Matematiklärare i kriminalvården

Kalmar Växjö Magisteruppsats i pedagogik Självständigt arbete 15 hp Matematiklärare i kriminalvården - En studie om lärarnas roll i en flexibel undervisning Elisabeth Wall Kurskod: 4PE60E Vårterminen 2015 Handledare: Marianne Björn Milrad Examinator: Leif Lindberg Institutionen för pedagogik

Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik Arbetets art: Magisteruppsats i pedagogik, 15 hp Titel: Matematiklärare i kriminalvården. En studie om lärarnas roll i en flexibel undervisning Författare: Elisabeth Wall Handledare: Marianne Björn Milrad Datum: Januari 2015 Antal sidor: 46 Nyckelord: Distansundervisning, kriminalvården, matematik, lärarrollen ABSTRAKT Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Studien skulle även medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod användes och empirin samlades in med hjälp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer. Lärarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vägleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna. Lärarna försökte stärka och bygga upp varje individs självförtroende såväl som självkänsla genom att berömma dem. Förhoppningen var att eleverna skulle bli motiverade att fortsätta studera. Lärarrollens möjligheter bidrog till att man i yrket kunde påverka sin individuella insats och vara flexibel. Det fanns tillgång till en materialbank samt en problemlösningsbank som användes för att anpassas till elevernas förkunskaper och intressen. Nackdelarna var att lärarna inte träffade sina distanselever. Man kunde inte se hur information och lösningar etc. togs emot av eleverna. En beskrivning av en lösning per telefon kunde vara problematisk eftersom eleverna inte alltid hade kunskaper om hur man skulle göra. Elevernas motivation påverkade hur de klarade studierna. När de återvände till samhället efter tiden i kriminalvården, så gjorde sig vikten av kunskapen om tekniskt stöd/ datorkunskap påmind. Lärcentras utformningar påverkade studieron och trivseln. Praxiskunskap var bra för utveckling och reflektion om vad lärarrollen innebar.

Innehåll 1 INLEDNING... 1 2 BAKGRUND... 3 2.1 Klientutbildning inom kriminalvården... 3 2.1.1 Ny på anstalten... 4 2.1.2 Lärcentrum... 5 3 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI... 7 3.1 Forskning om undervisning i fängelse... 7 3.2 Distansutbildning och flexibelt lärande... 9 3.3 IKT i utbildningen... 9 3.4 En förändrad lärarroll... 10 3.5 Handledning... 11 4 METOD... 12 4.1 Metodval... 12 4.2 Urval... 13 4.3 Fokusgruppsintervju... 13 4.3.1 Genomförande av fokusgruppsintervjun... 14 4.4 Individuell intervju... 14 4.4.1 Genomförande av individuella intervjuerna... 15 4.5 Bearbetning och analys av data... 15 4.6 Tillförlitlighet och giltighet... 16 4.7 Etiska övervägande... 17 5 RESULTAT... 18 5.1 Fokusgruppen... 18 5.1.1 Studieplanering... 18 5.1.2 Distansundervisning... 19 5.1.3 Handledarens roll... 19 5.1.4 Elever... 19 5.1.5 Möjligheter med distansundervisning... 20 5.1.6 Hinder i distansundervisningen... 20 5.1.7 Under kursens gång... 21 5.2 Matematiklärare 1... 22 5.2.1 Min roll som lärare... 22 5.2.2 Planering... 23 5.2.3 Distansundervisning... 24

5.2.4 Handledarna... 25 5.2.5 Eleverna... 25 5.2.6 Möjligheter med distansundervisning... 26 5.2.7 Hinder i distansundervisningen... 26 5.3 Matematiklärare 2... 26 5.3.1 Min roll som lärare... 26 5.3.2 Planering... 27 5.3.3 Distansundervisning... 28 5.3.4 Handledarna... 29 5.3.5 Eleverna... 29 5.3.6 Möjligheter med distansundervisning... 29 5.3.7 Hinder i distansundervisningen... 29 5.4 Matematiklärare 3... 30 5.4.1 Min roll som lärare... 30 5.4.2 Planering... 31 5.4.3 Distansundervisning... 31 5.4.4 Handledarna... 32 5.4.5 Eleverna... 32 5.4.6 Möjligheter med distansundervisning... 33 5.4.7 Hinder i distansundervisningen... 34 6 ANALYS OCH RESULTAT DISKUSSION... 35 6.1 Analys och resultat diskussion... 35 6.1.1 Motivationens betydelse... 35 6.1.2 Tekniskt stöd... 36 6.1.3 Lärcentra... 37 6.1.4 Att utveckla praxis... 37 6.2 Metodvalsdiskussion... 39 6.3 Förslag på områden för fortsatt forskning... 40 REFERENSLISTA... 41 BILAGA 1, MALL FÖR FOCUSGRUPPSINTERVJU... 44 BILAGA 2, MALL FÖR LÄRARINTERVJU... 45

