Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Relevanta dokument
Nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018

Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Slutrapport

Användning av Snomed CT

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp

Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Bilaga. Underlag till slutrapport för uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Integrationshandledning Licensläkemedel

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Integrationshandledning Licensläkemedel

ordination och hantering av läkemedel i hälsooch

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Integrationshandledning Synonymkällan

Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum

Integrationshandledning Produkttypsgrupper

Bilaga 2 - Sammanställning av behov

Nationella läkemedelsstrategin. Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vision ehälsa i praktiken

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Licens. Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2018:25) om licens. (Version 1, september 2018)

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Lathund. Egna anteckningar. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

Lathund. Rutin för Barnmorska. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll. Preventivmedelsbesök. Gravid kvinna som har läkemedelsbehandling

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter om begränsningar av förordnande och utlämnande

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP

Ledningssystem för vävnadsinrättningar

Lathund. Läkemedelsordination av barnmorskor

Workshop barn och läkemedel

Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Introduktion till nationell informationsstruktur

Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet

Introduktion till nationell informationsstruktur

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Läkemedelsverkets författningssamling

Nationell läkemedelslista

Integrationshandledning DHPC: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska

Svensk författningssamling

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård

Vaccinationer i primärvården efter R &

Bilaga 3 - Analys av enkät. Stöd till säker läkemedelsprocess

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Ett nytt ämne i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

Strukturerad läkemedelsinformation

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Canesten 1 % kräm. Aktiv substans: klotrimazol

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Transkript:

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20

Bakgrund

Varför dokumentera ordinationsorsaker? Patienten och ordinatören behöver veta varför tidigare ordinatörer har valt att påbörja, ändra, fortsätta eller avsluta en läkemedelsbehandling. För patienten är det mycket viktigt med tydlig information om, och bättre förståelse för, varför han eller hon tar sina läkemedel. 2016-10-20 3

Uppdrag Under 2012 2014 hade Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utveckla en ny och nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem. Det ursprungliga uppdraget hade sin grund i den nationella läkemedelsstrategin. Under 2015 och 2016 har Socialstyrelsens uppdrag varit inriktat på förvaltning och tillgängliggörande av det framtagna kodsystemet. Under 2016 har E-hälsomyndigheten haft i uppdrag att ta fram ett förvaltnings- och distributionsverktyg.

Centrala begrepp

Centrala begrepp en indikation är en omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd Ex. betablockerare: Förebyggande av migrän, Hypertoni ordinationsorsaken är den indikation som en ordinatör anger som skäl till en viss ordination Ex. betablockerare: Hypertoni

Centrala begrepp (forts.) behandlingsändamålet är avsikten med den ordinerade behandlingen så som ordinatören beskriver den för patienten Ex. Hypertoni -> Mot förhöjt blodtryck

I praktiken

Resultatet Resultatet utgörs av två delar: En terminologisk del som innehåller alla förekommande termer ordinationsorsaker med Snomed CT-koder ändamålstexter hierarkisk indelning av ordinationsorsakerna, för att underlätta navigering och sökbarhet Kopplingar mellan läkemedelsprodukter, ordinationsorsaker och ändamålstexter.

Dokumentationskraven finns redan idag Ordinationsorsak: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40), 5 kap. 5 : Vårdgivaren ska säkerställa att en patientjournal, i förekommande fall, innehåller uppgifter om [ ] 3. ordinationer och ordinationsorsak [ ]

Dokumentationskraven finns redan idag (forts ) Behandlingsändamål: Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit: 3 kap. 3 : Anvisningar beträffande dosering, användning, ändamål och behandlingstid ska lämnas på receptet så att patienten [ ] kan använda läkemedlet på rätt sätt. 5 kap. 11 :Läkemedelsförpackning som lämnas ut mot recept ska förses med följande uppgifter: Förskrivarens anvisningar om hur läkemedlet ska användas och doseras samt vad läkemedlet ska användas för, alternativt annan instruktion från förskrivaren.

