Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

Relevanta dokument
Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Dagvatten i detaljplan

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Vatten i fysisk planering

VA-guiden. Processar, utreder och skriver. Arbetar med Miljöbalk, PBL, Livsmedelsjuridik, LAV etc

4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

Dagvatten i Miljöbalk och PBL

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

DOM Stockholm

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Tillsyn av dagvatten

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Hedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Dricksvatten och planoch bygglagen

Planbestämmelser för dagvatten

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Utgångspunkten idag. Var finns VAjuridiken? Juris dr. Jonas Christensen. Livsmedelslagstiftning.

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Vattenplanering i Plan och bygglagen

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Klimatanpassning in i minsta detalj

Förorenade områden och fysisk planering

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Idé till disposition

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

Planbestämmelser för dagvattenhantering

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Berörda rättsfall. Syfte att visa på några nya rättsfall rörande dagvatten

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Stora utmaningar kräver kreativa lösningar vatten i Stockholms stads planering

RAPPORT. Dagvatten - men hur ska vi göra då? Uppsala den 8 oktober 2012 Reviderad Jonas Christensen

DOM Stockholm

Dagvatten och fallgropar i planbestämmelser och avtal

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: - strandskydd enligt 7 kap MB upphävs i strid med gällande bestämmelser.

Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Planområde

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE. Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Informationsmöte. Detaljplanearbete för området kring Skällsjöås

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Klimatsäkring -P104 samt P105

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Detaljplan för del av kvarteret Kofoten

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Avgränsning i utredningen

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med enskilt huvudmannaskap

Granskningshandling April Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Tillägg nr 3 till planbeskrivning Ändring av detaljplan för Alingsås, fastighetsindelning vid Färgaregatan 9

STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäteriet

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Samrådsredogörelse ANTAGANDEHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2. inom Klockaretorpet i Norrköping.

Svensk författningssamling

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING

Svensk författningssamling

Plan och marklagstiftning

PBL kunskapsbanken

Översikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad

DOM Stockholm

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Svensk författningssamling

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Utsälje 1:97. Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun

Tegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Kronotorparen 8 m.fl. Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun

Samrådshandling Januari Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING

Transkript:

Dagvattenregleringen Klar som.? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Översiktsplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Anläggnings -lag, AL Detaljplan Miljöbalk, MB Annat dagvatten Vattenverksamhet 11 kap. MB Vattentjänstlag, LAV Planoch bygglag, PBL Avloppsdagvatten Jonas Christensen (c) Jonas Christensen (c) 2 1 Bygglov Miljöfarlig verksamhet Lag om skydd mot olyckor. Förordning om översvämningsrisker Vem ansvarar för dagvatten? Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar Ansvar för att planera (förebyggande) Ansvar för avledning etc. (under hand) Ansvar för rening (under hand) Ansvar för att återställa, bygga upp, sanera (efter) MSB, LST, bedöma områden, karta riskområden Handlingsplaner, L. skydd mot olyckor PBL: ÖP, Dp fortsättning följer Klimatanpassningsplaner LAV: som ju inte föreskriver planering men. Uppdrag 37 VA-planer, som ju inte är ett rättsligt bindande krav Jonas Christensen (c) 3 Jonas Christensen (c) 4 1

Vem ansvarar för dagvatten? Avledningsansvar Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren På egen hand, samfällighet etc... Om inte 6 LAV säger att det är ett kommunalt ansvar. Men LAV säger inte ett smack om översvämningar i sig, endast om miljö- och hälsoskydd i ett större sammanhang Warum? PLANBESTÄMMELSER FÖR DAGVATTENHANTERING www.oxunda.com/rapporter/dagvatten Hur kan detaljplan / detaljplanebestämmelser utnyttjas för att säkerställa dagvattenhanteringen? Främst för att säkra MKN Jonas Christensen (c) 5 Jonas Christensen (c) 6 Att skilja på när vi diskuterar De lege lata, och Rätten så som den är (eller uppfattas)..de lege ferenda Rätten så som vi vill ha den (en rättspolitisk diskussion) PBL, planering, att skilja på Grundläggande förutsättningar för att marken eller vattnet ska kunna utnyttjas för det önskade ändamålet. Regleras i 2 kap. PBL Vad som med rättsligt bindande verkan får regleras genom detaljplanebestämmelser. Regleras i 4 kap. PBL Jonas Christensen (c) 7 Jonas Christensen (c) 8 2

