Enkät till folkhögskola



Relevanta dokument
Folkbildningens IT-mönster en uppföljning

1. Folkhögskola Antal svarande 25 Antal ej svar 0 Öppna svar (25 st)

Mottagargrupp(er) Antal mottagare Antal svarande Svarsfrekvens. IT-testgrupp %

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

Folkbildningens IT-mönster

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007

Folkbildningens flexibla lärande

! " IT-mål01-03.doc 1

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014

IT-strategiska frågor för folkbildningen

Att överbrygga den digitala klyftan

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

f b r Folkbildningsrådet

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Sensus Johanna Krook, Katharina Persson

Leksands folkhögskola

Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT!

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

WWW. Folkbildningens IT-mönster. f b r Folkbildningsrådet. Inger Landström

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare Ansökan om statsbidrag

Sv-Flex stfb Organisation

Ja Nej Bas, (st)

Enkät till förskolepersonal

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Även de äldre vill vara med

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Folkhögskolorna om Folkbildningsnätet. - en utvärdering av folkhögskolornas användning av folkbildningsnätet

IBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen.

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Inger Landström. Folkbildningens IT-mönster. Inger Landström

Attityder till vuxenutbildningen

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Att Köpa Hund. Inledning

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: Tack för hjälpen!

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

PROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001

Projektmaterial. Äldreprojektet - stimulansbidrag inom äldreområdet för utveckling av IT-utbildning för äldre i glesbygd. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

Digitalisering i skolan

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

Kvalitetsenkät ht 2017

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Digitalla en digital möjlighet till alla

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Brukarundersökning 2010 Särvux

Projektmaterial. MKFC Rinkeby folkhögskola

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

ABCDE. Inför genomförandet av stadens e-strategi. Till Norrmalms stadsdelsnämnd

PROJEKTMATERIAL. Lokalt It-centra - IT som ett demokrativerktyg - baserat på linux

Bergslagens digitala agenda!

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Vad tycker du om komvux?

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

Innehållsförteckning. Distansutbildning för skyddsombud. ABF Syd Halland

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Projektmaterial. PRO folkhögskola

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Göteborg 2 mars Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

FOLKBILDNING 1997/98:115

Lokaladminenkät Bilaga 1

MALL TILL MÄTINSTRUMENT

Transkript:

Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten är att ge viktiga kunskaper om hur IT används inom folkhögskolor och studieförbund. Er skola är en av 30 folkhögskolor och 51 studieförbundsavdelningar som ingår i vårt urval. De kunskaper som kartläggningen ger ska senare användas för att ge Folkbildningsrådet och Er själva på folkhögskolor och studieförbund bättre underlag för strategiska ställningstaganden när det gäller IT. Kartläggningen är kopplad bland annat till Framsynsarbetet och den kommande folkbildningspropositionen. Därför är det mycket betydelsefullt att Ni tar en stund i anspråk för att besvara det frågeformulär som Ni fått, vid behov i samråd med skolans IT-ansvarige och/eller annan personal. Er medverkan för att belysa förhållandena på just Er skola är mycket viktig för helheten! Observera att enkäten inte är en utvärdering av Er verksamhet! Era svar kommer att sammanställas tillsammans med svaren från övriga skolor och studieförbund för att ge en översiktsbild, eller karta över IT-användningen och dess förutsättningar. Hur fylla i enkätformuläret? I frågor med endast ett alternativ väljer du svar genom att klicka rätt ring. I frågor där flera alternativ kan väljas, klickar du i rutor för att svara. Kommentarfältet används just till förtydligande kommentarer MEN i vissa frågor också för att du ska kunna lämna kompletterande information av mer specifik art. (T ex antal lärare/dator) 1. Folkhögskola 2. Enkätbesvarare 3. Epost till svarande 4. Telefon till svarande

