AVSNITT 3. Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför.

Transkript

1 AVSNITT 3 Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför. Du kommer se en massa begrepp på bilderna, men det viktigaste som du bör ha koll på är skrivet i de oragnea kolumnerna på varje sida. Fokusera således på att förstå hur de olika rörelserna ser ut i verkligheten, och att lära dig det som står i de orangea delarna. Lycka till!

2 LEDTYPER Fibrösa leder Du tänker säkert på knän och armbågar när du hör ordet led, men alla delar av kroppen där dina ben möts är leder, och lång ifrån alla leder är rörliga! Benens form hjälper lederna att hålla ihop, men oftast behöver de stöd av andra vävnader som bindväv och muskler. Axelleden är ett exempel på en led som är starkt beroende av muskler för att hålla sig på plats. Därför är det viktigt att du tränar axlarnas rotatorkuffmuskler (mer om detta senare)! Broskleder Synnovialleder Fibrösa leder, broskleder och synnovialleder är viktiga att känna till, men synnovialleder är extra vitkiga då du kommer jobba med dessa mycket som PT!

3 LEDER & LIGAMENT LEDER EN LED BILDAS NÄR TVÅ ELLER FLERA BEN MÖTER VARANDRA. PÅ LATIN BLIR LED ARTICULATIO. OLIKA LEDER HAR OLIKA RÖRLIGHET: JÄMFÖR ARMBÅGSLEDEN MED STERNOCOSTALLEDEN (MELLAN REBEN OCH BRÖSTBEN). Articulatio humeri (Axelleden) DE LEDER SOM HAR STÖRST RÖRLIGHET OCH SOM ÄR VIKTIGAST ATT KÄNNA TILL KALLAS FÖR SYNOVIALLEDER. DESSA KÄNNETECKNAS AV ATT DE HAR VÄTSKA I LEDEN SOM FUNGERAR SOM GLIDMEDEL FÖR ATT MINSKA SKADA PÅ BENEN NÄ RDE RÖR PÅ SIG. VÄTSKAN KALLAS FÖR SYNOVIALVÄTSKA OCH FINNS I REGEL I EN SÅ KALLAD LEDKAPSEL. Articulatio cubiti (Armbågsleden) LIGAMENT FÖR ATT DINA LEDER OCH OLIKA BEN SKA HÅLLA IHOP OCH RÖRA SIG PÅ RÄTT SÄTT FINNS DÄR FLERA OLIKA LIGAMENT SOM STABILISERAR LEDERNA (LATIN: LIGAMENTUM ). BILDEN TILL HÖGER VISAR EN ÖVERSIKT AV DE VIKTIGASTE LEDERNA ATT KÄNNA TILL OCH ÄVEN EN FÖRENKLAD VERSION AV HUR LIGAMENTEN OMSLUTER OLIKA LEDER. Articulatio coxae (Höftleden) VIKTIGT ATT FÖRSTÅ ÄR ATT DÄR FINNS MÅNGA FLER LIGAMENT ÄN DE SOM VISAS PÅ BILDEN. Articulatio genus (Knäleden) OM MAN SKADAR ETT LIGAMENT KALLAS DET FÖR EN STUKNING ( ENGELSKA: SPRAIN ). STUKNINGAR KAN TA VECKOR ATT LÄKA. STUKNINGAR ÄR VANLIGA INOM STYRKELYFT OCH IDROTTER. DÄRFÖR BÖR DU SOM PT KÄNNA TILL DE VIKTIGASTE LIGAMENTEN. Olika ledtyper: -