Grundläggande förutsättningar Lokalisering av byggnadsverk 2 kap. 5 PBL (inte hela ) Vid planläggning, i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, 4. möjligheterna att förebygga vattenföroreningar 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Jonas Christensen (c) 9 Jonas Christensen (c) 10 MKN i PBL 2 kap. 10 Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken etc. följas. Om inte bestämmelserna i. 2 kap. kan uppfyllas finns det då anledning att dra igång planprojektet? Kravet inrymmer i stor utsträckning ekonomiska överväganden. T.ex. att beräkna investerings-, och driftkostnader för utförande av Va. (kommentaren s. 2:1-11 s. 34) Klimat: Se dock kopplingen till 4 kap. 12 Kommer till den senare Jonas Christensen (c) 11 Jonas Christensen (c) 12 3

Reglera genom planbestämmelser? Plankartan är detaljplanen! Planbestäm melser Teckenförklaring Plankarta Jonas Christensen (c) 13 Jonas Christensen (c) 14 Den offentliga makten utövas under lagarna Det krävs lagstöd för att skriva planbestämmelser Vad kan regleras genom planbestämmelser? Utgångspunkten måste vara 4 kap. PBL, Dess förarbeten, Rättspraxis, Samt den juridiska litteraturen. Bara för att vi gjort så i alla tider innebär inte att det måste vara rätt. Boverket om planbestämmelser Planbestämmelserna ska vara entydiga. Inte mer detaljerad än vad som är nödvändigt m.h.t. planens syften. Genomförandeinriktade. Ska reglera mark- och vattenanvändning, byggnadssätt, bebyggelsens placering, utformning etc. Normalt ska inte byggnaders/anläggningars tekniska utrustning regleras med dp. Jonas Christensen (c) 15 Jonas Christensen (c) 16 4

Boverket om planbestämmelser forts.. bestämmelser om hur de som bor, arbetar eller av annat skäl vistas inom planområdet ska bete sig i olika situationer hör av princip inte hemma i en detaljplan. Verksamhetsutövare, fastighetsägare, boende m.fl. inom ett planområde har inte alltid kännedom om vad planen reglerar. Boverket (PM om bestämmelser i detaljplan, s. 7) En skiljelinje mellan.. Planbestämmelser i syfte att motverka klimateffekter. Här finns möjligheter med planbestämmelser. Men inte vad som helst. Planbestämmelser i syfte att klara en miljökvalitetsnorm. Här finns små möjligheter. Jonas Christensen (c) 17 Jonas Christensen (c) 18 I en detaljplan får kommunen bestämma: 4: 12 1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion, 2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och 3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken. prop. 2009/10:170 del 1 s. 429 Om 4:12 PBL En förutsättning för att det i en detaljplan ska gå att medge bebyggelse under sådana villkor bör dock vara att det redan vid planläggningen kan visas att marken med den föreslagna skydds- eller säkerhetsanläggningen är lämplig att bebygga. Vidare förutsätts att de villkorade åtgärderna är så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara. (prop. 2009/10:170 del 1 s. 429) Jonas Christensen (c) 19 2013-10-10 Jonas Christensen 20 5

Klimat: Skyddsåtgärder?? (Boverket: Klimatanpassning vid planering) Men för att säkra MKN? Boverkets exempel på vad detaljplanen som instrument kan reglera för att hantera klimatanpassning: Höjdsättning av mark och byggnader ned med gatan och upp med husen. Skyddsåtgärder mot olycka, översvämning och erosion för att villkora bygglov enl. 4:14. Redovisa avvattningsvägar Skapa öppningar i planen för vattnet. Motsvarande bestämmelser finns inte för MKN. Avsätta mark för vissa ändamål. Höjdsättning. Gestaltning??? Hur mycket skohorn och konsistensfett ska vi använda för att motivera vissa planbestämmelser?? Jonas Christensen (c) 21 2013-10-10 Jonas Christensen 22 4 kap. 14 PBL Som även gäller dagvatten I en detaljplan får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att 1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd, Mina slutsatser i rapporten Det finns ingen rättsgrund i PBL som tillåter planbestämmelser vars syfte är att reglera vattenflöden eller skydda från vattenflöden, om syftet är något annat än klimatsäkerhetshöjande åtgärder. Att formulera bestämmelser i termer av visst flöde eller viss renhet går aldrig, enligt min uppfattning. Jonas Christensen (c) 23 Jonas Christensen (c) 24 6