Del A IT som redskap för information och kommunikation i skolans I) inre arbete, II) utåtriktad information och marknadsföring, III) studieverksamhet Vad gör ni, hur mycket och varför använder ni IT som redskap i det interna arbetet, i den utåtriktade verksamheten och för pedagogiska ändamål? I) Hur använder ni IT i skolans interna arbete? 5. Vilka av följande punkter finns med i skolans planering för år 2003? inköp av nya datorer inköp av utrustning för multimedia mm marknadsföring/rekrytering av elever med hjälp av IT lärarfortbildning för pedagogisk användning av IT utveckling av distanskurser utveckling av kurser med IT-stöd i närundervisning utveckling av nätbaserat studiematerial annat: 6. På vilket sätt har ni valt att tillgodose behovet av information / kommunikation internt inom skolan med hjälp av IT? har inget internt nätverk (intranät) Folkbildningsnätet huvudmannens eller rörelsens nät (fhsk)

medlemsorganisationer (stfb) eget nät inom skolan (eller tillsammans med samverkande skolor) annat nät: nytt intranät planeras: 7. Till vad använder ni Folkbildningsnätet eller annat intranät i skolans interna arbete? har inget intranät används nästan inte alls information från / till Folkbildningsrådet information från / till den egna styrelsen utbyte av information med huvudman / eller centralorganisation intern information till skolans personal och elever elektroniska konferenser för olika grupperingar på skolan forum för samverkan med andra skolor forum för samverkan med annan: utbyte av information med andra folkbildningsaktörer aktiva samtal om folkbildningens idéburna frågor annat: Kommentar 8. Vilka har tillträde till skolans intranät? styrelsen viss personal på skolan

all personal på skolan elever på vissa utbildningar alla skolans elever II) Hur använder ni skolans eventuella hemsida i det utåtriktade informations- och marknadsföringsarbetet? 9. Om ni har egen hemsida, hur ofta uppdateras den? ungefär en gång per år minst en gång per termin minst en gång per månad minst en gång per vecka annat 10. Om hemsida finns, är det då möjligt att göra kursanmälan elektroniskt? ja, det är möjligt att göra kursanmälan via hemsidan nej, det är inte möjligt att göra kursanmälan på webben nej, inte än men planer finns att göra det möjligt När: 11. Om möjligheten finns, hur stor del av kursansökningarna kommer in via nätet?

mindre än 10% mer än 10% men mindre än 50% mer än hälften 12. Vad är ert syfte med att ha egen hemsida? III) Hur använder ni IT i studieverksamheten? 13. Har ni valt att nyttja IT i skolans studieverksamhet och i så fall till vad? nej, används nästan inte alls ja, men endast i datakurser ja, som inslag i närundervisningen ja, som stöd för vissa grupper av studerande ja, i distanskurser med fysiska träffar ja, i distanskurser utan fysiska träffar annat: Ämnen/grupper/annat: 14. På vilka sätt använder lärarna Internet, Folkbildningsnätet (och ev annat gemensamt 'intranät') i studieverksamheten?

informationssökning på Internet Folkbildningsnätets pedagogiska resurser (www.resurs.folkbildning.net) undervisning helt eller delvis på distans via Folkbildningsnätet eller via annan teknisk plattform skapar egna konferenser för möten och grupparbeten i distanskurser som plattform för tankar, diskussioner eller grupparbete även i närstudier annat: Kommentar / annan plattform: 15. Hur används IT för att ge eleverna stöd i studierna, oavsett det gäller distans- eller närutbildning? IT används mycket sällan av eleverna datorn som ordbehandlare komplement till andra läromedel både i distans- och närundervisning informationssökning på Internet informationssökning via Folkbildningsnätets pedagogiska resurser grupparbete, diskussionsforum på nätet, t ex Folkbildningsnätet datorteknik i kombination med annan teknik för t ex bild, ljud, musik datortekniken i kombination med annat: annat: Hur mycket används IT i det interna arbetet, det utåtriktade informationsarbetet och studieverksamheten? 16. Gör en ungefärlig uppskattning av hur ofta olika grupper använder skolans eget intranät / Folkbildningsnätet / Internet oavsett användningsområde: aldrig/nästan aldrig (= några ggr/år) sällan/ibland (= några ggr/månad)

