Verksamhetsrapport för Kvarnsvedens fritidshem och Amsbergs fritidshem läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3.1. Kompetens... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3.2. Täthet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4. Analys av förutsättningarna... 3 3. Måluppfyllelse och resultat... 4 3.1. Resultat... 4 3.1.1. Risker... 4 3.3. Analys av elevernas resultat... 4 4. Socialt klimat... 4 4.1. Inkludering... 4 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4. Analys av det sociala klimatet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Förra årets förbättringsområden... 5 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... 5 6. Slutsatser... 5 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 6 6.1.1. Förbättringsområde /namn/... 6 6.1.2. Förbättringsområde /namn/... 6 6.1.3. Förbättringsområde /namn/... 6 7. Bilagor... 7 2 (7)
1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning 2.2. Organisation Tillgången till Furans lokaler för Kvarnsvedens fritidsverksamhet har påverkat organisationen och eleverna positivt. 2.4. Analys av förutsättningarna Vi ser att lokaler anpassade för fritidshemsverksamhet påverkar eleverna positivt. Det ger utrymme till kreativitet, reflektion och sociala aktiviteter i olika stora sammanhang. 3 (7)
3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Resultat Eleverna har blivit mer självständiga i sin miljö och i sin grupp. Eleverna har med ökade erfarenheter, inhämtade genom verksamhetens innehåll, fått större tillit till sina förmågor. 3.1.1. Risker Man bör uppmärksamma elever som inte utvecklats enligt ovan och som visar tecken på ökad oro och brister i förmågan att anpassa sig till det sociala klimatet. Med stora barngrupper tenderar pojkar att ta över och flickorna inta en mer tillbakadragen roll. Bland de äldre barnen tenderar flickorna att lämna fritidshemmet tidigare vilket leder till att pojkarna blir fler och dominerar i antal. 3.3. Analys av elevernas resultat Att det finns personal med lång erfarenhet och det ser vi att det påverkar resultatet i positiv riktning. Stora elevgrupper med mindre bra anpassade lokaler har en negativ påverkan. Svårigheter med att tillsätta tjänster skapar oro både bland elever och personal. Vad det gäller effekten av fritidshemmens aktiviteter se svar 3:1 Andra faktorer som kan ha spelat in är att fritidshemmen organiserats med en åldersgrupp i varje enhet. Undantaget fritidsgruppen med äldre barn som kommer ifrån flera åldersgrupper. Den höga beläggningen från morgon till kväll spelar också in då fördelningen av ekonomiska resurser inte tagit hänsyn till att Kvarnsveden i detta avseende skiljer sig från de många andra skolors fritidshem. De stora elevgrupperna och den höga närvaron har utan tvekan spelat störst roll för resultatet. 4. Socialt klimat 4.1. Inkludering Viktigt att samarbetet fritidshem- skola fungerar när elever med särskilda behov och olika förutsättningar börjar på fritidshemmet. Inkluderingen på fritidshemmet är viktig att tänka kring. Arbetet kring fritidshemmet och inkludering behöver vi utveckla gentemot alla instanser med kunskaper om barnet. 4 (7)
5. Förra årets förbättringsområden Vi har arbetat med förbättringsområdena, dokumentation, planering och utvärdering. Dokumentation: Sättet att dokumenterat varierar i arbetslaget. Mest har man använt sig av bilder. Delar av dokumentationen har eleverna själva gjort i form av filmer, fototävling m.m. Tid för dokumentation finns inom schemat. I Kvarnsveden har foldern till vårdnadshavare har dragit ut på tiden men är nu klar. I Amsberg går både fritidsfolder samt trivselfolder hem till vårdnadshavarna. Vi behöver utveckla arbetet kring en dialog fritidshem -skola inför utvecklingssamtalen. Planering: Vi har utformat ett årshjul som fungerar bra. Årshjulet är ett levande dokument som hela tiden utvecklas och uppdateras. Vi har haft strukturerade planeringar i olika omfattning. På arbetslagsnivå fungerar det bra. På avdelningsnivå kan vi bli bättre. Utvärdering: Utvärdering har skett på nätverks och avdelningsplaneringar. Den skriftliga utvärderingen finns i viss omfattning men kan utvecklas ytterligare. Löpande utvärdering vid samtal och vid möten har gjorts med eleverna. Vi skall arbeta mot att få ett tydligare sätt att utvärdera hur eleverna uppfattar verksamheten. Utveckla samarbetet mellan Amsberg och Kvarnsveden. 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena Framgångarna beror på att personalkollektivet fritids samarbetar bättre och att man, med styrdokumenten som grund, arbetat fram tydligare strukturer för verksamheten. Motgångarna beror i första hand på stora elevgrupper med hög närvaro. I vissa fall lokaler som är dåligt anpassade för verksamheten. Det har även varit problem med att rekrytera lämplig personal till vakanta tjänster. 6. Slutsatser Vi bör fortsätta att utveckla strukturer för effektiv utvärdering och planering. Vi behöver flexibla rutiner för att kunna möta problem uppstår när vi är för lite personal. Förbättringsområdena skall vara kvar och uttryckas på samma sätt som tidigare. Vi skall prioritera samma förbättringsområden eftersom vi upplever dessa som primära för att förbättra kvaliteten på verksamheten. Med avseende på paragraf 4 i tidigare verksamhetsplan kan vi konstatera att samarbetet med köket numera fungerar mycket bra. 5 (7)
6.1. Förbättringsområden för kommande läsår 6.1.1. Förbättringsområde Utvärdering Mål Att modeller för uppföljning arbetas fram och att dessa följs. Aktiviteter Kontinuerligt utvärdera tillsammans med elever och kollegor. Tidplan Läsåret 2016/17 Uppföljning Okt, dec, februari, maj Ansvarig Arbetslaget, rektor 6.1.2. Förbättringsområde Dokumentation Mål Att modeller för dokumentation har arbetats fram och att dessa följs samt att vårdnadshavarna får kontinuerlig information om det pedagogiska arbetet. Aktiviteter Kontinuerligt dokumentera verksamheten. Uppdatera folder till vårdnadshavare. Tidplan 2016/17 Uppföljning Okt, dec, feb, maj Ansvarig Arbetslaget, rektor 6.1.3. Förbättringsområde Planering Mål Att modeller för planering arbetas fram och följs. Aktiviteter Utforma och använda pedagogiska planeringar. Utveckla forum för elevdemokrati och delaktighet. 6 (7)
Utveckla arbetet inför utvecklingssamtal. Tidplan 2016/17 Uppföljning Okt, dec, feb, maj Ansvarig Arbetslaget, rektor 7 (7)