Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Vad är nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå Symtom vid bensodiazepinutsättning

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Nationella riktlinjer Vård och stöd vid missbruk och beroende. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende

Implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Screening och utredning av drogproblem

Samverkansöverenskommelse

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Slutenvårdsregistrering

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

3-månadersuppföljning

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Inledning. Länsöverenskommelse 2016

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Behandling vid samsjuklighet

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Sven-Olov Lindahl

Förord Inledning och bakgrund Tidig upptäckt och förebyggande arbete Utredning och diagnos Dopning Läkemedelsberoende Alkoho Narkotika Tvångsvård

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Välkommen till. ADDIS Recertifiering. Dagens program. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

LARO-mottagningen Kristianstad

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Länsöverenskommelse 2019 Riskbruk/Missbruk/Beroende. För socialtjänsten och hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Öka kunskapen om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

3-månadersuppföljning

-Stöd för styrning och ledning

Slutenvårdsregistrering

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Transkript:

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015

Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd

Tillämpning av rekommendationerna Vägledning för beslut på gruppnivå mer resurser till högt rangordnade metoder Viktigt med brett utbud av behandlingsmetoder Anpassning till individens särskilda förutsättningar Patienter och klienter delaktiga i valet av behandling

Åtgärder i riktlinjerna Medicinska test Bedömningsinstrument Läkemedelsbehandling (inkl. LARO) Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser socialt nätverk, boende, sysselsättning, samordning (case management) Tidig upptäckt/förebyggande ingår inte

Medicinska test Allmänt förekommande som komplement till självrapport och klinisk intervju (som kan genomföras med hjälp av bedömningsinstrument) Syftet kan vara att underlätta val av åtgärd och att följa utfallet av de åtgärder klienten eller patienten har fått Testen kan användas för identifiering av problem och för att återkoppla resultatet till klienten eller patienten Kan användas för att följa förändring under behandlingen och vid uppföljning efter att behandlingen är avslutad Objektiva mått!

Medicinska test alkohol, nyligt intag Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda mätning av EtG eller EtS i urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol (RekommendationsGrad 2) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda mätning av alkoholhalten i urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol (RG 7)

Medicinska test alkohol, långvarigt högt intag Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda mätning av CDT eller PEth i blodprov (RG 2) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda mätning av GT i blodprov(rg 3) använda mätning av ASAT och ALAT i blodprov(rg 5) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast i undantagsfall använda mätning av MCV i blodprov (RG 10)

Medicinska test narkotika Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika (RG 1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda patientnära drogtest (snabbtest) med urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika (RG 5) använda salivprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika (RG 7)

Läkemedelsbehandling vid alkoholabstinens Alkoholabstinens Bensodiazepiner 2 Klometiazol, karbamazepin 3 Antihistaminer, neuroleptika Bör Kan Bör inte Alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens Bensodiazepiner 1 Klometiazol 5 Antihistaminer, neuroleptika Svår alkoholabstinens (delirium tremens) Bensodiazepiner, klometiazol 1 Neuroleptika X X X

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda behandling med disulfiram, akamprosat eller naltrexon (RG 1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda behandling med nalmefen (RG 4)

Läkemedelsbehandling centralstimulerande preparat Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda behandling med naltrexon vid amfetaminberoende (RG 4)

Läkemedelsbehandling centralstimulerande preparat

Läkemedelsbehandling vid opiatabstinens

Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda behandling med kombinationen buprenorfinnaloxon (RG 1) erbjuda behandling med metadon (RG 2) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda behandling med buprenorfin (RG 6)

Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende

Beroende av opioidanalgetika Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med opioidanalgetikaberoende nedtrappning (RG 3) erbjuda personer med opioidanalgetikaberoende, där nedtrappning inte lett till opioidfrihet, läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin-naloxon (RG 3)

Bensodiazepiner - långvarigt bruk, sedvanlig utsättning inte är möjlig Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda nedtrappning eller nedtrappning med tillägg av kognitiv beteendeterapi (RG 2)

Läkemedelsbehandling vid cannabisberoende