Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Montessoriskolan Castello består av förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Tillsammans går det ca 350 barn och elever på skolan. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 20151218 20161218 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Vi har arbetat utefter allas lika värde och nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering. Allas lika värde visar vi genom att uppmuntra och tillåta alla att komma till tals. Vi använder även Barnkonventionen, film och litteratur för att belysa allas lika värde. Det har förekommit diskussion om könsöverskridande identiteter som till exempel att man kan leva i olika familjekonstellationer, till exempel att man kan ha två mammor, två pappor osv. Vi diskuterar också könsöverskridande identiteter som hur är det att vara fysik pojke och identifiera sig som flicka och tvärt om eller inte alls. Behov: Trygghetsteamets kartläggning av trygga och otrygga platser påvisar platser där rastvärdarna ska uppehålla sig mer. Åtgärd: Trygga platser är identifierade, trygghetsvandring genomförs med alla klasser. Vi har arbetat med att uppmuntra barn och elever att pröva på nya lekar till exempel ute på rasterna, på fritidshemmet. Att göra till nästa läsår: Vi fortsätter arbetet med att utveckla rastverksamheten genom att erbjuda olika lekar under rasten. Vi har ändrat tiderna för lunchrasten så att det ska kunna vara fler personal ute för att arbeta förebyggande mot kränkningar.
Uppföljning: genom elevrådet och i trygghetsteamet Ansvarig: trygghetsteamet Rutiner för incidentrapportering Behov: Att utveckla trygghetsteamet samt rutiner och dokumentation för incidentrapportering. Åtgärd: Implementera dokumenten, information av trygghetsteamet om vikten av rapportering. Att göra till nästa läsår: Arbetet måste fortsätta med att implementera dokumentationen kring incidentrapportering. Ansvarig: Anna Morberg, rektor, trygghetsteamet Uppföljning: löpande under läsåret Studiero Behov: Eleverna visar i NKI-undersökningen 2015 att de önskar bättre arbetsro under lektionerna. Åtgärd: Skapa gemensamt förhållningssätt och gemensamma ordningsregler Att göra till nästa läsår: Fortsätta att utveckla det gemensamma förhållningssättet så att det skaps studiero. Ansvarig: Anna Morberg, rektor, lärarna Uppföljning: Löpande Utvärdering av årets planerade åtgärder Utvärderingen och upprättande av en ny plan kommer att ske i november/december 2016. Under kvällsmötet i november ska samtlig personal utvärdera planen i mindre grupper. Eleverna utvärderar planen tillsammans med pedagogerna för att sedan ta med sig sina tankar, ändring till elevrådet. Vi tar med elevernas tankar/åsikter när vi upprättar den nya planen. Trygghetsteamet ansvarar för att upprätta planen mot Diskriminering och Kränkande behandling. I augusti och januari kommer vi att förankra planen tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal. Alla pedagoger på förskola och skola har ett eget ansvar att läsa planen och arbeta utifrån de mål som vi har satt upp för vår verksamhet. Teamledarna ansvarar för att ny personal och vikarier tillhanda håller viktiga dokument som till exempel planen mot Diskriminering och kränkande behandling.
Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Montessoriskolan Castello strävar efter att alla elever i förskola, skola samt fritidshem ska vara och känna sig trygga under hela skoldagen. Eleverna ska bemöta varandra med respekt och även få ett respektfullt bemötande av samtlig personal i verksamheten. Vi har nolltolerans mot all form av kränkningar och diskrimenering. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet I Castellos elevhälsoteam ingår skolläkare, psykolog, kurator, specialpedagog, skolsköterskan och rektor. Vi träffas varje vecka tillsammans för att samverka kring elevernas hälsa på skolan. Psykolog, specialpedagog och kurator har handledning med personal kring olika sorts problematik som faller inom respektives yrkeskompetens. Samtal både enskilt och i grupp med elever kring förhållningssätt och värdegrund samt konflikthantering. Psykolog, kurator och specialpedagog befinner sig också i klassrum för egen utvärdering av elevers behov, utifrån observation handleda pedagog och skapa relationer till elever. Kurator har arbetat med ACT i åk 9 för att minska stress och främja god psykisk hälsa och få verktyg till att hantera prestationskrav. ACT kommer att schemaläggas för åk 8 och 9 2016. Skolan arbetar förebyggande genom information om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och alla elevers lika värde. Skolan har nolltolerans kring alla former av kränkning eller diskriminering. Pedagoger och övrig personal agerar och utreder konflikter direkt och handlar efter skolans rutiner kring detta. Verksamhetens personal förebilder för eleverna på skolan. Hur gör vi? Samtal i ring med alla barn/elever i F-5 varje vecka. Morgonmöte 15 minuter varje dag med eleverna i år 6-9. Arbetar med allas lika värde genom film, teater, litteratur och samtal. Gemsamhetsdagar så som Castellodagen, skoljoggen, alla hjärtans dag disco och hälsodag. Vid skolstart presenteras planen i samtliga klasser. Varje klass ska arbeta med innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans ordningsregler.
