Spårväg i Malmö. Rosengård Västra Hamnen Lindängen

Transkript

1 2013 Spårväg i Malmö Rosengård Västra Hamnen Lindängen 1 Sparvagar.indd :48:17

2 Innehåll INTRO: Varför spårväg? INTRO: Vilka är målen? INTRO: Frågor & svar DELSTRÄCKA: Lindängen - Malmö C DELSTRÄCKA: Stenkällan - Malmö C DELSTRÄCKA: Västra Hamnen DELSTRÄCKA: Centrum STADSBYGGNAD OCH GESTALTNING: Så här kan det se ut KONSEKVENSER: Hur blir det? 21 MÅLUPPFYLLNAD: Så här når vi målen 22 FORTSATT ARBETE: Vad händer nu? 24 Vad tycker du? Vi vill veta! Foto och illustrationer på omslagssidan, från vänster: Lars Böhme METRO ARKITEKTER - fotomontage Åse Andréasson Malena Möller

3 Västra Hamnen Centralstation Centrum Station Triangeln Folkets Park Södervärn Rosengård Mobilia Medeon Stenkällan Hermodsdal Lindängen Stenkällan - Västra Hamnen Lindängen - Västra Hamnen FÖRORDAD STRÄCKNING Sparvagar.indd :48:55

4 INTRO Varför spårväg? Just nu Utreder Malmö stad möjligheterna och förutsättningarna för spårväg i Malmö. I ett första steg handlar det om sträckorna Stenkällan/Rosengård Västra Hamnen Lindängen. 4 Malmö växer och antalet Malmöbor ökar, så även det kollektiva resandet vilket är positivt såväl för stadsmiljön, luftkvaliteten som klimatet. Men för att alla som vill resa med kollektivtrafiken i Malmö ska kunna göra det behöver den byggas ut redan nu. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är spårväg lönsamt även om det är en väldigt stor investering. En utvecklad busstrafik innebär även den stora kostnader, men har inte plats för lika många passagerare som en spårvagn. I vissa stråk räcker det med den kapacitet som utvecklad busstrafik innebär, medan det i andra stråk framöver behövs kapacitet motsvarande spårvagnstrafik. Ett införande av spårvägstrafik får självklart konsekvenser för både dig som Malmöbo och för staden. Med en utbyggd kollektivtrafik, antingen det är spårväg eller längre bussar så kommer mer plats att behövas för kollektivtrafiken framöver. Moderna spårvagnar är bekväma och effektiva att resa med och rymmer fler passagerare än bussar, dessutom är de tysta och snälla mot miljön. Johanna Appelberg Märika Bark Malmö stad

5 Den vision som har präglat utredningsarbetet är att spårvägen ska ge en grön och tillgänglig stad att mötas och växa i. Malmö blir en grönare stad bland annat genom gräsbeklädda spårområden och fler gatuträd. Tillgängligheten skapas genom att fler kan resa genom stora delar av Malmö. Spårvägen kan bidra till att skapa en attraktiv stad goda kommunikationer banar väg för investeringar. Man brukar tala om att "lagt spår ligger" vilket visar på den stabilitet som en spårvägssträckning ger. Bostads- och företagsetableringar följer ofta med ett införande av spårväg tack vare denna stabilitet. 5 Om politiska beslut om införande av spårväg tas under 2014 kan det bli en verklighet i Malmö Utredningen av spårväg i Malmö startade Nu vill vi gärna ta del av vad du tycker. På sista sidan finns mer information om hur du kan tycka till. Vill du läsa hela rapporten, som den här kortversionen baserar sig på, så finns mer information på sista sidan. Malena Möller Märika Bark

6 INTRO Vilka är målen? Malmö stad arbetar mot flera olika mål som är kopplade till en mer utvecklad och miljösmart kollektivtrafik. Att bygga spårväg bidrar till renare resor, plats till fler och en ökad attraktionskraft i kollektivtrafiken. Att öka tillväxten, jämställdheten, integrationen och att förbättra miljön är några av Malmö stads uppsatta mål. 6 BÅDE EN UTVECKLAD busstrafik och spårvagnstrafik kan hjälpa Malmö stad att nå dessa mål. TILLVÄXTEN GYNNAS AV att fler kan resa kollektivt vilket ger en ökad rörlighet i staden. Förutom spårvägens eldrift kan den också ge fler möjlighet att resa kollektivt. Trådbuss är ett annat miljövänligt alternativ men rymmer inte lika många resenärer. Att fler människor kan resa kollektivt med spårvagn än med buss bidrar till både ökad integration och jämställd het då det gynnar rörligheten i staden. Peter Håkansson