Men vad kan regleras? Avsätta mark för visst ändamål, (får användas, inte ska användas ) tex avloppsanläggning. Föreskriva visst byggmaterial (bl.a. klimateffektskydd, ej MKN. Obs: gräns mot för detaljerat, för tekniskt.. Reglera markytans utformning, höjdläge, vegetation. (bl.a. klimateffektskydd, ej MKN) Det tekniska utförandet av bebyggelsen (bl.a. klimateffektskydd, ej MKN) Rättspraxis, Staffanstorps kommun MMÖD medgav överklagade till HD. Överklagades ej, har vunnit laga kraft. MMÖD P 2699-12, Burlövs kommun. MMÖD medgav överklagade till HD. Överklagades men har dragits tillbaka. Jonas Christensen (c) 25 Jonas Christensen (c) 26 P 5128-12 Staffanstorp Planbestämmelserna Dagvatten skall fördröjas inom kvartersmark. Kvartersmark skall inrymma möjlighet till fördröjning av minst 375 m 3 dagvatten. Lägsta nivån på dagvattendike och utlopp från dagvattendike till Roos damm är 1,35 m under befintlig marknivå. Lutning på utloppsledning skall vara minst 5. Dagvattenflödet från bostadsområdet får inte överstiga 1,0/s/ha. Kvartersmarken skall i huvudsak bestå av genomsläppligt material. MMÖD 5128-12 Den fråga som därefter ska prövas i målet är om kommunen i detaljplanen: säkerställt omhändertagandet av dagvattnet och utpekandet av vem eller vilka som kommer att ha ansvaret för att fördröjningen genomförs och upprätthålls. Jonas Christensen (c) 28 2013-10-10 Jonas Christensen 29 7

Om särskilda krav behövs för att minska dagvattenflödet kan planbestämmelser med stöd av 5 kap. 7 punkt 5 reglera utformningen och höjdläget över markytan, t.ex. vad gäller markens genomsläpplighet av vatten. 5:7, p. 5 ÄPBL = 4:10 PBL: I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge I detta fall är det enligt MMÖD:s mening frågan om hanteringen av dagvatten av avgörande betydelse för genomförandet av detaljplanen. Kommunen måste därför i planhandlingarna klargöra förutsättningarna för att hantera dagvattnet. Möjligheterna att reglera dagvattenflödet och att garantera att en viss dagvattenlösning kommer till stånd är begränsade inom ramen för ÄPBL och nya plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Jonas Christensen (c) 30 Jonas Christensen (c) 31 I den nu aktuella planen reglerar kommunen dagvattenflödet genom en planbestämmelse som sedan avses följas upp bl. a. i samband med bygglovsprövningen. MMÖD konstaterar att det inte framgår om kommunen genom lagen om allmänna vattentjänster är ansvarig för bortledande av dagvatten, vilket medför att planförutsättningarna inte på ett fullständigt sätt redovisats i planhandlingarna Jonas Christensen (c) 32 På det sätt bestämmelsen är utformad saknar den stöd i 5 kap 7 första stycket ÄPBL. Varken ÄPBL eller PBL ger möjlighet att i samband med bygglov tvinga fram den lösning som planbestämmelsen anger. Eftersom detaljplanen är bindande vid kommande bygglovprövningar måste av planen framgå fastighetsägarens rättigheter och skyldigheter i särskilt sådana frågor som måste lösas gemensamt om planen medger att nya fastigheter kan bildas. Konsekvenserna av planens genomförande ska kunna förutses och måste på ett tillfredsställande sätt lösa konflikterna mellan ny och äldre bebyggelse. Jonas Christensen (c) 33 8

Sammanfattningsvis anser Mark- och miljööverdomstolen att kommunen inte säkerställt dagvattenhanteringen i den överklagade detaljplanen. (Kommunen: Upplysningsvis har kommunen för avsikt att också, på sedvanligt sätt, civilrättsligt säkerställa dagvattenhanteringen genom att reglera markens användning i ett markanvisningsavtal.) MMÖD: Vad kommunen anfört i denna fråga som att reglera markens användning i ett markanvisningsavtal och om eventuella framtida fastighetsbildningar och lantmäteriförrättningar förändrar inte den bedömningen. Jonas Christensen (c) 34 Jonas Christensen (c) 35 En slutsats: OM.. MKN inte kan räddas med planbestämmelser Tiden rinner ut Kan lösningen vara att planen inte får antas. Den vräks i sin helhet. Lst måste påpeka detta 11 kap. 10 PBL Utgå från 4 kap. när ni formulerar planbestämmelser Anser vi att detta är en bra reglering? Jonas Christensen (c) 36 2013-10-10 Jonas Christensen 37 9