4 AXELLEDEN DEL 1 AXELLEDEN ÄR NOG DEN VIKTIGASTE LEDEN I ÖVERKROPPEN ATT KÄNNA TILL SOM PT. SKADOR HÄR ÄR EXTREMT VANLIGA DÅ MAN ANVÄNDER AXELN TILL I PRINCIP ALLA ÖVERKROPPSÖVNINGAR. AXXELLEDEN ÄR EN SÅ KALLAD KULLED DVS HUMERUS HUVUD BILDAR EN BOLL SOM PASSAR IN I EN SKÅL SOM BILDAS AV SKULDERBLADET. DETTA MÖJLIGGÖR EN STOR VARIATION I RÖRELSER SOM SAMMANFATTAS PÅ NÄSTA SIDA. BILDERNA VISAR HUR SKULDERBLADET BILDAR ETT TAK ÖVER HUMERUS HUVUD.SOM KALLAS FÖR ACROMION. VSSA MUSKLER LÖPER PRECIS UNDER DENNA OCH KAN BLI IRRITERADE OM MAN UTFÖR VISSA AXELÖVNINGAR PÅ FEL SÄTT. DETTA KALLAS DÅ FÖR IMPINGEMENT SYNDROM. DU SER ÄVEN LIGAMENT SOM KOPPLAR SKULDERBLADET TILL HUMERUS OCH NYCKELBENEN. SKADOR HÄR ÄR VANLIGA OCH BÖR UNDERSÖKAS AV SJUKGYMNAST ELLER LÄKARE. PÅ BAKSIDAN AV SKULDERBLADET SER DU ÄVEN SPINA SCAPULAE DÄR MAN BRUKAR PLACERA STÅNGEN VID EXEMPELVIS SQUAT. VISSA BELASTANDE RÖRELSER KAN TILL OCH MED FÅ HUMERUS ATT HOPPA UR LEDHÅLAN: EN SÅ KALLAD LUXATION. LUXATIONER BEHANDLAS AV LÄKARE OCH SJUKGYMNASTER. Clavicula Acromion Processus coracoideus Humerus Lepkapseln (Innehåller synovialvätska) Spina scapulae Acromion Lepkapseln Skapula Humerus FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY) BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

5 AXELLEDEN DEL 2 RÖRELSER AXELLEDEN ÄR EN KULLED FLEXION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT ARMARNA LYFTS FRAMMÅT EXTENSION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT ARMARNA RÖR SIG BAKÅT ABDUKTION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT ARMARNA LYFTS ÅT SIDAN (LATERALT) ADDUKTION i AXELLEDEN INNEBÄR ATT ARMARNA SÄNKS MOT KROPPENS MITT (MEDIALT) ROTATION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT ÖVERARMEN SNURRAR KRING SIN EGNA AXEL SÅ ATT HÄNDERNAR RÖR SIG INNÅT ELLER UTÅT. CIRKUMDUKTION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT MAN SNURRAR PÅ ARMARNA I EN KOMBINATION AV FLEXION, EXTENSION, ABDUKTION OCH ADDUKTION I AXELLEDEN (SOM VID UPPVÄRMNING AV AXLARNA) EXTENSION i axelleden ABDUKTION i axelleden CIRKUMDUKTION i axelleden ADDUKTION i axelleden FLEXION i axelleden ROTATION i axelleden HORISONTAL- ABDUKTION i axelleden HORISONTAL- ADDUKTION i axelleden

6 ARMBÅGSLEDEN DEL 3 ABDUKTION AV SKULDERBLAD ELEVATION AV SKULDERBLAD RETRAKTION AV SKULDERBLAD ADDUKTION AV SKULDERBLAD DEPRESSION AV SKULDERBLAD BILDEN VISAR SKULDERBLADETS (SKAPULAS) OLIKA RÖRELSER: PROTRAKTION AV SKULDERBLAD ABDUKTION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADENS NEDRE SPETS RÖR SIG LATERALT. ADDUKTION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADENS NEDRE SPETS RÖR SIG MEDIALT. ELEVATION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADEN RÖR SIG UPPÅT. DEPRESSION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADEN RÖR SIG NEDÅT. RETRAKTION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADEN NÄRMAR SIG VARANDRA. PROTRAKTION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADEN RÖR SIG FRÅN VARANDRA. SKULDERBLADETS RÖRELSER ÄR VIKTIGA ATT KÄNNA TILL SOM PERSONLIG TRÄNARE DÅ SKULDERBLA- DETS POSITION KAN SKYDDA AXELLEDEN I VISSA RÖRELSER. VID BÄNKPRESS REKOMMENDERAS EXEMPELVIS ATT SKULDERBLADEN ÄR SÄNKTA OCH RETRAHERADE.