7 LEDBUSS 18 METER 65 PERSONER DUBBELLEDBUSS 24 METER SPÅRVAGN 30 METER SPÅRVAGN 40 METER PÅGATÅG 74 METER 90 PERSONER 130 PERSONER 180 PERSONER 235 PERSONER 7 = 10 PERSONER En jämförelse av hur många passagerare olika typer av kollektivtrafikfordon kan ta. Spårvagnar rymmer fler resenärer än bussar och även dubbelledbussar. 40 bilar, 40 personer i en buss eller 40 cyklister på tre bilder från Alderholmsbron i Gävle. Hur du väljer att ta dig fram påverkar hur din stad ser ut. Foto: Gävle kommun Sparvagar.indd :49:01

8 INTRO Frågor & svar Hur påverkar en spårväg stadsrummet får den plats? Ja, den får plats. I samband med att gaturummet byggs om är ambitionen att cyklisterna ska få en egen bana, helt skild från spårvägstrafiken. Längs vissa gator innebär det att utrymmet för biltrafiken behöver minskas. 8 Hur påverkas biltrafiken? PG Andersson Malena Möller Införandet av spårvägstrafik i staden innebär att biltrafiken får mindre plats och att bilkörfält kommer att göras om till kollektivtrafik. En minskning av utrymmet för biltrafiken till förmån för kollektivtrafiken ligger i linje med Malmö stads mål för hållbara resor och för en effektiv användning av både transportsystem och markanvändning. Malena Möller Är inte spårväg ett föråldrat system? Hur ser olycksriskerna ut är spårväg säkert för omgivningen? Det beror på hur man utformar gatumiljön. Eftersom Malmö stad bygger nytt så är förutsättningarna goda att det kan göras så säkert som möjligt. En utredning kring trafiksäkerheten ligger till grund för arbetet och fördjupade studier kommer att göras från plats till plats. Till stor del kommer blandad trafik att undvikas, all övrig trafik bör vara separerad från spårvägen. I de mest centrala delarna av staden kommer spårvagnarna också att köra långsamt för att minska riskerna för olyckor. Nej. En modern spårväg är ett miljövänligt system som rymmer många människor en vagn tar personer, att jämföra med 65 i en vanlig ledbuss och 90 personer i en tvåledad buss. Dagens spårvagnar är också tysta och bekväma att åka med. Johanna Appelberg Sparvagar.indd :49:05

9 Varför inte monorail eller tunnelbana? Hur påverkar en spårväg stadens utveckling? I kölvattnet av en spårväg följer ofta bostads- och företagsetableringar längs sträckningarna. En spårväg är långsiktig, den ligger där den ligger, och bidrar till att skapa en attraktiv stad goda kommunikationer banar väg för investeringar. Malena Möller Idag är spårvagnar det mest effektiva alternativet. En spårväg påverkar stadsbilden betydligt mindre än en monorail, som går på höga betongfundament uppe i luften. Malmö är fortfarande en alltför liten stad för en tunnelbana såväl sett till yta, som till hur många som reser och vad kostnaden skulle bli. Kanske skulle en tunnelbana kunna komplettera en spårväg i framtiden. 9 Vad händer med övrig kollektivtrafik? Stads- och regionbussar får kanske delvis nya sträckningar men linjenätet är redan nu ganska väl anpassat för spårväg. Blir det fler spårvägssträckningar? Märika Bark I ett längre perspektiv kan man tänka sig att även Hyllie, Kirseberg och Limhamn får spårväg. Men det är senare etapper som kräver nya utredningar. Det skulle också kunna gå regional spårväg till exempelvis Vellinge och Falsterbonäset. PG Andersson Låter inte spårvagnar mycket? Moderna vagnar på väl underhållna spår låter inte mycket. I snäva kurvor kan det gnissla, därför planeras spårdragningen så att snäva kurvor undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Malena Möller Sparvagar.indd :49:09