Varje klass kommer med förslag på ändringar i planen eller i reglerna. Förslagen ska lämnas in till trygghetsteamet senast sista vardagen innan höstlovet. Trygghetsteamet arbetar med förslagen till förändring i början av december. Den nya planen presenteras för klasserna i januari. Förskolan jobbar med lika värde och trygghet under återkommande regelbundna samlingar, samt genom hela dagen då situationer uppstår. Fritidishemmet Fritidspersonalen arbetar med eleverna hela skoldagen. Varje dag innan fritidsverksamheten startar samlar fritidspersonalen eleverna för att berätta om dagens innehåll på fritids. Personalen på fritids träffar även föräldrar och kan informera om det är någonting som har hänt under dagen. Man berättar om vem som stänger, går igenom regler till aktiviteterna och om det är någonting nytt som händer under fritidstid. Man arbetar också åldersblandat för att skapa trygghet. Det finns olika aktiviteter att välja mellan med vuxenstöd för att eleven ska våga pröva på nya aktiviteter. Kön: att någon är kvinna eller man Vi behandlar barn och eleverna som individer och inte som kön Barn och elever ska känna att det råder frihet från kränkande uttalande och könsrelaterat våld och övergrepp på skolan. Vi som pedagoger måste arbeta aktivt med att förklara vad könsrelaterade ord betyder och vad det innebär att säga dem. Vi arbetar med respekten för allas privata sfär. Pedagoger arbetar aktivt för att bryta traditionella könsroller genom att läsa litteratur, föra samtal och arbeta med värderingsfrågor. Barn, elever och pedagoger ska visa varandra respekt genom att använda ett vårdat språk, visa varandra ett respektfullt bemötande genom att lyssna på varandra och att själv kunna säga stopp och respektera en annans nej. Vi arbetar utifrån barnen och elevernas lika värde genom att utgå från varje individs intresse, behov och förmåga. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Samtliga aktiviteter och miljöer ska locka alla oavsett könstillhörighet. I våra pedagogiska samtal problematiserar vi normen och de begränsningar ett könsindelat samhälle leder till. Vi undviker en könsrelaterad förväntan genom att låta barnen och eleverna få vara just den de är. När vi presenterar olika aktivitet vill vi entusiasmera samtliga oavsett kön. Regelbundna samtal och diskussioner i klasserna om att alla är olika. Varje elev har rätt att bli bemött som den individ den vill vara.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Vi vill främja det mångkulturella samhället genom att ta till vara på samtliga elevers etniska bakgrund så som kulturell, religiös och geografisk. Vi lyfter olikheter och likheter mellan våra kulturer. Vi drar paralleller kring hur vi till exempel firar olika traditioner i Sverige och i andra länder. Vi undviker att ställa frågor med underliggande ton av förgivettagande att man tycker om lov och helger, att man firar dessa, att man ska vara ledig. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Vi arbetar och samtalar öppet och värderingsfritt runt samtliga religioner. Med värderingsfritt menar vi att det finns många olika värderingar och att vi respekterar varandras olikheter. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Vi arbetar utifrån alla människors lika värde genom inkludering där vi skapar och formar en miljö och verksamhet för alla. All verksamhet skapas utifrån här och nu. Vi utgår från barnen och eleverna vi har just nu, deras intressen, behov och förmågor. Vi skapar en miljö utifrån begreppet rummet är den tredje pedagogen. Inkludering handlar om här och nu, att vi bygger helheten utifrån delarna. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell, transexuell, queer eller heterosexuell läggning Vi undviker att uttrycka förutfattade meningar angående kärlek och familjekonstellationer. I diskussioner med barn och elever om familjeliv och samhälle tar vi upp olika sätt att leva i familjekonstellation eller parrelation. Ålder: uppnådd levnadslängd Varje barn och elev blir bemött där de befinner sig och utmanas utifrån sina egna förutsättningar. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016 utifrån resultatet av kartläggningarna Skolan På rasterna har vi personal på plats ute bland eleverna, med synliga västar. Alla som vill får vara med. Lärarna har ansvar för hela gården samt Ekbacken. I omklädningsrummen på idrotten finns en lärande närvarande för de yngre ålrarna. Vi tillåter inte eleverna att ha med sig mobiltelefonerna i omklädningsrummet. Integritet är viktigt. Alla klasser jobbar fram sina trivselregler. Gemensamma ordningsregler finns och diskuteras och förankras till eleverna. Klassråd en gång varannan vecka med värdegrundande samtal i främjande och förebyggande syfte.
