anatomi 3 av 3 BAS 9
TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen eller förbereda dig för fortsatta studier. Väljer du att läsa mera inom ett närliggande, relaterat ämne så gör du det, vill du inte så kan du ta examen inom den delen du läst. Proven är av multiple - choice typ och de sk rivs online. Logga in på trainersacademy.com för mer information. Allt material är skrivet eller granskat av Personal Training School:s lärarkår eller samarbetspartners. När du har den grundläggande förståelsen från BAS9 och har k larat samtliga nivå 3- examina k an du studera vidare till National Strength Training Coach. Och däref ter till International Certified Gym Instructor. Kur s e r Grundkurs. (gratis för alla registrerade elever) BAS9. (Grundläggande kunsk apsmodul / Essential Knowledge Module) NSTC Strength & Conditioning. (Träningsläramodul / Fitness Knowledge Module) ICGI Strength & Conditioning. Bas 9 Den Grundläggande kunsk apsmodulen, BAS9, utgör stommen i din Trainers Academy-utbildning. Inom BAS9 läser du nio delkurser: Nutrition/näringslära 1, 2, 3. Muskelfysiologi 1, 2, 3. Anatomi 1, 2, 3. NSTC Träningsläramodulen, National Strength Training Coach, NSTC, är tillämpning av det du läst i BAS9. Dessa kurser är alltid lärarledda. Mat e r i a l e n i NSTC ä r in d e l a t i: Styrka - NSTC. Kondition - NSTC. Stretch/Skador - NSTC. Efter att du läst och klarat NSTC är du National Strength Training Coach k an du ta din Internationella gyminstruktörslicens. 2008 Trainers Academy/Idrottsakademien NSTC AB Ver. 3:0 M å n g f a l d i g a n d e t a v d e t t a m a t e r i a l, h e l t e l l e r d e l v i s, ä r e n l i g t l a g e n o m u p p h o v s m a n n a rä t t f ö r b j u d e t. Fö r b u d e t g ä l l e r va r j e f o r m a v mångfaldigande genom tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning, video etc. Titel: BAS 9, Anatomi 3 NSTC AB, box 3448 103 69 Stockholm ISTC I nternational Strength Training Coach. 2 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3
TRAINERS ACADEMY Innehåll ANATOMI INLEDNING 04-05 LÅRETS FRÄMRE MUSKULATUR 06-07 Fyrhövdade lårmuskeln - M. Quadricep femoris 6 Skräddarmuskeln - M. Sartorius 7 LÅRETS BAKRE MUSKULATUR 08 Hamstrings - M.Semitendinosus, M.Semimembranosus, M.Biceps femoris 8 UNDERBENETS FRÄMRE MUSKULATUR 09 Främre skenbensmuskeln - M. Tibialis Anterior 9 UNDERBENETS BAKRE MUSKULATUR 10 Den trehövade vadmuskeln - M. Triceps Surae 10 ARMENS FRÄMRE MUSKULATUR 11 Främre överarmsmuskeln - M. Biceps Brachii 11 ARMENS BAKRE MUSKULATUR 12 Den trehövade armsträckaren - M. Triceps Brachii 12 ARMENS MUSKULATUR 13 Axel/Skuldermuskeln - M. Deltoideus 13 UNDERARMENS MUSKULATUR 14-15 Armstrålbensmuskeln - M. Brachioradialis 14 Underarmens Flexorer och Extensorer 15 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 3
TRAINERS ACADEMY inledning Inledning Skelettmuskulaturen är rörelseapparatens aktiva del. När den kontraheras framk allar den rörelser i skelettet och upprätthåller hållningen vid stående och sittande. För att räk na ut muskelns funktion är det nödvändigt att veta skelettmusklernas ursprung och fäste. I BAS9 Anatomi 1 lärde du dig fäste, ursprung, funktion och placering på k roppen för ar ton musk ler i främst bål och rygg. I BAS 9 Anatomi 3 lär du dig ytterligare sjutton muskler, främst i armarna och benen. Från Grundkursen och BAS9 Anatomi 1 minns du att alla skelettmuskler, med ett fåtal undantag, alltid går över en eller flera leder. Vissa av musklerna i BAS9 Anatomi 3 passerar över två leder och är så k allade tvåledsmusk ler. En muskel k an ha flera ursprung, men alltid bara ett fäste. I BAS9 Anatomi 3 kommer du dessutom att lära dig muskler med fler ursprung: Tvåhövdade biceps, trehövdade triceps och fyrhövdade quadricep. Rörelse k an jämföras med mek anik, när en muskel kontraheras närmar sig fästet och ursprunget varandra. Flerhövade muskler har ofta ytterligare funktioner än huvudfunktionen. 4 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3
