FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Systemanalys för lokal kollektivtrafik i Malmö - För buss, dubbelledbuss och spårvagn PM UPPDATERING FÖR 2013 2014-05-26
Denna Systemanalys är en del av Malmö stads projektserie Framtidens kollektivtrafik. Arbetet har genomförts av gatukontoret (Malena Möller), stadsbyggnadskontoret (Daniel Svanfelt) och Skånetrafiken (Mattias Schiöth).
2014-05-26
Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...8 Bakgrund...8 Syfte och mål...8 Metod...9 Definitioner och begrepp...9 Stadsbusstrafikens utveckling och scenarier... 10 Stadsbusstrafikens utveckling sedan 2000... 10 Scenarier... 11 Passagerarräkningar... 12 Kapacitet och turtäthet... 14 Uppdatering av tidigare analyser... 16 Linje för linje... 17 Linje 5... 17 Linje 8... 18 Linje 2... 19 Linje 4... 19 Linje 35... 20 Övriga linjer... 21 Sammanfattning av analys... 21 Uppföljning... 24 4 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Sammanfattning Denna PM är en uppdatering av Systemanalysen med resandeutvecklingen för 2013. Under 2013 ökade resandet med stadsbusstrafiken i Malmö med 2,2 procent till 38,8 miljoner resor. Manuella passagerarräkningar genomfördes i november 2013 i de snitt med högst belasning utifrån manuella passagerarräkningar 2011. Tidigare diagram har uppdaterats med de nya siffrorna, tillsammans med siffrorna från 2012. De tidigare analyserna i Systemanalysen för 2011 visade att de linjer med högst resande idag kommer att behöva förstärkas med ytterligare kapacitet motsvarande dubbelledbuss och spårvagnstrafik framöver. Tabellerna nedan, från Systemanalysen för 2011, ger en översiktlig bild inom vilka tidintervall dagens stadsbusstrafik behöver utökas med mer kapacitet för de två scenarierna 4 procent ökat resande och 6 procent ökat resande. 4 procent motsvarar en något lägre resandeökning än den genomsnittliga resandeökningen per år sedan år 2000 (4,8 procent) och 6 procent något högre. Tabellerna har kompletterats med färgmarkeringar som betyder följande: - grön text: resandeökningarna för 2013 var större än scenarierna - svart text: resandeökningarna för 2013 ligger inom scenarierna - röd text: resandeökningarna för 2013 ligger under scenarierna 5 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Scenario 4 procent Teckenförklaring: Rött=mindre resande 2013 än scenarierna, Svart=resande 2013 som scenarierna, Grönt=större resande 2013 än scenarierna Scenario 6 procent Teckenförklaring: Rött=mindre resande 2013 än scenarierna, Svart=resande 2013 som scenarierna, Grönt=större resande 2013 än scenarierna 6 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Eftersom mätningarna både för år 2011, 2012 och 2013 enbart är räkningar under tre dagar, ska resultaten tolkas med viss försiktighet. Det är därför viktigt att resanderäkningarna utvecklas, helst till automatiska resanderäkningar som mäter över längre perioder. Resandet ska också följas upp årligen för att säkerställa trender. Systemanalysen används som ett planeringsunderlag för den lokala kollektivtrafiken i Malmö. Uppdateringen av Systemanalysen är gemensamt framtagen av gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och Skånetrafiken. 7 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Inledning Systemanalysen (2012-05-28) antogs i tekniska nämnden i maj 2012 som ett planeringsunderlag. Systemanalysen ska följas upp och uppdateras årligen för att resandeutvecklingen ska kunna följas och kunna jämföras mot de scenarier för resandeutvecklingen som tagits fram. 2013 togs ett PM fram för utvecklingen för 2012, som antogs i tekniska nämnden i maj 2013. Detta PM utgör uppdateringen för 2013. Bakgrund Tekniska nämnden gav gatukontoret i uppdrag att ta fram en strategi för utvecklingen av buss, dubbelledbuss (tidigare benämnd superbuss) och spårvagn i Malmö hösten 2011. Strategin, Systemanalysen, är tänkt att tillsammans med annat underlag bidra till en sammanhållande och övergripande strategi för fortsatt utveckling i det lokal kollektivtrafiksystemet i Malmö som helhet. Arbetet med Systemanalysen drivs gemensamt av gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och Skånetrafiken. Syfte och mål Syftet med Systemanalysen är att samordna de båda planeringslinjerna för dubbelledbuss och spårväg för att tydliggöra hur de kan hänga ihop planerings- och genomförandemässigt. 