1 INLEDNING Jag arbetade som ekonomi- och datorlärare under ett halvår inom kriminalvården. Det innebar i praktiken att jag var inlåst 8 timmar per dag. Flera av anstaltens elever läste matematik på distans samtidigt som deras matematiklärare befann sig på en annan anstalt. Där kom jag in i bilden eftersom jag blev elevernas handledare. Eftersom det är roligt med matematik gick min roll som handledare bra. Något som jag funderade på då var: Hur arbetar matematiklärarna på distans för att eleverna ska kunna klara av studierna? Det är svårt att förklara matematik på distans för en elev som kanske inte har studerat under fler år. Studievanan kanske saknas också. Mitt intresse är att ta reda på hur lärarna inom kriminalvården genomför sina matematikkurser på distans och hur de går tillväga för att hjälpa eleverna så att de klarar av studierna. Enligt Fängelselagen 2010:610, om kriminalvård på anstalt, ska den intagne som har behov av detta, beredas en möjlighet till undervisning och utbildning under arbetstid. Kriminalvårdens klientutbildning omfattar både formell vuxenutbildning på grundoch gymnasienivå, yrkesutbildning och högskolestudier. Kriminalvården tillhandahåller en studievänlig miljö som kallas lärcentra, vilken är parallell med Komvux lärcentra. Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt för att så många som möjligt ska få studera efter sina behov, individanpassa sin studieplan, och kunna läsa i sin egen takt (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att återvända till samhället och det ska även gå att fortsätta med högre studier efter frigivning. Eftersom Komvux skriver ut betygsdokumentet syns det inte att undervisningen skett på anstalt. Lärcentrum åtskiljer sig från vanliga skolor. Dels finns det inte många lärare på varje lärcentrum, vilket innebär att skolorna har mindre resurser, dels är elevernas miljö på fritiden inte densamma som för andra elever på grund-, gymnasie- eller högskolor. Det är inte lätt att få insyn i hur undervisning i fängelser går till. Det är en isolerad kultur både för de som är innanför och för de som är utanför murarna. Claesson och Dahlgren (2002), har gjort en empirisk undersökning i fängelset. De skriver att det totalt sett inte finns många studier som är utförda inom området. Anledningen kan vara att det är relativt få lärare inom klientutbildningen. Däremot finns det många rapporter i vilka det påpekas att fängelseklienter ofta har en dålig erfarenhet från sin egen skoltid, vilket innebär att de har bristfälliga förkunskaper (Claesson och Dahlgren 2002). Klienterna inom kriminalvården är inte där av egen fri vilja, vilket gör att inlärningsprocessen blir extra speciell. De är inte påtvingade undervisning men det finns ändå en påtaglig bakgrundsfaktor eftersom de är fråntagna sin frihet och därmed hänvisade till ett specifikt område. En större del av de intagna har ingen gymnasieutbildning eller erfarenhet av att studera på distans. De har inte heller vana att använda datorer i sina studier. Förhoppningen är att forskningen ska bidra till nya kunskaper som kan tillämpas inom distansundervisning. 1

1.1 Syfte Arbetets syfte är att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Min avsikt är att arbetet även ska medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. 1.2 Frågeställningar Hur beskriver lärarna undervisningen i matematik, på distans, inom kriminalvården? Vilka undervisningsstrategier använder lärarna sig av? Vad anser lärarna vara viktigt för att eleverna ska klara av sina studier? Vilka hinder eller möjligheter förekommer enligt lärarna? 2

2 BAKGRUND De intagna i fängelser sitter inlåsta 24 timmar om dygnet. Vårt samhälle har fängelser vilka har till uppgift att låsa in de som har brutit mot samhällets lagar. Men en grundtanke inom svensk kriminalvårdspolitik är att försöka låta bli att låsa in någon, eftersom inlåsningen innebär negativa och skadliga effekter hos den enskilde individen 1. Kriminalvårdens vision är att arbeta brottsförebyggande, öka tryggheten och bidra till ett tryggare samhälle. De intagna ska ges möjlighet till sysselsättning i form av utbildning och arbete samt brotts- och missbruksbekämpande programverksamhet (Fängelselagen 2010:610 om kriminalvård i anstalt, kap 3, 1 ). De personer som är fängslade brukar kallas för klienter. Kriminalvården arbetar för att ge klienterna möjligheter till förändring och utveckling. Deras vision är Bättre ut (Kriminalvården, 2007), vilket innebär att de som är intagna ska förberedas och bli bättre utrustade för att leva ett liv utan kriminalitet eller missbruk. De som har ett fängelsestraff har sysselsättningsplikt måndag fredag och de ska delta i någon form av arbete, studier eller behandling (Kriminalvården, 2010). Kriminalvården har förändrat studierna för de intagna på fängelset och i häktet. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kom 1994 och då skulle utbildningen inom kriminalvården konkurrensutsättas (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2006). Då fanns det ungefär 60 olika företag som undervisade på lärcentra. Klienterna läste olika kurser varav alla inte var representerade hos Skolverket. Lärarna behövde inte vara behöriga vilket innebar att de studerande inte fick några betyg efter avslutad kurs. Ibland erbjöds det inte ens kurser utan de intagna blev sysselsatta med något fritidsintresse. 2.1 Klientutbildning inom kriminalvården Klienterna inom kriminalvården ska erbjudas en utbildning likvärdig med samhällets kommunala vuxenskola, oberoende var i Sverige de befinner sig. De intagna ska kunna flyttas mellan anstalterna utan att studierna behöver avbrytas. Studierna ska även leda till betyg om det är möjligt (Herkner, Samuelsson, 2005). Den yrkesinriktade utbildning som genomförs på anstalterna anordnas i samarbete med Arbetsförmedlingen. AF beslutar vilken utbildning som ska ges och finansierar den. Lärare, anställda i kriminalvården, är inlåsta 8 timmar om dagen. De arbetar på ett lärcentrum där man träffar de intagna, både som ämneslärare och handledare till intagna som har ämneslärare på andra anstalter. Starten på kurserna sker kontinuerligt och de studerande kan fortsätta sina studier, om de förflyttas till en annan anstalt eller när de skrivs ut, inom den kommunala vuxenutbildningen 2. Utbildningsnivån hos de intagna på kriminalvårdens anstalter, varierar avsevärt. Det finns de som inte har någon utbildning alls till de som har högskoleutbildningar. 1 http://www.kriminalvarden.se/fangelse/om-fangelse/ 2 http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/arbete_utbildning_behandling/larcentrum.pdf 3