ofta (= 1-2 ggr/vecka) dagligen aldrig/nästan aldrig sällan/ibland ofta dagligen Styrelse Ledning Lärare Övrig personal Elever Vilka för- och nackdelar ser ni med att använda IT som redskap i skolans studieverksamhet? 17. I vilken grad instämmer ni i följande påståenden om vilka vinster det finns med att använda IT som redskap i skolans undervisning? instämmer helt instämmer till stor del instämmer delvis instämmer inte alls att använda IT ökar möjligheterna att utgå från den enskildes behov av flexibilitet IT-stöd gör det lättare att anpassa kursinnehållet till de enskilda elevernas kunskapsbehov nätet är ett kompletterande pedagogiskt mötesrum för samtal och debatt det 'virtuella rummet' är ett medel för demokratisk fostran där alla som har något att säga får komma till tals flexibel uppläggning av studierna med hjälp av IT gör att skolan har lättare att nå fler/andra målgrupper annan pedagogisk vinst ange vad: 18. Vilka är de viktigaste vinsterna ni ser med att använda IT som redskap i skolans undervisning?

19. Vilka är de största riskerna ni ser med att använda IT som redskap i skolans undervisning? Del B Om förutsättningarna att använda IT-stöd i verksamheten på skolan tillgång till datateknik, tillgänglig kompetens och andra faktorer Tekniska förutsättningar för IT-användning 20. Hur är skolan uppkopplad till Internet? skolan är inte ansluten till Internet via modem på telenätet genom ADSL genom bredband annat: 21. Finns möjligheter till fast uppkoppling på nätet om skolan så vill?

nej, endast modemuppkoppling är möjlig på orten ja, genom ADSL ja, genom bredband annat: 22. I vilken utsträckning har lärare tillgång till arbetsdator? alla lärare har tillgång till egen datorarbetsplats på skolan alla lärare har tillgång till delad dator på skolan alla distansundervisande lärare har tillgång till egen datorarbetsplats Antal lärare/dator - kommentar: 23. I vilken utsträckning har eleverna tillgång till dator? alla elever har tillgång till dator i undervisningen vissa utbildningar har tillgång till egna datorarbetsplatser alla distanselever kan hyra (eller låna) dator distanseleverna har tillgång till dator på hemortens lärcenter eller bibliotek alla elever har möjlighet att använda dator dygnet runt i skolans lokaler begränsade möjligheter finns att använda dator i skolans lokaler utanför undervisningstid Antal elever/dator och vilka utbildningar har tillgång:

24. Hur bedömer ni skolans IT-kapacitet (tillgång och standard) i relation till den IT-baserade verksamhet ni önskar bedriva? vår IT-kapacitet är mer än tillräcklig vår IT-kapacitet är tillräcklig vår IT-kapacitet är mindre god vår IT-kapacitet räcker inte till Kompetens som förutsättning för att använda IT i studieverksamheten (IT både som redskap eller 'läromedel' för kunskapssökande och 'hjälpmedel' för flexibelt lärande och distansstudier) 25. Finns datorsupport till stöd för IT- och datoranvändningen inom skolans väggar? nej, tillgång till datorsupport är överlag problematiskt nej, datorsupport (hårdvara/mjukvara) köpes utifrån vid behov ja, skolan har egna anställda med datorkompetens i hårdvara/programvara (tex datatekniker, egen administratör för Folkbildningsnätet ) Annan/kommentar: 26. Hur stor andel av skolans lärare har kompetens att använda IT i undervisningen?

nästan ingen några få hälften alla/nästan alla 27. Har skolan deltagit i särskilda IT-projekt i så fall vilket/vilka projekt och finansierade av vem? nej ja ange vilket/vilka projekt och finansierat av: 28. Bedömer ni att skolans tidigare IT-projekt har fått betydelse för dagens verksamhet? har inte deltagit ja, begränsad betydelse ja, stor betydelse på vissa områden 29. Har lärarna fått fortbildning i hur IT kan användas i studieverksamheten? nej, ingen fortbildning ja, en mindre del av lärarna har deltagit i fortbildning för pedagogiskt arbete med IT-stöd