8 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Målet är att uppdatera och konkretisera strategin för framtidens kollektivtrafik, linje för linje. Metod Systemanalysen utgår från dagens resande med stadsbusstrafik på de mest belastade linjerna, linje 1-8 samt 32-35. Resanderäkningar genomfördes på de aktuella linjerna i december 2011. Ett praktiskt kapacitetstak (acceptabelt antal resenärer) för olika kollektivtrafikfordon togs också fram. Det praktiska kapacitetstaket är den kapacitet som anses som acceptabel under kortare tid i maxtimmen i den mest belastade riktningen. Parallellt har ett antal olika scenarier för resandeutvecklingen för de olika linjerna tagits fram. 2012 och 2013 genomfördes nya resanderäkningar på de mest belastade linjerna. Det praktiska kapacitetstaket, de olika scenarier för resandeutvecklingen samt resanderäkningarna har sedan analyserats tillsammans, se kapitel Analys. Definitioner och begrepp Nedan följer en liten ordlista som förklarar eller definierar de begrepp som används i denna studie. Normalbuss= så kallat vanlig stadsbuss, 12 meter lång Ledbuss= buss med en led, 18 meter lång Dubbelledbuss= buss med två leder, 24-25 meter lång (tidigare kallad superbuss) Spårvagn= stadsspårvagn, finns normalt i utföranden om 28-32 meter och 40-45 meter, och de kan också sammankopplas till längre tåg Praktiskt kapacitetstak= den kapacitet som anses som acceptabel ur resenärssynpunkt att dimensionera ett fordon efter under maxtimmen i maxriktningen. Måttet tar hänsyn till upplevd komfort. Maxtimme= den timme under dygnet då linjen har flest resenärer. Maxriktning= den linjedel och riktning (oftast in mot centrum på morgonen) som har flest resenärer. Maxkapacitet= den maximala kapacitet som fordonet har, det vill säga hur många resenärer som kan få plats utan hänsyn till komfort. Kapacitet enligt fordonstillverkarna= det antal personer som fordonet viktmässigt är registrerat för, alltså en gräns för maxvikten för när fordonet får framföras. Det har dock inget att göra med hur många passagerare som ryms platsmässigt. 9 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Stadsbusstrafikens utveckling och scenarier Nedan resdovisas stadsbussarnas utveckling och de scenarier som ansatts i Systemanalysen. Stadsbusstrafikens utveckling sedan 2000 Diagrammet nedan visar stadsbusstrafikens utveckling sedan år 2000. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Miljoner stadsbussresor per år Basår 2000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 10 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Totalt genomfördes 38,8 miljoner resor med stadstrafiken i Malmö under 2013. Den procentuella ökning av de lokala kollektivtrafikresorna ser ut enligt nedanstående diagram. 12 Procentuell ökning stadsbussresor per år Basår 2000 10 8 6 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Medelvärdet för resandeutvecklingen sedan år 2000 är 4,8 % per år. 2013 var den procentuella resandeökningen 2,2 % vilket är lägre än genomsnittet. Troliga orsaker till den lägre men fortsatt positiva resandeutveckling än tidigare är vädret, mindre gymnasiekullar samt fler resor med tåget i Oxie. Scenarier Fyra olika framtidsscenarier för resandeutvecklingen har ansatts. Anledningen till att det är fyra som valts är att det är väldigt svårt att sia om framtiden och hur resandeutvecklingen blir eftersom det påverkas av många faktorer såsom låg-/högkonjunktur, arbetslöshet, biljettpriser, mm. För att hitta rimliga intervall att arbeta vidare med har följande scenarier valts ut: + 2 % (låg) + 4 % (mellan) + 6 % (hög) + 8 % (mycket hög) 11 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Passagerarräkningar Passagerarräkningar genomfördes i november 2013 i de mest belastade snitten från tidigare mätningar i november 2012. Detta gjordes för att få en uppdaterad bild av hur resandet utvecklats. Mätningarna genomfördes i följande snitt: - Linje 2, Mobilia-Dalaplan - Linje 2, Anna Lindhs plats-högskolan - Linje 4, Värnhem-Malmö C - Linje 4, Aq-va-kul - Stadsbiblioteket - Linje 5, Folkets Park-Konserthuset - Linje 7, Aqva-kul-Stadsbiblioteket - Linje 8, Dalslandsgatan-Dalaplan - Linje 8, Anna Lindhs plats-orkanen - Linje 35, Lönngården-Sofielund Kartan nedan visar var snitten ligger. 