På anstalterna finns det behöriga lärare, men ämnet som de är behöriga i varierar. Det centrala datatekniska verktyget som de använder heter nätcentrum. Det är en plattform för distansstudier med brandväggar som gör kommunikationen mellan lärare och studerande säker. Det förekommer även telefon- och brevkontakt. Inom kriminalvården fanns lärarkompetens för att kunna erbjuda drygt 110 kurser (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Sammanlagt antal studerade var totalt 2745 intagna år 2007 vilket var ca 30 % av de intagna. I utbudet från klientutbildningen fanns det 130 olika kurser och under år 2012 var det 1149 intagna som tillsammans tog 1895 betyg (Kriminalvårdens årsredovisning, 2012). Det finns ca 100 behöriga lärare som arbetar inom kriminalvården. Av de intagna 2009, var det 93% män och 7% kvinnor. Vanligaste brottet är narkotikabrott/smuggling 24%, våldsbrott 18%, tillgreppsbrott 14% och rattfylleri 11%. Den största gruppen som togs in är mellan 35 44 år och 46% av dessa hade inte tidigare varit i kontakt med kriminalvården. Uppskattningsvis har10% av klienterna inom kriminalvården dyslexi, vilket är marginellt högre än befolkningen i genomsnitt (Claesson, Dahlgren, 2002) 2.1.1 Ny på anstalten När man kommer till ett fängelse upprättas en individuell verksamhetsplan. Den ser olika ut för varje individ. Kriminalvårdens personal tillsammans med den intagne kommer överens om vilka mål som gäller för honom eller henne samt vilka åtgärder som behövs för att målen ska kunna uppnås. Alla intagna har en sysselsättningsplikt måndag till fredag. De kan välja mellan studier, arbete eller behandling. Syftet med detta är att minska återfallen i brott och förutsättningar för livsförändringar ska ges. Kriminalvården på anstalten ska utgöra en positiv skillnad för den intagne. Intresse för distansutbildning Ämneslärare kontaktas Studerande gör arbetsuppgifter och/eller prov Betygssättning Ansökan till SYV Ämneslärare kontaktar de studerande Löpande dokumentation Bild 1. Hur det ser ut när någon studerar på lärcentrum. (Egen) Om den intagne vill studera kontaktar de kriminalvårdens personal och de tar kontakt med läraren. Läraren kontaktar ansvarig studie- och yrkesvalsvägledare som fördelar kurser mellan olika behöriga lärare, se bild 1. Kontakt med ämneslärare sker, vederbörande kontaktar klienten. Starten på kursen såväl som längden på kursen varierar. Läraren sammanställer prov och sätter betyg. 4

2.1.2 Lärcentrum Kriminalvården tillhandahåller en studievänlig miljö. Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt så att så många som möjligt ska få studera efter sina behov, efter den individuella studieplanen och i sin egen takt (Eriksson Gustavsson & Samuelsson 2008). Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att komma ut i samhället och det ska även gå att fortsätta sina studier efter frigivning. Kriminalvården har valt att kalla det för lärcentrum. Man väljer att inte använda ordet skola som har en negativ klang för många och det förknippas med ungdomsstudier 3. Man vill ha ett lärcentrum för att betona att det rör sig om vuxenstudier där man måste ta mycket eget ansvar. Utbildningen på lärcentra sker på plats eller via distans. En lärare är handledare till de elever på lärcentrum som läser ämnen som läraren inte är behörig i 4, se bild 2. De elever som har en lärare på någon annan anstalt kan kommunicera med varandra via en intranätets studerandeportal, nätcentrum, telefon, post, fax och e-post. Det är en vuxenutbildning som sker på en institution i en omgivning som är svår att påverka för elever och lärare. Lärcentrum Distanselever Lärare Handledare Ämneslärare på distans Ämneslärare på distans Bild 2. En lärare som är både ämneslärare och handledare. (Kriminalvården, 2007) Man kan antingen studera enskilt med lärarens hjälp, eller studera självständigt, alternativ arbete i små grupper. Studierna är flexibla och individanpassade. Man kan börja studera när som helst, och på den nivå där man befinner sig samtidigt som man läser i sin egen takt. För att få studera måste de intagna vara motiverade och ha ett mål med studierna för att bli antagna 5. Innan man börjar studera får man tillsammans med läraren upprätta en individuell studieplan där det står vilka mål man har med sina studier och vilka kurser man ska läsa för att till målet. 3 http://center.hj.se/encell/aktiviteter/reportage/arkiv/11-8-2012-kriminalvardens-vuxenutbildning.html 4 http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/arbete_utbildning_behandling/larcentrum.pdf 5 http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/arbete_utbildning_behandling/larcentrum.pdf 5