7 RYGGEN RYGGEN ÄR VIKTIG ATT KÄNNA TILL SOM PT. MÅNGA AV DINA KLIENTER KOMMER SANNOLIKT HA UPPLEVT SMÄRTA I RYGGEN, OCH MÅNGA KOMMER SANNO- LIKT VARA BESVÄRADE AV ATT INGEN LÄKARE HAR GETT DEM EN FÖRKLARING TILL DERAS SMÄRTOR. FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY) DETTA BEROR PÅ ATT SMÄRTOR I RYGGEN OFTAST INTE BEROR PÅ ATT NÅGOT ÄR FEL I SJÄLVA RYGGEN. FAKTUM ÄR ATT 85% AV RYGGSMÄRTOR HAR OKÄND ORSAK. TROTS DETTA BLIR UPP TILL 90% SMÄRTFRIA INOM SJU VECKOR. VÅRDEN KAN ENDAST BIDRA MED ATT SÄKERSTÄL- LA ATT SMÄRTORNA INTE BEROR BEHAN- DLINGSBARA SJUKDOMAR (KNAPPT 15% AV FALL). INNAN PERSONER MED RYGGPROBLEM BÖRJAR TRÄNA ÄR DET VIKTIGT ATT EN LÄKARE ELLER SJUKGYMNAST HAR BEDÖMT DEM. FRÅGA ALLTID KLIENTEN OM DETTA OCH OM DE INTE HAR VARIT I KONTAKT MED VÅRDEN, HÄNVISA DIT INNAN NI BÖRJAR TRÄNA. BILDEN VISAR RYGGRADEN FRAMIFRÅN. DU SER BLAND ANNAT HUR OLIKA LIGAMENT HÅLLER RYGGEN STABIL. FLERA STORA LIGAMENT STABILISERAR LUMBALKOTORNA TILL BÄCKENET, OCH ÖVRIGA KORTOR TILL REVBENEN. DÄR FINNS ÄVEN ETT LÅNGT LIGAMENT SOM LÖPER LÄNGS HELA RYGGRADENS FRAMSI- DA SOM ÄR GENOMSKINLIGT PÅ BILDEN. Transversalutskott Kotkropp Revben Disk (genomskinlig på bild: löper längs hela kotpelarens framsida) Sacrum (kopplar kotpelaren till bäckenet) DU SER ÄVEN ATT DÄR FINNS DISKAR MELLAN VARJE KOTA. DESSA FUNGERAR SOM STÖTDÄMPARE NÄR VI GÅR OCH HOPPAR.

8 RYGGEN PÅ BILDEN SER du RYGGEN BAKIFRÅN OCH DÄRMED YTTERLIGARE ETT LIGAMENT SOM LÖPER LÄNGS HELA RYGGRADENS BAKSIDA, FRÅN SVANSKORTORNA UPP TILL CERVIKALKOTORNA. DETTA ÄR YTTERLIGGARE EN BIDRAGANDE FAKTOR TILL ATT RYGGRADEN HÅLLER SIG STABIL. BAKIFRÅN (POSTERIOR VY) BILDEN BETONAR ÄVEN KOTORNAS UTSKOTT. UTSKOTTEN SOM ÄR VINKLADE MOT SIDAN KALLAS FÖR TRANSVERSALUTSKOTT, OCH UTSKOTTEN RIKTADE RAKT BAK KALLAS FÖR SPINALUTSKOTT. DÄR FINNS LIGAMENT SOM KOPPLAR SPINALUTSKOTTEN TILL VARANDRA, OCH ÄVEN LIGAMENT SOM KOPPLAR TRANSVERSALUTSKOTTEN TILL VARANDRA. Transversalutskott Revben Spinalutskott (under ligamentet) Sacrum (löper längs hela kotpelarens baksida) Coccyx (svanskotor)