12 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Bildtext: Figuren ovan visar var passagerarräkningarna genomfördes. Punkterna har valts ut baserat på var högst belastning mätts upp under tidigare resanderäkningar på hela linjerna. 13 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Kapacitet och turtäthet Den centrala frågan i Systemanalysen är kapacitetsfrågan och hur den samverkar med både fordonet och turtätheten. Enligt Systemanalysen (2012-05-28) som antogs som ett planeringsunderlag 2012 är det praktiska kapacitetstaket (acceptabelt antal resenärer) satt till följande: Praktiskt kapacitetstak Normalbuss (12m) 41 Ledbuss (18m) 65 Dubbelledbuss (24m) 90 Spårvagn 30m 128 Spårvagn 40m 180 Det praktiska kapacitetstaket togs fram genom litteraturstudier, avstämning mot andra städer samt ett praktiskt test. När den praktiska kapaciteten per fordon kombineras med turätheten erhålls den praktiska kapaciteten per tidsenhet, i första hand per timme. Den högsta önskvärda turtätheten är enligt den tidigare Systemanalysen (2012-05-12) definierad till 5-minuterstrafik. Följande tabell visar hela vidden av praktisk kapacitet från lägsta till högsta relevanta beläggning per timme: 14 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Utbud i relation till belastningsintervall Utbud Resenärer per timme Normalbuss 15 min <150 Normalbuss 10 min eller ledbuss 15 min 150-250 Normalbuss 7.5 min eller ledbuss 10 min 250-350 Normalbuss 5 min eller ledbuss 7,5 min 350-500 Ledbuss 5 min 500-800 Dubbelledbuss 5 min 800-1100 Spårvagn >1100 Den fordonskapacitet som fordonstillverkarna lämnar är det antal personer som fordonet viktmässigt är registrerat för, alltså en gräns för maxvikten för när fordonet får framföras. Det har dock inget att göra med hur många passagerare som ryms platsmässigt. Därför används här istället den praktiska kapaciteten. 15 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Uppdatering av tidigare analyser Varje enskilt stråk har analyserats separat. För varje stråk räknas hur stora utbyggnader (boende och verksamma) som tillkommer, utifrån planberedskapen i gällande översiktsplan (ÖP 2005). Observera dock att en ny översiktsplan kommer att ge nya förutsättningar. För befintliga boende och sysselsatta, plus alstringen till följd av utbyggnaderna, antas att de tillsammans motsvarar fyra tydliga scenarier för hela Malmös lokala kollektivtrafik. I stråk där utbyggnader vid tågstationer sker (Centralen, Östervärn, Rosengård, Fosieby och Hyllie) alstras inte lika mycket lokala kollektivresor. En del åker tåg. Notera att stora förändringar i fördelningen mellan lokal buss och tåg kan innebära stora skillnader i beläggning i vissa av de presenterade maxsnitten. Analysen av resandeutvecklingen fokuserar på en utveckling på 4 procent till 6 procent, eftersom 4 procent är strax under den genomsnittliga utvecklingen sedan år 2000 och 6 procent innebär en viss planeringsberedskap. Planeringsberedskapen är viktig att ha med dels för att systemet ska rymma de resenärer som vill använda det samt att staden har satt mål om att öka kollektivtrafikandelen. 