Det är frivilligt att studera, men de intagna ska ha sysselsättning 40 timmar i veckan. Fördelningen av studietiden ser olika ut mellan anstalterna. Studietiden varierar från några procent upp till 100%. Valmöjligheterna, tidsmässigt för studier på de större anstalterna är fler än på de mindre anstalterna. Dessutom är lärarresurserna färre på de mindre anstalterna. Det ser olika ut. Om de inte studerar på heltid kombineras oftast studierna med arbete. Klientutbildningen inom kriminalvården sker på grundläggande- och gymnasienivå, svenska för invandrare, yrkesutbildning och högskolestudier i mån av resurser. Flertalet elever studerar på grundläggande nivå på anstalternas lärcentrum. Förordningen som kom 2007 6, innebar att kriminalvården fick eget ansvar över utbildningen på anstalterna. Kriminalvården har egna behöriga lärare anställda och hur många det är på varje lärcentrum beror på hur många de intagna är. Anstalterna är indelade i 6 regioner och varje region har en rektor som ansvarar under regionchefen för klientutbildningen 7. Rektorerna ingår i ett nätverk som ska se till att utbildningen är likvärdig och enhetlig. Det finns gemensamma resurser för studieoch yrkesvägledning, IT-kompetens och administration. Fördelningen av distansplatser sköts också centralt. 6 Om utbildning i kriminalvård i anstalt (2007:152) 7 http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/arbete_utbildning_behandling/larcentrum.pdf 6

3 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI Kapitlet handlar om tidigare forskning och börjar med forskning om undervisning i fängelser. För att få en bild av distansutbildningen och hur den går till är även forskning kring IKT i utbildningen, en förändrad lärarroll och handledning med. 3.1 Forskning om undervisning i fängelse Huges (2013) har genomfört ett projekt i nio engelska fängelser med fokus på distansstudier men tar även med erfarenheter från klassrummet och pedagogiska erfarenheter från fängelser. Hon tittade på elevernas motivation för att genomföra utbildning och distansutbildning i fängelset, de hinder och utmaningar som de möter, och deras mål och planer för framtiden. Några av eleverna gick in i fängelset med avancerade pedagogiska erfarenheter, medan många inte hade någon utbildning alls. Berättelser om skolk och utvisning från skolan var vanliga. Vissa elever kämpade med sin läskunnighet när de anlände till fängelset (Huges 2013). En av de frågor som boken försöker lösa är: Hur gjorde de elever som sagt att de inte kunde komma överens med skolan, när de var yngre, när de senare skulle studera på distans? Ett gemensamt tema som framkom i elevernas redovisning, var ett erkännande av värdet av utbildning och bildning. Föga överraskande var att fängelset gav dem en chans att ta itu med denna ånger. En ånger som ofta hade utvecklats före fängelsevistelsen. Hughes (2013) har med exempel från elever som förklarar att uppmuntran, tålamod och förståelse kan stödja dem att genomföra lärande och därmed främja en ny självkänsla. De som håller på med studier får personliga belöningar, inklusive större självförtroende, nya personliga identiteter som är förknippade med att vara student. Claesson och Dahlgren (2002) har utvärderat klientutbildningen inom kriminalvården i Sverige. De har gjort två studier varav den första var inriktad på undervisningen med eleven i fokus. De har varit på tre olika kriminalvårdsanstalter och materialet har samlats in genom intervjuer och observationer med lärare och elever. Syftet var om kriminalvården kunde möta elevens individuella behov av undervisningen och deras livserfarenhet. Den andra studien har sitt fokus på utbildningens organisation med hjälp av dokumentanalys. När studien genomfördes 2001 fanns det ingen samordning mellan anstalternas utbildningar. En studie om effekterna på de intagnas läs- och skrivfärdigheter utförde Herkner och Samuelsson (2005). De hade en studiegrupp som de utvärderade efter 8 månader med läs- och skrivträning, som visade att klienterna förbättrat sig signifikant mer än kontrollgruppen när det gällde stavning, läsförståelse och fonologisk ord avkodning. Ofta har de intagna tidigare ingen vardagsrutin eller ett yrkesliv som dagligen ställer krav på läs- och skrivaktiviteter. De riskerar då att gradvis tappa sin läs- och skrivkompetens om de sällan eller aldrig utsätts för utmaningar eller tränar regelbundet. Efter att gruppen studerat stärktes den skriftspråkliga kompetensen hos många intagna. 7