Elevråd en gång i månaden där elevvårdsrepresentanterna träffas tillsammans med en pedagog. Teammöte varje vecka där vi tar upp aktuella elevhälsofrågor. Elevhälsoteammöten varje vecka där lärarna kan boka tid för samtal angående elever på individnivå. Trygghetsteam dit man vänder sig gällande diskriminering eller annan kränkande behandling. Trygghetsteam leder det främjande, förebyggande samt åtgärdande arbetet, som samtliga anställda på skolan ansvarar för att det genomförs. Fritidshemmet Under fritidstid erbjuds lärarledda lekar i gruppstärkande syfte. Det finns alltid personal ute i verksamheten samt att personalen följer eleverna under hela skoldagen. Vi arbetar med den privata bubblan intigritet och hur man är mot varandra. Trygga och otrygga platser: Behov: Lokalisera otrygga platser och forma en gemensam värdegrund. Åtgärd: Markera otrygga platser och förtydligande i rasvärdssystemet. Rastvärdstiden utökas. Genomföra trygghetsvandring och skapa ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma ordningsregler. Uppföljning: höstterminen 2016. Ny kartläggning januari -17 Ansvarig: Trygghetsteamet Rutiner för incidentrapportering Behov: Att utveckla trygghetsteamet samt rutiner och dokumentation för incidentrapportering. Åtgärd: Implementera dokumenten, information av trygghetsteamet om vikten av rapportering Ansvarig: Anna Morberg, rektor, trygghetsteamet Uppföljning: löpande under läsåret Studiero Behov: Eleverna visar i NKI-undersökningen 2015 att de önskar bättre arbetsro under lektionerna. Åtgärd: Skapa gemensamt förhållningssätt och gemensamma ordningsregler. Arbeta med l lektionsstruktur. Ansvarig: Anna Morberg, rektor, lärarna Uppföljning: Löpande Förskolan Vi arbetar med att det alltid finns pedagoger i samtliga situationer, där barnen befinner sig, både ute och inne. Vi arbetar aktivt med hur man är en bra kompis. Vi har teammöte var sjätte vecka där vi följer upp detta arbete och tar upp värdegrundsfrågor på grupp- och organisationsnivå. Detta diskuteras även på reflektionsmöten som är varje vecka.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Trivselenkät för våra elever gällande både skola och fritidshem. Trygghetsvandring i den inre och yttre miljön med barn och elever I klassråd och i elevrådet Föräldraråd Föräldramöten Personalkonferenser Medarbetarenkät Kundenkät Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Skolan: Pedagogerna är närvarande och engagerade i elevernas lek och andra aktiviteter på rasterna, övergångar mellan olika aktiviteter, i hallarna samt i omklädningsrum. Detta gäller under hela dagen, skoltid och fritidstid. Pedagogerna har en samsyn kring att alla elever är allas ansvar. God kartläggning hos elevhälsans insatser, att tidigt upptäcka barns behov eller utsatthet. Trivselenkät med eleverna minst två gånger per termin. Vi har pedagoger närvarande. Både inomhus och utomhus på både trygga och otrygga platser som vi har kartlagt på trygghetsvandringen. Uppmana föräldrar att informera oss om misstänkt kränkning eller annan otrygghetskänsla. Pedagoger arbetar alltid för en god relation till hemmet. Synliggöra och uppmärksamma aktuell åtgärdstrappa ute i verksamheten och i klassrummet. Förskolan: Pedagogerna är närvarande och engagerade i barnens lek och i alla aktiviteter under hela dagen. Vi tänker på att täcka upp i hela miljön, inne och ute. Barnen får ej leka bakom stängda dörrar. Vi för ständigt samtal med barn och föräldrar om trivsel, trygghet osv och följer upp misstänkt kränkning eller annan otrygghetskänsla.
Dokumentera: Vid kränkande behandling skrivs en dokumentation och anmälan omgående. Dokumentet lämnas till rektor som anmäler vidare till huvudmannen inom 24 timmar. Vi använder blanketterna Anmälan till rektor och Utredning av upplevd kränkande behandling. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.