16 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Resande i maxtimme och stark riktning Linje för linje Nedan redovisas diagram för de linjer där resandet har mätts både under 2011, 2012 och 2013. För övriga linjer hänvisas till Systemanalysen för år 2011 (2012-05-28). Resande för 2011, 2012 och 2013 redovisas tillsammans med utvecklingen utifrån de fyra valda scenarierna för 2011 med ökat resande med 2 (låg), 4 (mellan), 6 (hög) och 8 (mycket hög) procent. LINJE 5 Linje 5 på sträckan Stenkällan-Malmö C är idag det mest belastade snittet. Men enligt reseräkningen för 2013 har resandet gått ner sedan 2011, från 785 personer till 608. Vad minskningen beror på är osäkert, men linjen kortades i december 2012 från sluthållplats Kvarnby till Stenkällan, vilket påverkar antalet resenärer på linjen. I juni 2014 kommer konceptet MalmöExpressen med 24 meter långa dubbelledbussar att införas på linjen. Linje 5, Folkets park-konserthuset 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Verkligt utfall Scenario 2 % Scenario 4 % Scenario 6 % Scenario 8 % 17 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Resande i maxtimme och stark riktning Resande i maxtimme och stark riktning LINJE 8 Linje 8 har på sträckan Kastanjegården-Malmö C idag det näst mest belastade snittet. I maxtimmen i maxriktningen har resandet dock minskat från 670 personer 2012 till 573 personer 2013. 2013 års siffror ligger på ungefär samma nivå som 2011 (589). Linje 8, Dalslandsgatan-Dalaplan 2500 2000 1500 1000 500 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Verkligt utfall Scenario 2 % Scenario 4 % Scenario 6 % Scenario 8 % För linje 8 Malmö C-Västra Hamnen har resandet i maxtimmen ökat från 406 resenärer 2011 till 611 resenärer 2012 för att sedan gå tillbaka till 418 resenärer 2013. I juni 2014 kommer konceptet MalmöExpressen med 24 meter långa dubbelledbussar att införas på denna del av linje 8, vilket innebär en kapacitetsförstärkning med cirka 300 resenärer/timme. Linje 8, Anna Lindhs plats-orkanen 2500 2000 1500 1000 500 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Verkligt utfall Scenario 2 % Scenario 4 % Scenario 6 % Scenario 8 % Resandenedgången mellan 2008 och 2011 som visas i diagrammet kan tolkas som resandeminsningar. Det stämmer dock inte eftersom området under tiden har trafikerats av flera linjer. Den tidigare minskningen av resandet på linjen beror på att en andra huvudlinje, 2:an, under denna tid har förlängts in i Västra Hamnen via Västra Varvsgatan. Därmed fördelas resandet idag på två linjer istället. 18 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Resande i maxtimme och stark riktning Resande i maxtimme och stark riktning LINJE 2 För linje 2 på sträckan Lindängen-Malmö C har resandet minskat från 504 personer 2012 till 454 personer 2013. Linje 2, Mobilia-Dalaplan 2000 1500 1000 500 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Verkligt utfall Scenario 2 % Scenario 4 % Scenario 6 % Scenario 8 % För linje 2 från Malmö C till Västra Hamnen har resandet minskat från 383 resenärer 2012 till 343 resenärer 2013. Linje 2, Anna Lindhs plats-högskolan 2000 1500 1000 500 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Verkligt utfall Scenario 2 % Scenario 4 % Scenario 6 % Scenario 8 % Linje 2 började inte trafikera sträckan Centralen-Västra Hamnen förrän 2010 vilket är anledningen till den branta ökningen från noll till 281 mellan 2008 och 2011. LINJE 4 För linje 4, sträckan Stora Bernstorp till Malmö C, har resandet ökat från 498 resenärer till 512 resenärer 2013. Det är en ökning med 3 procent jämfört med 2012. 19 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Resande i maxtimme och stark riktning Resande i maxtimme och stark riktning Linje 4, Drottningtorget-Caroli city / Värnhem-Malmö C 2500 2000 1500 1000 500 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Verkligt utfall Scenario 2 % Scenario 4 % Scenario 6 % Scenario 8 % För linje 4, sträckan Bunkeflostrand till Malmö C, har resandet minskat något från 447 resenärer till 429 resernärer 2013. Linje 4, Aq-va-kul-Stadsbiblioteket 2000 1500 1000 500 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Verkligt utfall Scenario 2 % Scenario 4 % Scenario 6 % Scenario 8 % LINJE 35 Linje 35 är tillsammans med linje 33 den mest belagda pluslinjen idag. Linje 35 tar hand om resor från Husie och Rosengård som inte går direkt till centrum (som linje 5), utan angör Persborg, Södervärn och Möllevångstorget med närheten till Triangelns station. Maxsnittet ligger mellan Lönngården och Sofielund. Antalet resenärer minskade från 343 till 290 resenärer. 