Många rapporter visar på att dyslexi inte är överrepresenterat hos interner, men många har problem med skrivning, läsning och matematik (Herkner, Samuelsson, 2001). Har man svårt för att läsa innebär det att det blir svårt med distansstudier i matematik eftersom man måste ha läsförståelse för att kunna tillägna sig matematikkunskaperna. Under hösten 2006 genomfördes en kartläggning av intagna på kriminalvårdsanstalter (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Resultatet visade att det var knappt 40 % som hade fullföljt grundskolan som sin enda utbildning. 34 % hade gått på gymnasiet och 9 % studerat på universitetet. Det var procentuellt fler intagna under 32 års ålder som inte hade slutfört någon utbildning jämfört med de som var äldre. De som skrivit att de inte studerade är i stor utsträckning de som inte fullföljt någon utbildning tidigare, som varken har slutbetyg från folkskola eller grundskola. Kartläggningen visade att den vanligaste studieinriktningen var på gymnasienivå för de klienter som studerade. Högsta fullföljda intagningsnivån hos intagna i kriminalvården är generellt låg. Det finns en stor del som inte har någon avslutad utbildning (Eriksson Gustavsson och Samuelsson, 2008). Av de yngsta intagna i åldern 18 24 år var det hälften som hade avslutat grundskolan och en femtedel som inte hade avslutat någon utbildning. Det är få yngre som väljer utbildning när de kommer till anstalten. Det bör vara den grupp som man satsar utbildning på eftersom de har ett långt liv framför sig, anser Ericsson Gustavsson och Samuelsson (2008). Rekommendation No R(89)12 från ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse skriver att: Alla ansträngningar skall göras för att uppmuntra intagna att aktivt delta i alla former av utbildning. Det som motiverade flest klienter till studier var att utnyttja tiden på ett bra sätt, förbättra sina betyg, klara av att utföra ett arbete efter frigivningen. De intagnas upplevelser av utbildningen under anstaltsvistelsen var att den fungerar i stort sätt bra (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). De intagna ansåg däremot att tillgången till datorer var begränsad och de ifrågasatte lärarnas datorkompetens. Bristen på datorer och säkerhetsrutinerna var det som påverkade studieviljan negativt. Andra problem var en eventuell brist på lärare eller att de blev förflyttade från anstalten innan de avslutat sina studier. Klienterna uppgav också att om miljön var orolig på anstalten, påverkade det studierna och de som har svårigheter med skriftspråket och matematiken hade problem med sina studier. De intagna som inte studerar önskade att de skulle kunna påbörja en yrkesutbildning inom anstalten för att de skulle vara bättre förberedda inför ett kommande arbete. Klienterna som studerar inom Kriminalvården är till största delen nöjda med sina studier och utbildningsmöjligheter. Även om de är övervägande positiva upplever de problem med säkerhetsrutiner. De som inte studerar saknar information om vilka möjligheter de har att studera (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Det är denna grupp som möjligen är mest utmanande att arbeta med när de gäller att få dem intresserade och engagerade till studier. Viljugrein, (ref. i Claesson, Dahlgren, 2002) skriver att invandrare i genomsnitt har längre fängelsestraff och de upplever fängelsesituationen extra påfrestande och att de har det jobbigt i fängelset eftersom det inte finns någon i personalen som förstår deras modersmål och de känner sig mer isolerade. 8

3.2 Distansutbildning och flexibelt lärande Distansutbildning är, och har varit, ett vanligt sätt för vuxna att få möjlighet att studera. Det blir en bättre möjlighet till individualisering jämfört med traditionell undervisning (SOU:1998:83). Detta gäller bara under förutsättning att möjligheterna tas tillvara. I en flexibel utbildning ska det inte vara läraren som är den huvudsakliga kunskapskällan som styr informationsflödet till de studerande. Lärarrollen blir då konsulterande och rådgivande (Diaz, 2000). Det förekommer att man använder begreppen flexibel utbildning och flexibelt lärande som synonyma. Richardson (2000) beskriver flexibelt lärande som en inriktning av utbildning som erbjuder studerande en möjlighet att ta större ansvar för sitt lärande och att de engagerar sig i lärandeaktiviteter som svarar mot de studerandes eget individuella behov. Flexibelt lärande måste inte ha med distansutbildning att göra, utan anger att det handlar om de studerandes självständiga möjlighet att planera sitt lärande. Det kan ske enskilt och/eller tillsammans med andra, menar Wilson & Stacey (2003). Den teknik som används kan också vara flexibel och erbjuda flera möjligheter till kommunikation och kunskap. Man har kallat distansstudier på högre nivå för flexibelt lärande. Nu har även Komvux infört flexibel utbildning som innebär en flexibel kursstart, flexibla arbetssätt, studietekniker och olika studiemiljöer. Man har tillsatt en utredning om en flexibel skolstart i grundskolan (SOU 2010:67). Utredningen har bland annat föreslagit att en försöksverksamhet för flexibel skolstart ska genomföras, för att man kan se effekterna på elevernas resultat och utvärdera verksamheten och resultatet. Vi ser alltså en ökad flexibel utbildning i samhället. 3.3 IKT i utbildningen Säljö (2000) skriver att informationstekniken öppnar klassrummet mot en större värld och eleven kan se aktuell information och skapa nya kontakter. Tekniken att använda datorer är en metod för lärande och skall vara ett medel för att underlätta lärandet (Säljö, 1999). Det är bra att eleverna/klienterna använder datorerna, för de har även nytta av sina datorkunskaper när de kommer ut på arbetsmarknaden och på fritiden (Claesson, Dahlgren, 2002). Det finns många rapporter om för- och nackdelar för införandet av IT (Informationsteknologi) i undervisningen (Edström m.fl. 1997, Cuban m.fl. 1998 och Nissen m.fl. 2000). Men med hjälp av IT förväntas undervisningen effektiviseras genom att eleverna skriver kvalitativt bättre arbeten och det går snabbare. IT kommer också att lösa individualiseringsproblem, anser Riis (2000). En av målsättningarna i skolan är att få eleverna till ett kritiskt tänkande och de tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Läraren skall stimulera och handleda och stärka elevens vilja att lära och ge eleven tillit till den egna förmågan (Riis, 2000). Säljö (2000) skriver att det traditionella kommunikationsmönstret mellan lärare och elev förändras. Lärarna menar att elevernas möjligheter att ta till sig relevanta kunskaper minskar. Eleverna behöver mera styrning än i den ovan beskrivna läroprocessen. De svaga eleverna får svårt att klara av distansstudier. 9

