Naturvetenskap och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Barn utforskar kretslopp, nedbrytning och livsprocesser Ingela Elfström Stockholms universitet Ingela.elfstrom@buv.su.se
I förskolan ska barnen: få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själv, handla, röra sig och lära sig, d.v.s. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska och vidare: Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom, bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av taloch skriftspråk (Lpfö s.7).
Barns egen dokumentation Bilder : Teckningar, målningar, skisser, serier, byggen, konstruktioner, skulpturer Viktiga partners i diskussioner och samtal som utgår från barnens frågor och intressen, saker de vill utforska, som de spekulerar kring barnen emellan och tillsammans med pedagogerna.
Min forskning Utgår från mitt forskarämne som är förskoledidaktik förskollärare, forskare, lärarutbildare Förskoledidaktiska frågor i mötet med naturvetenskap med utgångspunkt i barns frågor och med hjälp av pedagogisk dokumentation
Förskolans uppdrag enligt läroplanen Ett dubbelt uppdrag: Föra vidare kunskap och traditioner och ge möjligheter till eget kunskapsskapande Att ha plats för både det planerade och det vi redan vet och begreppsliggjort och samtidigt för det oväntade och oförutsägbara utifrån barnens egna frågor och nyfikenhet mitt i de pågående händelserna Ta utgångspunkt i barns egna erfarenheter.
Mina teoretiska utgångspunkter Lärande i relationellt fält Barn, pedagoger, arbetssätt, kommunikation, uttryckssätt, innehåll, tid, plats, material samverkar, påverkar och förändras i ett relationellt fält av skeenden Pedagogisk dokumentation en del av det relationella fältet
Barns lärande följer inte våra sätt att dela upp världen i avgränsade discipliner det är frågan som är intressant
verkar istället ligga närmare filosofen Gilles Deleuze när han talar om lärande som att gå in i ett problematiskt fält. och som transdisciplinära tänkare (Piaget)
Tankar om transdisciplinärt lärande gör att det blir lättare att bereda plats för ett lärande som möter barnens kreativa sätt att utforska världen i att utmana och överskrida Kräver ett lyssnande till det vi inte självklart redan vet och delat in
Vad händer språkligt? Om barns utforskande kan ses som transdisciplinärt hur kan man då förstå hur de använder olika uttryckssätt för att förstå, skapa kunskap och mening och för att kommunicera förståelse och mening?
Att ta vara på händelsen. När barnen hoppar, springer, leker, kastar sig in i det där problematiska fältet Så öppnar det för möjligheter att konstruera/uppfinna egna frågor och problem som går att utforska och undersöka
Snurr och virvlar Exempel från småbarnsprojekt om vattnets rörelser och hur de skapar förståelse för begreppet virvel genom många olika praktiska, sinnliga och kroppsliga erfarenheter som de får uttrycka med teckning, dans och rörelse och gå emellan olika uttrycksformer.
Uttrycka och uppleva med hela kroppen erfarenheter mellan ute och inne
Olika abstraktionsnivåer Gestalta med den egna kroppen Gestalta tredimensionellt i skulptur, konstruktion och byggen Teckna och måla, göra skisser, tvådimensionellt Berätta muntligt använda tecken och symboler, börja skriva
Utforska, gestalta, kommunicera Aktiviteter i vilka barnen får upprepa och variera sitt agerande, sina tankar och hypoteser i utforskande, gestaltande och uttryck i olika former och material Repetition som alltid innebär variation och skillnad, upprepning, förändring och transformation - det transdisciplinära öppet i händelsen
Exemplet från rådjursprojektet Varför dog rådjuret? En riddare/ jägare sköt det. Det var gammalt och dog. Det ramlade ner för berget och slog huvudet i en sten. En örn tappade sitt byte i huvudet på det.
Vad är undersökningsbart? Vad hände med kroppen? Liv och död Hur kan livet fortsätta? Nedbrytning och livsprocesser
Vad är det för problem/fråga som barnen verkar utforska? Hur ska vi kunna haka i det? Vad behövs då av material, mer ämneskunskap, nyfikenhet mm? Hur kommunicera - vilka uttryckssätt?
Existentiella frågor och ekologiska system Liv och död Skydd mot faror Få nytt liv Hur livet kan gå vidare? Samband och förbindelser vänner Kommunikation Ömsesidiga beroenden ömsesidighet och beroenden Ingenting försvinner bara transformeras
Det estetiska och visuella formandet Ger barnen möjlighet att göra bilder med större komplexitet Stort format ett annat perspektiv Samtidigt fler och rikare begrepp både i barnens tecknade och berättade historier
Hållapåandet - utforskandet Mitt i hållapåandet när barnen är upptagna av att utforska, undersöka och experimentera: I själva händelsen i själva aktiviteten uppstår lärandet i en zon av icke-kunskap lärandet sker före medvetenheten i den verkliga pågående aktiviteten som inte kan representeras där mitt i skeendet i händelseögonblicket (fritt efter Gilles Deleuze)
Tillblivelseontologiskt perspektiv Att ta vara på den potentialitet som finns i nuögonblicket i händelsen Öppna sig för att göra sig mer lyhörd och närvarande tillsammans med barnen i det pågående nuet och att uppvärdera dessa Och inte enbart det mätbara som kan bedömas och värderas i efterhand
För den som vill veta mer om exemplen, är de hämtade ur: Elfström (2013) Uppföljning och utvärdering för förändring pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Stockholms universitet (finns på nätet, exempel om rådjurets död från empirin i kap.5) Elfström & Furness (2013) Solmasken och Signaljärnmasken. I Colliander, Stråhle & Wehner-Godée (red.) Om värden och omvärlden. Stockholm: Liber. (maskprojektet) Kjellander & Kärnebro (2013) Snurr och virvlande upptäckter. I Colliander, Stråhle & Wehner-Godée (red.) Om värden och omvärlden. Stockholm: Liber. (snurr och virvlar) Ingela.elfstrom@buv.su.se