inledning muskelöversikt TRAINERS ACADEMY I studiematerialen Anatomi BAS9 1-3 har vi valt att inte besk riva alla musk ler, utan endast de ytligaste och de med störst betydelse för k roppens k raf t och rörelse. Till exempel handens och fotens musk ler är där för helt utelämnade. Varje enskild muskel delas i tre delar: Muskelbuk, ursprung och fäste. Muskelbuken är muskelns kontraktiva del. Ursprungs- och fästessenan är de delar som fäster i skelettet. Ursprunget sitter mest proximalt eller centralt och på den minst rörliga delen. Fästet sitter mest distalt på den mest rörliga delen. En del musk lers fästessenor är längre än muskelbuken, vilket i till exempel underarmarna, är av praktisk betydelse. Muskeltyperna delas upp i tre olik a former; långa, kor ta och breda muskler. De långa musklerna finner man vanligtvis i ex tremiteterna, de kor ta i r yggkotpelaren och den ytliga bålmuskulaturen är exempel på den breda. Musk lerna i vår k ropp verk ar i ett komplicerat samspel. Där för är det inte bara viktigt att veta vilket ursprung, fäste och därigenom funktion muskeln har, utan även hur den arbetar tillsammans med andra muskler i olika rörelser. Detta lär du dig mer om i *(Lärarlett teorimoment som ingår i ISTC). ANTAGONISTER/SYNERGISTER Den muskel man för tillfället betraktar k allas agonist tex. M. Biceps brachii i en bicepscurl. Med antagonist menas en muskel som gör en motsatt rörelse mot agonisten i samma led tex. M. Triceps brachii i en bicepscurl. Med synergist menas en muskel som hjälper till att utföra en rörelse i samma led som agonisten tex. M. Brachialis i en bicepscurl. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 5
TRAINERS ACADEMY lårets främre muskulatur FYRHÖVDADE LÅRMUSKELN M.QUADRICEPS FEMORIS M.Quadriceps femoris är ett samlingsnamn av främre lårmuskulaturens fyra muskler, vastusgruppen och raka lårmuskeln, vilk a har samma fäste. Tillsammans utgör de k roppens största muskel. Fäste: De fyra musklerna går samman ovan patella för att via patellarsenan gemensamt fästa på tibia. Funktion: Ex tension i k näleden, flexion i höftleden. VASTUSGRUPPEN Vastusgruppen består av : M. Vastus medialis, M. Vastus lateralis och M. Vastus intermedius. Ursprung: Övre framsidan av femur. Fäste: Tibias övre framsida. Funktion: Ex tension i k näleden. Vastusgruppen passerar endast knäleden. RAKA LÅRMUSKELN M. RECTUS FEMORIS Ursprung: Bäckenkammens främre del. Fäste: Tibias övre framsida. Funktion: Flexion i höftleden, extension i knäleden. Rec tus femoris passerar både höf t- och knäled. 6 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3
lårets främre muskulatur TRAINERS ACADEMY SKRÄDDARMUSKELN M. SARTORIUS M. Sartorius är en lång muskel som löper snett nedåt, medialt mot insidan av knät för att fästa på mediala tibia. Ursprung: Bäckenkammens främre, laterala del. Fäste: Tibias övre framsida. Funktion: Flexion, abduktion och utåtrotation i höftleden. Flexion i knät. Muskeln passerar över både höft och knäled. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 7
TRAINERS ACADEMY lårets bakre muskulatur LÅRETS BAKRE MUSKLER HAMSTRINGS Hamstrings är samlingsnamnet för tre muskler. M. Semitendinosus och M. Semimembranosus som ligger medialt och den tvåhövdade M. Biceps femoris som ligger lateralt. Funktion: Flexion i knäleden. De tre musklerna som urspringer från sittbenet och passerar såväl höft som knäled extenderar även i höftleden. Ursprung: M. Semitendinosus och M Semimembranosus urspringer längst ner på sittbenet. M. Biceps femoris urspringer från sittbenet och femurs övre, bakre del. Fäste: M. Semitendinosus och M Semimembranosus fäster medialt på tibias övre framsida. M. Biceps femoris fäster posteriort på fibulas övre del. 8 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3
underbenets främre muskulatur TRAINERS ACADEMY FRÄMRE SKENBENSMUSKELN M. TIBIALIS ANTERIOR På mitten av underbenet övergår muskeln till en k raf tig sena som löper över fotens mediala del. Ursprung: Tibias övre, yttre del. Fäste: På insidan av mellanfotsbenen. Funktion: Dorsalflexion och supination i fotleden. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 9