10 DELSTRÄCKA Lindängen Malmö C 10 Olika sträckningsalternativ har studerats. I den förordade sträckningen föreslås att spårvägen dras via Hermodsdal då de boende är fler här än i Söderkulla. Spårvägen fortsätter sedan förbi Mobilia/Medeon, sjukhusområdet och Södervärn. På det sättet når den stora arbetsplatser och kollektivtrafikknutpunkter. Stadsbussarna flyttas från Södra Förstadsgatan mellan Södervärn och Triangeln och börjar gå via Rådmansgatan redan Spårvägstrafiken planeras gå i Södra Förstadsgatan från Södervärn till Triangeln som är en av Malmös viktigaste och mest centrala gator. Här rör sig väldigt många människor varje dag. Från Triangeln till Malmö centralstation fortsätter spårvägen längs Davidshalls gatan och genom centrum via Gustav Adolfs torg och Djäknegatan. Märika Bark

11 Centralstation Centrum 11 Triangeln Station Triangeln SUS Södervärn Sofielund Dalaplan Mobilia Medeon Heleneholm Nydala torg Söderkulla Hermodsdal Lindängens Centrum Förordad sträckning för linje Lindängen - Malmö C Studerade alternativ för linje Lindängen - Malmö C Studerade alternativ som är samma för både Lindängen - Malmö C och Stenkällan - Malmö C Övriga föreslagna sträckningar Sparvagar.indd :49:49

12 DELSTRÄCKA Stenkällan Malmö C 12 Idag trafikerar bland annat stadsbusslinje 5 Amiralsgatan. Det är en stadsbusslinje som redan nu är överfull. Därför är det nödvändigt att ett nytt trafikslag som rymmer fler människor sätts in på sträckan för att alla som vill ska kunna åka kollektivt. I juni 2014 kommer därför nya 24 meter långa dubbelledade bussar att börja köra här. Men längre fram kommer det att behövas spårväg för att klara av att ta emot alla resenärer. Den föreslås gå i Amiralsgatan från Stenkällan till Drottninggatan och sen vidare via Djäknegatan genom centrum. Med den sträckningen nås väldigt många människor som snabbt och lätt kan ta sig in mot centrum eller ut mot Rosengård/Stenkällan. Märika Bark

13 Centralstation Centrum 13 Triangeln Station Triangeln SUS Folkets Park Nobeltorget Södervärn Sofielund Rosengårds station Rosengårds centrum Stenkällan Förordad sträckning för linje Stenkällan - Malmö C Studerade alternativ för linje Stenkällan - Malmö C Studerade alternativ som är samma för både Stenkällan - Malmö C och Lindängen - Malmö C Övriga föreslagna sträckningar Sparvagar.indd :50:30

14 DELSTRÄCKA Västra Hamnen I västra hamnen är det lämpligt att lägga en spårväg längs Neptunigatan, Västra Varvsgatan, Riggaregatan och Östra Varvsgatan eftersom många människor bor och arbetar här. Sträckningen föreslås även gå genom den planerade Varvsstaden, här ska en tät och funktionsblandad stad skapas. 14 En spårvägsutbyggnad är viktig för Västra Hamnens fortsatta exploatering, det finns idag redan problem i trafiken med bilköer och trängsel. Flera av gatorna är redan planerade och byggda för att kunna ta emot spårväg vilket ger goda förutsättningar. När Västra Hamnen har fått ännu mer bebyggelse ökar kraven ytterligare på en bra kollektivt r a fi k. Märika Bark

15 Djuphavsbadet 15 Dockan Bo01 Västra Hamnen Varvsstaden Malmö Högskola Centralstation Ribersborg Centrum Förordad sträckning för linje Västra Hamnen - Malmö C västra sträckningen Förordad sträckning för linje Västra Hamnen - Malmö C östra sträckningen Studerade alternativ för linje Västra Hamnen - Malmö C

