Platsens smaker Terroiratlas för Stockholms län

Relevanta dokument
Gastronomiska regioner ett verktyg för att främja regional tillväxt

Välkommen till projektupptakten Ursprungsskydd för äldre gotländska lantsorter och lantraser i Sverige- det nya Matlandet!

Kunskap för Gotlands framtid

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

Mat för hälsa och hållbarhet

Möjligheterna för livsmedelsproduktion i Kronobergs län Sören Persson LRF 17 November 2014

Platsens smaker. Del 1: Råvaror och livsmedelsproduktion i Stockholms län,

Offentlig upphandling

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Produktkatalog DECEMBER vale

Redovisning av resultat för projektet SUB för Surströmming under 2012

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Traditionell Småskalig Matkultur 4 svenska myndigheter i samverkan FM i Mathantverk, Raseborg

KYL&FRYS PRODUKTKATALOG. Dr o g a Ko l i n sk a

Handlingsplan

Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län

Sverige det nya matlandet

PROGRAM Seminarium nr I (Presentationer) Kl 09:30-11:15 Restaurang Rosengården, Stora Torget, Visby

1. BAS 1.1 Kunskap och utbildning (10 poäng) 1.2 Energi i butik (10 poäng) 1.3 Avfall i butik (10 poäng) 1.4 Matsvinn (15 poäng)

Mer mat från Västerbotten

Lansering av

Sverige det nya matlandet

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET

Program & inbjudan. nov.

POPULÄRVERSION. Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat

Bäst lämpad överlever

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: POLICY. Kost- och livsmedel

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

1.3.3 Mängden osorterat (brännbart) avfall i butik är mer än 820 kg/miljon/omsättning SEK mindre än 600 kg/miljon omsättning SEK

ÖPPNA FINSKA MÄSTERSKAP I MATHANTVERK YRKESHÖGSKOLAN NOVIA. MÅNDAG kl kl Kl. 9.

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys

Förstudie Höga Kusten en möjlig kulinarisk region

Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp

Eldrimner NATIONELLT RESURSCENTRUM FÖR MATHANTVERK

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om Europas gastronomiska arv: kultur- och utbildningsaspekter (2013/2181(INI))

Livsmedelsstrategin -regler och villkor

Höstmatsedel Äldreomsorgen Särskilda boenden Lunchrestauranger

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

Webbinarium 30 augusti 2018

Välkommen till Seminarium F: Dags att konkretisera arbetet med hållbar mat. #livsmedelsforum

Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

En smak av Gästrikland och Hälsingland

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunch och middag

RECEPT H U S M A N S KO S T

Kopplingen mellan produktionsplats och. EU-certifieringen. Prof. Per Wramner Prof. Odd Nygård

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Ett besök till Spritlandet Sverige med kryddmästare Jonas.

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

ÖPPNA FINSKA MÄSTERSKAP I MATHANTVERK YRKESHÖGSKOLAN NOVIA. MÅNDAG kl kl Kl. 9.

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Nordisk mat hemma ett koncept skapat av: Ulrik Bergsland, Camilla Broms och Christina Hultman

Vaddå ekologisk mat?

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Eldrimner NATIONELLT RESURSCENTRUM FÖR MATHANTVERK

Julbord på Hotel Skeppsholmen

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Kontroll av pizzeriornas redlighet

Hållbar konsumtion av jordbruksvaror

Christl Kampa-Ohlsson

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunchrestaurang

Offentlig upphandling

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Utdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st. 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60%

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte

familj Korv Stroganoff med pepparrot Höstpasta med sockerärter och senap Kyckling med krämig gnocchi

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

matregionen Sörmland tillsammans

Kajsa Berggren

familj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Fish and chips Broccolisoppa med varma smörgåsar

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG

familj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Stekt schnitzel med blomkålssallad Broccolisoppa med varma smörgåsar

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Transkript:

Platsens smaker Terroiratlas för Stockholms län Mat som kulturarv verktyg för regional- och landsbygdsutveckling Presentation i Ekenäs 12 oktober 2016 Maria Malmlöf

Kulinariska regioner Sverige - Det nya matlandet Nationell handlingsplan 2008 Österrike förebild Livsmedelsstrategi för Sverige om konkurrenskraft blir klar hösten 2016 Gastronomiska regioner Ett verktyg för regional utveckling våren 2014 en metodstudie Samverkansprojekt Paulina Rytkönen, Södertörns högskola, Sören Persson, LRF och Magnus Svensson, Restaurangakademin Terroiratlas en viktig del i detta

EU:s geografiska ursprungsbeteckningar SUB Skyddad ursprungsbeteckning SGB Skyddad geografisk beteckning FAO 1958 EU 1992 Livsmedelsverket certifierar

Befintliga paraplymärkningar i Stockholms län Värmdökassen Roslagsmat Skärgårdskött Äppellandskapet Sörmland Rabarberfestivalen

Definition terroir och terroiratlas En terroiratlas är enligt Unesco en redogörelse för de natur- och kulturgeografiska förutsättningar som utgör grunden för en regions livsmedelsproduktion och karaktäristiska produkter. Den ska kunna användas som en kunskapsbas för att förmedla en regions unika värden. Terroir är det som gör att livsmedel smakar, doftar och på ett särskilt sätt beroende på var de kommer ifrån. Terroir behöver kommuniceras pedagogiskt för att ge producenter och turistföretag möjlighet att ta ut ett mervärde för sina produkter.