9 RYGGEN BILDEN VISAR RYGGRADEN FRÅN SIDAN. SOM DU SER FINNS DÄR EN NATURLIG KURVA TILL RYGGEN OCH DEN SKA ALLTSÅ INTE VARA HELT RAK. EN SVANK I KOTPELAREN BENÄMNS LORDOS. EN KUTRYGGIGHET BENÄMNS KYFOS. VISSA INDIVIDER KAN ÄVEN HA EN KROKIG KOTPELARE SOM ÄR BÖJD ÅT SIDLED OCH DETTA BENÄMNS SKOLIOS. MAN BRUKAR HA EN LÄTT LORDOS ÖVER LUMBALKOTORNA OCH CERVIKALKOTORNA, SAMTIDIGT SOM MAN HAR EN KYFOS ÖVER THORAKALKOTORNA. SKOLIOS FRÅN SIDAN (LATERAL VY) LORDOS SKOLIOSER KAN VARA HELT NATURLIGA ELLER EN KONSEKVENS AV MUSKELOBALANS OCH BÖR DÄRFÖR BEDÖMAS AV SJUKGYMNAST ELLER LÄKARE. DÄR FINNS EN STOR VARIATION MELLAN INDIVIDER. ALLA HAR OLIKA GENER VILKET LEDER TILL OLIKA FORMER PÅ KOTKROPPAR- NA OCH DÄRMED EN STOR VARIATION I GRADEN AV LORDOS OCH KYFOS HOS OLIKA PERSONER. MINNESREGEL: TÄNK DIG EN PRYD HERRE (ELLER LORD ) SOM SVANKAR FÖR ATT KOMMA IHÅG ATT LORDOS = SVANK. MELLAN KOTKROPPARNA OCH TRANSVERSALUTSKOTTEN SER DU ÄVEN DELAR AV SPINALKANALEN. ETT RÖR SOM BILDAS NÄR KOTORNA STAPLAS. HÄR LÖPER SJÄLVA RYGGMÄRGEN. DU KAN DÄRFÖR KANSKE OCKSÅ TÄNKA DIG HUR EN BUKTANDE DISK KAN TRYCKA PÅ NERVER KRING SPINALKANALEN. DET ÄR DETTA FENOMEN SOM GER UPPHOV TILL ISCHIAS, EN NERVSMÄRTAN SOM STRÅLAR NER TILL BENEN. KYFOS Disk Spinalkanalen (löper längs hela ryggraden) Coccyx (svanskotor) LORDOS Spinalutskott Kotkropp

10 RYGGEN BILDEN VISAR RYGGENS OLIKA RÖRELSER: ROTATION I RYGGEN INNEBÄR ATT MAN VRIDER PÅ ÖVERKROPPEN SAMTIDIGT SOM UNDERKROPPEN HÅLLER SAMMA RIKTNING. ROTATION i ryggen EXTENSION I RYGGEN INNEBÄR ATT MAN BÖJER RYGGEN BAKÅT SÅ ATT GRADEN AV LORDOS ÖKAR. ETT VIKTIGT BEGREPP SOM ÄR RELATERAT TILL EXTENSION ÄR HYPEREXTENSION VILKET INNEBÄR ATT MAN EXTENDERAR ÖVERDRIVET MYCKET. ( HYPER = MYCKET) EXTENSION i ryggen FLEXION I RYGGEN INNEBÄR ATT MAN BÖJER RYGGEN FRAMÅT SÅ ATT GRADEN AV KYFOS ÖKAR. LATERALFLEXION I RYGGEN INNEBÄR ATT MAN BÖJER RYGGEN ÅT SIDAN. FLEXION i ryggen LATERALFLEXION i ryggen

11 HÖFTLEDEN HÖFTLEDEN GÖR DET MÖJLIGT FÖR OSS ATT GÅ, SPRINGA, HOPPA. DEN ÄR EXTRA VIKTIG FÖR DIG SOM PT ATT KÄNNA TILL DÅ DEN ANVÄNDS VID BENÖVNINGAR SOM KNÄBÖJ OCH MARKLYFT. FÖR ÖVRIGT ÄR BÄCKENET KOPPLAT TILL LÄNDRYGGEN (LUMBALKOTORNA) OCH BÄCKENET KAN DÄRFÖR BIDRA TILL RYGGSKADOR OM MAN INTE TAR HÄNSYN TILL DEN VID STYRKETRÄNING. LIKT AXELLEDEN ÄR HÖFTLEDEN EN KULLED SOM BILDAS MELLAN FEMUR OCH BÄCKENETS LEDHÅLA: ACROMION. PÅ BILDEN SER DU FLERA OLIKA LIGAMENT SOM STABILISERAR HÖFTLEDEN. PÅ BÄCKENKAMMEN (OS ILIUM) SER DU UTBUKTNINGEN SOM KALLAS FÖR SIAS. DENNA KAN ANVÄNDAS FÖR ATT BEDÖMA HUR HÖFTEN ÄNDRAR LUTNING VID EXEMBELVIS KNÄBÖJ. PÅ NÄSTA SIDA SER DU HUR BÄCKENET OLIKA LUTNINGAR PÅVERKAR RYGGEN. DU SER OCKSÅ EN STOR KNÖL PÅ FEMUR SOM HETER TROCHANTER MAJOR. HÄR ÄR DET RELATIVT VANLIGT MED IRRITATIONER SOM KAN BEHÖVA UNDERSÖKAS AV LÄKARE. os ilium SIAS trochanter major Ledkapseln (Innehåller synovialvätska) Femur os ilium trochanter major Ledkapseln (Innehåller synovialvätska) Femur FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY) BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

