Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap
Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes saknar stöd i vetenskaplig forskning omöjlig uppgift för personalen att själva ansvara för att hålla sig uppdaterad med den stora och ökande mängden av forskningsrön Tillgången till evidensbaserade kunskapssammanställningar och riktlinjer räcker inte krävs välplanerade insatser och professionell bearbetning för att ny kunskap ska implementeras i en verksamhet God förståelse för faktorer som påverkar implementering av kunskap är därmed viktigt för att överbrygga gapet mellan forskning och praktik
Evidensbaserad praktik - Top-down eller bottom-up EBP har sitt ursprung inom hälso- och sjukvården I USA växte EBP fram via bottom-up I Sverige lanserades EBP från staten, top-down
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Det finns två grenar inom EBP kopplat till socialtjänsten Kritisk granskning (critical appraisal) Forskningssammanställningar och riktlinjer Hur arbetar vi med EBP i praktiken?
FoU som spindeln i nätet inom EBP Brukare Profession Forskning Lokal kunskapsutveckling i praktiken Kräver implementering i verksamheten
Lokal förankring Lokalt producerad forskning ger goda förutsättningar för att resultatet ska komma till användning utgångspunkten är lokala behov ett aktivt deltagande i att ta fram ny kunskap ger ett bättre lärande Utmaningen ligger i att få den nya kunskapen att få fäste och skapa ett intresse i övriga nordvästkommuner
Spridande av kunskap Passiv spridning Via hemsida och nyhetsbrev Aktiv spridning Via föreläsning, seminarium och FoU-café Implementering Specifika stödinsatser
Implementeringens olika faser Identifiera behov och möjliga nya arbetssätt Välj metod/kunskap och förankra beslutet Utbilda/ta fram ny kunskap, och implementera Följ upp, utvärdera och anpassa Håll fast vid det nya i den ordinarie verksamheten
Utbilda och implementera Ha kännedom Ha kunskap Visa färdighet Använda
Viktiga påverkande faktorer Utbildning och träning i det nya arbetssättet Individfaktorer Gruppfaktorer Uppmuntran från ledningen!
Individfaktorer Individens utbildning och yrkeserfarenhet Individens attityder
Implementeringsaktörer Formella och informella ledare Individer som kunskapsförmedlare
Organisationens kapacitet för förändring Kunskapsfrämjande ledarskap Kunskapstillväxt kräver resurser Våga pröva nytt Välutvecklad organisationsstruktur
En lärande kunskapsorganisation kännetecknas av: - tydliga visioner - ett starkt kunskapsfrämjande ledarskap - en kollaborativ kultur, (Kollaborativ betyder ungefär samarbetsmässig eller samarbetande, gemensam) - ett arbetsklimat som uppmuntrar till att kunna ta viss risk - rutiner för att följa upp utvecklingsinsatser - att det frigörs tillräckligt med tid, och att utbildningsinsatser prioriteras
Community Readiness Model Ingen medvetenhet eller förnekelse Vag kännedom Planering och förberedelse Igångsättande och stabilisering Förstärkning, expansion och professionalisering
En möjlig modell för kunskapsimplementering En forskningsrapport om barnperspektivet tema för 2013 Kunskapsöversikt om barnperspektivet som begrepp Barnperspektivet i FoU-Nordvästs rapporter Barnperspektivet i kommunala styrdokument Professionellas röster om barnperspektivet Ett forskningsprojekt och sen då? Forskningsprojekt Utvecklingsprojekt
FoU-cirklar Professionell kunskap Utveckling av lokal praktik Vetenskaplig kunskap Professionell reflektion