Målgrupp Terroiratlasen riktar sig i första hand till lantbrukare, förädlare av livsmedel eller besöksnäringen. Den är avsedd som en inspirationskälla i att ta tillvara äldre traditioner och i att utveckla nya produkter utifrån livsmedelshistorien. Skriften kan användas som underlag för att skapa koncept, storytelling, intresse och engagemang för lokala produkter.

Pedagogiskt förmedla en regions unika värden Bygga koncept kring en produkt Att använda storytelling i marknadsföring säg det med en historia Berättelserna ska skapa intresse runt produkter. Bidra till en helhetsupplevelse med atmosfär från platsen som den kommer ifrån. Överföra kunskap. Det ska ge något att ta med sig och berätta om när man kommer hem.

Innehåll Platsens smak del 1 Råvaror och livsmedelsproduktion i Stockholms län 1800 och 1900 De naturgivna förutsättningarna Kulturgeografiska förutsättningar Brukningsmetoder och bebyggelse på landsbygden Den stora samhällsomvandlingen under 1800-talet Olika livsmedelsnäringar växer fram mejerier, bryggerier, handelsträdgårdar, sockerbruk Tekniska innovationer av betydelse Sorter av sädeslag och grönsaker, lantbruksdjur m m Landshövdingeberättelser ger en tidsbild

Innehåll Platsens smak del 2 Maträtter och måltider i Stockholms län 1800-1900 Mat och dryck - Hos allmogen/bönderna ca 1800 - På herrgårdarna ca 1800 - Förändringarna under 1800-talet - Restaurangrörelsens framväxt - Maten i länet omkring sekelskiftet 1900 Några för länet unika produkter som kan identifieras Källor/litteraturöversikt

Stockholms läns särart Huvudstaden influens som stark marknad med möjlighet att avsätta jordbruksprodukter, främst färsk mjölk, kött och saltad strömming från skärgården. Stockholms särart är att det var ett innovationsområde för både internationella influenser och egna uppfinningar, även inom matens område.

Jordarter, topografi, vegetationstäcke, växtzoner

Solskifte och tvåsäde. Trånga byar.

Förrådshushållning

Brödet bakades två gånger om året

Supanmaten mat som kan ätas med sked - kokades på öppen eld i gryta

Salt strömming från Roslagen var daglig kost

Grisen slaktades till jul

Att tillverka ost

En tunna surkål fanns i varje gård

Lingon och andra vilda bär var viktiga

Sädeslag, grönsaker, lantbruksdjur

Herrgårdarnas produktionsförutsättningar

Herrgårdsmaten- exotiska växter i orangeriet

Kålpudding med surlingon

Skogsfågel var vanligt på bordet

Maten inom herrgårdskulturen

1800-talets stora förändringar

Förändringarna inom jordbruket

Näringsfrihet - Hötorget 1878

Tekniska innovationer

Restaurangväsendets framväxt

Smörgåsbordet dukas upp

Potatisen blir basen

Handelsträdgårdar och grönsaker

Mejerinäring - Sveciaost

En bryggerinäring uppstår

Husmanskosten gör inträde

Kaffebjudning med kaffebröd för social samvaro

Husmanskosten

Kringen medförde ransoneringar och kuponger

Snabbköp, färdigmat, kyl, frys, rinnande vatten inomhus

Internationella influenser vinner terräng

Den svenska gastronomiska revolutionen

Potatispudding typiskt sörmländsk

Uppländs brynost

Bärtart från Uppland

Upplandskubb Upplandskubben har fått EU:s SUB-märkning

Sorundatårta

Sörmlandsäpplen Åkerö

Ångbåtsbiff

Biff Rydberg

Vad händer nu? Vad blir nästa steg? Lansera och skapa ett intresse. Materialet ska vara lätt tillgängligt och finnas att ladda ner från Lsts hemsida. Terroiratlasen är tänkt att utgöra en grund som alla intresserade ska kunna använda sig av den som en ingång i historien och kulturarvet kring mat och matproduktion i Stockholms län. Hoppas på entreprenörers egna initiativ. Stödmöjligheter inom EU:s Landsbygdsprogram och LLU.