12 HÖFTLEDEN RÖRELSER FLEXION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT LÅRET LYFTS FRAMMÅT HÖFTLEDEN ÄR EN KULLED EXTENSION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT LÅREN RÖR SIG BAKÅT ABDUKTION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT LÅRET LYFTS ÅT SIDAN (LATERALT) ADDUKTION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT LÅRET SÄNKS MOT KROPPENS MITT (MEDIALT) ROTATION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT BENET VRIDSSÅ ATT TÅRNA PEKAR UTÅT ELLER INNÅT. ADDUKTION i höfleden ABDUKTION i höfleden EXTENSION i höfleden FLEXION i höfleden CIRKUMDUKTION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT MAN SNURRAR PÅ ARMARNA I EN KOMBINATION AV FLEXION, EXTENSION, ABDUKTION OCH ADDUKTION I AXELLEDEN SÅ ATT MAN RITAR EN CIRKEL I LUFTEN MED FOTEN. CIRKUMDUKTION i höfleden ROTATION i höfleden Mild lordos Ökad lordos Lordos uträtad NEUTRALT BÄCKEN ANTERIOR LUTNING (anterior pelvic tilt) POSTERIOR LUTNING (posterior pelvic tilt)

13 ARMBÅGSLEDEN BILDERNA TILL HÖGER VISAR VIKTIGA DETALJER OM ARMBÅGSLEDEN. SOM DU SER SÅ ÄR SJÄLVA LEDEN OMSLUTEN AV EN KAPSEL (DEN GENOMSKINLIGA STRUKTUREN PÅ BILDEN) MED SYNNOVIALVÄTSKA SOM MINSKAR FÖRSLITNINGAR PÅ BENEN NÄR VI RÖR OSS. DU SER ÄVEN LIGAMENT SOM KOPPLAR HUMERUS TILL RADIUS, HUMERUS TILL ULNA OCH ÄVEN RINGFORMADE LIGAMENT SOM KOPPLAR RADIUS TILL ULNA. OLECRANON ÄR ULNAS SPETS OCH INFÄSTNINGSPUNKT FÖR VISSA ÖVERARMSMUSKLER. DET ÄR OLECRANON SOM FORMAR ARMBÅGENS STORA KNÖL. OM DU TITTAR PÅ DIN EGNA ARMBÅGE KAN DU STRAX MEDALT OM OLECRANON SE EN MINDRE KNÖL SOM KALLAS DEN MEDIALA EPIKONDYLEN (EPICONDYLUS MEDALIS). DENNA KNÖL ÄR INFÄSTNINGSPUNKT FÖR MUSKLER SOM BÖJER I HANDLEDEN, OCH REPETITIVT ARBETE DÄR MAN BÖJER HANDLEDEN KAN ORSAKA IRRITATION HÄR. PÅ HUMERUS DISTALA LATERALA SIDA FINNS DEN LATERALA EPIKONDYLEN (EPICONDYLUS LATERALIS). DENNA KNÖL ÄR INFÄSTNINGSPUNKT FÖR MUSKLER SOM STRÄCKER I HANDLEDEN, OCH REPETITIVT ARBETE DÄR MAN STRÄCKER HANDLEDEN KAN ORSAKA IRRITATION HÄR. Humerus Epicondylus medialis Epicondylus lateralis Ledkapseln (Innehåller synovialvätska) Radius Ulna Humerus Olecranon Epicondylus medialis Epicondylus lateralis Ledkapseln (Innehåller synovialvätska) Radius Ulna FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY) BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