Hur ska det fungera? Ordinatören fattar ett beslut om ordination av läkemedel utifrån egen kunskap, uppgifter i FASS/SPC, nationella riktlinjer, andra kunskapskällor, etc. Den nationella källan för ordinationsorsak utgör inte en grund för att fatta beslut om läkemedelsordination den är avsedd att underlätta dokumentationen av det fattade beslutet

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Välj ordinationsorsak: Hypertoni Fritext: Välj från totallista: Ödem vid hjärtsvikt Ödem

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Vald ordinationsorsak: Hypertoni Behandlingsändamål: Mot förhöjt blodtryck Fritext:

Användning Kodsystemet är utformat för att stödja en process som utgår från att ordinatören först väljer ett läkemedel och därefter dokumenterar en eller flera ordinationsorsaker och ändamålstexter Utöver de termer som finns i kodsystemet ska fritext kunna användas Socialstyrelsen rekommenderar att kodsystemet införs stegvis och efter begränsade pilottester 16

Framtagandet av informationen i kodsystemet

Arbetsflödet Läkemedel X 5 mg Godkänd indikationstext: Information som ingår i kodsystemet Hypertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Godkänd indikation Ordinationsorsak Snomed CT Ändamålstext Hypertoni Hypertoni 38341003 hypertoni Mot förhöjt blodtryck Ödem i samband med hjärtinsufficiens Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom Ödem vid hjärtsvikt Förebyggande behandling av recidiverande njursten 89555002 kardiellt ödem Vätskedrivande vid hjärtsvikt 48551000052100 förebyggande behandling av recidiverande njursten Förebygger njursten

Ändamålstexter Skrivs ut på receptet och på läkemedelsförpackningens etikett. Ska vara kortfattade men begripliga och tillräckligt informativa för att skilja liknande läkemedel från varandra. Oroande och integritetskänslig information ska undvikas. Ordinationsorsak Personlighetsstörning med psykotiska symtom Angina pectoris Urogenital klamydiainfektion Behandlingsändamål Lugnande Förebygger kärlkramp Mot infektion i underlivet

Hierarkisk indelning Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Infektions- och parasitsjukdomar Ögoninfektioner Ögoninfektioner Infektioner i matsmältningsorganen Infektioner i matsmältningsorganen Virusorsakade ögoninfektioner Bakteriella ögoninfektioner Mask- och protozoinfektioner Bakteriella infektioner i matsmältningsorganen zoster ophthalmicus bakteriell keratit infektion orsakad av Giardia lamblia peritonit Kapitelrubrik Rubriknivå 2 Rubriknivå 3 Ordinationsorsak Behandlingsändamål Mot virusinfektion i ögat Mot hornhinneinfektion Mot tarminfektion orsakad av parasit Mot bukhinneinflammation Svampsjukdomar kromoblastomykos Mot svampinfektion Infektioner i urinoch könsorgan Hudinfektioner Vaccinationer Bakteriella infektioner i urogenitalorganen Virusinfektioner i huden urogenital klamydiainfektion mukokutan kandidainfektion vaccination mot herpes zoster Mot infektion i underlivet Mot nagelsvampinfektion Vaccination mot bältros 20

Ordinationsorsaker utanför godkänd indikation Socialstyrelsen har beslutat att endast inkludera ordinationsorsaker som har grund i godkänd indikation i den första versionen av kodsystemet Det ska dock vara möjligt att vid tillämpning göra lokala kompletteringar med lokalt förankrade och kvalitetssäkrade ordinationsorsaker Det ska alltid tydligt framgå varifrån kopplingen mellan ordinationsorsaker och läkemedel kommer (från nationella källan eller lokal källa t.ex.) Det ska alltid vara möjligt att välja en ordinationsorsak ur det totala kodsystemet eller skriva fritext

Kvalitetssäkring Granskning av ordinationsorsaker och ändamålstexter har gjorts i samarbete med Svenska Läkaresällskapet kompletterats med vetenskapliga råd totalt 26 experter Under 2016 har Socialstyrelsen genomfört en pilotstudie i samarbete med LIF 2 läkemedelsföretag har fått möjlighet att lämna kommentarer om ordinationsorsaker och behandlingsändamål för sina läkemedel Socialstyrelsen kommer att fortsätta att vidareutveckla systematiska sätt för liknande kvalitetsgranskningar i framtiden

Nuläge och fortsatt arbete

Första versionen kodsystemets terminologiska del Termer för ordinationsorsak och behandlingsändamål Ca 1500 unika ordinationsorsaker Excel-format Ordinationsorsakerna är grupperade efter sjukdomsgrupp Distribueras via Socialstyrelsen och Sil Används idag t.ex. i framtagandet av ordinationsmallar

Nästa steg Mer frekventa uppdateringar av innehållet i kodsystemet, för att hantera nytillkomna läkemedel och indikationsändringar samt synpunkter från användare Delvis beroende av långsiktiga förvaltningsresurser, och det verktyg som E-hälsomyndigheten tar fram Testa kodsystemet i piloter Distribuera kopplingarna mellan läkemedel, ordinationsorsaker och behandlingsändamål 25

Mer information

Webbplats om ordinationsorsak Slutrapport 2015 Slutrapport 2013 2016-10-20 27

Kontakt: Karin.ahlzen@socialstyrelsen.se