Det är genom kommunikation som individer blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Genom att höra vad andra talar om och hur de förhåller sig till världen anser Säljö (2000) att, genom att vara med i interaktiva och kommunikativa förlopp som pågår lär man sig att få perspektiv på och förhållningssätt till omvärlden som redan är inbyggda. Lärarrollens olika traditioner, variationer i kunskapssyn, individuella särdrag, och erfarenheter liksom elevernas och skolkontextens komplexitet kan enligt Jedeskog (2000) påverka det som sker i klassrummet. Tvivlare till datorns införande i undervisningen väcker bl.a. funderingar kring hur den emotionella kontakten mellan lärare och elever kan påverkas då eleven arbetar vid datorn. Det mänskliga inslaget i form av kommunikation, förväntningar och känslor kan försummas. Samtidigt som de som har kunskap och önskan om att använda datorerna konstruktivt och som en tillgång. 3.4 En förändrad lärarroll I flera rapporter påpekas att de som sitter i fängelse ofta har dåliga erfarenheter från sin egen skoltid och därmed bristfällig skolgång bakom sig. Ett fängelse präglas av att en grupp människor håller uppsikt över fångarna (Claesson, 2002). Det kan bli ett spänningsfält som lärarna måste vara medvetna om. De intagna behöver både individualisering och samarbete. De flesta behöver också social träning. Det ställs mycket stora krav och kompetens på lärarna som undervisar i fängelsemiljö. Pettersen (2001) menar att man genom socialisering kan ändra någons verklighetsuppfattning. Ju längre klienterna sitter i fängelset, desto mer kriminella blir de, s.k. prisonalisering. Hon skriver att fängelserna i Norge vill motverka denna socialiseringsprocess genom skolverksamhet. Läraren behöver erbjuda en rejäl motkraft gentemot den kriminella kulturen via tillit. Vid distansstudier ges de studerande ett större ansvar för sitt eget lärande (Porter, 1997). Hela det svenska utbildningssystemet bygger på att skapa arbetstagare och självständiga individer. Det som räknas är vad de faktiskt lär sig. Det innebär egentligen att lära av egen kraft. Instruktörer och lärarens uppgift blir att underlätta läroprocessen. Detta är en svårare och mer krävande uppgift än att undervisa. En duktig lärare är snarare en person som kan använda elevernas egna intressen för att stimulera inlärning. Iver och intresse är en bra utgångspunkt för att lära. Men det kan också vara motsatsen, en kris eller hotande yttre omständighet, som är utgångspunkt för lärdom genom erfarenhet (Ljungberg, 2008). Undervisningen ska innehålla en variation av arbetsformer (Marton, 1999) för att kunna svara mot den variation av kunskapstyper som är målet för utbildningen. Andra egenskaper som Claesson och Dahlgren (2002) tar upp för lärare som undervisar på ett fängelse där det ställs mycket stora krav är: tålamod, intresse för uppgiften, socialt engagemang, vänlighet, smidighet, fasthet, tuffhet, självförtroende, förmåga att verkligen individualisera och styrka att agera i trängda situationer. Lärare inom kriminalvården har inte mycket kontakt med andra ämneslärare eftersom det oftast inte är två lärare inom samma ämne på en anstalt. 10