14 ARMBÅGSLEDEN ARMBÅGSLEDEN ÄR EN GÅNGJÄRNSLED VILKET INNEBÄR ATT DEN ENDAST GENOMFÖR TVÅ RÖRELSER: FLEXION OCH EXTENSION. HÖFTLEDEN ÄR EN GÅNGJÄRNSLED RÖRELSER FLEXION I ARMBÅGSLEDEN INNEBÄR ATT UNDERARMEN LYFTS EXTENSION I ARMBÅGSLEDEN INNEBÄR ATT UNDERARMEN SÄNKS NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ UNDERARMENS FRAMSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DE FLEXION. FLEXION i armbågsleden NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ UNDERARMENS BAKSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DE EXTENSION. (OBS! UTGÅR FRÅN ANATOMISK GRUNDPOSITION FÖR ATT VETA VAD SOM ÄR UNDERARMENS FRAM- RESPEKTIVE BAKSIDA) EXTENSION i armbågsleden

15 HANDLEDEN HANDEN MED DESS KOMPLEXA RÖRELSER ÄR DET SOM HAR GETT MÄNNISKAN FÖRMÅGAN ATT BYGGA VERKTYG OCH ÖVERLEVA. BILDEN VISAR HUR KOMPLEX HANDLEDEN OCH FINGRARNAS LEDER ÄR. I SLUTET AV UNDERARMEN SER DU ETT ANTAL SMÅ RUNDA BEN SOM KALLAS FÖR KARPALBEN. DU SER ATT DET MÅNGA OLIKA LIGAMENT SOM HÅLLER IHOP DESSA. MER DISTALT FINNS SÅ KALLADE METAKARPALBEN SOM BILDAR HANDFLATAN. FINGRARNAS BEN KALLAS FALANGER. TUMMEN HAR TVÅ FALANGER OCH ÖVRIGA FIN- GRAR HAR TRE. FALANGERNAS OCH METAKARPALPENENS LEDER HAR ALLA SMÅ LEDKAPSLAR MED SYNNOVIALVÄTSKA. DESSA BEN ÄR BRA ATT HA SETT MEN DU BEHÖVER INTE KUNNA DEM UTANTILL SOM PERSONLIG TRÄNARE. Radius Ulna (håller ihop karpalben) Metakarpalben Falanger (3 per finger, förutom tummen som har 2) Ledkapslar (innehåller synnovialvätska) Radius Ulna (håller ihop carpalben) Metakarpalben Falanger (3 per finger, förutom tummen som har 2) Legkapslar (innehåller synnovialvätska) FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY) BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

16 HANDLEDEN BILDEN HÄR VISAR RÖRELSER I TVÅ OLIKA LEDER: 1. SJÄLVA HANDHANDLEDEN: MELLAN UNDERARMEN OCH HANDEN 2. RADIOULNARLEDEN: MELLAN RADIUS OCH ULNAS TVÅ KONTAKTYTOR SOM GLIDER MOT VARANDRA. RÖRELSER RADIALDEVIATION I HANDLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN RIKTAS IN MOT TUMMSIDAN. ULNARDEVIATION I HANDLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN RIKTAS UT MOT LILLFINGERSIDAN. EXTENSION I HANDLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN RIKTAS MOT HANDRYGGEN. FLEXION I HANDLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN RIKTAS MOT HANDFLATAN PRONATION I RADIOULNARLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN VÄNDS MED HANDFLATAN MOT GOLVET. SOM NÄR MAN DRIBBLAR EN BASKETBOLL (TÄNK PRO NATION SOM I PRO FESSIONELL BASKETSPELARE. SUPINATION I RADIOULNARLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN VÄNDS MED HANDFLATAN MOT TAKET. SOM NÄR MAN SKA SUPA UT HANDFLATAN. RADIALDEVIATION i handleden (böjer mot radius) ULNARDEVIATION i handleden (böjer mot ulna) EXTENSION i handleden FLEXION i handleden SUPINATION i radioulnarleden PRONATION i radioulnarleden