TRAINERS ACADEMY underbenets bakre muskulatur TREHÖVDADE VADMUSKELN M. TRICEPS SURAE M. GASTRO CNEMIUS M. SOLEUS M. Triceps surae består av den ytliga tvillingvadmuskeln M. G a s t r o c n e m i u s och flundramuskeln, M. Soleus. Fäste: Den ytligare vadmuskeln M. Gastrocnemius går samman ungefär mitt på underbenet med M. Soleus och bildar achillessenan. Funktion: Muskelns primära funktion är att plantarflektera i fotleden samt flektera i knäleden. Den kan även supinera foten. Består av två huvuden, Caput mediale och Caput laterale. Ursprung: Femurs bak re, nedre del (kondylerna). Fäste: Hälbenet, via hälsenan. Funktion: Sträcker i vristled (plantarflekterar), flexion i knäled. M. Gastrocnemius passerar över k näoch fotled. Ursprung: Fibula och tibias bak re, övre del. Fäste: Hälbenet, via hälsenan. Funktion: Sträcker på vristen (plantar flekterar). M. Soleus passerar endast fotleden. 10 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3
armens främre muskulatur TRAINERS ACADEMY FRÄMRE ÖVERARMSMUSKELN M. BICEPS BRACHII Muskeln har två ursprung och därmed två muskelbuk ar som delas in i: Caput longum och Caput Brevis. Muskelns t vå buk ar k an tydligt ses på personer med väl utveck lade biceps. De två buk arna går ihop med varandra ungefär efter mitten på humerus. Ursprung: Caput longum lateralt på scapulae. Caput Brevis medialt på scapulae. Fäste: Ö vre, mediala radius. Funktion: Flexion i armbågsleden och supination av underarmen, abduktion och flexion i axelleden. Muskeln utgör den kraftigaste böjaren i armbågsleden. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 11
TRAINERS ACADEMY armens bakre muskulatur DEN TREHÖVDADE ARMSTRÄCKAREN M. TRICEPS BRACHII M.Triceps brachii består av tre muskelbukar: Caput longum, Caput laterale och Caput mediale. Ursprung: Caput longum urspringer från skulderbladets övre, yttre del. Caput laterale och Caput mediale urspringer från övre humerus baksida. Fäste: De tre huvudena går samman för att med en gemensam sena fästa på ulnae (armbågsutskottet, olecranon). Funktion: Extension i armbågsleden. Caput laterale och Caput mediale passerar endast över armbågsleden. Caput longum passerar både över axelled och armbågsled vilket gör att den även kan extendera i axelled 12 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3
armens muskulatur TRAINERS ACADEMY AXEL- SKULDERMUSKELN M. DELTOIDEUS M. Deltoideus är den stark aste av skuldrans musk ler. Den är solfjäder formad med ursprunget som sin bredaste del och omsluter nästan helt axelleden. Muskeln delas in i tre delar; den främre, den mittre och den bak re. På grund av dess breda och välvda ursprung är muskeln i vissa lägen sin egen antagonist. Funktion: Abduktion i axelleden. Den främre delen k an även flektera samt inåtrotera i axelled. Den bak re delen ex tendera samt utåtrotera i axelled. Ursprung: Claviculae och övre, yttre kanten av scapulae Fäste: M itt på humerus utsida. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 13
TRAINERS ACADEMY underarmens muskulatur ARMSTRÅLBENSMUSKELN M. BRACHIORADIALIS M. Brachioradialis är den största underarmsmuskeln. Ursprung: Lateralt långt ned på humerus. Fäste: På radius. Funktion: Flexion i armbågsleden framförallt i ett semisupinerat grepp tex. i en hammercurl. 14 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3
underarmens muskulatur TRAINERS ACADEMY UNDERARMSFLEXORER OCH EXTENSORER I underarmarna ligger handleden och fingrarnas flexorer och extensorer. Ursprung: Flexorgruppen utspringer medialt på radius och palmar flekterar i handleden. Musk lerna går sedan vidare för att flektera fingrarna. Fäste: Extensorgruppen urspringer från laterala epicondylen och dorsalflekterar i handleden. Musklerna i gruppen sköter även fingrarnas extension. Funktion: Det finns även underarmsmusk ler vars enda uppgift är att pronera eller supinera underarmen. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 15
A l l t m a t e r i a l ä r u p p h o v s r ä t t s s k y d d a t www.trainersacademy.com Box 3448 103 69 Stockholm