Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en byggnad med fyra hemvister; två syskonavdelningar samt två avdelningar för yngre barn. Två av hemvisterna är i behov av en upprustning då år av användande har tagit ut sin rätt. Förskolan är belägen centralt i Avesta men med närhet till skog och grönområden. Runt förskolan finns en stor och inspirerande gård att leka på. 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar Utveckla pedagogiska rum Synliggöra verksamhetsidén gällande Avesta kommuns förskolor Arbeta med Kärnprocessen Genusarbete 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Rektor har tillsammans med pedagogrepresentanter från förskolan arbetat fram denna kvalitetsredovisning. Underlag har varit planeringar, utvärderingar, Lpfö samt skolplan. Kvalitetsredovisningen har därefter varit ute på remiss för att ge alla pedagoger en möjlighet att tillföra sina synpunkter. 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Måluppfyllelse Arbetssättet genomsyras av en medvetenhet om hur barn lär och utvecklas Alla i arbetslaget utgår från barnens erfarenhet och vägleder och stimulerar lärandet Alla i arbetslaget engagerar sig i samspelet med både enskilda barn och med barngruppen Samspelet mellan barn och vuxna präglas av glädje och generositet Förskolan har utvecklat pedagogiska rum med en inbjudande och utforskande miljö Verksamheten har ett rikt och varierat innehåll där barnen ges rika möjligheter att använda många olika uttrycksformer där leken får stort utrymme Verksamheten skapar engagemang, lust och självtillit hos barnen Språkutvecklig har skett genom att använda ett rikt och nyanserat språk samt att föra en dialog med barnen i alla vardagliga situationer. Barnen stimuleras till kommunikation och till att inspirera varandra till lärande. Barn lär barn. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att diskutera med varandra samt att de ska finna glädje och nytta med att söka kunskap. 3.2 Resultat Trygga och kompetenta barn som vill komma till förskolan för att delta i vår verksamhet. Vetgiriga, frimodiga och kunskapssökande barn som vågar anta nya utmaningar. Nöjda föräldrar. 2

3.3 Analys De metoder som pedagogerna har använt har resulterat i att vi nått våra strävansmål. 3.4 Fortsättning Fortsätter processen att utforma våra pedagogiska rum. 4. Kompetensutveckling 4.1 Måluppfyllelse Handledning av en pedagogisk konsult, Anna Karin Söderström, i Pedagogisk deklaration och Kärnprocess Studiedag med Per Bernemyr, Pedagogiska miljöer Föreläsning om islam Pedagogiskt forum Studiecirkel i TRAS PIM NTA IKT Genus Studiebesök på andra förskolor både inom och utom kommunen 4.2 Resultat Kompetenta pedagoger Pedagogerna har fått hjälp i sitt processtänkande i att utforma Pedagogiska rum Studiebesöken har gett många tankar att reflektera kring, både positiva och negativa. Föreläsaren Per Bernemyr väckte motivation och nya kreativa tankar utifrån ett barmperspektiv t.ex. materialets placering och möblering Dataanvändandet har utökats 4.3 Analys Kompetensutvecklig och utbildning har varit relevant för vårt nuvarande uppdrag. Det har dock varit för lite tid för pedagogerna att delge övriga kollegor information när de t.ex. deltagit i någon fortbildning. Reflektionstid har saknats. 4.4 Fortsättning Vår ambition är att kunna fortsätta ge varandra tid att delta i de olika fortbildningsgrupperna, då det upplevs som mycket givande. I och med det kärva ekonomiska dagsläget är vår förhoppning att det även i fortsättningen kommer att ges möjlighet att delta i fortbildning i samma utsträckning som tidigare. 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 5.1 Måluppfyllelse Trygghet Arbetslaget skall ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda samt att varje barn får uppleva sitt eget värde ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar 3

göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, samt lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor ansvara för att det skall utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen, samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran samt diskutera regler och förhållningssätt på förskolan med föräldrarna Jämställdhet Pedagogerna är medvetna om att genusarbetet är en process och att man har ett medvetet förhållningssätt som genom syrar hela verksamheten. Från varje förskola deltar pedagoger i ett genusnätverk som träffas två gånger per termin. I arbetet med pedagogiska rum har man även tagit hänsyn till genusperspektivet. På vissa avdelningar arbetar man med Pojk- och flickgrupper viss del av läsåret. 5.2 Resultat Vi har fått: medvetna, trygga, kreativa, självständiga, lyhörda och omtänksamma barn barn som vågar anta nya utmaningar 5.3 Analys Utifrån observationer, reflektioner och utvärderingar har processen ständigt förts framåt 5.4 Fortsättning Fortsatt utveckling av pedagogiska rum samt genusarbetet 6. Delaktighet/Inflytande 6.1 Måluppfyllelse Barnen har getts möjlighet att; delta i processen att utveckla pedagogiska rum träna på att lyssna på varandra ha pedagoger som lyssnat på dem i alla situationer uttrycka sig med alla sina språk utveckla självständighet genom att ge dem extra tid i rutinsituationer få en förståelse att det är tillåtet att misslyckas. Positiv förstärkning. alla deras tankar och förslag har blivit uppmuntrade ha pedagoger som vågat släppa taget och tillåtit dem att vara i fred och klara sig på egen hand få ta ansvar för sina egna handlingar träna turtagning och att vänta på sin tur alla känner sig inkluderade bli medvetna om att olikheter är en tillgång i livet. arbeta med Valstund där pedagogerna varit lyhörd för barnens önskemål och behov. I valstunden får barnen möjlighet att påverka sin lekstund och leka ostört samt möjlighet att prova olika sorters aktiviteter och lekar, de får också tillgång till nya kamrater 4

6.2 Resultat Barn som har fått grundläggande kunskaper i; förståelse för människors olikheter konfliktlösning vardagsdemokrati att göra egna val på sin nivå Föräldrarna har fått fortlöpande information, daglig kontakt, föräldramöte och utvecklingssamtal. 6.3 Analys Behov av att öka våra kunskaper om andra kulturer både på pedagog och barnnivå. Nöjda föräldrar Barn känner sig delaktiga 6.4 Fortsättning Fortsätta att utveckla det öppna och tillåtande klimatet som ger barnen och pedagogerna stora vinster och arbetsglädje 7. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten Vår målsättning är att uppnå samma fina resultat även nästa år. Pedagogerna känner en oro inför de stora besparingar som måste göras. Taket är nått med råge, redan idag är det alltför stora barngrupper. Det finns en förhoppning att det även i fortsättningen kommer att finnas ekonomiska medel för att utveckla de pedagogiska rummen samt pedagogisk fortbildning. Hemvisterna Nyckelpigan och Myran strävar efter att öppna dörren oftare mellan avdelningarna Hemvisterna Snigeln och Mattisborgen önskar att gruppsammansättningen inför nästa läsår utformas så att det går att utveckla samarbetet ytterligare med bl.a. inbjudande och utforskande miljöer i gemensamma pedagogiska rum. Datakunskapen hos samtliga pedagoger har utvecklats så bra att rektor i fortsättningen kommer att delge information via e-post i större utsträckning än tidigare, för att snabbare få ut aktuell information. Det kommer även att fokuseras på Matematik- och språkutveckling under kommande läsår Avesta 090415 Lisa W-Eriksson Rektor för ro Avesta 3 5