17 KNÄLEDEN KNÄT OCH DESS SKADOR KAN VI SKRIVA EN HEL BOK OM. SPORTSKADOR HÄR ÄR VANLIGA OCH SKER OFTAST NÄR MAN TRAMPAR SNETT ELLER VRIDER PÅ KNÄT. VI HAR VALT ATT GÅ IN LITE MER PÅ DETALJ OM KNÄETS LIGAMENT DÅ DU SOM PERSONLIG TRÄNARE SANNOLIKT KOMMER TRÄFFA MÅNGA KLIENTER MED SKADOR HÄR. BILDEN VISAR ATT KNÄLEDENS STÖRRE DEL ÄR MELLAN FEMUR OCH TIBIA. SOM MED TIDIGARE LEDER SER DU EN LEDKAPSEL MED SYNNOVIALVÄTSKA. OCH OVANPÅ DENNA SER DU KNÄSKÅLEN, PATELLA. PATELLA HÅLLS PÅ PLATS AV LÅRMUSKELNS MUSKELSE- NA. INNANFÖR LEDKAPSELN FINNS TVÅ KORSBANDSLIGAMENT SOM HINDRAR TIBIA FRÅN ATT GLIDA FRAMMÅT ELLER BAKÅT NÄR MAN BELASTAR KNÄT. UTANFÖR LEDKAPSELN FINNS ÄVEN KOLLATERALLIGAMENT SOM HINDRAR KNÄLEDEN FRÅN ATT VACKLAS SIG UTÅT ELELR INÅT. DEN NEDRE BILDEN HAR SKALAT BORT KORSBANDEN FÖR ATT VISA TVÅ DISK- FORMADE STRUKTURER SOM KALLAS MENISKER. DESSA BIDRAR MED YTTER- LIGARE SKYDD FÖR ATT MINSKA FÖR FÖRSLITINGAR PÅ FEMUR OCH TIBIA SÅ ATT KNÄNA SKA TÅLA EN HEL LIVSTIDS BELASTNING. Femur Patella Ledkapsel (innehåller synnovialvätska) Kollateralligament Patellarligament Korsbandsligament Tibia Fibula Femur Patella Kollateralligament Menisker Tibia FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY) KORSBANDEN AVSKALADE Fibula

18 KNÄLEDEN HÄR SER DU ÄVEN HUR KNÄET SER UT BAKIFRÅN. DU SER TYDLIGARE HUR DET BAKRE KOSTBANDET FÄSTER PÅ TIBIA OCH VART MENISKTERNA BEFINNER SIG I RELATION TILL KORSBANDEN. Femur Ledkapsel (innehåller synnovialvätska) BAKIFRÅN (POSTERIOR VY) KNÄLEDEN, LIKT ARMBÅGSLEDEN, ÄR EN GÅNGJÄRNSLED VILKET INNEBÄR ATT DEN ENDAST GENOMFÖR TVÅ RÖRELSER: FLEXION OCH EXTENSION. RÖRELSER FLEXION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT UNDERBENET LYFTS BAKÅT EXTENSION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT UNDERBENET STRÄCKS FRAMÅT. NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ UNDERBENETS BAKSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DE FLEXION. NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ UNDERBENETS FRAMSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DE EXTENSION Kollateralligament Korsbandsligament Menisker Tibia Fibula EXTENSION i knäleden FLEXION i knäleden

19 KNÄLEDEN Normal knäpositon Varusfelställning (hjulbent) Valgusfelställning (kobent) BILDEN OVAN VISAR PÅ OLIKA VARIATIONER I KNÄANATOMI. DESSA KAN BERO PÅ SJUKDOMAR, MEN BEROR OFTAST PÅ HELT NATURLIGA VARIATIONER I HUR VI ÄR BYGGDA! DETTA ÄR VIKTIGT ATT KÄNNA TILL SOM PT DÅ: 1. KLIENTER KAN TRO ATT DET ÄR NÅGOT FEL PÅ DERAS KROPP NÄR SÅ INTE ÄR FALLET. 2. KLIENTER BEHÖVER ANPASSADE RÅD NÄR DE UTFÖR VISSA ÖVNINGAR.