3.5 Handledning När man arbetar vid datorn blir sättet att fråga och svara mer av en kollegial karaktär mellan elev- elev och elev lärare skriver Säljö (2002) och läraren behöver inte vara den som kan mest i klassrummet. Elev och lärare kommer gemensamt fram till lösningen, och lärandet får en karaktär av produktion istället för en reproduktion, man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning. Lärandet blir mer av ett skapande inslag och datorn öppnar klassrummet för en större värld av kontakter och information. Samarbetet mellan eleverna ökar, enligt Säljö (2000), eftersom de har något konkret att samarbeta kring som upplevs produktivt och naturligt. De grundläggande spelreglerna för klassrumskommunikation förändras genom datoranvändningen (Schofield, 1995). Förändringarna innebär att läraren blir mer som en handledare och coach och det beror på problemen och svårigheterna blir mer individuella, genom att läraren diskuterar med eleven för att komma fram till vad som är rätt. Varför handledning? En handledning är ett redskap för att förbättra mänsklig kommunikation, stimulera lärandet, undvika missförstånd, utveckla pedagogisk kompetens och mycket mer. Handledaren ska fungera som en trygghetsskapande hjälplärare och vara delaktig i elevens planering av undervisningen (Franke, 1999). Handledaren ska bygga upp ett förtroende med eleven och accepterar elevens genomförande av uppgiften. Efter uppgiften är utförd ska handledaren hjälpa eleven att reflektera. 11

4 METOD I detta metodkapitel beskrivs hur studien gått till. Datainsamlingen har skett med en fokusgruppsintervju som följts upp med tre individuella intervjuer. Vidare presenteras undersökningens urval. Det är en beskrivning av hur datainsamlingen och databearbetning har gått till. För övrigt är det en diskussion av tillförlitlighet och giltighet, samt en diskussion om de etiska övervägande i studien. 4.1 Metodval I denna studie undersöks hur lärarna genomför kurser i matematik i den flexibla distansundervisningen inom kriminalvården genom att identifiera hinder och möjligheter. Som forskare försökte jag förstå vad som sker när lärarna tilldelats en elev från studie- och yrkesvalsledaren som fördelar eleverna till ämneslärarna. Fokus ligger på hur de går tillväga vid planering och genomförande av matematikkurser på distans. Jag hade inte i förväg någon fastställd idé om vad som skulle komma. Jag har använt en teoretisk grund för att förstå lärarna och den verklighet de möter. Då denna studie undersöker matematiklärares planering och utförande av kurser på distans, så framstod en kvalitativ metod med intervjuer som bästa alternativ. Kriminalvården har ett begränsat antal lärare i matematik, mindre än 15 stycken, vilket gör att en kvantitativ metod inte är lämplig. Med intervjuer går det att ställa förklarande och beskrivande frågor. Valet blev att göra semistrukturerade frågor och få en möjlighet att ställa djupare frågor till respondenterna. Studien är ingen utredande uppsats, utan syftar till att belysa ämnet utifrån lärarnas egna reflektioner, erfarenheter och vad lärarna säger att de gör. Intervjuer valdes eftersom de ger muntlig information. Det gynnade syfte eftersom lärarnas reflektioner kring hur de arbetar för att få elever att klara av sina studier kan komma fram. Den kvalitativa metoden används när man eftersträvar en djupare förståelse för något, dvs. hur någon resonerar och reagerar (Trost, 2005). Den används också för att göra det möjligt att gå på djupet och få bra och intressant information från ett fåtal personer (Holme, Solvang, 1997). Patel och Davidsson (2003) beskriver det viktiga i att låta syftesformuleringen vara det som avgör vilken metod man använder. Däremot är inte representativitet och statistisk generalisering något centralt syfte i den kvalitativa metoden (Holme, Solvang, 1997). Det stämmer överens med syfte, att belysa ett problematiskt område, utan att generalisera. Jag är medveten om att informationen och berättelserna som bearbetas inte kan gälla generellt utan det är fakta från några lärare och deras upplevelser och erfarenheter. I förklaringsmodeller skiljer man mellan induktiv och deduktiv ansats. Den induktiva utgår ifrån flera enskilda samband som observerats eller hypoteser som testats och man ser om det finns ett samband mellan observationerna som blir generellt giltig och man skapa nya teorier och modeller. En deduktiv ansats utgår ifrån teorin som prövas mot empirin som förklarar ett enskilt fall (Alvesson, Sköldberg, 1994). En abduktiv ansats är en kombination av induktiv och deduktiv ansats. I den abduktiva ansatsen utgår man från empirin för att förstå och upptäcka olika mönster i teorin. 12