20 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Resande i maxtimme och stark riktning Linje 35, Lönngården-Sofielund 1 500 Verkligt utfall 1 000 500 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Scenario 2 % Scenario 4 % Scenario 6 % Scenario 8 % ÖVRIGA LINJER För övriga linjer har inga nya resanderäkningar genomförts för 2013 mer än för linje 33 mellan Stenkulaskolan och Industrigatan, som också har 290 resenärer i maxsnittet i maxtimmen. Både för denna och övriga linjer ligger resandet på en sådan nivå att den befintliga kapaciteten bedöms räcka under många år framåt utan att öka fordonsstorleken. Sammanfattning av analys Ovanstående uppdateringar av resandet för 2013 visar för samtliga linjer att resandet gått ner jämfört med mätningarna för 2012 förutom för linje 4 mellan Värnhem och Malmö C. Totalt sett över året har resandet med stadstrafiken i Malmö ökat med 2,2 procent, vilket innebär att mätningarna inte överensstämmer med helheten för Malmö på dessa linjerna. Detta visar på vikten att få fram bättre mätserier under längre tidsperioder än endast under ett par timmar på morgonen och eftermiddagen under 3 dagar på hösten. Väderleksförhållandena för de olika mätdagarna har jämförts mot tidigare år, men det går inte att utläsa några trender av detta. De tidigare analyserna i Systemanalysen för 2011 (2012-05-28) visade att de linjer med högst resande idag kommer att behöva förstärkas med ytterligare kapacitet motsvarande dubbelledbuss och spårvagnstrafik framöver. Tabellerna nedan, från Systemanalysen för 2011, ger en översiktlig bild inom vilka tidintervall dagens stadsbusstrafik behöver utökas med mer kapacitet för de två scenarierna 4 procent ökat resande och 6 procent ökat resande. Tabellerna har kompletterats med färgmarkeringar som betyder följande: - grön text: resandeökningarna för 2013 var större än scenarierna - svart text: resandeökningarna för 2013 ligger inom scenarierna - röd text: resandeökningarna för 2013 ligger under scenarierna De linjer som inte finns med i respektive tabell har inte i något snitt behov av kapacitet motsvarande dubbelledbuss förrän tidigast 2030 och kapacitet motsvarande spårvagnstrafik ännu senare. 21 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Tidsindelningen är grov eftersom det är många olika parametrar och mål som kan påverka resandeutvecklingen och det därmed är omöjligt att säga exakt när en kapacitetsförstärkning behövs. Scenario 4 procent Teckenförklaring: Rött=mindre resande 2013 än scenarierna, Svart=resande 2013 som scenarierna, Grönt=större resande 2013 än scenarierna 22 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Scenario 6 procent Teckenförklaring: Rött=mindre resande 2013 än scenarierna, Svart=resande 2013 som scenarierna, Grönt=större resande 2013 än scenarierna Sammanfattningsvis så är det viktigt att resandet följs upp årligen och att mätmetoderna utvecklas och förbättras så att mätningar kan ske under längre tidsintervall. I Systemanalysen utreds linjerna helt för sig utan att beakta framtida eventuella överflyttningar av resenärer mellan linjer i samma stråk. 23 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
Uppföljning Systemanalysen föreslås även fortsättningsvis följas upp årligen med passagerarräkningar i de mest belastade snitten samt en analys av hur resandeutvecklingen förhåller sig till de olika scenarierna. Parallellt med detta bör sättet att genomföra passagerarräkningar utvecklas för att kunna få fram så bra underlagsmaterial som möjligt till en rimlig kostnad. Vidare arbete och uppföljning föreslås bedrivas inom ramen för Malmö stads och Skånetrafikens samverkansprojekt Koll2020. 24 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik
GATUKONTORET