ja, cirka hälften av lärarna har deltagit i fortbildning ja, majoriteten av lärarna har deltagit i fortbildning 30. Hur har lärarfortbildningen arrangerats? Kryssa alla alternativ! ingen fortbildning inom ITiS (IT i Skolan) som kurser anordnade av CFL (Nationellt centrum för flexibelt lärande) i samarbete med andra folkhögskolor eller annan internt på skolan på annat sätt: 31. Samarbetar ni med något lärcentrum / studiecenter eller bibliotek när det gäller egna distanskurser (utöver eventuellt engagemang i Nätbildarna)? nej, har inga distanskurser nej, har distanskurser men inget samarbete ja, samarbete finns 32. Har skolan själv, eller i samverkan med andra, deltagit i att bygga upp någon fysisk stödmiljö för distansstudier (utöver eventuellt engagemang i Nätbildarna)? nej

ja Faktorer som påverkar ert val att integrera IT eller ej i verksamheten Av vilken anledning integrerar ni IT i skolans verksamhet? 33. Vilket av följande fyra påståenden om skolans IT-användning anser ni stämmer bäst för just er studieverksamhet? vår IT-användning är nästan obefintlig vi integrerar IT i begränsad omfattning i våra kurser vi integrerar IT ganska mycket och på olika sätt i våra kurser vi integrerar IT i stor omfattning och på många olika sätt i våra kurser 34. I vilken grad instämmer ni i följande påståenden? instämmer helt instämmer till stor del instämmer delvis instämmer inte alls eleverna efterfrågar IT som redskap i studierna eleverna efterfrågar flexibla studieformer, t ex utbildning på distans vi ser en positiv utmaning i att utveckla våra kurser och vår pedagogik med hjälp av IT det är nödvändigt för oss att följa med i teknikutvecklingen för att vi ska kunna erbjuda eleverna den utbildning de behöver 35. Uppskatta vilken betydelse följande faktorer har för att skolan integrerar IT i undervisningen idag? helt avgörande stor betydelse begränsad betydelse saknar betydelse särskilda möjligheter att få projektbidrag för kursutveckling extra resurser för inköp / förnyelse av teknisk utrustning en ambition att bibehålla eller öka vår verksamhetsnivå

Annan faktor: 36. Hur avgörande värderar ni att följande faktorer är för skolans möjligheter att använda IT framöver i studieverksamheten? helt avgörande stor betydelse begränsad betydelse saknar betydelse tillgång till egen teknisk utrustning tillgång till internetanslutning med hög kapacitet låga kostnader för inköp av teknisk utrustning / de fasta kostnaderna låga kostnader för nätanvändningen / driftskostnaderna särskilda bidrag, t ex projektmedel för ITverksamhet lärarkompetens att använda den moderna tekniken Annan faktor: 37. Besvara dessa två frågor så kort och kärnfullt som möjligt för att sammanfatta just era förutsättningar för att använda IT i skolans arbete: Vilka faktorer är viktigast för att underlätta ert arbete att integrera IT i skolans verksamhet?

Vilka faktorer utgör de svåraste hindren för att integrera IT i skolans verksamhet? 38. Har folkhögskolan någon uttalad målsättning, eller IT-policy, för den framtida användningen av IT (formulerad i en IT-plan eller annat dokument)? ja nej nej, men vår IT-policy håller på att arbetas fram IT-policyn planeras gälla från: 39. Ange hur angeläget det är för er skola att utveckla verksamhet där IT används i undervisningen? helt avgörande stor betydelse begränsad betydelse saknar betydelse Del C bakgrundsfrågor om folkhögskolan Med frågorna i denna avslutande del är avsikten att belysa några specifika förutsättningar i relation till hur ni använder IT. 40. Prioriterar er skola särskilda målgrupper i studieverksamheten som helhet? nej, endast skolformens allmänna målgrupper lågutbildade

kvinnor invandrare ungdomar under 18 år ungdomar 18 år-25 år skiftarbetare äldre medlemmar i huvudmannens organisationer personer med funktionshinder eller handikapp Annan målgrupp 41. Prioriterar er skola särskilda målgrupper i distansstudieverksamheten? nej, endast skolformens allmänna målgrupper lågutbildade kvinnor invandrare ungdomar under 18 år ungdomar 18 år-25 år skiftarbetare äldre medlemmar i huvudmannens organisationer personer med funktionshinder eller handikapp Annan målgrupp 42. Har folkhögskolan verksamhet på flera orter? ja

nej Om ja Var? Klar