16 DELSTRÄCKA Centrum Spårvägen föreslås gå längs Lilla Nygatan Djäknegatan Norra Vallgatan. Det finns plats för att bygga spårväg här och många människor längs stråket kommer att kunna utnyttja spårvägen. 16 Flera sträckningar i centrum har utretts men för flertalet av dem gäller att det i princip är omöjligt att införa spårväg där. Utrymmet i de centrala gatorna är begränsat. När man planerar för spårväg i tät stadsmiljö är det viktigt att vara noggrann med detaljerna om spårväg ska fungera där det är tätt mellan affärer, kaféer, kontor och andra besöksmål. Märika Bark

17 Centralstation Centralplan Drottning torget 17 Stortorget Malmöhus Lilla torg Gustav Adolfs Torg Förordad sträckning för linje genom centrum Studerade alternativ för linje genom centrum

18 STADSBYGGNAD OCH GESTALTNING Så här kan det se ut L ä n g s d e f ö r e s l a g n a spårvägssträckningarna och nära hållplatserna är det särskilt lämpligt att förtäta med ny bebyggelse. Detta för att ge god tillgänglighet till kollektivtrafiken samt att skapa en tätare och mer funktionsblandad stad. Med en högre bebyggelsetäthet och mer människor som rör sig i staden skapas en tryggare stad. 18 Själva spårvägen och området runt omkring kommer att utformas på olika sätt beroende på var i staden sträckningen befinner sig. Se exempel till höger. A B Västra Hamnen C Centralstation Centrum Station Triangeln Folkets Park Södervärn Rosengård Mobilia Medeon De orange områdena visar var det är möjligt att komplettera bebyggelsen med nya bostäder, förskolor och butikslokaler etc. Här kan det också bli intressant för företag att etablera sig. Öster om Inre Ringvägen Längs Eriksfältsgatan Lindängen Centrum Sparvagar.indd :52:42

19 A Här ska fler gatuträd och ny bebyggelse ge bättre miljöer. Spårvägsstråket blir en grön länk i staden genom att spårbanan kan vara gräsbevuxen. 19 Malena Möller EGEN BANA B Här anpassar sig spårvägen till stadsmiljön. Spårbanan är hårdgjord av till exempel smågatsten med inslag av gräs. Träd längs med spårvägen planteras där det är möjligt. Lars Böhme DELAD SEKTION C Här är spårvagnarnas hastigheter låga och spårvägen ska smälta in i stadsmiljön. Utformningen ska vara tydlig och lättförståelig eftersom fotgängare kommer att korsa spåren. Åse Andréasson ETT GOLV Sparvagar.indd :52:52

20 KONSEKVENSER Hur blir det? E n s p å r vä g i M a l m ö får konsekvenser för allt ifrån biltrafik till företagsetablering samt naturligtvis för alla människor som bor, arbetar eller besöker staden. 20 M a l m ö s b e f o l k n i n g ö k a r och då krävs det att fler går, cyklar och reser kollektivt om inte stadsmiljön ska bli obehaglig att vistas i på grund av utsläpp, buller och tätt trafikerade gator. Det är därför viktigt att biltrafiken i Malmö inte ökar. Genom att skapa en attraktiv spårväg som fler har möjlighet att åka med tillsammans med utbyggnader för gång- och cykeltrafiken skapas möjligheter till detta. En spårväg ger en god kollektivtrafikstruktur och följs ofta av nyinvesteringar i spårvägens närområde, som företags- och butiksetableringar samt nya bostäder visar erfarenheter från andra städer. S ta d e n b l i r g r ö n a r e tack vare trädplanteringar längs sträckningarna och gröna spårområden. S tat i s t i k f r å n F r a n k r i k e visar att moderna spårvagnar relativt sett är inblandade i färre olyckor än bussar. Men sker en kollision i ett område där spårvagnarna håller en högre hastighet kan konsekvenserna bli stora, särskilt för oskyddade trafikanter som gående och cyklister. Det är därför viktigt att ta stor hänsyn till trafiksäkerheten vid byggandet av en spårväg. Johanna Appelberg Sparvagar.indd :52:53