20 FOTLEDEN I PRINCIP HELA KROPPENS VIKT BELASTAR FOTLEDEN UNDER HELA LIVET. FOTSULAN HAR DÄRFÖR STÖD AV ETT TJOCKT HUDLAGER OCH EN SENSKRIVA SOM KALLAS PLANTARFASCIAN. DENNA KAN BLI IRRITERAD OCH GE PLÖTSLIG SMÄRTA I FOTSULAN SOM KALLAS HÄLSPORRE. BILDERNA VISAR HUR UNDERBENET (TIBIA OCH FIBULA) KOPPLAS TILL ETT BEN SOM HETER TALUS, SOM I SIN TUR KOPPLAS TILL OLIKA TARSALBEN OCH HÄLBENET (CALCANEUS). DÄREFTER HAR VI METATARSALBEN SOM BILDAR SJÄLVA FOTRYGGEN. I TÅRNA FINNS FALANGER. ORGANISATIONEN LIKNAR DEN I HANDLEDEN: UNDERBEN, TARSALBEN, METATARSALBEN, FALANGER KONTRA UNDERARM, KARPALBEN, METAKARPALBEN, FALANGER. DU SER ÄVEN ATT VI HAR ETT ANTAL OLIKA LIGAMENT SOM KAN SKADAS NÄR MAN STUKAR FOTEN. 1 AV 4 IDROTTSKADOR DRABBAR FOTENS LIGAMENT, OCH DE FLESTA FÅR ÅTERKOMMANDE SKADOR EFTER DETTA! EFTERSOM MAN OFTAST TRAMPAR SNETT INNÅT (INVERSION/SUPINATION, SE NÄSTA SIDA) DRABBAS OFTAST FOTENS LATERALA SIDA. LEDBANDEN HÄR ÄR DESSUTOM SVAGARE ÄN PÅ FOTENS INSIDA, VARFÖR SKADOR HÄR ÄR SÄLLSYNTA. SKADOR SKA BEHANDLAS AV SJUKGYMNAST. Tibia Fibula Talus Tarsalben Metatarsalben Plantarfascian Falanger Ledkapslar (innehåller synnovialvätska) Tibia Fibula Talus Calcaneus Tarsalben Metatarsalben Falanger Ledkapslar (innehåller synnovialvätska) FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY) BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

21 FOTLEDEN RÖRELSER I FOTLEDEN: PLANTARFLEXION I FOTLEDEN INNEBÄR ATT FOTEN RÖR SIG I SAMMA RIKTNING SOM FOTSULAN (SOM NÄR MAN STÅR PÅ TÅ) DORSALFLEXION I FOTLEDEN INNEBÄR ATT FOTEN RÖR SIG I SAMMA RIKTNING SOM FOTRYGGEN. (DVS TÅRNA MOT HUVUDET) DORSALFLEXION i fotleden EVERSIONI FOTLEDEN INNEBÄR ATT FOTSULAN RIKTAS LATERALT/UTÅT. DENNA RÖRELSER KAN ÄVEN KALLAS FÖR PRONATION I FOTLEDEN. SUPINATION I FOTLEDEN INNEBÄR ATT FOTSULAN RIKTAS MEDIALT/INÅT. DENNA RÖRELSER KAN ÄVEN KALLAS FÖR SUPINATION I FOTLEDEN. PLANTARFLEXION i fotleden NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ HÄLENS BAKSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DE PLANTARFLEXION. Vanligt när man trampar snett och skadar fotens laterala ligament (stukning)! NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ FOTENS FRAMSIDA FÖRKORTAS SKAPAS DORSALFLEXION. EVERSION i fotleden (Pronation) INVERSION i fotleden (Supination)

22 VIDARE MATERIAL Grattis! Du har nu tagit dig genom den första huvuddelen av anatomimaterialet! Testa dina kunskaper genom att slutföra vårt quiz på hemsidan. Detta kommer underlätta din inlärning inför prestestet och kursen! Diskutera gärna innehållet med dina kursare, då detta bidrar till att du lär dig ännu mer. Nedan har vi länkar till bra extramaterial från nätet som vi har valt. Se det som en komplement till det du lärt dig. Innehållet i länkarna nedan är inget du behöver kunna utantill, men kan underlätta din förståelse av anatomin. 1. Olika typer av leder 2. Axelledens rörelser 3. Cirkumduktion i axelleden och höftleden 4. Anatomiguiden (svenska) 5. Innerbody 4. Variationer i optimal knäböj 5. Variationer i höftanatomi 6. Vad är en hävarm? 7. Hävstångssystem i kroppen

23 MUSKLER: EN INTRODUKTION Som personlig tränare är din uppgift inte allt för sällan att hjälpa dina klienter bygga muskler. Det är därför viktigt att förstå vad muskler är och hur de fungerar. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom: 1. Musklernas funktion och struktur 2. Vad som händer när musklerna används 3. Vad som händer när man bygger muskler och blir starkare Därefter kommer vi att utifrån olikaövningar gå igenom de viktigaste musklerna som du bör känna till som PT. Lycka till!