet eller skrivs in i hemsjukvården. I annat fall ska provtagningen ske snarats möjligt. Rutin för vem som initierar kontrollodling utarbetas på respektive boende och hemsjukvårdsgrupp. Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd., Personal Personal med sår, eksem, inklusive hörselgångseksem eller psoriasis avråds från att delta direkt i vården av brukare med MRSA. För ytterligare information se dokumentet Handläggning av multiresistenta bakterier bland vårdpersonal och vårdstuderande på Vårdhygiens hemsida. Riskfaktorer för smittspridning av MRSA Dessa kan variera för olika brukare och i olika situationer. De faktorer som innebär störst risk för smittspridning är: - Hudsår, infekterade sår eller operationssår - Skadad hud som sår, eksem eller psoriasis - KAD (Kvarliggande urinkateter) eller RIK (Ren Intermittent Kateterisering) - Stomier, bukdränage, PEG, trakeostomi eller andra konstgjorda kroppsöppningar - Brukare som inte kan tillämpa god handhygien (oberoende av riskfaktorer) Omhändertagande av brukare med MRSA - Basala hygienrutiner ska tillämpas av all personal i alla vård- och undersökningssituationer. - Brukaren ska ha egen lägenhet/rum med egen toalett, dusch och tvättställ (undantag vid parboende). - Brukarens personliga hygien och behandlingar ska utföras i den egna lägenheten/rummet. - Sår ska vara täckta med rena förband. - Brukaren får vistas i gemensamma lokaler under förutsättning att eventuella sår är täckta. - Informera brukaren om vikten av god handhygien. Hjälp vid behov personen med handhygien. Punktdesinfektion Personal ska omedelbart torka upp spill av urin, avföring eller sekret. Rengör sedan noga med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

Utrustning som ska finnas i lägenheten/ rummet För att kunna följa basala hygienrutiner och punktdesinfektion ska följande finnas på rummet: - Handdesinfektionsmedel - Plastförkläde/personbunden skyddsrock - Handskar - Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid - Engångstorkdukar Anmälan, information och smittspårning - MRSA är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Anmälan av nyupptäckt fall görs av behandlande läkare vilket dokumenteras på lämpligt sätt i både landstingets och kommunens journal. Ytterligare information finns i dokumentet Initial handläggning av nyupptäckt fall av MRSA i Västerbotten som finns på Vårdhygiens hemsida. - Brukaren och eventuella närstående ska informeras om bärarskapet, gällande förhållningsregler enligt smittskyddslagen samt vilken läkare som ansvarar för uppföljning. - Brukaren ska remitteras till MRSA-teamet på Infektionskliniken, NUS för bedömning och fortsatta kontroller sker i samråd med Infektionskliniken. - Vårdhygien kontaktas för medverkan vid information och eventuell smittspårning. - MRSA information till patienter, smittbärare och närstående finns i en broschyr på Vårdhygiens hemsida. - Ytterligare information finns på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, Smittskyddsblad till patient och ansvarig läkare se www.slf.se. Tvätt och avfall - Tvätt läggs i brukarens tvättkorg och tvättas i maskin i den temperatur kläderna tål. Helst ska kläderna tvättas i 60. Kläder som tvättas i 60 kan tvättas gemensamt med annan tvätt. Vid lägre tvättemperatur ska tvättning ske separat. Ren och smutsig tvätt skiljs åt. Basala hygienrutiner ska tillämpas även i tvättstugan. - Soppåsen försluts inne på rummet och hanteras enligt vanliga rutiner. Material/utrustning - Begränsa mängden förbrukningsmaterial som förvaras i lägenheten/rummet. - Materialet får ej användas till annan brukare. - Utrustning som lyftsele, gångbälte, stetoskop, blodtrycksmanschett, termometer etc. ska vara personbunden. Denna typ av utrustning ska desinfekteras innan det tas ut ur lägenheten/rummet. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller det medel som tillverkaren rekommenderar.

- Flergångsmaterial desinfekteras i spol/diskdesinfektor eller med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. - Hjälpmedel: Om hjälpmedlet är synligt smutsigt görs det först rent med rengöringsmedel och vatten före desinfektion. Följ tillverkarens anvisningar. Desinfektera därefter hjälpmedlet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Besökande - Besökande rekommenderas att tvätta händerna före och efter besök men behöver inte bära skyddsrock eller plastförkläde. - Besökande som deltar i omvårdnadsarbete informeras om basala hygienrutiner och tillämpar dessa. Måltider - Brukaren ska serveras av personal i gemensam matsal. - Porslin och bestick diskas i diskmaskin enligt vanliga rutiner. Daglig städning - Rum inklusive toalett och dusch städas som vanligt med allrengöringsmedel och vatten. - Brukarens egna städutrustning rengörs efter användning. Slutstädning vid flytt - Flyttstädning görs med rengöringsmedel och vatten enligt rutin. - Toalettrum, säng och eventuellt sängbord samt hjälpmedel smittrenas med Perform av vårdpersonal. - Kontakta gärna vårdhygien för information. Undersökning/behandling utanför avdelningen - Om behandling eller undersökning kan göras på boendet är detta att föredra. - Annars informera personalen på mottagande enhet i god tid. - I förekommande fall ska sår täckas med förband och urinpåse tömmas eller bytas. - Eventuell rullstol/rullator ska vara ren. Inläggning på sjukhus - Meddela sjukhuset/mottagande enhet att brukaren har eller har haft MRSA. Flytt till annan enhet/annat boende - Utskrivande enhet ska försäkra sig om att mottagande enhet har nödvändig information och kompetens som ska framgå i en samordnad vårdplan. - Informera Vårdhygien i god tid innan brukaren flyttas så att mottagande enhet kan kontaktas.

Hemsjukvård - Tillgång till handdesinfektionsmedel, handskar, plastförkläde, flytande tvål och pappershanddukar ska finnas i hemmet - Förvara höggradigt rena samt sterila förband i stängt skåp eller stängd låda hos brukaren. Förpackningarna kasseras när materialet inte längre behövs. Lagra därför inte större mängder material än det som går åt hemma hos brukaren Uppföljning och riskbedömning av smittsamhet - MRSA-bärare bör så långt som det är praktiskt möjligt handläggas via MRSA-teamet på Infektionsmottagningen, NUS. I samråd med ansvarig läkare på infektionsklinken kan det bli aktuellt för boendets sjuksköterska att ta kontrollodlingar för MRSA på brukaren. - Så länge brukaren har riskfaktorer för spridning enligt ovan bedöms smittsamhet kvarstå och kontrollodlingar är oftast inte meningsfulla. - Det finns ingen definition på smittfrihet när det gäller MRSA. Individuell bedömning görs av MRSA-teamet på Infektionskliniken i samråd med Vårdhygien och Smittskyddsenheten.