21 MÅLUPPFYLLNAD Så här når vi målen Spårvagnstrafik gör det möjligt för fler människor att resa kollektivt. Den är säker, miljövänlig och lätt att använda, för alla. Att hållplatsernas plattformar är byggda exakt i höjd med vagnarnas golv, gör det enkelt att ta sig på även med rullstol, barnvagn eller rullator. Idag är delar av Malmös kollektivtrafik överbelastad och varken attraktiv, effektiv eller pålitlig. Bättre kollektivtrafik ökar välfärden och minskar segregationen, särskilt för dem som inte har bil. 21 Med en spårväg blir stora delar av staden mer tillgänglig då fler kan resa. Malmö blir grönare när trädplanteringar och gräsbevuxna spårområden är en del av spårvägen. Dessutom kan staden fortsätta att växa med bland annat nya bostäder, arbetsplatser och skolor. Märika Bark Malena Möller

22 FORTSATT ARBETE Vad händer nu? Inkomna synpunkter kommer att beaktas inför färdigställandet av förstudien/planprogrammet för spårväg under hösten I slutet av året kommer en färdig handling kunna antas och godkännas av Tekniska nämnden och Stadsbyggnadsnämnden. 22 Om beslutet blir att arbetet ska fortsätta kommer fler och djupare utredningar att göras. Förstudien/planprogrammet som nu är klar för samråd definierar vilka sträckningar som är aktuella och hur en spårväg i Malmö skulle kunna se ut. Saker som behöver granskas noggrannare är bland annat kostnader, miljökonsekvenser såsom buller, vibrationer och utsläpp, hur övrig trafik ska anpassas och vilka följder det får, trafiksäkerhet, hur själva byggfasen ska genomföras och hur stadsmiljön ska se ut. Utgångspunkten för att spårvägen ska bli verklighet är att staten finansierar den till hälften en dialog som förs genom Region Skåne. Om beslut tas 2014 kan Malmö ha spårvagnar i trafik Utredningsarbetet kring spårväg i Malmö startar på uppdrag av stadens politiker Spårvagnar i Skåne bildas. Det är ett samarbete mellan Malmö, Lund, Helsingborg och Region Skåne, som samordnar frågor kring driftoch underhåll, utformningsprinciper, finansieringslösningar och liknande Förstudien och planprogrammet Spårväg etapp 1 blir klart. Det är en kortversion av den rapporten som du nu håller i din hand. 2007

23 23 METRO ARKITEKTER METRO ARKITEKTER 2016 Detaljplanerna inför spårvägsbygget kan vara klara.* * Under förutsättning att politiska beslut för fortsatt arbete tas under Projekteringen kan nu vara färdig och själva byggandet ta vid. Något som naturligtvis kommer att få stor påverkan för övrig trafik längs spårvägssträckorna. * 2021 Tre års byggande har nått sitt slut och Malmö är en av alla moderna spårvägsstäder i Europa.* 2021

24 Vad tycker du? Vi vill veta! Nu har vi studerat förutsättningarna, möjligheterna och svårigheterna med spårvagnar i Malmö. Förstudien/planprogrammet visar var vi tycker att framtidens spårvagnar bör gå och hur områdena runt omkring kan utvecklas, för att ge dig och Malmö så många vinster som möjligt. 24 För att det här ska bli riktigt bra så behöver vi veta vad just du tycker. Exempel på frågor som vi behöver din hjälp med är: Hur skulle kollektivtrafiken fungera för att underlätta i din vardag? Hur påverkar en spårväg dig och ditt område? Hur vill du att det ska se ut där du bor och vistas? Vi vill ha synpunkter och idéer kring vårt förslag och på hur du tycker att kollektivtrafiken ska fungera för att din vardag ska bli lättare. Hör av dig! Antingen via brev, e-post eller webben. Läs mer på webben, Här kan du även ställa direkta frågor. Du kan kontakta oss för att beställa mer material eller lämna synpunkter, via webben: Eller genom att skriva till: Gatukontoret Malmö eller sparvagn@malmo.se Synpunkter lämnar du senast den 28 juni med ditt namn och dina kontaktuppgifter. Gatukontoret Stadsbyggnadskontoret