I denna studie används den abduktiva ansatsen för att uppnå syftet. Empiri växlas med teori som berör ämnesområdet för att tolka den empiri som samlats in för att analysera om det finns samband mellan teori och empiri om möjligt empirin ändrar teorin för att skapa ny kunskap. 4.2 Urval En kontakt togs med matematiklärarnas studierektor inom Kriminalvården som blev informerad om studiens syfte. Studierektorn höll ämnesmöten med matematiklärarna med jämna mellanrum; både som fortbildning men även för gemensamma planeringar och diskussioner. Jag hade tre timmar till mitt förfogande för att presentera syftet, mig själv sedan skulle fokusgruppsintervjun genomföras. Före intervjuerna fick lärarna relevant kortfattad information om intervjuns genomförande; dvs. hur, var och varför och med vem. Det var frivilligt att delta under intervjun. 4.3 Fokusgruppsintervju Fokusgrupper som intervjuform innebär att en liten grupp samtalar om ett redan förutbestämt område (Wibeck, 2000). Frågestunden leds av en moderator som till sitt stöd hade en intervjuguide. Resultaten redovisas på olika sätt. Resultaten kan användas för att finna idéer till förändringar, hitta bra frågor till enkäter eller som ett komplement till andra undersökningar. Fördelen med fokusgruppsintervju är att få deltagarna att föra fram sina åsikter samtidigt som de andra lyssnar och fyller på med sina erfarenheter (Wibeck, 2000). Interaktionen medför att svaren blir djupare och belysta ur ett större perspektiv och intervjupersonerna upplever den delaktighet som intervjun erbjuder. Det ställer krav på moderatorn att ställa frågor som inleder till diskussion för att de intervjuade ska känna sig bekväma i situationen. När deltagarna förklarar sig eller ifrågasätter något leder det till en dynamisk diskussion som berikar diskussionen och reflektionen hos deltagarna. Det kan leda till djupare diskussioner och funderingar. Wibeck (2000) skriver att en fokusgruppsintervju kan leda till mer information än en individuell intervju och är tidsbesparande eftersom man intervjuar fler samtidigt. Nackdelarna anser Östbye m.fl. (2003) vara att den som leder fokusgruppsintervjun inte lyckas med att hålla en bra kommunikativ diskussion eller att intervjuaren styr deltagarna. Det kan också finnas personer i gruppen som tar över makten och inte låter alla komma till tals. Intervjuaren ska vara medveten om maktförhållandet i gruppen och fördela talutrymmet så alla får lika mycket tid och att alla kommer till tals. En annan nackdel är om man bandar intervjun kan någon tycka att det är obekvämt och hämmas av det. Samspelet mellan de intervjuade kan leda till känsloladdade uttalanden om det som diskuteras och risken, enligt Kvale (1997), är att intervjuarens kontroll kan minska och det kan bli en kaotisk datainsamling och svårigheter med att systematiskt analysera allas åsikter. 13

4.3.1 Genomförande av fokusgruppsintervjun En tid bokades för fokusgruppsintervjun och syftet med undersökningen förklarades för alla. Detta för att den intervjuade skulle vara lugn och avslappnad, vilket underlättade intervjun, för att det skulle bli en dialog som kan ge mycket information. Stress och tidspress kunde vara en annan orsak till felaktiga svar. Vi satt i ett rum på arbetsgivares huvudkontor som hade ett ovalt bord som alla fick plats runt. Det var ett lugnt rum, inga telefoner som störde. Eftersom de inte var på sina arbetsplatser var det ingen som störde. En fokusgruppsintervju med 12 matematiklärare genomfördes för att få en insikt i hur de lägger upp matematikkurserna och hur det använder IT i kommunikationen med de studerande. Intervjun tog drygt två timmar och samtalet bandades, vilket de fått information om innan, samtidigt fördes anteckningar som ett stöd. Lärarna berättade om sina erfarenheter. De var ivriga att få berätta om hur de gjorde och vad de lade stor vikt vid. Intervjuguide (se bilaga 1) användes som mall. Vid intervjun av gruppen var stämningen god och alla kom till tals. De förde en samlad diskussion och fyllde på varandras uttalanden och ställde följdfrågor. Intervjun styrdes med frågor för att fördjupa diskussionen och nya frågor ställdes från intervjuguiden. Syftet med fokusgruppsintervjun var att få en djupare förståelse för lärarnas planering och genomförande av matematikundervisningen i en flexibel distansundervisning och för att få mer underlag till de individuella intervjuerna. Frågorna som ställdes var öppna för att intervjun skulle likna en dialog. Fördelen med denna typ av frågor var att den inte styrde de intervjuade till bestämda svarsalternativ. Svaren vid öppna frågor blev därmed mycket varierande ofta uttömmande och intressanta. En ambition var att arbeta upp en bra relation i syfte att nå fram till fruktbara dialoger. Dialogerna uppbyggdes på ömsesidigt förtroende och ömsesidig respekt (Alvesson & Sköldberg, 1994). Vid fokusgruppsintervjutillfället skrev lärarna upp sina e-postadresser. Efter transkribering av bandupptagningen som gjordes under intervjun valdes några teman ut som fördjupning. I marginalen noterades vad texten handlade om och vid sammanställningen till resultatet gav det rubrikerna till texten. En e-post förfrågan skickades till lärarna om de var intresserade av en uppföljande intervju. Tre lärare ville ställa upp. 4.4 Individuell intervju Den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är att man kan vara så flexibel, enligt Bryman (2011). Dialogen (eller samtalet) är det centrala i allt samhällsvetenskapligt forskningsarbete med förståelseintresse. I forskarens ambitioner att försöka generera en egen inlärning blir ansträngningarna att arbeta upp relationer med ett antal samtalspartners viktiga i syfte att nå fram till fruktbara dialoger med dessa. Dialogen är alltså en form av interaktiva studier, som syftar till att ge information som är oåtkomlig på andra sätt. Dialogen ger en intensivare interaktion än vad formella, strukturerade intervjuer gör. Vid dialogen kan man direkt avläsa 14